OHTSEDIDH seminarium Västmanlands läns museum 27 sep kl 10-17. Program!

SEMINARIUM

27 september, kl. 10.00-17.00

Västmanlands läns museum

Västerås

Sedan lång tid har det funnits en samisk befolkning i Dalarna, Gävleborgs och Västmanlands län. I arkiv och i folktradition framskymtar en grupp människor som lever lite vid sidan av, men ändå i symbios med, det omgivande samhället. Trots att källorna är många vet vi väldigt lite om den samiska kulturhistorien i regionen.

För att uppmärksamma de samiska kulturyttringarna skapades projektet Ohtsedidh. Projektet är ett samarbete mellan de tre länsmuseerna i Dalarna, Gävleborg och Västmanland samt Gaaltije, Sydsamisk kulturcentrum.

Till seminariet i Västerås har vi bjudit in forskare och sakkunniga i ämnet och alla är välkomna att deltaga under dagen. Ingen föranmälan krävs och seminariet är gratis. Dock är antalet platser begränsade.

9.30-10.00 KAFFE
10.00-10.20 Välkomna Carl-Magnus Gagge, Västmanlands läns museum och Joakim Wehlin, Dalarnas museum
10.20-10.50 En mellansvensk samisk befolkning under 1700-1800-tal. En bakgrund. Ingvar Svanberg, Uppsala universitet
10.50-11.20 Samer i syd. Ett arkeologiskt perspektiv Inger Zachrisson, tidigare Statens historiska museum
11.20-11.50 Tjoevkemåjhtoe vs. Saepmie Times. Om norrhälsinge- och medelpadskustsamerna och viss annan samisk historia 1277-1877 Peter Ericson, Firman Saepmie föreläsningar forskning undervisning
11.50-13.00 LUNCH
13.00-13.30 Sydsamer Ewa Ljungdahl, Gaaltije Sydsamiskt kulturcentrum
13.30-14.00 Samer utanför Gävle på 1700-talet – kringströvande och förirrade? Lars Gunnar Larsson, Uppsala universitet
14.00-14.30 Skogssamer vid Barkensjöarna och Norbergs socken Jouni Tervalampi, tervalampi-arkfoto.blogspot.se
14.30-15.00 KAFFE
15.30-16.00 Undersökning av sockenlappboställe i Järvsö Maria Björck och Bo Ulfhielm, Länsmuseet Gävleborg
16.00-16.30 Spåren från historien som aldrig skrivits Gunilla Larsson, Uppsala universitet
16.30-17.00 Avslutande diskussion Joakim Wehlin

Kontakt: Joakim Wehlin, joakim.wehlin@dalarnasmuseum.se

Våra (bloggens) bilder: Wallander 1865, Folkmarknad Västmanland.
Sidonia 1672: 1672. den 11 Feb. En gammal Lappakäring (begrofz). Sidonia wid nampn 

Österhaninge CI:1 (1665-1717) Bild 115 (AID: v94879.b115, NAD: SE/SSA/1595)

Annonser

TJOEVKEMÅJHTOE 2017 – ny kunskap om dold samisk historia PÅ VÄG!

Till arrangörerna.

Om vårt koncept – helkväll med samernas historia, förhistoria, arkeologi!
Samernas historia belyses, nu i avgjort ljusare färger. Men övergrepp hymlas ej med!

TJOEVKEMÅJHTOE betyder LJUSMINNE. Ljusminne eller Tjoevkemåjhtoe var en serie projekt som drevs från Länsmuseet Västernorrland 1997-2001, och det sorterade under det nationella projektet Bevarande av det samiska kulturarvet.

HÄRNÖN
Vinterbete på Härnön i femhundra år – eller mer?

Tjoevkemåjhtoe 2017 – tre turnéer.

Hör av Er redan nu med Era bokningsförfrågningar!

TJOEVKEMÅJHTOE går ut med exakta titlar på årets föreläsningar senare i mars!

