Nya inspirerande föreläsningstitlar sep 2017 – feb 2018

Från december KUSTSKOGSSAMER, SJÖSAMER OCH VINTERLAND – om nedre landets, Vuelielaantes betydelse i samernas historia!
NB: All lectures will also be offered in English!

brought
BILDEN av Thomas Bewick, samtida  och från trakten strax norr om slottet är en sällsynt kopparetsning och tycks ha påbörjats i begynnelsen av flickornas northumberlandvistelse; och sedermera publicerats i samband med Consetts reseberättelses utgivning år 1789.

Från 1-16 *** aug:
Njutånger – Yorkshire T/R. Om Sigrid, sameflickan som körda ackja i Northumberland, och Aniea (?); hennes syster.
Varifrån och vart?
Om deras sju månader långa vistelse i Ravensworth Castle, om slottet och släkterna om bebodde det, hur där ser ut idag och kopplingen till Alice i Underlandet. Samt om den upptäcktsresa som föranledde denna oväntade interaktion, samt besöket på slottet på hemvägen.
*** Datum beroende på graden av efterfrågan!

Från SEP Med främmande ögon – samernas liv och kolonisationen speglat i resenärers texter (utförligare beskrivning kommer)

Från OKT Sverige och Saepmie 1633-1799: från Hessen-Kassels renfarmer över skotten i Fredriksten 1718, Fredriks etniska rensning till tvångsbofasthet 1790

Från OKT Slakten på dalkarlarna 1743, och om de historiska processerna som ledde till detta (passar bra att kombinera med ”Sverige och Saepmie 1633-1799”
(titeln kan ev omformas en aning)

Från NOV ** Finland, suomer och samer i stormaktstida Sverige och senare – en sydlig historia?* Medeltid och äldre tid från Viborg över Satakunta och forna Kemi nedre lappmark
* Arbetstitel ** eller från aug, beroende på efterfrågan!

Från december KUSTSKOGSSAMER, SJÖSAMER OCH VINTERLAND – om nedre landets, Vuelielaantes betydelse i samernas historia!

Från 15 nov, om intresse finns:
”Fredrik I – stormaktens Sveriges, samernas och dalkarlarnas Nemesis?”

Att notera: Ett specialprogram om Elsa Laula, Carl Lindhagen och samernas äldsta organisationshistoria planeras till februari.mars 2018

FORTBILDNING för politiker och omfattande liksom kortare
KURSPROGRAM med basic samisk historia erbjuds alltid!
Detsamma gäller i princip också alltid samiskhistorisk workshop för samebyar och sameföreningar.

Härtill kommer lokala program/titlar för t ex Uppland/Bergslagen; Värmland och Medelpad

Samer i Yorkshire: Från Njutånger via Consett & Liddell & co.; sameflickorna Anna & Segris sju månader på slottet, till Ravensworth Castle’s renhjord i Yorkshire – en introduktion & ett problem

Om en sju månader lång vistelse på slott inklusive turnerande runt i England för ”sedvanlig” exotisk uppvisning för de föregivet samiska systrarna Anna och Segri, en vistelse som torde ha pågått mellan augusti 1786 och mars 1787.
Som en följd av ett vad, åkte alltså dessa unga samiskor tillsammans med de engelska överhetsherrarna sommaren 1786.

W E  set out early in the morning from Sunval (Sundsvall) and arrived the same evening at Igsund (Iggesund) where we had been so hospitably entertained on our road to Tornao (Torneå/Tornio). The same Gentleman politely received us again and we slept at his house.

mapo

From the neighbourhood of this place were the two Lapland Girls taken, who are intended by Sir H. G. L. to be sent to England, to fulfil a particular Engagement which he had made. As it is my intention afterwards to write you a full account of these females, I shall pass over the subject at present. It will then be in my power to in|form you, how they performed their Journey and Voyage, how they were received and treated in England, and by what means they returned to their native country. Certain it is, we had no difficulty in persuading them to un|dertake this Enterprize. They immediately accepted our offers and relied with the greatest confidence on our pro|fessions. As their minds were entirely uncorrupted by the Influence of foreign Intercourse, as they had never travelled beyond their native mountains, as their return was at least uncertain, it is very remarkable that they should so easily be prevailed upon to leave their friends and connexions, their Huts and their flocks, to undertake a dangerous, or at least a tedious, Journey and Voyage, to visit a country of which they were ignorant, and reside among a People whose manners and customs they could not know. This probably may in some measure be accounted for from the poverty of their own country.”

