”haver benådet de vilde Lapper af den Norrske Ssöestranden, de Terske (Trineser lappar), Lofforske (Lagoner), Berske Lappar, — ” [Juli 1517]

Vasili_III
Vasilij Ivanovitj (svensk transkiption)

5935

 
 
Förordning av storfurst Vasilij Ivanovitsch angående skatteuppbörden i Lappmarken.
 
Aktstycket ingår i en 1745 avfattad ”Beskrivelse över Wardehus amt”, uti norska finmarkens amtskontor, och därifrån avtryckt i J. Fellmans Anteckningar om Lappmarken III, sid. 706, med uppgift att urkunden är daterad i ”Moskva uti julii efter Christi födelse 1517”.
 
Juli 1517.
Stormägtigste Herre Basilius af Guds nåde Zar und Herre aller Russen, Grossfurste, Vladimirske, Moschowske, Smålenske, Thverske, Permske, Viorske, Bolgorske og Indigarske, haver benådet de vilde Lapper af den Norrske Ssöestranden, de Terske (Trineser lappar), Lofforske (Lagoner), Berske Lappar, og af den fläch Sumtoufskage Sten Jacobsson, og af den fläch Babinitskago (Akseld) Kiel Nauneksen(?), og af den Lottoserske fläch Storius Pordinussen, og af den Therske odde Jekaja Malendivnasen, og udi alle Lapparnas städ och värn som haver til mig suppliceret och tillkiende gifvit hvorledes vår skattfoged der drager till dennem att samle skatt etc. etc.
 
Jag stormägtigste Herre etc. hafver benådet mine Lappar att när våres skattfogde drager till dem uti Lapparnes land att uppbära våres skatt, då skall den ena af våres skattfogde draga till Kandalax og udi Babinits og udi Lottoser og udi Saniel og udi Niafdain og udi öfverste Niadri og udi Udziuckei och udi Varjagi og udi den Norrske ända – – – – – Så hafver jag også benådet dennem deres söestrand från Palizrekou (d. är Patsjoki) och intill Ombo: på dennem deras söestrand skulle hvarken Corelierne eller de Neugardske eller de Svenske eller nogen anden fördriste sig dit att draga og bruka sin näring.
 
Annonser

Maanselkä skogssamers klagande till Voivoden i Kola över dubbelbeskattning 1767-1770 inkl skriftväxling

Ur Fellman.

From Fellman (I will add an English summary withi a few hours)

Angående dubbelbeskattning och hunger; Skriftväxling mellan skogssamernas företrädare och voivoden

Kola 19 Marta 1767.

  1. c) Mynner:

de Heer Pastor Ratenski.

Armotylatete anna myle teta Palyeco pytta Jnari erwetten ewtlua eggambua — etaysegyn Kullyttyn. Palyenco tarwi zewat ewggua eggampua Sattakameile tete taywis aycana.

Minä annan teyle tete ete myna anna kuity vattaks polen toysta Rubly Martyn Nousele. Gawrjel Molwistof.

Anm. Här meddeladt för att visa, huru man bjöd till att öfvervinna svårigheterna i afseende å de olika språken på ömsesidor om gränsen. Svårt lärer det väl dock.varit att i allt utgrunda meningen i ofvanstående skrifvelse, hvilken påtagligen varit afsedd för dåvarande kyrkoherden Nils Fellman i Sodankylä ( = Eatni).

  1. d) Till Voivodkansliet i Kola. Underdånigste an

mälan.

Under föregående år har, jemlikt vår hos Voivodkansliet i Kola gjorda begäran i följd af hos oss i våra, svenska nationens dubbel skatt betalande Skogslapps socknar rådande spannmåls

— 608 —

brist, enligt Hennes Majestät Kejsarinnans förordnande anbefalts att för vår dödbringande hungers skull tillsända oss ifrån Kola distrikts ryska byar, hvarifrån det bäst lämpar sig för oss, lifsförnödenheter enligt pröfning och emot betalning till handelspris, och man skickade äfven; men i följd af sädens och fiskets misslyckande i vår Mannselkä by tryckas vi för närvarande af stor brist och hunger.