En speciell rabatt på arvodet utgår till vissa kommuner: 10% i normalfallet för alla nämnda kommuner – och särskilt markerade får 15%! Se nedan.

TURNÉER I HELA SVERIGE PLANERAS!

600 samiska år i Ångermanna lappmark och i centrala och västra och södra delarna av Medelpad och Ångermanland. 600 historiska och ännu fler år arkeologiskt.
Och fler kan det bli.

Det här kunde vi belägga (det mesta av det) – jag, Peter Ericson & Bernt Ove Viklund och Magnus Holmquist under åren med Ljusminne-projekten 1998-2001. En kompetent och stark samisk referensgrupp fanns under hela tiden i styrningen.
En del finns också skrivet av Sonia Larsson och av Gustaf Gustafsson m fl.

NYA RÖN, NYA UPPTÄCKTER,  ACKUMULERAD KUNSKAP —>
—> SYNTESER! — > NY KUNSKAP!

Sedan sist har vi  nu definierat fram en sjösamisk befolkning! De sydliga och ostliga skogssamerna vill vi kalla kustskogssamer.

På turnén:
Vi håller varsin föreläsning om ca 45-50 min och därtill frågor.
Vi presenterar bl.a våra metoder och tittar en del på hur vi ska kunna gå vidare med att hjälpa samebyar dokumentera sin historiska renskötsel själv.
Rejält tilltagna stunder för frågor och diskussion kan ingå, om Ni så önskar.

EXKURSIONSSERIE

En rad exkursioner tänks hållas i Västernorrlands län i maj-jun.
Högsjö 1 maj, Resele 17-18 juni och förhoppningsvis även i Skön, Medelpad!
Håll kontakt med oss.

Kontakta oss för offert!
Kontakta oss även om ni är intresserade av guidning!

DE RABATTERADE PRISERNA I UTVALDA  KOMMUNER

Rabatterade kommuner månadsvis.
 Gäller om bokningen sker=görs under mars månad!
10% minst på alla nämnda kommuner och 15% om du ser en asterisk och fet stil.
Kombinerbart med ”sociala prissättningen-rabatten” för t ex Sameföreningar, hembygdsföreningar.
 
APRIL 
(slutet april)
Umeå
Skellefteå
Vännäs
Vindeln
Åsele *
Hällefors *
 
MAJ
Jokkmokk *
Arvidsjaur
Storuman
Arjeplog

Piteå *
Jokkmokk
Timrå *
Nordanstig
Hudiksvall *
Härjedalen
Bollnäs
Örebro
Sala
Ånge *
Åsele
Bjurholm
Örnsköldsvik
Sollefteå *
Norrtälje
Nyköping
Västerås
Gävle *
 
JUNI
Karlstad
Filipstad *
Arvika
Sollefteå
Kumla
Sörmland *
Strömsund
Krokom
Härjedalen *
Uppsala *

Stockholm
Bollnäs *
Botkyrka
Haninge
Köping *
Åre *
Gällivare *
 
Kommer fylla i fler fr o m juni!

Ruvhten sijte – en sameby med oerhört gamla anor och en historiskt sett påfallande sydlig utsträckning

Ruvhten sijte – en sameby med oerhört gamla anor och en historiskt sett påfallande sydlig utsträckning

Förr i världen gick de fjällsamiska rajderna från nuvarande södra delen av Jämtlands län till Kårböle, Färila m.m., Ovanåker-Alfta, Söderala, medelpadskusten – men även till nuvarande Gävle, Sandviken, Avesta och andra ställen. Nu i september prövar HD Ruvhtens begäran om resning i Härjedalenmålet,Gammalt tillbaka kallades i kyrkobokföringen detta områdes åretruntmarker för Södra fjällen. Hur det förhöll sig på 1400-talet vid tiden för de hittills mig veterligen tidigast dokumenterade härjedalssamiska bosättningarna har jag fortfarande lite dålig koll på; då det ju inföll under den norsk-danska tiden, och allmänt är en vansklig period i skriven norrländsk historia. Däremot kommer Härjedalenmålet fortsättningsvis inte alldeles självskrivet att handla om de allra äldsta tiderna, som vi sett t ex Lars Rumar mena.