(Ur A tour through Sweden, Swedish-Lapland, Finland and Denmark: In a series of letters, illustrated with engravings. Matthew Consett, s 102f )

Dessa unga samekvinnor ska ha turnerat runt i England och överösts med gåvor och uppmärksamhet och sedermera sänts hem med 50 £.

De är i brittisk litteratur mäkta omskrivna, och vi lär få anledning att återkomma.
Liddell var slottsherre och kol-magnat Ravensworths nevö.
Den lilla tynande renhjorden ska ha förstärkts med fler renar 1787.
Dessvärre tycks all saknad om renens behov och diet ha saknats, så de förväntades leva på färsk yorkshiregräs och inget annat. Den lilla hjorden fortsatte föröka sig, men varje vinter dog de nya kalvarna.

Enligt Arthur de Capell Brooke, som skrev A Winter in Lapland and Sweden (London, 1826) skulle kvinnorna ha varit finska, inte samiska.

Uppgiften om att vistelsen ska ha pågått i sju månader kommer från Burke (A General and Heraldic Dictionary of the Peerage and Baronetage of …, Volym 2, London 1830/1832).

REJV

Ravensworth Castle i Durham, Yorkshire.

En Anna Clemensdotter gifter sig 1814 i Njutånger.
Det finns andra kandidater födda 1860; Annor finns det gott om, men lite mindre av Segrids. Vi har sökt initialt i Hög; Järvsö (pga en vigsel som tillträdande sockenlappen ingick i med en passligt ung Anna 1788); Njutånger. Sökandet fortgår.

Frågan och mysteriet går alltså vidare. Vi lär ta tag i ämnet mera.
Frågan om Lapland/Njutånger torde främst handla om den tidens engelska etnonym;
man kallar samer för Laplanders.

Peter Ericson, Saepmie 29 juni 2017

östanå pprs
Ovan: Östanå pappersbruk i Iggesund. Via Dellenportalen.  http://dellenportalen.se/

Nedan: Njutångers kyrka. Ur Sockenbilderhttp://www.sockenbilder.se/njutanger2/visasok2.asp?sok=Kvavtj%E4r

NJUTÅ KA

Medelpads och Hälsinglands sjösamer och kustskogssamer ca 1690-1730, kort exposé över rörelsemönstret (edit maj 2017)

åh skog

Kustskogssamerna i Hälsingland-Medelpad
Endast socknar; version med orter och datum tillkommer
Hälsingesocknar om inget annat anges. Återkommer i ämnet!!

Anders Påhlssongruppen
Järvsö (d.ä)1707
Njurunda 1713
Jättendal 1714
Ljusdal 1721
Bjuråker 1728
Senare:
Bjuråker-Delsbo 1732
Torp (Med)1733
Järvsö-Rogsta 1739
Ljusdal 1740
Bergsjö-Jättendal 1747
Bjuråker 1755
Jättendal 1759 (d.ä, 105 år)

Jacob Danielsson-gruppen (sjösamer)
Gnarp 1692
Enånger 1695
Tynderö (Med)1700, 1703
Järvsö 1717
Norrbo 1718
Selånger (Med)1726

Mårten Hindrichsson-gruppen
Gnarp 1700 * ska dubbelkollas
Hälsing-Tuna 1715
Bjuråker 1717
Segersta 1721
Bjuråker 1728

Jon Claesson-gruppen
Jättendal 1714
Attmar (Med.) 1714
Gnarp 1719

Återkommer med Claes Månsson-gruppen; liksom Olof Thomasson, Olof Jonsson, Thomas Pålson.
Tesen om flyttningar til södra Härjedalen är ännu obekräftad på det individuella planet.
Överlag kan man säga att det flyttas till inlandet om vintern, kusten sommarhalvåret.
Marknadsdatumen i västra Hälsingland tycks styra en hel del av vinterflyttningarna dit.

Varför bara mansnamn: Kvinnornas, mammornas namn vid födslar anges oftast inte vid denna tid!

Bild från Stormörtsjökullen, Torps socken, Medelpad.
Länk: http://www.camping.de/sv/steder/europa/sverige/vaesternorrland/erikslund/traeportens_camping_i_borgsjoe.html

Samerna i Jättendal – ymnighetshorn?