Fördenskull anhålla vi ödmjukast hos Voivodkansliet i Kola om befallning, att åt oss i följd af vår brödbrist och hunger tillsändes ifrån Kantalaks by och andra närbelägna ställen, från hvilka det bäst lämpar sig för oss, emot betalning till handelspris mjöl 150 pud och fisk, sik och gäddor både torra och färska, äfvensom till nät för fiske 30 pud hampa liksom ock grått vadmal och buldan något mindre belopp och rep till tömmar; samt att hvad angår hö, rep samt liksom nu och föregående år säd, hampa och annat hos Voivodkansliet utverka en nådig ukasbestämning och åt min förtroendeman derom utfärda anvisning.

Härom anmäla Svenska nationens dubbel skatt betalande Maanselkä sockens Pastor Jehannes Ranki (Kränk), Hufvudmannen för hundra Lantyp Tundyr Lavdine Las G-enki (?) och alla socknens män. Den Januari 1768.

  1. e) Hennes Kejserliga Majestäts, hela Rysslands Sjelfherskarinnas befallning ifrån Voivodkansliet i Kola till Kantalahti bys Sotski, valde män och första klassens bönder.

I den 23 innevarande Januari af svenska nationens dubbel skatt betalande Maanselkä skogslapp socken, genom Pastor Jugan Mek Radki, Hufvudmannen för hundra Lintyk Tundyr, Lavdinelas Grenki och alle socknemäns betrodde Martyn Nousi, till Voivodkansliet i Kola ingifna anmälan är skrifvet: (Efter en recit af supplikens (a) innehåll heter det vidare):

Och dertill har Mekonal (?) inlemnat bref på svenska, i hvilka enligt öfversättningen är skrifvet: l:o af Archangelska handlande, som hemta mjöl till Kautalaks, har man anhållit att

609 —

till Sodankylä få köpa 100 pud mjöl, 10 pud hampa och rep, till Kemikylä (?) 30 pud mjöl, 4 pud hampa och rep; 2:o likaså önska Kittilä och Kuolajärvi bönderne att få köpa af Archangelska handlande 300 pud mjöl, 50 pud hampa, buldan och rep — hvilka (bref) äro bestyrkta i Sodankylä, och Pastor Nikolai Fellmans underskrift försedd med sigill af rödt lack l:o den 5 November 1767 och 2:o den 16 Januari 1768. År 1766 har till svenska skogslappsocknarne afsänts mjöl tullfritt, till Kem socken 128, till Kuolajärvi 190 pud, således tillhopa 332 (!) pud, men jemlikt Hennes Majestät Kejsarinnans den 10 Augusti 1766 ifrån länekansliet i Archangel till Voivodkansliet i Kola öfversända ukas har anbefalts, att till nämnde dubbel skatt betalande Lappar, i anseende till deras läge och lefnad vid ryska gränsen, för deras verkliga behof och i betraktande af deras fattigdom försälja och dem att köpa af såväl till Kola fästning som Kantalaks hämtad säd, samt till dessa byar afsända i förhållande till hvarje lappfamiljs storlek eller medels gemensam upphandling för alla i hvar by bosatte, utan någon prisförhöjning och utan

att fordra tull.

Då således någon af dessa Lappar kommer till Kola för att köpa Spannmål, har Voivodkansliet i Kola anmodats att, sedan de uppkallats och tillfrågats samt i dagboken antecknats, åt huru många personer och huru mycket de önskade köpa säd, efter pröfning med ledning af persontalet gifva åt dem hela detta belopp. Förenämnde Lappman Nous, närvarande i Kola voivodkansli, kunde emedlertid ej uppgifva personernas och familjernas antal, men anhöll, på grund af de med honom öfversända brefven och den gjorda anmälan, att åt honom måtte försäljas, blott till lifsuppehälle, inalles 610 pud mjöl. Kola industri(?)kontors betjent Gavrila Molvistov och Holmgårds handlanden Ivan Lyzins dreng Leontei Tjälgojev, hvilka i dag inkallades, uppgåfvo attKantalaks by funnes importeradt hos Molvistov 200 pud rågmjöl, hos Lyzin ända till 1,000 och hampa ända till 50 pud, men att andra förråder ej funnos.