Jag återkommer till ämnet; men konstaterar alltså att härjedalssamerna historiska vinterbete ägt rum i samtliga angränsande landskap och ibland något längre bort.

Jag önskar all lycka till – och ni vet var jag finns..

Här är Ruvhtens hemsida:
http://ruvhten.se/

Ljusdal 1800-talet
http://www.helsingebilder.se/utsida/visabildstor.asp?bildid=4733

Tavlan: Johan Tirén 1892, Wikimedia commons

VAAJMOE: samer 800 e.Kr, fogdar 1520, kartor låter ana Historiens spår

BILD, ÖVERST:  Euler – Sauerbrey 1753. Ångermann lapmark.

VAAJMOE/VAAJMA; Helgeland, Bindal, Namdal, Snåsen, Ran, Laisbyn; Jijnjevaerie, Njaarke med omnejd i fokus.

1520 är det noterat att Hammerdals marknad avhölls för samernas vidräkning.
Skatten eller lappräntan i Jämtlands hämtades tidigt från ångermanländska lappfogdar. Lite mer nedan.

Lappmarkernas namn placering och form avspeglar var lappfogdarna satt.
Kartorna har styrt gamla tiders makthavare och forskare.

Ett – åtminstone i vissa delar, i vissa avseenden, slags perpetuum mobile av cirkelargumentation om ”var samer vistas” har dock det uppenbara felslutet lett till, det felslutet som utgår ifrån att de fiskala turerna kan ange ”var samerna ‘kom’ ifrån”. Det mesta man kan få ut av sådana studier är ju sannolikt reflektioner av byråkratiska bråk inom remot statlig förvaltning i de nordliga provinserna. Kanhända även viss storpolitik mellan nationerna.
Som bekant har vare syg sydliga skogssamer eller sjösamer/kustsamer i Sverige eller Finland beskattats såsom t ex sjösamerna i norra Norge. För att hitta dessa grupper måste vi således leta oss till andra källor än de fiskala.


Ovan: Santini-Janvier 1784.

Skatten eller lappräntan i Jämtlands hämtades tidigt från ångermanländska lappfogdar.
Detta – nota bene – trots att såväl Jämtland som Härjedalen dåförtiden hördes till Norge. Ett av skälen därtill är enkelt; norra Jämtland koloniserades förhållandevis sent. Ännu 1742 fanns bara nybygget Hillsand mellan Ångermanland och Snåsa-bygdens östligaste utposter eller avnämare. Däremot återstår en hel del forskning omkring hur det föll sig att danskarna så till synes godvilligt släppte denna godbit till svenskarna.

1520 är det noterat att Hammerdals marknad avhölls för samernas vidräkning; största utkomsten hade staten eller kolonisatörerna av att idka handel första århundrandena.

Men sedan myccket tidigt är samer omtalade i Helgeland, Nummedal och kring Hartkölen samt sedermera Finnlierne. Förhållandevis tidigt ser vi också samerna i Hotagen, Vuornese, Blåsjö, Njaarke, offerdalsfjäll med omnejder. Arkeologiska fynd tyder på en minst tusenårig historia av mer eller mindre tydlig samisk verksamhet.

EDIT 3 NOV 2016: Olof Holms text (2015, se nyare bloggtext) drar också renskötselslutsats av K-Å Aronssons arbeten i Njaarke.

Peter Ericson

Bild, nedan: Kitchin 1790

LAP OF Angermanna

RIDÅ FOR FREMRYKKINGSTEORIEN .. ?



Edit: Norsk overskrift. Picture – Bure 1626 – uploaded by Skogsfrun .

Svensk titel: Om Framryckningsteorin! Forna Pite lappmark, Laisbyn och en faktor X

Laisbyn och de envisa förklaringsförsöken kring Den Andres härkomst

Allt färre bland oss forskare förskriver sig till Yngvar Nielsen (mer bio om YN nederst) och hans framryckningsteori; dvs att samerna ska ha kommit neddimpandes i horder till Jämtland och Tröndelag någon gång strax före Vasa-skattelängderna.

Idag vet vi att renskötseln gjort avtryck på olika håll – även i söder – vid olika tillfällen från år 0, 800 e.Kr, 1200, 1400 osv. Sydsamiskan talades under medeltiden – allra senast – på sitt nuvarande ställe (Samtal med Lars-Gunnar Larsson 19 maj 2016).

Laisbyn och en svårbegriplig fiskal administration
Man har understundom på sina håll betraktat de kryptiska skattelängderna med Laisbyn inom Pite lappmark sträckande sig via Ångermanland in i norra Jämtland såsom bevis för att Nielsens milt talat utdaterade teori skulle stämma.
Dock har få om ens någon utrett det förhållande att samerna skulle skatta endast enstaka mårdskinn på 1500-talen; emedan få om ens någon utforskat den handel som var kärnan 14-1500-talets lappfogdars tjänstebeskrivning. Motsvarigheten till birkarlarna i norr, var storbönder som öven var handelsmän i Ångermanland, vilka gavs tilläggstiteln lappfogde.

Saken är den att det inte fanns någon organiserad skatteuppbörd i det sydliga området; det sköttes ofta från norr.. Förvirringen kring ångermanna skogssamers uppbörds-orter och dragkampen mellan Örträsk, Ume, Lycksele och Anundsjö (och möjligen Överlännäs; Gulsele samt Kungsgården/Kutuby) för att hålla dessa kalas.

I Hammerdal och på andra håll bjöds Hammerdal lappmarks samer på stora kalas  för detta enstaka mårdskinn eller 1RD. Klart det finns en faktor X här.

Och i söder var de skogs-, kust- och sjösamiska flyttlagen för små och spridda för att motivera en ordnad skatteuppbörd.

OPEN IN MEDIA VIEWER https://commons.wikimedia.org/wiki/File:Pitelpm_Bureus.jpg#/media/File:Pitelpm_Bureus.jpg

Pite lappmark på Anders Bures Nordenkarta från 1626. I mitten ses de stora sjöarna Hornavan och Storavan. Tälten symboliserar de historiska lappbyarna.

Svenska: Pite lappmark på ett utsnitt ur Anders Bures Nordenkarta från 1626, Orbis arctoi nova et accurata delineatio. På kartan syns de två stora sjöarna Hornavan och Storavan i Skellefteälven samt Piteälven norr därom. På kartan finns också tältsymboler utvisande de fyra historiska lappbyarna i Pite lappmark, Luokta, Semisjaur, Arvidsjaur och Lais. Den sistnämnda överfördes 1607 till Ume lappmark och de övriga delades efterhand i mindre enheter.
English: Swedish Pite Sami district on Anders Bure’s map of the Nordic countries from 1626, Orbis arctoi nova et accurata delineatio. The two large lakes are Hornavan and Storavan in the Skellefte River. The tents symbolize the four historic Sami communities of Pite Sami district, Luokta, Semisjaur, Arvidsjaur and Lais. The latter was 1607 transferred to the southern Ume Sami district and the others were soon split into smaller units.

Text to picture from Wikidedia. Picture uploaded there by Skogsfrun .