Jättendal 

Den torra högsommaren 1759 hittas en oerhört gammal kustskogssamisk man utanför sin kåta i Jättendal, illa skadad av en skogsbrand som gått över hans boställe.
Det är Anders Pålsson (d.ä), som dog den 16 oktober av brännskadorna: ursprung från Ådalen, varit gift tre gånger, avlat 25 barn (!); han är vid dödstillfället 105 år, född 1654!

Hoppas kunna återkomma till Anders (med fruar) och hans krafts dagars flyttlag; att följa dessa blir en exposé över Hälsinglands skogssamiska historia – det handlar om flyttningar från medelpadskusten till södra härjedalsfjällen, och sedan åter hälsingekusten. Basen är finnskogarna, Jättendal-Rogsta och Dellensjöarna.
Detta är de samer som, i centrala Jättendal blir omridna av en tjugofemårig botanist på väg mot Lappland, vilket timar den 17 maj 1732:

D. 17. om morgonen då solen gick upp, såg jag vid Jättendahls kyrka några ätteplatser.
Straxt jag var kommen fram om i skogen hinte jag 7 stycken
lappar, som körde sina renar 60 à 70, hvilka hade sina späda lamb.
Hornen voro på de mäste affallne och nya på de fläste begynt spricka
ut. Jag frågade dem, hur de kommo att vara här nedre. De sade
sig här vid hafssidan vara födde och här vilja dö, talte god Svenska.

(Linné 1995)

Digital Camera

Sedermera hittade jag Anders’ son, Jon Andersson – i Harmånger.
Född i Ångermanland, av som sagt Anders Påhlsson d.ä (1654-1759) och Sissla Siuhlsdotter, ”i Ådalen”, ca 1673-74. Pappan var född i Skog, ”Y-län”. Gifte sig som nittonårig första gången med Anna Thomsdotter, sammanlevat i 40 år, avlat tvenne söner. Gifte sig andra gången sent i livet med Margeta Ohlsdotter. ”Dödde i sin koja på södra skogen” 23 feb 1735, liggande fyra dygn. Begravd 2 mars 1735. Lefvat sagtmodigt och gudfruktig i 61½ år. AP d.ä dog ju som 105-åring i Jättendal. Det är inte uteslutet att Jon var med och mötte Linné 17 maj 1732. (Harmånger CI:2 (1709-1755) Bild 113/sid 183.)

Historien om samerna i Jättendal bör kopplas ihop med den om samerna kring Hornslandet med Rogsta, med Harmånger liksom med trakterna i övrigt inklusive Hudiksvall och Dellenbygden samt Gnarp och Bergsjö.

Harmånger har några ganska tidiga anteckningar 1698, 1701 och 1705 (dock bägge utan synbara sijter; men allt talar för att de finns där. Prästen ser ut att som dopfaddrar prioritera socknens prominenser; och sådana anmäler sig gärna frivilligt i dylika sammanhang) och återkommer senare som ett populärt boställe, liksom också Rogsta. Claes Månsson, åsele-lappmarksfödd same med kustskogssamisk livsstil med slagsida åt det maritima Rogsta synes av död- och begravningsboken vara ett tillhåll för ganska mycket samer kring 1730-1770, men även andra perioder. Nu ligger inte kyrkan så att det naturliga är att rapportera sommarens födslar där, utan då har man lika gärna fortsatt till Harmånger eller söderut mot Hudiksvall med Idenor och Tuna.

BILD: Djursta, Jättendal. Från sajten Upplev Nordanstig

http://www2.upplevnordanstig.se/sv/stuga/a811379/djursta-j%C3%A4ttendal-n007/detaljer

ETNISK RENSNING 1720: bevis i Swea Rikes Ecclesiastique Wärk, i Alphabetisk Ordning Sammandragit, Utur Lag och Förordningar, Privilegier och Resolutioner, samt Andra handlingar, af Sven Wilskman (Skara, 1760).

(Ramlade över ett dokument.) – Samerna ska till lappmarken föras!

Hela södra Norrland, Dalarna, Bergslagen och Mälardalen rensas från samer.

VERKET: ”Swea Rikes Ecclesiastique Wärk, i Alphabetisk Ordning Sammandragit, Utur Lag och Förordningar, Privilegier och Resolutioner, samt Andra handlingar, af Sven Wilskman.” (Skara, tryckt uti Kongl. Privileg. Boktryckeriet, 1760)
Wilskman var västgötsk präst och skriftställare, samlade dessa lagar.