Fördenskull har, i följd af Hennes Majestät Kejsarinnans

befallning och Kola Voivodkanslis förordnande, till hufvudman

39

610 —

nen för 100, de valde männen och första klassens bönder i Kantalaks afsänts en ukas med anmodan att till förenämnda Lappe Nous sälja inalles 610 pud rågmjöl, 98 pud hampa, och grå vadmal jemte ravenduk och hamprep af alla Kantalaks bys inbyggares förråder till nu hos Eder verkligen gängse priser utan förhöjning. Men då brist råder hos dessa menniskor och hampa ej räcker till, så har man tillsagt sotski, de valde männen och bönderne att, om de i Kantalaks by i sina förråder hafva hampa och annat att afyttra, deraf sälja, likaledes till vanliga priser; och öfver hvad åt denne Lappe beviljas, och öfver hvad han köper, och till hvilka priser, derom skall rapport ofördröjligen tillsändas Voivodkansliet i Kola; men endast angående säden är i denna ukas bestämdt att tull ej får tagas. Derom skall befallning meddelas åt hamntullverket i Kola, samt sotski, de valde männen och första klassens bönder i Kantalaks by ovilkorligen få underrättelse om denna Hennes Kejserliga Majestäts ukas. Den 25 Januari 1768.

Formulär. f) År 1768 den Februari anmäla vi underskrefne svenska undersåter i Maanselka, Kikini, Kuolajärvi, Kemi, Shomejen, Ratni, Skogslapparnes i Imandra socknar pastor Jugan Rank (= Johan Kränk) och Elias Nilles Pelman ( = Nils Esaise Fellman), Rikkal Niles Matlin och alla nämnda byars bondeåldermän, att vi härmedelst åt Borgaren i Kola stads fästning Gabriel Mikaelsson Molvistov, från och med detta år 768 framåt årligen, gifvit full makt och åt honom ombetrodt, att på grund af den ifrån guvernementskansliet i Archangel till Voivodkansliet i Kola öfversända förordning, till förenämda byar åt oss afhemta, ifrån Kola fästning eller ifrån Kantalaks och derifrån som för oss är lägligast, önskadt belopp af ända till sex-, sju-, åttahundra (rågmjöl) och andra förnödenheter såsom hampa och rep så mycket vi årligen åstunda; såsom ock att i vårt ställe och i vårt namn inlemna ansökningar i afseende å tillstånd till nämnda och andra varors erhållande. Ägande bemälde Molvistov så begå och ombesörja, som han för godt finner, hvilket allt vi erkänna så

611 —

bindande för oss som om vi sjelfve utfört det, och derföre med våra underskrifter bekräfta.

  1. g) Från Kolska Voivodkansliet till svenska nationens Soidekylä (Sodankylä) köping.

Tillkännagifvande.