Den annars ofta anlitade svedjefinnforskaren Richard Gothe skriver i Jämten 1937 om Hartkjölenområdet såsom ett tidigt jämtlandssamiskt urhem varifrån den mesta aktiviteten tycks ha utgått i tidig historisk tid. Han uppehåller sig en hel del vid texten som åtföljer den fösta riktiga avbildningen av Jämtland: ”Geographisch Afrijtningh och Delineation öfwer Jemptelandh och Medelpadh sampt een deel af Ångermanlandh” af Jakob Stenklyft 1646 och texten därtill Lapparne hafwa sitt tillhåll på wästra och norra sijdan om Jemptelandh wppå store och wijde fiellar. Där hafwa de allehanda skytterier – Elgar, Wildrenar, Bäfvar. Mårdar – ” Uthj Heklefiäll – en Kiärn eller Träsk, som kallass (sic) Herkelkiärn, därsammastädes lapparne för een tidh sedhan hafwa gjordt siin af guhda tiänst, där de ock hafwa ofrat wit Boskap, Bockar och Kiör samt andra wijta Creatur. Dem störtat i förn:de (sic) Kiörn, hvartefter sedan hafwer synts – som en blå låga — (R Gothe ”Bidrag till samefolkets historia i norra Jämtland”. I: Jämten 1937 : S 133-138)

(Övriga referenser Ewa Ljungdahl, Njaarke: renskötsel i tre årtusenden, Östersund 2007 ; K-Å Aronsson, ”Arkeologiska och paleoekologiska undersökningar av renskötarboplatser”. I: Fra villreinjakt til reindrift = Gåddebivdos boatsojsujttuj. Tjálarájddo / Árran julevsáme guovdásj . Árran julevsáme guovdásj, Drag 2005: s 109– 123.; J-E. Wallin”Krönavajje, västra Jämtland – vegetationsförändringar och markanvändning under 1500 år.”. Förvaltning av ett världsarv i fjällområdet – exemplet Laponia / red: E. Torp & P-Å Vikman (Östersund 1999 ) : s 65-73; Aronsson”Tusenårig samisk boplats upptäckt vid Sösjön”. Jämten 2004 (97),: si 14-19, Östersund 2004. Samtal med L-G Larsson i Uppsala 19 maj 2016.)

Nielsen (nedan): Svendsen, Åsmund. (2009, 13. februar). Yngvar Nielsen. I Norsk biografisk leksikon. Hentet 23. juni 2016 fra https://nbl.snl.no/Yngvar_Nielsen .

Bildtext:
Deutsch: Lappbyar (entstanden aus den ursprünglichen lokalen Gemeinschaften (Siida) in Schweden-Finnland im 16. Jahrhundert und Siidor in Kola (bis Anfang 20. Jahrhundert
English: Reconstructions of Sami community areas in older times. Most of the map was originally published by Filip Hultblad (1968) in ”Övergång från nomadism till agrar bosättning i Jokkmokks socken”. It shows the situation in the 16th (Sweden and Norway) and 17th (Finland) centuries. The part covering the Kola peninsula was originally published by Karl Nickul in ”The lappish nation” from 1977 and shows the situation in the beginning of the 19th century.
Svenska: Lappbyarna i Sverige, Norge, Finland och Ryssland i äldre tid. Merparten av kartan publicerades ursprungligen av Filip Hultblad (1968) i Övergång från nomadism till agrar bosättning i Jokkmokks socken. Enligt Hultblads källhänvisningar visar kartan hur lappbyarna var fördelade på 1500-talet (Sverige och Norge) och 1600-talet (Finland). Delen som täcker Kolahalvön publicerades ursprungligen i Karl Nickuls ”The lappish nation” (1977) och visar hur byområdena var fördelade i början av 1800-talet. Den version som finns här har tagits fram utifrån en karta publicerad 2003 (”Samernas liv” av Rolf Kjellström, Carlssons book publishing, Kristianstad 2003, S. 190 och Siidor i Kola-Halvöja på början av 1900-talet och förr, enligt en karta publicerad 2000 (Wolf-Dieter Seiwert (Hrsg.): Die Saami. Indigenes Volk am Anfang Europas. Deutsch-Russisches Zentrum, Leipzig 2000, Karte 1).
Date 2005, 2008-10-13