I denna förordningssamling åberopas 1720 års första fördrivningsplakat från den nyinsatte Kung Fredrik I. Ett skammens dokument, utan tvekan, hela akten.

Samerna jämförs här med comedianter och gycklare; lättingar; judar; ”zigenuer”; ”Tartare”; savojarer och alla lösa kategorier man kunde finna på.  Vad gäller romerna och resande, lutar man sig på 1660 års plakat, som i princip förordar dråp, och i bästa fall fördrivning ur rikets gränser. I de flesta fall med alla sådana, här ihopbakade folk och kategorier, förlitar man sig från myndigheternas sida på allmogen, som man vill se som angivare.

Här antyds en äldre sorts interimistisk funktion av det år 1723 bildade eller snarare omorganiserade Lappmarkens ecklesiastikverk, som ska organisera insamlandet av trummor med medföljande dödshot mot samerna.
Under ett drygt decennium vidtar en av de värsta klappjakterna på samerna i historien – kanske t om värre än den som idag sker i Norrbotten när samer grips för att de jagat lagligt.
Lappmarkens ecklesiastikverk organiserade alltså samernas bildning och missionsarbetet. Samernas sågs som en slags stora barn, som måste förmås att sluta leva hedniskt. Inga medel skyddes i denna ‘kamp om själarna’.

Och de sydliga samerna måste bort ur skogarna.

17622169_1800775126916958_204056148_o
EPILOG: Samer infångas och fördelas på storsjöbygdssocknar i Jämtland. Under denna period sam-administreras tre ännu idag ganska stora län i ett enormt län: (dagens) Jämtland; Västernorrland och Gävleborg. Gränsen mot Västerbotten är ej fastlagd, men ska snart bli det.
1729-32 är de mest kritiska perioderna för fördrivningarna. redan 1729 ses sockenlappssystemet vara initierat i Storsjöbygden. I synnerhet dessa tvångsplaceringar bör ses som regelrätta fördrivningar som avslutas med ett slavliknande arbetsförhållande.
1748 kommer nya omfattande fördrivningsförsök; och tillkomsten av detta dokument får nog också ses som att vi måste se allvarligare på processerna som ger rum 1756-66. Kulmen på hetsen och klappjakten på samer i söder kommer dock att inträda 1787-1790 med bofastgörandet. Det leder till en omfattande massdöd i TBC och andra lungsjukdomar; en enormt omfattande spädbarnsdöd; massiva epidemier i smittkoppor; stor överdödlighet i barnsäng mm.
1756-1761 konfiskeras sockenlapparnas bössor varje vinter.

Vi återkommer.

Peter Ericson april 2017

Finska emigranter i tusental 1870, Härbärgen på mars-isen, sommarsamer, vinterbete i Höga kustens övärld – Kvarkens, Bottenhavets och Bottenvikens historia

Finnish, OstroBothnic emigrants in the 1870s, Shelters on winter ice, summer Saamis, winter pasturage for Mountain Saami herds in the High coast archipelago
– Bothnic Gulf History to be shed light upon in this blog (On Monday I will transate the whole text! This time it is in Swedish)

Avser plocka in detta studiefält, som delvis kan vara icke-samiskt.
Men även de kustlevande och kustnäraboende samerna kommer att komma in här.

Olaus Magnus skriver i bildtexten till Carta Marina om härbärgen på isen. Vi ska komma ihåg att 14-1600-talen rådde ofta ohyggligt kalla vintrar. Hela Östersjön ska t ex ha tillfrusit vid fyra eller fem tillfällen under 1400-talet. Även 1870-talet ska bottenhavsisen ha inrymt härbärgen och handelsplatser; då österbottningar vandrade i tusental över isen. Väl överkomna, väntade man in islossning och kontrakterade atlantångare eller skepp som skulle ta en till Stockholm eller Karlskrona.

Till bilden nedan med de fiskande (tiggande) och korgmakande samerna kommer jag att återkomma. Det är nog det märkvärdigaste jag har sett på de ca tjugo år som jag   sysslat med samerna i denna region! Jag har pratat med folk födda 1905-13 som minns dessa båtlag eller rättare dess senare upplagor. Bild från Ulvön 1890.

1890augusti-samer-i-ulvohamn-fotograferade-av-kaptenen-pa-oscar-iis-fartyg-drott-dar-hotellet-nu-ligger-1
Bild 1: Samer i Ulvöhamn år 1890. Fotograferade av kaptenen på Oscar II:s fartyg Drott. Fotografiet är taget där hotellet nu ligger. Foto via Ulvö Museum.