Till följd af Hans Excellens Herr Generalmajoren, Guvernören öfver Archangels län och Riddaren Jegor Andrejewitsh Golovtsins tjll Voivodskansliet öfversända förslag och i anledning af en detsamma bilagd öfversättning utaf Eder skrifvelse, skall Voivodkansliet, i beaktande af den, i Eder nämnda framställning beskrifna fattigdom och hunger, gifva Eder såsom lån från kronans magasin här i Kola rågmjöl i enlighet med Eder önskan till gällande priser, åt dem som I utan tidsutdrägt hitsänden; men hampa och buldan kan ej säljas till följd af brist derpå hos kronan. Från kansliets sida kommer emedlertid de män, hvilka inlåta sig i handel med dem, att tillsägas att jemväl sälja till vanliga priser utan förhöjning. Men Eder åstundan att befria förre Rustmästaren Trirakovs — hans som årligen besöker Eder för skatteuppbörden — son Jegor till byålderman hos Eder, är under inga vilkor möjlig, emedan han är soldatsson och derföre, såsnart han uppnått laga ålder, kommer att anställas i krigstjenst samt alltså ej kan få frihet för att hos Eder innehafva befattning såsom starost (byålderman); och ni hade icke bort vänta att få Edra behofver afhjelpta från kronans sida, utan hade ni bort på något möjligt sätt i god tid på sommaren eller vid första vinterföre afsända hit till Kola någon betrodd person för att uppköpa säd åt Eder till lifsuppehälle, emedan handlandene vid den tiden på sommaren hitföra säd och sälja deraf ända till vintern; men stundom, då säd införes till ringa belopp, så blir den slut, och det helt och hållet, innan försäljningstiden.

Den 7 Juli 1770.

(Underskriften oläslig.)


Map of the Kola Peninsula and adjacent seas. From the Dutch”Novus Atlas” (1635). Cartographer:Willem Janszoon Blaeu

Excerpter ur Fellman (1906) ; Om dåv. ryska lappbyarna (Sadelin); Jacob Hansson brev 1653 och Vasas brev 1551 till ”inbyggarene” i Torneå socken

Allt ur 

Anteckningar under min vistelse i Lappmarken, af Jacob Fellman

Ur ”Beskrifvelsen öfver Wardehus amt” i Finmarkens Amts Contoir [u å] 

Lappbyer i Rysk Lappmark: **)

a) Bomeni, som af det Mutkie eller Eid emellan Bomeni fjorden och Karls Gams Finners Bumansfjord, item af det sönden för fjellet liggende Mudkie (begränsas?), er det förste Lapby, Russland privative har i besittning på Lapplands Nordfjeld vid den så kallade Nordsjö, og grentser till Peisens eller Karls Gams Finner, som äre fselles Russisk og Norsk Lapbyer, ligeledes ved Norske Söe og ved gabet af Warangerfjord.

Den andra Ryska Lappbyn är b) Sondengjeld, till fjelds

*) En liten sträcka af Finmarkens Söekust, uden for Warangersfjord på den Södre Side af den fast Land, kallas Karelsstranden og Deres Sommerbygd ved Söekanten Karelsgammen.

Desse Karelsgams Finner, hvilka alla af deras Vinterby ved Peisens Elf hafva det Navn Peisens Finner, finnes nu icke orimmelig at vara en Colonie af Karel er eller Finmarker. Og desse Carls Gams Finner komma med de andra Lapp Finner i Sprog, Kläder og Seder mest öfverens. (Ur manuskriptet tillagdt af utgifv.)

*) Denna rubrik och nästföljande stycke äro ur förf:s manuskript här införda af utgifv. (s 704f)
öster fra Indjager, fälles Svensk, Norsk och Rysk fjeldmark, fra hvilket Indjager land det åtskiljes: l:o Ved Fjeld Goddemonch?,

2:o Ved Rolke (Rocke ?) fjeld, 3:o Ved Tykker Vassenonne.

Det första Goddemonch ligger 3 1 / 2 Svenska mile eller 3 Norrska fjeldmile fra Indjagers vand i öster. Det andra Rocke eid skyter ner fra detta Goddemonch emellan tvänne vande, Rolkejaure på öster, Solgasjaure på den västra sida, og är på detta eid en åe Rolkejock, som höides för Råe märke emellan Sondengjeld och Indiagers districter. Det tredje Vasse nonne Skov ligger fra Indjager landet i öster till nord lige saa långt som Goddemroorich (?). I denna Vasse nonne stöder Sondengjeld i norr till Pasvigs fälles Lappe district på Vestre kanten, og på Östre kanten i nord till Peisen fälles district; vider n. o. til Bommeni district. I öster till sönden gräntser det till Notjager, Russisk Lappe bye, bil. Lit. 2 pag. 458. Denna Sondengjelds Lappebye ligger öster till söer fra Indjagers Lappebye, Lit. 2 pag 467. I Sondengjelds land har fordom varit 40, nu (år 1745) 20 Lappefamilier. Foged Vedeges Rel. *)

c) Notjager, 3:dje Russiske Lappebye. Här äre 40 Lappefamilier ernerende sig som föregående med träsk- och skogsfångst.

d) Manamis fjerde (Russiske) Lappebyn. Ungefär 20 mil

s. o. fra Kola med 4 Lappefamilier.

e) Trinnes, 5:te Russiske Lappebyn, liggandes sönden fra Kola och Kildin, hvis inbyggare om sommarn ligga vid söe sidan och om vintern till fjelds med renar och fjeld bruk. Foged Vedeges Rel.

På ett tryckt Geograf, kort kaldes hela Russiske Lappland fra Indjager Lappland till Hvide Söe Trinnes. Denna benämning kommer öfverens med höjsal, kong. Christiani d. 4 Instr.

*) Enligt samma JEtel. fanns då i hela ryska Lappland följande antal Lappfamiljer, nemligen: i Bomeni 12, Sondengjeld 20, Notjager 40, Manamis 4, Trinnes 24, Gardejock, Selmansdrok (?), Kiöcke Solnas (?), Akien och Kildin tillhopa 100, samt längre i öster mot Hvitahafvet 154; eller in summa 354 familjer.

Tillagdt af Utgifv. 45

Hvoraf sluteht äs att det i gle dage en betydl. Lappebye med det gamla namn Trinnes i det Russiske Lappmark må hafva varit til, så att hela districtet deraf är uppnämnd, som nu till en så ringa och nästan obekant Lappe bye sig redigerat. Af Lapperne udi Russiske Lappmark är till Finmarks Foged endnu fölgende Lappebyer sönden og osten för Kola:

f) Gardejock, g) Selmasdrok, h) Kiökke Solnas, i) Akien ?, k) Kiidin.”
Uppå Syne-Rättens vägnar: Carl Sadelin.”

Jacob Hanssons brev 1653

Uppå Rättens vägnar förbjudhes hermedh Kemi Järfvi boer att dhe intet oförrätta eller förhindra Lapparna ifrån dheras gambla häffdh dhe hafwa haft uti Kemijärfvi efter Kongliga och andra Lagfångna Bref; men dher the häremot bryta eller giöra, dhå skola dhe vara förtänckta att svara till allan skada dhe lijda, uthan och plicta som andra förbudhs brytare, her de vetha sigh fullkåmbligen efterrätta. Datum Kemj den 13 Julj A:o 1653.

Jacob Hansson. Nycarlus.

Gustaf I:s bref af den 3 Juni 1551 till inbyggarene i Torneå socken.

Wår gunst etc. Wij gifve eder tilkanne Henrick j Woikola, Oluf Anundson, och i flere Birkarla udi Tornöö socknn, att wåre Undersåter udi Kijni socknn, haffwe waridt her för oss och clagewiss berettedt, att J haffwe giortt them stoort hinder och förfongh j så måtte att J nu udi nästförlidne winther fördreffwe them ifrån thenn lott the ägde udj Lappemarcken Ther the förmene och seije sig haffwe godh rätt till att söke theres näringh och bärningh, Och efter sådane clagemåll upå eder för oss kompne äre, Therföre wele och biude wij eder widh högste lyåne att J medt thet förste, skole komme hijt till oss, och göre eders ursecht emott för:ne clagemåll, Och um J haffwe någre breff eller bewijss, att the Kijmboer icke haffwe så godh rätt till att söke theres fördeell udi Lappemarckenn som i kunnen haffwe, Dhå wele wij, att J sådane breff och bewijss medh eder hijt haffwe skole, Latendis oss them besee, Så wele wij förskaffedt, att eder skall skee thet rätt och skiäll ähr upå både sijder, Ther J eder effter rätte haffwe.