Tips: Boka KURSPAKET om samernas historia – för tjänstemän, arbetslag, samebyar!

Välj nivå och inriktning själva! Edit 20170816.

Boka ett kurspaket med samernas historia inklusive senare belagda rön om de allra mest sydligt kända samerna. Här ingår:

  • KURS om samernas historia, dagtid 2-4 h. Inträde eller avgift möjligt.
  • KVÄLLSFÖRELÄSNING ex på bibliotek. Ni kan ta inträde ex 50-100 SEK
  • 2-3 st. AULA-FÖRELÄSNINGAR för skolelever från åk 6 t o m gymnasiets sista år

Geografisk begränsning för detta specifika program är hela Sverige.
Exakt prislista, innehåll i kurs etc kommer att presenteras kommande vecka kring 17-20 aug.

Jag som håller i allt är rutinerad lärare, föreläsare, forskare kring samernas historia: Peter Ericson. Arbetat på Umeå universitet och på en lång rad länsmuseer.
Jag har föreläst i alla län ovanför Mälaren. Jag har även varit folkbildare och cirkelledare i ämnet. Kurserna går att få på engelska; och i Finland på svenska eller engelska. En viktig antologi om sydsamernas historia utkommer (försenad, men sannolikt senast sommaren 2018) med bland annat min artikel.
OBS vid specialbeställning om etnicitet, språk, antropologi, arkeologi eller till exempel vindkraftsexploateringar tillkommer ibland externa lärare.

OBS kombinerbart med mitt nya tema om Sigrid och Anna Jönsdotter.
Även med ett program om resenärer i Saepmie!

Begrepp och perioder som genomgås: Medeltid, kolonisation, sockenlappar, fördrivningar, etnisk rensning, skatteuppbörd, stormaktstid mm mm

Grundpaketet kostar i höst 12 000 – 19 000 beroende på tid och plats, samt antal förrättade timmar.
Där ideella föreningar är inblandade, kan det i enstaka fall förhandlas nedåt.
Dubbla kursveckor (t ex vår + höst)  kan vi förhandla om pris för,
inom spannet 16 – 26 000 SEK.
Offert kommer senast fyra dagar från bokningsförfrågan, oftast samma dag!.

Deltagandepris för våra egna arrangemang är ännu ej fastställda.

Att notera: Det finns idag, i skrivande stund inget färdigt program för kurser i Norge, Finland eller Ryssland, men det kan möjligen erbjudas med tillräckligt lång framförhållning!

Obs även inspirationskvällar och arbetslagsutbildning i passande bransch kan arrangeras.

Jag föreläser även på vernissage; seminarier; universitet; bibliotek, arkiv museer etc etc – eller som utgångspunkt för debattkvällar!

 

Kursen fungerar bra för arbetslag och är påbyggbar.
Samernas organisationshistoria kan läggas i fokus liksom de kvinnliga pionjärerna.
Och kursmomentet kan även omvandlas till en workshop i historiska metod för t ex samebyar.

OBS För samebyar kan också extra  delar om samisk kvinnohistoria, organisationshistoria samt hur man dokumenterar sedvana och ett parti om sedvanemål som bl a Nordmaling inläggas!
I samtliga fall kan ett parti om kolonisation och kolonisationsförlopp inkluderas.
Eventuellt kan arkeologi och förhistoria erbjudas (vi förhandlar om sådan kompetens!).
Då skulle praktiska moment eventuellt redan i höst kunna adderas. Återkommer!

Engelska kurser kostar lite mer, men inga gigantiska summor.

HUR BOKAR DU? Det finns två slags kurser; de ni arrangerar, och de vi arrangerar.

1. Boka snarast, vi skriver avtal. Kurs i slutet oktober eller början november.
Andra perioder kan förhandlas om. Se kontaktuppgifter,

2. Du Anmäler Dig/Er och bokar plats i ett arrangemang som äger rum i vinter och/eller i vår. Datum kommer.  Plats blir någonstans i Västernorrland, Gävleborg eller Jämtland.
Förskotterad betalning. Datum och övrig info kommer.
Nedre bild: Funäsdalen (från äldre vykort!) är en av orterna jag föreläser i nu i sommar (8 aug).

Det vettigaste torde i första fallet vara att gå ihop två-tre arrangörer på en ort.

FIRMAN har gått under namnet SouthSaamiHistory,
men står nu inför namnbyte Saepmie Forskning Förelsning Undervisning (ännu arbetsnamn). Jag har FA-skatt, så ni kan även anställa mig!

Kontakta mig snarast – Peter Ericson
Tfn 0729070058 (skicka gärna sms först!)
Eller mejl retepnoscire@hotmail.com
alt skriv meddelande:
https://www.facebook.com/sosaamihi


Foto av undertecknad: Monika E. Pensar

 

Lunardis ballongtragedi 19 sep 1786 i Newcastle (Vincenzo Lunardi And The Sad Tuesday in September, 1786)

Captain_Vincenzo_Lunardi_with_his_Assistant_George_Biggin,_and_Mrs._Letitia_Anne_Sage,_in_a_Balloon,_by_John_Francis_Rigaud_(1742-1810)

September 19, 1786

Mr LUNARDI having undertaken to make an aerial excursion from the Spital-field, in Newcastle, on this day (Tuesday), at one o’clock, he began the process of filling the
balloon. When it was about two-thirds full, a quantity of acid was added to accelerate the
process. In a few minutes a considerable effervescence was perceived; and, in order to
ascertain its force, Mr. Lunardi drew the plug from the funnel, which was followed by the emission of a quantity of gas, the sudden noise of which gave an unnecessary alarm to several gentlemen on that side of the balloon, who rushed from their stations, and by their motions and involuntary expressions, dictated by groundless apprehensions, caused the others near them to quit their hold, and fly to the opposite side. One side of the balloon being, by this means, totally deserted, its strong power of ascension tore the neck where it joined the barrel. The noise of this being heard, and the gas escaping in a considerable quantity, notwithstanding Mr. Lunardi’s assurances of safety, and his entreaties not to quit their hold, the alarm became general, and in a few seconds, the balloon was liberated. It immediately disengaged itself from the barrel, and ascended with great velocity. One of the ropes fastened to the top of the balloon was retained to assist Mr. Lunardi in descending, of which, during the operation of filling, Mr Ralph HERON was kind enough to take the care; and having inadvertently coiled it round his hand and arm, he was by that means unfortunately carried up by the balloon to a great height. His weight having turned the balloon, its top, to which the rope was tied, tore away, and brought with it the netting, which accompanied the gentleman in his fall into a garden adjoining. The groans and exclamations issuing at this moment from every beholder formed a chorus the most distressing that can possibly be conceived. He did not appear to have received an external contusion from the fall, but complained much of pain in his back and intestines. In his state he continued for a few hours, and then expired. The following copy of Mr. Lunardi’s hand-bill issued the following day, will shew that gentleman’s feelings on the occasion.

”Mr. Lunardi is deeply afflicted for the melancholy accident that attended his endeavours to gratify the curiosity of the public with the ascension of his balloon; and is only to be consoled by the reflection of its having been occasioned by circumstances which it was not in his power to prevent. It remains for him to yield his own wish to fulfil the expectation of the town to the feelings of a parent, wounded by the loss of a most amiable young son;
and to forbear a repetition in this town, which, without fault on his part, has been fatal to the peace of a respectable family. The unvaried success of his former exhibitions, though the remembrance of it now serves but to embitter his grief, will, he hopes, rescue him, in the eyes of a just and generous people, from any imputation injurious to his honour. – King’s Arms, Newcastle, Wednesday, Sept. 20, 1786.”

One can imagine Lunardi burning the midnight oil to get that statement written very
carefully, and to get it printed and displayed rather quickly. Just think what an opportunity this case would provide today in our litigious society!

I’m sure someone can probably tell us the method used to inflate the balloon. It doesn’t
seem to have been hot air – rather some form of gas?

It would seem that this was not the first ascent, this day being notable only for the tragic
consequences.

SouthSaamiHistory ponders:
Comment on our Swedish Parish Saami guests during the same year:
We don’t know whether ”the laplander girls” (Anna, 25 – soon to be 26 – and Sigrid, 22) or their Saami neighbour from home Anders Larsson, the reindeer businessman (most often referred to as a ”servant” or a ”interpreter” they were present that day.
If so, they were some likely soon headed to leave for a return trip home.

Illustration: Captain Vincenzo Lunardi with his assistant George Biggin, and Mrs. Letitia Anne Sage, in a balloon (John Francis Rigaud, 1785)
John Francis Rigaud – Yale Center for British Art, Paul Mellon Collection
Oil on copper 48.3 x 35.6 cm 1785

”— ty hä sa lappen Sjul” (Slaget vid Norrboån, Dellenbygden år 1434)

(editerad e.m 20 juli 2017)
Något om en märklig historia om samiska järvsösläkten Stenlund som hälsingska traditionsbärare och Slaget vid Norrbo skans på 1430-talet.
En spännande historia, till stor del återberättad via Helsingeminnen (1910) och Dellenportalen (se länk!). Nypor salt och matjord och fickorna anbefalles!

Uppgiften som anspelas till i rubriken är silad genom flera osäkra led, varav kanske det osäkraste alltså skulle kunna vara själva författaren Winblad von Walter 1910.

Lokala foton av undertecknad.
Avholmsbe

Norrbo Skans ligger på gränsen mellan socknarna Bjuråker, Norrbo och Delsbo; och har historiskt varit av central betydelse. Några av de viktigare traditionbärarna har varit de regionala samerna.

Fredrik Winblad von Walter berättar i boken Helsingeminnen om
stormningarna av Norrbo skans och Faxehus. Även om mycket sedermera avfärdats som rent sägenmaterial, är det i vår synvinkel av stort intresse att han nyttjar samer som informanter.

Citerar via Dellenportalen:

Striden var så blodig att skorna på alla de stridande Hälsingarne voro röda av blod. Danskarne blevo slagna, trots det häftigaste motstånd. Pilarna bidrogo mycket till deras nederlag, ty av de stupade hade många 5-7, ja ända till 12 tunga pilar i kroppen, och de långskaftade hillebarderna och stridsyxorna samt varg- och björnspjuten fullbordade segern. 

”Danskarne blevo totalt överrumplade, ty de voro fullt övertygade om att Helsingarne voro avväpnade och för utpinade till att våga en strid med dem och allra minst en stormning på ett så välbefäst läger. Men annat fingo de se och uppleva.”

Och så, om samerna:

Det är känt och omvittnat att [samerna] var goda traditionsbevarare och det visste även von Walter, som i sitt manuskript till sist återger, vad sockenlappen Stenlund och andra hade att berätta om vad som hände med Stor-Eriks dotter Sigrid:

”Sockenlapparna i Helsingland voro de som bäst kunde redogöra för allt av vikt som timat inom vår provins. Särskilt ’Norrboslaget’. De berättade att Stor-Eriks dotter Sigrid fallit i danskarnes händer och då den mäktige bonden fick höra detta sorgliga budskap, satte han genast igång med att ta hämnd på rånarna, mördarna och kvinnoskändarna. En hop kvinnor hade förut upphängts över en eldbrasa i danska lägret och nu troddes det att den fagra Sigrid skulle dela samma öde. Danskarne anade ej vilket öde som drabbat dem.” (Dellenportalen hit, och fortsättningsvis – )

[Sockenlappen] Stenlund brukade säga, då han berättade om denna händelse: ’De tokugst man gör, hä ä att stjäl kvinnfolk. Hä fick de där asen vid Norrboån se, ty då blev Stor-Erske sint mån ni tro å så sa han: — I möra kväll tar den lede dem allihop, hä ska ni vetta, å Sigri ska vära tebaks, ty hä sa lappen Sjul. Sen danskarne var ihjälknacka, sänktes dom i Dellarne. Ingen vät varst, för de skedde på natta å dä va kolsvarst av moln å dä ösregna faseligt… [min framhävning]

Citaten ur http://dellenportalen.se/orter/norrbo-skans/ *

Det är oklart exakt vilken av Stenlunds som avses, men von Walter bodde i Öje, Järvsö vid tiden för författandet och Järvsö var ju läge Stenlundarnas så att säga jaktmark.
Jon Mattsson (ibland Matthiasson) Stenlund skulle ha varit i hundraårsåldern kring 1910 (då boken Helsingeminnen utkom), så den generationer bör väl kanske borträknas.

Oss veterligen finns det minst tre kända generationer stenlundare, kanske fler.
Och det är ju nog så intressant, bara det.
Frågan lär dyka upp igen!

* Vi rekommenderar varmt denna webbplats; som är oerhört informativ och grannlaga.

vin-085-skansen

Fortsatt material i ämnet torde dyka upp i vår inom överskådlig framtid utkommande tidning SAEPMIE TIMES.

Norrbo
I Norrbo, bakom kyrkan: kallad socknens äldsta byggnad.

inägodelning 1769 blogg

Inägodelningskarta från 1769, Norrboån.
Karta från Länsmuseet Gävleborgs arkeologiblogg.
http://arkeologigavleborg.blogspot.se/2014/03/dateringar-fran-norrboan.html

Nya inspirerande föreläsningstitlar sep 2017 – feb 2018

Från december KUSTSKOGSSAMER, SJÖSAMER OCH VINTERLAND – om nedre landets, Vuelielaantes betydelse i samernas historia!
NB: All lectures will also be offered in English!

brought
BILDEN av Thomas Bewick, samtida  och från trakten strax norr om slottet är en sällsynt kopparetsning och tycks ha påbörjats i begynnelsen av flickornas northumberlandvistelse; och sedermera publicerats i samband med Consetts reseberättelses utgivning år 1789.

Från 1-16 *** aug:
Njutånger – Yorkshire T/R. Om Sigrid, sameflickan som körda ackja i Northumberland, och Aniea (?); hennes syster.
Varifrån och vart?
Om deras sju månader långa vistelse i Ravensworth Castle, om slottet och släkterna om bebodde det, hur där ser ut idag och kopplingen till Alice i Underlandet. Samt om den upptäcktsresa som föranledde denna oväntade interaktion, samt besöket på slottet på hemvägen.
*** Datum beroende på graden av efterfrågan!

Från SEP Med främmande ögon – samernas liv och kolonisationen speglat i resenärers texter (utförligare beskrivning kommer)

Från OKT Sverige och Saepmie 1633-1799: från Hessen-Kassels renfarmer över skotten i Fredriksten 1718, Fredriks etniska rensning till tvångsbofasthet 1790

Från OKT Slakten på dalkarlarna 1743, och om de historiska processerna som ledde till detta (passar bra att kombinera med ”Sverige och Saepmie 1633-1799”
(titeln kan ev omformas en aning)

Från NOV ** Finland, suomer och samer i stormaktstida Sverige och senare – en sydlig historia?* Medeltid och äldre tid från Viborg över Satakunta och forna Kemi nedre lappmark
* Arbetstitel ** eller från aug, beroende på efterfrågan!

Från december KUSTSKOGSSAMER, SJÖSAMER OCH VINTERLAND – om nedre landets, Vuelielaantes betydelse i samernas historia!

Från 15 nov, om intresse finns:
”Fredrik I – stormaktens Sveriges, samernas och dalkarlarnas Nemesis?”

Att notera: Ett specialprogram om Elsa Laula, Carl Lindhagen och samernas äldsta organisationshistoria planeras till februari.mars 2018

FORTBILDNING för politiker och omfattande liksom kortare
KURSPROGRAM med basic samisk historia erbjuds alltid!
Detsamma gäller i princip också alltid samiskhistorisk workshop för samebyar och sameföreningar.

Härtill kommer lokala program/titlar för t ex Uppland/Bergslagen; Värmland och Medelpad

Samer i Yorkshire: Från Njutånger via Consett & Liddell & co.; sameflickorna Anna & Segris sju månader på slottet, till Ravensworth Castle’s renhjord i Yorkshire – en introduktion & ett problem

Om en sju månader lång vistelse på slott inklusive turnerande runt i England för ”sedvanlig” exotisk uppvisning för de föregivet samiska systrarna Anna och Segri, en vistelse som torde ha pågått mellan augusti 1786 och mars 1787.
Som en följd av ett vad, åkte alltså dessa unga samiskor tillsammans med de engelska överhetsherrarna sommaren 1786.

W E  set out early in the morning from Sunval (Sundsvall) and arrived the same evening at Igsund (Iggesund) where we had been so hospitably entertained on our road to Tornao (Torneå/Tornio). The same Gentleman politely received us again and we slept at his house.

mapo

From the neighbourhood of this place were the two Lapland Girls taken, who are intended by Sir H. G. L. to be sent to England, to fulfil a particular Engagement which he had made. As it is my intention afterwards to write you a full account of these females, I shall pass over the subject at present. It will then be in my power to in|form you, how they performed their Journey and Voyage, how they were received and treated in England, and by what means they returned to their native country. Certain it is, we had no difficulty in persuading them to un|dertake this Enterprize. They immediately accepted our offers and relied with the greatest confidence on our pro|fessions. As their minds were entirely uncorrupted by the Influence of foreign Intercourse, as they had never travelled beyond their native mountains, as their return was at least uncertain, it is very remarkable that they should so easily be prevailed upon to leave their friends and connexions, their Huts and their flocks, to undertake a dangerous, or at least a tedious, Journey and Voyage, to visit a country of which they were ignorant, and reside among a People whose manners and customs they could not know. This probably may in some measure be accounted for from the poverty of their own country.”

(Ur A tour through Sweden, Swedish-Lapland, Finland and Denmark: In a series of letters, illustrated with engravings. Matthew Consett, s 102f )

Dessa unga samekvinnor ska ha turnerat runt i England och överösts med gåvor och uppmärksamhet och sedermera sänts hem med 50 £.

De är i brittisk litteratur mäkta omskrivna, och vi lär få anledning att återkomma.
Liddell var slottsherre och kol-magnat Ravensworths nevö.
Den lilla tynande renhjorden ska ha förstärkts med fler renar 1787.
Dessvärre tycks all saknad om renens behov och diet ha saknats, så de förväntades leva på färsk yorkshiregräs och inget annat. Den lilla hjorden fortsatte föröka sig, men varje vinter dog de nya kalvarna.

Enligt Arthur de Capell Brooke, som skrev A Winter in Lapland and Sweden (London, 1826) skulle kvinnorna ha varit finska, inte samiska.

Uppgiften om att vistelsen ska ha pågått i sju månader kommer från Burke (A General and Heraldic Dictionary of the Peerage and Baronetage of …, Volym 2, London 1830/1832).

REJV

Ravensworth Castle i Durham, Yorkshire.

En Anna Clemensdotter gifter sig 1814 i Njutånger.
Det finns andra kandidater födda 1860; Annor finns det gott om, men lite mindre av Segrids. Vi har sökt initialt i Hög; Järvsö (pga en vigsel som tillträdande sockenlappen ingick i med en passligt ung Anna 1788); Njutånger. Sökandet fortgår.

Frågan och mysteriet går alltså vidare. Vi lär ta tag i ämnet mera.
Frågan om Lapland/Njutånger torde främst handla om den tidens engelska etnonym;
man kallar samer för Laplanders.

Peter Ericson, Saepmie 29 juni 2017

östanå pprs
Ovan: Östanå pappersbruk i Iggesund. Via Dellenportalen.  http://dellenportalen.se/

Nedan: Njutångers kyrka. Ur Sockenbilderhttp://www.sockenbilder.se/njutanger2/visasok2.asp?sok=Kvavtj%E4r

NJUTÅ KA

Samer i Sörhälsingland: Aubry de La Motraye, (i Mo-Myskje?) och samerna i lantgreve Karl I:s hessen-kasselska livré, de som lämnat arvprins Fredrik I:s renar i juli månad 1718 (Del 2:2)

”Medan de bland lapparna vanligen äro av tenn eller bly.
Jag frågade dem, varifrån de kommo och vart de ämnade begiva sig.
De svarade mig, att de varit i Tyskland med renar,
som arvprinsen hade skickar till sin fader lantgreven. De läto mig förstå, att
de föredrogo sina skogar, klippor, sjöar och berg, dit de nu återvände framför alla
städer och byar i Sverige och Tyskland och alla bekvämligheter man där kunde
erbjuda dem.”

Lantgreven är Karl I
och Fredrik I, hans son, kallades arvprinsen.
I kommande bloggposter ska jag f ö titta på hur
bröderna Weibull kraftigt insinuerar att
Fredrik I låg bakom mordet på Karl XII.

BILD FRÅN https://groenhorizon.wordpress.com/
föreställer Vy över Myskje-Mo

utsik-fr-mo-myskje-c3b6ver-sjc3b6n-marmen-sc3b6derhamns-jernvc3a4g-av-blombergsson-jft-r-haglund-1888

Medelpads och Hälsinglands sjösamer och kustskogssamer ca 1690-1730, kort exposé över rörelsemönstret (edit maj 2017)

åh skog

Kustskogssamerna i Hälsingland-Medelpad
Endast socknar; version med orter och datum tillkommer
Hälsingesocknar om inget annat anges. Återkommer i ämnet!!

Anders Påhlssongruppen
Järvsö (d.ä)1707
Njurunda 1713
Jättendal 1714
Ljusdal 1721
Bjuråker 1728
Senare:
Bjuråker-Delsbo 1732
Torp (Med)1733
Järvsö-Rogsta 1739
Ljusdal 1740
Bergsjö-Jättendal 1747
Bjuråker 1755
Jättendal 1759 (d.ä, 105 år)

Jacob Danielsson-gruppen (sjösamer)
Gnarp 1692
Enånger 1695
Tynderö (Med)1700, 1703
Järvsö 1717
Norrbo 1718
Selånger (Med)1726

Mårten Hindrichsson-gruppen
Gnarp 1700 * ska dubbelkollas
Hälsing-Tuna 1715
Bjuråker 1717
Segersta 1721
Bjuråker 1728

Jon Claesson-gruppen
Jättendal 1714
Attmar (Med.) 1714
Gnarp 1719

Återkommer med Claes Månsson-gruppen; liksom Olof Thomasson, Olof Jonsson, Thomas Pålson.
Tesen om flyttningar til södra Härjedalen är ännu obekräftad på det individuella planet.
Överlag kan man säga att det flyttas till inlandet om vintern, kusten sommarhalvåret.
Marknadsdatumen i västra Hälsingland tycks styra en hel del av vinterflyttningarna dit.

Varför bara mansnamn: Kvinnornas, mammornas namn vid födslar anges oftast inte vid denna tid!

Bild från Stormörtsjökullen, Torps socken, Medelpad.
Länk: http://www.camping.de/sv/steder/europa/sverige/vaesternorrland/erikslund/traeportens_camping_i_borgsjoe.html

Kurs samernas och sydsamernas historia, maj-junierbjudande!

Ett kurspaket med samernas historia inklusive de allra mest sydligt kända samerna.

Allt detta – och Ni kan beställa*  ** ett för en löjeväckande låg summa! – ingår:

* OBS gäller endast v 22, 30/5, 1/6, 2/6 tisdag-fredag- Ett paket = två dagar
** Rabatterat med 3 0 % ! !

KURS om samernas historia, dagtid 2-3h

KVÄLLSFÖRELÄSNING ex på bibliotek. Ni kan ta inträde ex 50-100 SEK

2-3 AULAFÖRELÄSNINGAR för skolelever från åk 6 t o m gymnasiets sista år

Jag som håller i allt är kvartssekelrutinerad lärare, föreläsare, forskare kring samernas historia: Peter Ericson. Arbetar på Umeå universitet och på en lång rad länsmuseer.
Jag har föreläst i alla län ovanför Mälaren. Jag har även varit folkbildare och cirkelledare i ämnet. Kurserna går att få på engelska; och i Finland. En viktig antologi om sydsamernas historia utkommer i aug/september med bland annat min artikel.

Kursen fungerar bra för arbetslag och är påbyggbar.
Samernas organisationshistoria kan läggas i fokus liksom de kvinnliga pionjärerna.
och kursmomentet kan även omvandlas till en workshop i historiska metod  för t ex samebyar.

WV_Svealand_regions FUNÄS
Nedre bild: Funäsdalen (från äldre vykort!) är en av orterna jag föreläser i till sommaren (8 aug).

Det vettigaste torde vara att gå ihop två-tre arrangörer på en ort.

Skarven aug/sep också förmånligt: oktober gäller fullpris och september är nästan färdigbokad (enstaka datum KAN finnas eller uppstå!)

Kontakta mig Peter Ericson
Tfn 0729070058 (sms först!)
Eller mejl retepnoscire@hotmail.com
alt skriv meddelande:
https://www.facebook.com/sosaamihi

Bild via Samiskt informationscentrum.

Samerna i Jättendal – ymnighetshorn?

Jättendal 

Den torra högsommaren 1759 hittas en oerhört gammal kustskogssamisk man utanför sin kåta i Jättendal, illa skadad av en skogsbrand som gått över hans boställe.
Det är Anders Pålsson (d.ä), som dog den 16 oktober av brännskadorna: ursprung från Ådalen, varit gift tre gånger, avlat 25 barn (!); han är vid dödstillfället 105 år, född 1654!

Hoppas kunna återkomma till Anders (med fruar) och hans krafts dagars flyttlag; att följa dessa blir en exposé över Hälsinglands skogssamiska historia – det handlar om flyttningar från medelpadskusten till södra härjedalsfjällen, och sedan åter hälsingekusten. Basen är finnskogarna, Jättendal-Rogsta och Dellensjöarna.
Detta är de samer som, i centrala Jättendal blir omridna av en tjugofemårig botanist på väg mot Lappland, vilket timar den 17 maj 1732:

D. 17. om morgonen då solen gick upp, såg jag vid Jättendahls kyrka några ätteplatser.
Straxt jag var kommen fram om i skogen hinte jag 7 stycken
lappar, som körde sina renar 60 à 70, hvilka hade sina späda lamb.
Hornen voro på de mäste affallne och nya på de fläste begynt spricka
ut. Jag frågade dem, hur de kommo att vara här nedre. De sade
sig här vid hafssidan vara födde och här vilja dö, talte god Svenska.

(Linné 1995)

Digital Camera

Sedermera hittade jag Anders’ son, Jon Andersson – i Harmånger.
Född i Ångermanland, av som sagt Anders Påhlsson d.ä (1654-1759) och Sissla Siuhlsdotter, ”i Ådalen”, ca 1673-74. Pappan var född i Skog, ”Y-län”. Gifte sig som nittonårig första gången med Anna Thomsdotter, sammanlevat i 40 år, avlat tvenne söner. Gifte sig andra gången sent i livet med Margeta Ohlsdotter. ”Dödde i sin koja på södra skogen” 23 feb 1735, liggande fyra dygn. Begravd 2 mars 1735. Lefvat sagtmodigt och gudfruktig i 61½ år. AP d.ä dog ju som 105-åring i Jättendal. Det är inte uteslutet att Jon var med och mötte Linné 17 maj 1732. (Harmånger CI:2 (1709-1755) Bild 113/sid 183.)

Historien om samerna i Jättendal bör kopplas ihop med den om samerna kring Hornslandet med Rogsta, med Harmånger liksom med trakterna i övrigt inklusive Hudiksvall och Dellenbygden samt Gnarp och Bergsjö.

Harmånger har några ganska tidiga anteckningar 1698, 1701 och 1705 (dock bägge utan synbara sijter; men allt talar för att de finns där. Prästen ser ut att som dopfaddrar prioritera socknens prominenser; och sådana anmäler sig gärna frivilligt i dylika sammanhang) och återkommer senare som ett populärt boställe, liksom också Rogsta. Claes Månsson, åsele-lappmarksfödd same med kustskogssamisk livsstil med slagsida åt det maritima Rogsta synes av död- och begravningsboken vara ett tillhåll för ganska mycket samer kring 1730-1770, men även andra perioder. Nu ligger inte kyrkan så att det naturliga är att rapportera sommarens födslar där, utan då har man lika gärna fortsatt till Harmånger eller söderut mot Hudiksvall med Idenor och Tuna.

BILD: Djursta, Jättendal. Från sajten Upplev Nordanstig

http://www2.upplevnordanstig.se/sv/stuga/a811379/djursta-j%C3%A4ttendal-n007/detaljer