2017 års föredragstitlar tar form! Boka nu?

”Det våras för turnéplanerna”

ARRANGÖRER! Samiska förvaltningskommuner! STUDIEFÖRBUND!
Föreläsningsföreningar! GALLERISTER, samiska konstnärer! MUSÉER! Bibliotek!
SKOLLEDARE! Föräldrar, SKOLRÅD! Sameföreningar ! Med flera!


Teman och ämnen för mina föredrag 2017:

A Saami Exodus? Fördrivningar från söder och norr
Sockenlappar
Samekvinnor – pionjärer – organisationshistoria
Sedvana och vinterbete
Nordens urfolk – fördrivna från Trollheimen till Petersburg?
I höst (ev från mars!) : Samerna i kustlandet
Samt: DUBBELFÖRELÄSNING med Bernt Ove Viklund!

Hela Sverige: fokus Mälardalen och södra-mellersta Norrland våren 2017

FINLANDSSVENSK/FINSK TURNÉ kan bli verklighet, om intresset är nog stort.

Höstens (2016) ”Tusen samiska år” kommer kvarligga, *ren*odlas
– samt främst erbjudas i skolsammanhang!

Torkilstöten_Panorama_Jule_2013 (1).jpg

ross

Krylbo
Exakta titlar kommer närmaste veckan!

  • Hör av er för offert!
  • Nota bene: de flesta titlar går att få på engelska!


Peter Ericson
SouthSaamiHistory

Sydsamernas historiska utbredningsområde i Sverige, landskaps- och länsvis genomgång

Utifrån 2016 års kunskapsläge.
HISTORISKA SAEPMIE
sträcker sig över landskapen Lappland – Västerbotten – Ångermanland – Jämtland – Härjedalen – hela Dalarna – Värmland – Västmanland – Medelpad – Hälsingland – Gästrikland – delar av Närke – Södermanland – Uppland.

Västergötland och Östergötland liksom Dalsland har nämnts; men kan ej anses vara vedertaget. Närke är inte heller självklart i uppräkningen.
Umesamiska området räknas traditionellt vanligen in i det sydsamiska.

Länsmässigt handlar det om Västerbotten (inkl del av Norrbotten), Västernorrland, Jämtlands län, Gävleborg, Dalarna, Värmlands, Örebro län, Västmanlands, Upplands län, Stockholms län, Södermanlands län.
Historiskt figurerar en lång rad olika länskonstellationer såsom t ex Trundhjems län, Härnösands län inkl nuvarande landskapet Jämtland, Hudiksvalls län, Närkes och Värmlands län osv.

Kartbilden visar lite hur det sett ut i äldre tider, medeltid, uppger källans skapare.


Länk till kartans skapares sida: Björn Espell, Frösön
http://www.espell.se/saga/karta_medeltid.html

1680-1850: Små och medelstora renhjordar på svenska kusten parallellt med fjällsamernas vinterbete

 

Lätt redigerad 160809
I kustnära trakter och utefter kustbanden längs Bottenhavet har vi kunnat konstatera en småskalig renskötsel från åtminstone 1600-talet till medio 1800-talet.
Dvs detta så långt bakåt vi kan se i de skriftliga källorna

Senare finns även lokala hjordar ända in på 1900-talet; en sådan är t ex känd (minst 4-500 renar eller halva Torkel Larssons Kroiks renhjord (TLK berättar själv om detta i ett brev till ULMA 1945, som svar på Frågelista M207). han sålde den till Nils Leonard Nilsson Slounk som bodde på Långudden vid Saltsjön i nordligaste delen av Bjärtrå socken). Denna hjord ska ha fortlevat inemot 1960-talet, om jag är rätt underrättad. Ett foto av hjorden finns; men det är en rätt okänd företeelse, vilket kanske säger något  om vilka ytor det handlar om där på ”fjället”.

Kring år 1820 är enligt Tabellverket dessa lokala renhjordar som störst; och det skvallrar om att de s k sockenlapparna ej åtlytt de stränga förmaningar som oupphörligen lästs upp i kyrkorna genom 1700-talet. kanske fanns en tyst överenskommelse lokalt om att det var bra med denna kontrollerade skogsrensköstel, eftersom där alltid fanns ett matförråd.