Bildkälla
English: Frank Baldus (Ökologix), based on a map of ”Samernas liv” by Rolf Kjellström, Carlssons book publishing, Kristianstad 2003.http://de.wikipedia.org/wiki/Datei:Samebyer.jpg and Wolf-Dieter Seiwert (Hrsg.): Die Saami. Indigenes Volk am Anfang Europas. Deutsch-Russisches Zentrum, Leipzig 2000
Deutsch: eigenes Werk, basierend auf einer Karte aus ”Samernas liv” von Rolf Kjellström, Carlssons Bokförlag, Kristianstad 2003 und Wolf-Dieter Seiwert (Hrsg.): Die Saami. Indigenes Volk am Anfang Europas. Deutsch-Russisches Zentrum, Leipzig 2000.http://de.wikipedia.org/wiki/Datei:Samebyer.jpg
Author Frank Baldus (Ökologix)

Yngvar Nielsen (1843-1916): Historiker, geograf, museumsmann, politiker og pioner innen turist- og friluftsliv. –Yngvar Nielsen var professor i geografi og etnografi ved universitetet i Kristiania i 25 år. Som bestyrer av Etnografisk museum 1877–1916 gjorde han en pionerinnsats med innsamling av norske bondegjenstander. Han var en av sin tids ledende norske historikere på den konservative siden, nær venn av kong Oscar 2 og en av Norges varmeste unionstilhengere. Han var formann i Den Norske Turistforening i en årrekke og utgav den populære Reisehaandbog over Norge.
Yngvar Nielsen var medlem av Videnskabsselskabet i Christiania (nå Det Norske Videnskaps-Akademi) fra 1875 og Det Kongelige Norske Videnskabers Selskab fra 1897. Han mottok Oscar 2s belønningsmedalje 1882, ble utnevnt til ridder av 1. klasse av St. Olavs Orden 1894 og fikk kommandørkorset 1911, og han var ridder av den svenske Nordstjärneorden og innehaver av flere andre utenlandske ordener.
(biografikälla: ovan!)


Bild: Hattfjelldal kommune

SAMER I HÄRJEDALEN: Fyra fördrivningar före Farup

SUMMERAR: Fyra kända mer omfattande fördrivningar av samer i och från Härjedalen FÖRE Farups fördrivningar (16-1700-tal).

– 1646 och 1648, okänt exakt vilka grupper. Landstingsprotokoll, undertecknade av Ivar Nilsson, landsting i Järvsö för Hudiksvalls Län (nuvarande Gävleborg inklusive Härjedalen). 

– 1700-talet, mitten och mot slutet? Ljusnedal, Bergsrådet Sawb i september 1796: http://runeberg.org/indunord/1927/0022.html

– 1700-tal, 1748? Hälsingesamerna fördrevs från svegsstrakten. Omskrivet bl a i Hülphers jämtländska resa.


Farup. Foto via Fjällmuseet
http://www.gosa.info/by/html/farup_pa_gott_och_ont.html

 

INTERREG? Thick descriptive Föllinge lappförsamling

Mid 1700s church records i County (län) Jämtland’s  so called Lapp (Saami) parishes contains loads of information. As do such records almost always.

In Anthropological literature we call dence informative texts thick descriptions.

I will return to the subject.

Here are the Saami tax land payers and users of Hartkölen; Gåxsjö; Undersåker, and groups of Herjeådalsfjäll.

Källa: Föllinge lappförsamlings kyrkoarkiv, Husförhörslängder., SE/ÖLA/11053/A I/1 (1746-1798) : Bild 32, s 4.


Photo: http://www.zoologi.su.se/en/research/popgen/

Samer @ 62:a breddgraden – Inspirationsresa till Sveg-Särna-Femunden mm

Saamis @ Latitude 62 – Samernas historia utmed 62:a breddgraden – Inspirationsresa
Veckan innan var bloggmakaren på forskarresa i Uppsala och Stockholm
(ULA, Sofi och Riksarkivet/Krigsarkivet).


Foton: Christina Grubbegårdh-Gottberg

Följande platser besöktes:
Kårböle – forn gräns och punkt utefter samiska flyttstråk och forväg med och utan ren.
Vi besåg Kårböle Skans. I detta område arresterades utlänningar utan fast adress 1620-30-talen.
Sveg – platsens namn  ska betyda den svedjade platsen. Hälsingesamisk historia.
Lillhärdal – vinterbetsområde, sgnes om skkogssamer
Särna – en av idresamernas viktigaste vinterbetesområden.
Trevligt ställe med mycket fina ställen att se på och sedan 1645 en av Sveriges finaste badstränder
 

Elgå – sjön Femunden är Norge tredje största sjö och avvattnas av Klarälven. Centralort i ett område och trakter där samer och tamrenar samsats med vildren i flera hundratals år.
Klarälven med sina norska delar Klara, Femundselva, Trysilelva utgör f ö en 460 km lång flod, som startar vid Rogen och numera rinner ut i Nordsjön/Skagerack.
Blokodden – Turistspektakel med vildmarks- och nybyggesromantik; förefäll avskräckande.


Vidare passserades: Trysil, Sälen, Malung,
Mora, Orsa, Hamra, Los.
Dala- liksom hedmarksfjällen visade sig från sin bästa sida!

Denna vecka enbart forskning, mest på HLA.

PS: Visste du att Idre och Älvdalen med Särna och Hed tillhörde Norge till 1645?


Alla foton: Christina Grubbegårdh-Gottberg

Minst femte århundradet med vinterbete: II. Alnön vintern 1850/51, Anders Thomasson med familj, och renoxen som blev kvar

1851-04-12 Samen Anders Thomasson med familj och renhjord vistas på Alnö
För omkring 14 dagar sedan, uppehöll sig Lappmannen Anders Thomasson med familj och Renhjord inom Ahlnö socken. Wid afflyttning derifrån sakandes en ung ren-oxe bland renhopen, som för tillfället icke fick reda på, men sedan djuret blifwit ensamt och skildt från de öfwriga renarne, sökte det sig till de ställen de, huggning hördes och träd fälldes i skogen, warte sig för attt hylla sig sig till mennikskor eller för att hemta föda af mossan på de nedfällde träden, nog af, djuret infann sig alltjemt wid dylika tillfällen och wisade sig mycket tamt, men undwek dock att låta fånga sig.
Efter någon tids förlopp tröttnade likwäl inwånanarne på ön, med den olägenhet djuret medförde, nemligen att deras hästar esomoftast blefwo skrämda af renen, hwarefter allwarsamma försök gjordes att fånga densamma lefwande men, som sådant misslyckades, blef han nedskjuten den 8 dennes [1851-04-08]; kött och hud är taget i förwar för Thomassons räkning, enligt annonce å annat ställe i bladet.
TILLVARATAGET
För omkring 14 dagar sedan, uppehöll sig Lappmanenn Anders Thomasson, med sin familj på Ahlnön, och vid afflyttningen derifrån qvarblef en ung mindre ren-oxe, hvilken, då man nedfällde träd infann sig för att äta lafven deraf, men vid detta tillfälle blefvo hästarne som körkarlen medhafvde rädda och skyggade, så att det var omöjligt att styra dem; man beslöt då att fånga djuret lefvande men sådant misslyckades, derefter blef det den 8 dennes nedskjutet; kött och hud tillvaratogos af undertecknadde, der ägaren dertill eger sig anmäla.
Ahlnön den 9 april 1851.
L. Ullberg, i Bänkås.
F. Söderberg, i Rökland

[Nytt Allvar och Skämt, nr 29, lördag 12 april 1851, 1851-04-12]