En annan ganska  stor renhjord omtalas i domboken för Ockelbo-Hamrånge Tingslag 1790; då är det sockenlapparna i socknarna runt Ödmården som sammanlägger sina små renhjordar till en större (möjligtvis kan det också vara så, att man även skötte delar av fjällsamernas renhjordar också – eller åtminstone samlade ihop kvarblivna strörenar). Fyrahundra renar sägs den ha innehållit. Till det återkommer vi (se nedan Update).

Runt 1800-1840 finns fortfarande många renlegoarbetare i alla de aktuella landskapen – Ångermanland, Medelpad, Hälsingland, Gästrikland samt i Uppland och Dalarna. Så är det även genom hela 1700-talet.

Det här motsäger ju till viss del mina ord om att samerna tvangs vara stationära. Men likafullt var det de s k lapptorpen som var basen, dragiga och TBC-skapande. Av allt att döma fann man kåtalivet hälsosammare och for ut och nomadiserade mesta möjliga. Detta studiefält bör undersökas närmare.Ett intressant område vore då t ex Nora i Ångermanland, där drygt dussintalet små renägare, alla samer, fanns förtecknade i tabellverket åren runt 1820.

För närvarande håller jag på med ett updrag som rör Samernas historia i södra Hälsingland. jag vill inte yppa alltför mycket av det ännu; dock kanske  det kommer en bloggtext närmsta dagarna ändå. Detta är den uppdatering jag puffat för.

Det vi kan säga så här långt, är att Sörhälsinglands lokala samer; skogssamer, sockenlappar och renlegoarbetare; de släktas från de skogssamer som rörde sig mellan övre Dalarna och centrala/Södra Dalarna samt Gästrikland och norra Västmanland och delar av Uppland. Om detta vill jag fördjupa mig mer.
I någon form kommer den Intresserade säkerligen att få veta mer!

Peter Ericson, ‘Nedre’ landet 7 sep 2015

Hässjösamer
Samer tecknade av Maria Bohman från Ytterlännäs 2001; efter en förlaga från ett foto som sägs föreställa samer i Hässjö, Medelpad, barmarkstid – oktober 1902.

Edit / Update –

Den fyrahundrahövdade renhjorden mellan landskapen Hälsingland och Gästrikland omtalas alltså på hösttinget i Ockelbo-Hamrånge tingslag år 1790 (och inget annat!!).

Svaranden var samerna Jöns Jonsson; Brita Hendrigsdottter; Änkan Anna Jansotter samt Mårten Matsson. Jag tror att Jöns var från Järvsö, kvinnorna från Ockelbo och Mårten är hemmahörande kring Segersta; men ska trippelkolla!
Mer om processen i en separat bloggartikel.

PM: Sjösamiska (?) Sidonia (Libanon, bibliskt); fynd i Nyköping & Norrtälje

ROSLAGEN: Fynden i Tystberga; Häverö samt Österhaninge/Ornö ( m f) socknar.

Eller samer förmodat baserade i Stockholms ytterskärgård, i Östersjön.
Hennes dopnamn har satt igång funderingsmaskineriet.
11 februari 1672.
En gammal Lappkäring (begrofz). Sidonia wid nampn 

Österhaninge CI:1 (1665-1717) Bild 115 (AID: v94879.b115, NAD: SE/SSA/1595)

Senaste fynd eller indikationer:

Lappgrufvan, i Häverö sn; med de omgivande terrängnamnen
Lappskogen. Lappgrufvan skrivs 1601 och åter 1640.

Fler och liknande explicita lapp-terrängnamn i Tysteberga socken,, idag inom Nyköpings komnun

Samt Sidonia i Österhaninge 1672,  och hennes sannolikt bibliskt inspirerade namn
Valt av en grupp samer aktiva under 1500-talet.
http://www.ancient.eu/sidon/  (i t ex Lukas 4: 26)


”Lappgruvan antas vara upptagen 1601 av Hans Proberaren, föreståndare vid Ortala bruk (Studiecirkel Kuggwassengen etc). Nya Lappgruvan upptogs 1727. En stånggång byggdes 1780 för att kunna länspumpa gruvan. Den drevs av en vattenkonst vid Bredsund. Vid vattendraget söder om Bredsundsviken finns rester efter denna.” (källa nedan)
Herräng, Häverö sn, Norrtälje kn, Upppland, Stockholms län.

Karta från 1640.

Var dom sjösamer?
Forskningen går vidare: