Beheim på resa i Norge 1450: om samerna och handeln med skinn

”I landet, fortaeller han videre, finder man Christne og hedninge iblandt hverandre; og vilde L a p p e r boe i Skovene, langt borte fra andre mennesker. Disse fannge ig skyde Skovens vilde Dyr, fortaere kiødet, og med Huderne løbe de ned til Stranden for at selge dem til Kiøbmaendene. ”Men da de ere meget frygtsomme, og troe at man vi fange dem, laegge de Huderne nar ved Strandbredden. Her bringe da Kiøbmaendene alle Slags Gods og Varer, som Lapperne fattes, indtil disse synes, at Vaerdien af deres Huser er opveiet; thi enge vil Igen af dem tage imod men hvad de önske sig, er Kiøbmaendene vel bekiendt. Hvis de ikke finde tilbudet antageligt, da löbe de med deras huser tilbage til Skovene. Paa den Maade kiøber man de bedste Foderskind til Kiortler, Kapper og Chorkaaber af de vild Lapper- ”

Beheim går här över till att beskriva Skraelinger, som ska vara tre kvarter höga (”Drei Spannen hoch”)- Det är ju samma namn som vikingarna begagnade om North American natives.

Ur: ”M. Beheims Reise i Norden 1450” –  Meddeelt af C. Molbech
Molbech är själv redaktör (Khvn 1845)

 

Not: Det synes som Molbech blandar ihop Doroteas föräldrar med hennes dotters.
Doroteas far är ju John/Johan s.k Alkemisten

BILD OVAN: John Alkemisten. Uppladdad av Mhmrodrigues

Not: Bilderna på Dorotheas föräldrar härrör från en antavla i Nyborg, på ett slott.

NEDRE BILDER: Barbara of Saxe-Wittenberg, D:S mor och Lockner – triptyk, samtida.
Reinischer Bildarkiv fotograferade

Var Fredrik I av Hessen ä v e n en Kungamördare? King-, Dalecarlian- and Saami Slayer Friedrich I and something on his road to the Crown 1718-1720

Fredagen den 30 juni, i Nådens år 2017, med ett år när
trehundra år och fem månader efter de timade händelserna.

Den notoriske Krigarkonungen sköts av en 18-20 mm rundkula  (sedermera fastställd till 19,6 mm genom ingångshålet i hatten) och den genomträngde Konungens kranium. Kulan kom från vänster, och inte snett från höger, där den rimligen skulle ha träffat, om den kom från fiendehåll. Vi ska inte ägna oss mer åt det tekniska här!

Lauritz Weibull är vår huvudkälla här. Ännu efter nästan nittio år håller i allt väsentligt hans resonemang streck; så långt jag kan se.

* Vi väljer nedan det traditionella skrivsättet ”Karl XII”; men erinrar gärna om att levande Carl-kungar som regel stavas med C. Postumt tycks det förvandlas till ett K.

Georg_Engelhardt_Schröder_-_Fredrik_I,_King_of_Sweden_1720-1751_-_Google_Art_Project
Kung Fredrik I av Hessen 1676-1751, Sveriges konung 1720-1751.
Målning av Georg Engelhardt Schröder.

Denna dalkarlaslaktare och samefördrivare hade fler strängar på sin lyra.
Vad man gärna glömmer i hans senare kraftlösa karriär (massakern på dåvarande Norrmalms torg, dvs dagens Gustav Adolfs torg – där 149 dalkarlar mördades – skedde ju enligt samstämmiga bedömare främst pga regentens kombination av fruktan och overksamhet och en stor portion otydlighet… Samma otydlighet som ska ha legat bakom ordern som drev hans svåger, kung Karl XII till Halden, där denne skulle möta sin död. Måhända var det Fredriks totala renons på svenska språket som låg bakom, måhända var det annat), är hans tidiga maktlystnad och trängtan efter den svenska kronan.

Lauritz Weibull, en av den svenska historievetenskapens allra tyngsta namn, skrev i tidskriften Scandia 2/1929 en mycket utförlig och genomtänkt artikel, kallad ”Carl XII:s död.” Här utreds kriminologiskt och kriminalhistoriskt alla aspekter kring hur kungen ska ha stått före mordet, hur snabbt ryktet spreds trots att man avsett hemlighålla kungens död. Weibull sammanbinder en indiciekedja, som bindande sluts med det faktum att Karl XII:s död inträffade vid ett perfekt tillfälle för det hessenska parti, som främst bestod av Fredrik och hans far, Karl I, Lantgreve av Kassel-Hessen; och som hade det mesta av sitt fokus på att söka inflytande över Sveriges krona.

Fredrik hade traktat efter Sveriges krona sedan länge, åtminstone sedan tiden för Slaget vid Narva eller åren runt 1700. Det här är fel ställe att gå in i detalj härom.

Underrättelsen om Carl XII:s död nådde till Stockholm den 5 december sent på kvällen, Överbringaren var konungens generaladjutant Andre Sicre, adjutant och landssekreterare hos hans svåger, arvprinsen Fredrik av Hessen. arvprinsens
gemål, prinsessan Ulrica Eleonora, hade redan gått till sängs.
Men Sicre fick omedelbart audiens (Weibull, s 232f)

Vidare Weibull:
”Generaladjutanten Sicre föll 1723 i en febersjukdom. Under ett anfall slog han upp fönstret till sitt logemente i Stockholm. Han ropade till mängden utanför att det var han som dödat Carl XII — ” . Senare ska han, som Weibull uttrycker det, ”någorlunda frisk” (W:s citattecken) ”skall han ha plågats av samvetskval över vad han hade gjort. Dessa och liknande rykten gick vidare till Tyskland. 1723 var de allmänna i S:t Petersburg. Det uppgavs där, att bondeståndet vid riksdagen, som då var samlad i Stockholm gått så långt, att det skickat deputerade till konungen och låtit fråga, om det var på hans befallning, som Sicre skjutit Carl XII. (s 235).

Vad som nu skulle vara intressant, är om man kunde se några kopplingar mellan dels de omfattande fördrivningarna av sydliga samer norrut och åvägabringa det s k sockenlappssystemet och dels de omfattande trolldomsprocesserna  form av insamling av spåtrummor å ena sidan, å ryktera om komplott bakom kung Fredriks rygg å den andra.

Dessutom kan man naturligtvis fundera på om de La Motrayes möte med tre samer på väg hem från Kassel (varav två av dem iförda grevskapets livré) och deras mission att lämna levande renar kan ha haft med det Hessenska partiets dokumenterat ivriga intrigerade och lobbande.

Vad som kan vara viktigare här; hur har dessa händelser påverkat Karl XII:s eftermäle? har hans krigiskhet accentuerats? Hans förment dumdristiga mod att stå med halva kroppen i skottlinjen i Fredrikssten – emedan han i de mer saknade beskrivningarna högst hade en del av huvudet ovanför skyttegraven. Och hur påverkade ett eventuellt mord inklusive komplott det fortsatta kriget med ett ett aggressivt Ryssland?
Är månne attackerna där hela norrlandskusten nedbränts en följd av detta?
Då skulle det ha kunnat påverka en stor del av befolkningens syn på Ryssland.

Vi ser på slutpoängen i Lauritz Weibulls indiciekedja:

giftermål mellan hertigen av Holstein och czar Peters älsta (sic) dotter; traktaten mellan Sverige och Ryssland var förd i pennan, och med denna traktat hade Görtz
lämnat Aland och var på väg till högkvarteret (Weibull, s 247)

Med detta hade baron Görtz att hasta till huvudlägret. Om han hade hunnit dit före kungens död, hade inte Fredrik blivit kung. Sannolikt hade inte samerna fördrivits, kanske hade inte spåtrummorna insamlats och dalupproret hade kanske dels inte behövt äga rum alls, och i vart fall inte behövt sluta i en blodig massaker och många års följande repression mot Dalarnas befolkning.

EPILOG: Baron Georg Heinrich von Görtz halshöggs den 19 februari 1719 dömd för falsk rådgivning och landsförräderi. Detta skedde på Galgbacken på Skanstull. Stockholmare och andra fr höra mer om detta i de s k spökvandringarna som äger rum i staden.

Georg_Heinrich_von_Görtz-etching

Skanstull_Galgen_Kvarnängen_Johanneshov_1817
Skanstull med Galgbacken. Kartan från 1817.

Gustaf_Cederström_-_Bringing_Home_the_Body_of_King_Karl_XII_of_Sweden_-_Google_Art_Project
Gustaf Cederströms berömda och nationalromantiska måleriska epos.

Peter Ericson, Saepmie 30 juni 2017

Ps. A brief English summary will be subject for another blog post in a few days.

Medeltida, unionstida länsfru över Jämtland ”ägde” samerna i förläningen?

Drottning Dorotea, medeltida Hertiginna över Jämtland –
med fulla befogenheter och sannolikt uppfattande sig som ”ägare” av den samiska befolkningen i landskapet/provinsen till 1495. Sannolikt högst inblandad i tillfångatagandet av en jämtlandssamiskt man (utfört av fogden), som greps under en jakttur ca 1478 och fördes till Köpenhamn. Där ”skänktes” mannen till blivande brudens farbror, Hertig Albrecht av Sachsen.


ALBRECHT

Dorotea var gift med Kristian I, moder till Hans – sedermera ”Kung Johan II av Sverige (regerade endast 1497-1501). Arrangerade bröllopet i Köbenhavn, där bröllopet med den märkliga ”gåvan” ägde rum 6 september år 1478.

Albrecht bodde på slottet Mutzschen, samregerade i hertigdömet – nära Leipzig i det vi nu kallar forna DDR – med sin svärson Ernst.


DOROTEA

Slottsbilden:

Beschreibung Schloss Mutzschen Haupteingang
Quelle Stephan Komp
Urheber bzw.
Nutzungsrechtinhaber
Stephan Komp
Datum 1.Mai 2004
Genehmigung erteilt

RIDÅ FOR FREMRYKKINGSTEORIEN .. ?



Edit: Norsk overskrift. Picture – Bure 1626 – uploaded by Skogsfrun .

Svensk titel: Om Framryckningsteorin! Forna Pite lappmark, Laisbyn och en faktor X

Laisbyn och de envisa förklaringsförsöken kring Den Andres härkomst

Allt färre bland oss forskare förskriver sig till Yngvar Nielsen (mer bio om YN nederst) och hans framryckningsteori; dvs att samerna ska ha kommit neddimpandes i horder till Jämtland och Tröndelag någon gång strax före Vasa-skattelängderna.

Idag vet vi att renskötseln gjort avtryck på olika håll – även i söder – vid olika tillfällen från år 0, 800 e.Kr, 1200, 1400 osv. Sydsamiskan talades under medeltiden – allra senast – på sitt nuvarande ställe (Samtal med Lars-Gunnar Larsson 19 maj 2016).

Laisbyn och en svårbegriplig fiskal administration
Man har understundom på sina håll betraktat de kryptiska skattelängderna med Laisbyn inom Pite lappmark sträckande sig via Ångermanland in i norra Jämtland såsom bevis för att Nielsens milt talat utdaterade teori skulle stämma.
Dock har få om ens någon utrett det förhållande att samerna skulle skatta endast enstaka mårdskinn på 1500-talen; emedan få om ens någon utforskat den handel som var kärnan 14-1500-talets lappfogdars tjänstebeskrivning. Motsvarigheten till birkarlarna i norr, var storbönder som öven var handelsmän i Ångermanland, vilka gavs tilläggstiteln lappfogde.

Saken är den att det inte fanns någon organiserad skatteuppbörd i det sydliga området; det sköttes ofta från norr.. Förvirringen kring ångermanna skogssamers uppbörds-orter och dragkampen mellan Örträsk, Ume, Lycksele och Anundsjö (och möjligen Överlännäs; Gulsele samt Kungsgården/Kutuby) för att hålla dessa kalas.

I Hammerdal och på andra håll bjöds Hammerdal lappmarks samer på stora kalas  för detta enstaka mårdskinn eller 1RD. Klart det finns en faktor X här.

Och i söder var de skogs-, kust- och sjösamiska flyttlagen för små och spridda för att motivera en ordnad skatteuppbörd.

OPEN IN MEDIA VIEWER https://commons.wikimedia.org/wiki/File:Pitelpm_Bureus.jpg#/media/File:Pitelpm_Bureus.jpg

Pite lappmark på Anders Bures Nordenkarta från 1626. I mitten ses de stora sjöarna Hornavan och Storavan. Tälten symboliserar de historiska lappbyarna.

Svenska: Pite lappmark på ett utsnitt ur Anders Bures Nordenkarta från 1626, Orbis arctoi nova et accurata delineatio. På kartan syns de två stora sjöarna Hornavan och Storavan i Skellefteälven samt Piteälven norr därom. På kartan finns också tältsymboler utvisande de fyra historiska lappbyarna i Pite lappmark, Luokta, Semisjaur, Arvidsjaur och Lais. Den sistnämnda överfördes 1607 till Ume lappmark och de övriga delades efterhand i mindre enheter.
English: Swedish Pite Sami district on Anders Bure’s map of the Nordic countries from 1626, Orbis arctoi nova et accurata delineatio. The two large lakes are Hornavan and Storavan in the Skellefte River. The tents symbolize the four historic Sami communities of Pite Sami district, Luokta, Semisjaur, Arvidsjaur and Lais. The latter was 1607 transferred to the southern Ume Sami district and the others were soon split into smaller units.

Text to picture from Wikidedia. Picture uploaded there by Skogsfrun .

Den annars ofta anlitade svedjefinnforskaren Richard Gothe skriver i Jämten 1937 om Hartkjölenområdet såsom ett tidigt jämtlandssamiskt urhem varifrån den mesta aktiviteten tycks ha utgått i tidig historisk tid. Han uppehåller sig en hel del vid texten som åtföljer den fösta riktiga avbildningen av Jämtland: ”Geographisch Afrijtningh och Delineation öfwer Jemptelandh och Medelpadh sampt een deel af Ångermanlandh” af Jakob Stenklyft 1646 och texten därtill Lapparne hafwa sitt tillhåll på wästra och norra sijdan om Jemptelandh wppå store och wijde fiellar. Där hafwa de allehanda skytterier – Elgar, Wildrenar, Bäfvar. Mårdar – ” Uthj Heklefiäll – en Kiärn eller Träsk, som kallass (sic) Herkelkiärn, därsammastädes lapparne för een tidh sedhan hafwa gjordt siin af guhda tiänst, där de ock hafwa ofrat wit Boskap, Bockar och Kiör samt andra wijta Creatur. Dem störtat i förn:de (sic) Kiörn, hvartefter sedan hafwer synts – som en blå låga — (R Gothe ”Bidrag till samefolkets historia i norra Jämtland”. I: Jämten 1937 : S 133-138)

(Övriga referenser Ewa Ljungdahl, Njaarke: renskötsel i tre årtusenden, Östersund 2007 ; K-Å Aronsson, ”Arkeologiska och paleoekologiska undersökningar av renskötarboplatser”. I: Fra villreinjakt til reindrift = Gåddebivdos boatsojsujttuj. Tjálarájddo / Árran julevsáme guovdásj . Árran julevsáme guovdásj, Drag 2005: s 109– 123.; J-E. Wallin”Krönavajje, västra Jämtland – vegetationsförändringar och markanvändning under 1500 år.”. Förvaltning av ett världsarv i fjällområdet – exemplet Laponia / red: E. Torp & P-Å Vikman (Östersund 1999 ) : s 65-73; Aronsson”Tusenårig samisk boplats upptäckt vid Sösjön”. Jämten 2004 (97),: si 14-19, Östersund 2004. Samtal med L-G Larsson i Uppsala 19 maj 2016.)

Nielsen (nedan): Svendsen, Åsmund. (2009, 13. februar). Yngvar Nielsen. I Norsk biografisk leksikon. Hentet 23. juni 2016 fra https://nbl.snl.no/Yngvar_Nielsen .

Bildtext:
Deutsch: Lappbyar (entstanden aus den ursprünglichen lokalen Gemeinschaften (Siida) in Schweden-Finnland im 16. Jahrhundert und Siidor in Kola (bis Anfang 20. Jahrhundert
English: Reconstructions of Sami community areas in older times. Most of the map was originally published by Filip Hultblad (1968) in ”Övergång från nomadism till agrar bosättning i Jokkmokks socken”. It shows the situation in the 16th (Sweden and Norway) and 17th (Finland) centuries. The part covering the Kola peninsula was originally published by Karl Nickul in ”The lappish nation” from 1977 and shows the situation in the beginning of the 19th century.
Svenska: Lappbyarna i Sverige, Norge, Finland och Ryssland i äldre tid. Merparten av kartan publicerades ursprungligen av Filip Hultblad (1968) i Övergång från nomadism till agrar bosättning i Jokkmokks socken. Enligt Hultblads källhänvisningar visar kartan hur lappbyarna var fördelade på 1500-talet (Sverige och Norge) och 1600-talet (Finland). Delen som täcker Kolahalvön publicerades ursprungligen i Karl Nickuls ”The lappish nation” (1977) och visar hur byområdena var fördelade i början av 1800-talet. Den version som finns här har tagits fram utifrån en karta publicerad 2003 (”Samernas liv” av Rolf Kjellström, Carlssons book publishing, Kristianstad 2003, S. 190 och Siidor i Kola-Halvöja på början av 1900-talet och förr, enligt en karta publicerad 2000 (Wolf-Dieter Seiwert (Hrsg.): Die Saami. Indigenes Volk am Anfang Europas. Deutsch-Russisches Zentrum, Leipzig 2000, Karte 1).
Date 2005, 2008-10-13

Bildkälla
English: Frank Baldus (Ökologix), based on a map of ”Samernas liv” by Rolf Kjellström, Carlssons book publishing, Kristianstad 2003.http://de.wikipedia.org/wiki/Datei:Samebyer.jpg and Wolf-Dieter Seiwert (Hrsg.): Die Saami. Indigenes Volk am Anfang Europas. Deutsch-Russisches Zentrum, Leipzig 2000
Deutsch: eigenes Werk, basierend auf einer Karte aus ”Samernas liv” von Rolf Kjellström, Carlssons Bokförlag, Kristianstad 2003 und Wolf-Dieter Seiwert (Hrsg.): Die Saami. Indigenes Volk am Anfang Europas. Deutsch-Russisches Zentrum, Leipzig 2000.http://de.wikipedia.org/wiki/Datei:Samebyer.jpg
Author Frank Baldus (Ökologix)

Yngvar Nielsen (1843-1916): Historiker, geograf, museumsmann, politiker og pioner innen turist- og friluftsliv. –Yngvar Nielsen var professor i geografi og etnografi ved universitetet i Kristiania i 25 år. Som bestyrer av Etnografisk museum 1877–1916 gjorde han en pionerinnsats med innsamling av norske bondegjenstander. Han var en av sin tids ledende norske historikere på den konservative siden, nær venn av kong Oscar 2 og en av Norges varmeste unionstilhengere. Han var formann i Den Norske Turistforening i en årrekke og utgav den populære Reisehaandbog over Norge.
Yngvar Nielsen var medlem av Videnskabsselskabet i Christiania (nå Det Norske Videnskaps-Akademi) fra 1875 og Det Kongelige Norske Videnskabers Selskab fra 1897. Han mottok Oscar 2s belønningsmedalje 1882, ble utnevnt til ridder av 1. klasse av St. Olavs Orden 1894 og fikk kommandørkorset 1911, og han var ridder av den svenske Nordstjärneorden og innehaver av flere andre utenlandske ordener.
(biografikälla: ovan!)


Bild: Hattfjelldal kommune

Sørsamene – medeltida mellanhänder i Mitt- och västnordens handel

Dunfjeld-Aagård (2005), Fjellström (1983)

”reinkalvskinn nevnes i Bergenshandelen allerede i 1282, samt at reinhuder dukker opp i engelske tollruller 1305-1306 og likhet i samisk draktsølv og middelaldersk engelsk ornamentikk, er argumenter Phebe Fjellström legger til grunn for at samer var involvert i den vesteuropeiske skinnhandelen under middelalderen (Fjellström 1983:168)”

Lisa Dunfjeld-Aagård Sørsamiske kystområder
Tolking av fortidig samisk tilstedeværelse i Ytre Namdal.
Hovedfagsoppgave i arkeologi.  Det samfunnsvitenskapelige fakultet.
Universitet i Tromsø Våren 2005

http://munin.uit.no/bitstream/handle/10037/95/thesis.pdf?sequence=1


DRAWING: Bergen. Hieronymus Scholeus ca 1580.

BERGEN ÅR 1496: Gregory Istoma och tama renhjordar i Trondheim och Bergen

(In English below!) via Saamiblog (länk nedan)

Prinsen sendte i 1496 Gregory Istoma til Danmark for å lære latin ved hoffet til Kong John (sic) av Danmark. Reisen: Novgorod (Russland) – Hvitsjøen / Kvitsjøen – Finlapeia – Ditciloppi (landet til de ville samene) – Trondheim – Bergen – Danmark. Det er interessant å lese at det var reinsdyrflokker i Trondheim på den tiden. Bergen ble beskrevet som nord i Norge.

— Not: King John = Kong Hans

De kom så til Drontheim (Trondheim):
De forlot da båtene og foretok resten av reisen på land, i sleder. Han fortalte sammenliknende at det var flokker med dyr der, like mange som det er okser hos oss, som på norsk kalles ”rhen”. De er noe større enn våre kronhjorter, og blir av laplanderne brukt i stedet for okser, på følgende måte: De binder dyret til en slags vogn som er formet som en fiskebåt, hvor man er bundet ved føttene for ikke å falle ut mens dyret er i full hastighet, i sin venstre hånd holder han en tømme, for å styre retningen på dyret, og i sin venstre hånd en stav, som brukes for å hindre at vognen velter hvis den skråner (vender) for mye til den ene eller andre siden. Han hevder at på denne reisemåten så reiste han selv tjue mil på en dag, og så satte han fri dyret, som av seg selv fant veien hjem og returnerte til sin eier.

Samer och renar kring Bergen 

Teksten til Gregory Istoma nevner Lappene og reinsdyr så langt sør som Bergen i denne reisebeskrivelsen. Bergen er også nevnt i en tekst fra sist på 1800-tallet:
(her oversatt) “Det laveste høyden for fjell Finner er sjø-nivået, omtrent Nordkapp. I Sverige kommer dyra kun ned om vinteren. Det er mye mose nært sjøen, men visse insekter driver dyr og menn til snøen. Lengre sør, finnes det reinsdyr på de høye toppene, som Romsdal. Tamme dyr holdes så langt sør som Bergen, men de er ikke mange i et slikt vått klima, og de holdes på høyfjellet. De kommer aldri ned til sjøen eller til rike gressland, men fortrekker kulde, og mose som gror i de kjølige regioner. J.F. Campbell, 1866.

[Schedelsche_Weltchronik_Hieronymus+Münzers+1493+public.jpg]

A segment of Hieronymus Münzers 1493 map over Northern Europe. In this Medieval Map there is an area called Wildlappen, north of Mitnacht and Norwega. In the descriptions of Gregory Istoma, the areas of the Wild Lapps went further south to Trondheim or near Trondheim. Dette er et segment av kart over Nord-Europa av Hieronymus Münzers (1493). I dette kartet fra middelalderen kan man se et område som kalles vill-lapper eller Wildlappen, nord for hva som kalles Mitnacht og Norwega. I beskrivelsene til Gregory Istoma så gikk områdene til vill-lappene lengre sør, helt til eller i nærheten av Trondheim.

TEXT, BILD OCH BILDTEXT HÄMTAT UR SAAMIBLOG!

http://saamiblog.blogspot.se/2009_01_28_archive.html

TRONDHEIM…….
The Prince sent in 1496 Gregory Istoma to the Court of King John of Denmark in order to acquire Latin Language. The Journey: Novgorod (Russia) – The White Sea – Finlapeia – Ditciloppi (the land of the wild Laplanders) – Trondheim – Bergen – Denmark. It is interesting to read that there were herds of reindeer in Trondheim at that time. Bergen was described as North in Norway.

I have so far not found many reports about “the wild Laplanders of Ditciloppi”, however they might be the Saami along the Norwegian coast to Trøndelag. In a map made by Hieronymus Münzers from 1493 it seems correct that the Wild Laplanders (Wildlappen) indeed were the ones settled along the Northern part of the Norwegian coastal line. See a closer description down this blog about location of Ditciloppi from Istoma’s Journey. It seems correct that the Wild Laplanders settled the coastal line south of Lofoten to Trondheim.
Recently I have found out more: In the period between 1400-1700eds different authors have described the geographical localization of the Wild-Lapps between the Kola Peninsula in the north east and all along the coastal line of present Norway to Trondheim, and additionally the Wild Lapps were found in the woods and on the mountains. J.L. Wolf (1716) (my translation): in this county/ in the fjords/ there live Finns/ that also is called Wild Lapps/ Fjeld-Finner (mountain finns)/ or Lapfinner” (Norrigia Illustrata). Another source that supports the view that the Wild-Sami also lived in the areas of the Kola Peninsula is Samenes historie frem til 1750 av Lars Ivar Hansen og Bjørnar Olsen, 2004, side 21. These books are unfortunately only available in Norwegian language.

….. AND EVEN BERGEN ….

The text of Gregory Istoma mentioned the Lapps and the reindeer as far south as Bergen in this travel description. Bergen was also mentioned in a text from late 1800s: ”The low limit of the fjeld Finns is the sea-level, about the North Cape. In Sweden the deer only come down in winter. There is plenty of moss pasture near the sea, but a certain fly drives deer and men to the snow. Further south, wild reindeer keep on the high tops, about Romsdal. Tame deer are kept as far south as Bergen, but they do not flourish in that wet climate, and they are kept on the high fjeld. They never come down to the sea or to rich grass pasture, but seem to prefer cold, and moss which grows in cold regions.” J. F. Campbell, 1866.


Samernas historia i Roslagen skymtar. I. År 1488-1672, öar och kärr

Sjösamer, ursprungliga.. ?
Indikationer om samer i och kring Roslagen år 1488-1672, Stockholms ytterskärgård

egl2 Österhaninge socken (sn.), Sörmland i Stockholms län:

1672. den 11 Feb. En gammal Lappkäring (begrofz). Sidonia wid nampn 

Österhaninge CI:1 (1665-1717) Bild 115 (AID: v94879.b115, NAD: SE/SSA/1595)

Vad är det här för människor? Är det finska samer? Är det sjösamer?
Det mesta pekar på ett havsburet folk. kanske finns det kopplingar mellan de havsburna sjösamerna och de landbaserade småskaliga skogssamerna.
Hoppas på arkeologernas och antropologernas hjälp här.

Vi har nu i sökandet nått ner till Sorunda, Nynäshamn. Det är – av vad vi vet idag – det sydligaste som samer med en ursprunglig näring rört sig.

Jag tycker mig se tre olika system: ett  de yttre öarna, ett i de inre och större samt ett fastlandsbaserat. I övrigt vågar jag ej yttra mig mer ingående ännu.

Sökandet fortsätter

LPKÄRR
Boo sn, Nacka kommun; tidigare Värmdö sn.

LappwijkenBjörkö-Arholma församling, fordom i Vätö sn.
Fjärran ögrupp i Norrtälje kommun (kn).
Källa från 1670: ”Lapp wijken”.

ÖH

Österhaninge församlings äldstta ministerialbok, 1665-1717.
Sidonia skulle kunna ha  varit aktiv ute på Ornö? Sökandet fortfar.

egl


   O. J. Hagelstam 1806

Saamis @ 62′-ett Interreg-projekt: MEDAKTÖRER och FINANSIÄRER sökes

MEDAKTÖRER och FINANSIÄRER sökes i Sogn of Fjordane, Möre og Romsdal, Oppland, Hedmark; Jämtland, Härjedalen, Dalarna, Hälsingland och Medelpad. I Norge och Sverige! Södra Saepmie! På kartbilden framgår vilka län som är berättigade till medfinaniering.

Om SOUTHERN SAAMIS @ 62′ Projektet ska stå på fyra ben: (1) Forskning kring samerna runt 62:a breddgraden – inte minst näringarna hos de gamla skogs-, kust- och fiskesamerna samt s k sockenlapparna och de egendomslösa, (2) Samverkansdelprojekt över gränsen, dels täta, gränslösa möten i form av ambulerande symposier (i ett andra projekt-år kan dessa symposier utvidgas till Finland, Karelen och Ryssland), (3) Koppling till markrättigheter och sedvana och utredningar kring detta, (4) Koppling till den simultant pågående Sanningskommissionen om tidigare begångna övergrepp. Informationsprojekt med tillgängliggörande av kunskapen stäms av löpande i delmål och delprojekt. Projektet tänks två- eller treårigt.
I mån av tid – dvs att projektet hinner komma igång –  kan även konstruktiva arbeten till Svensk-norska renbeteskonventionen komma ifråga.

Utgångspunkten idag, 16 april, är att vi börjar med en förstudie.
Anmäl vänligen ert intresse idag till Astrid Kalvemo eller undertecknad!

https://www.facebook.com/profile.php?id=100009534637279 (min yrkesfacebook)
Kartbild_Interreg_Sverige_Norge_2014_2020

OLIKASYN I. (edit April 7) Update 26 okt 2015: Lite om det väsensskilda i att studera fastboendes vs. nomadiserandes historia

(English readers, see below)

EDIT / tillägg 7 mars 2016: Efter att ha hört om en markägare sm inte visste att det ar renar 1½ km från fastigheten/hemmanet (vet ej vilketdera!); aktualiserades detta. / PE

Fick under söndagen en fråga om specifikt renbete, som väckte gamla – eller åtminstone halvgamla – minnen från huvudförhandlingar och förhör som sakkunnig till liv.

Efter att nu ha varit inblandad i fem olika sedvanemål; varav Nordmalingsmålet är det hittills mest nämnvärda, tycker jag mig urskilja en avgörande skillnad i hur vi ser på våra respektive studiefält och vilka olika förutsättningar vi har att uppfatta urminneshävden.

Lennart Lundmark uppehöll sig vid detta område; först om jag minns rätt, i samband med förhören i Hovrätten 2007.
Man kan likna studiet av en fastboende eller en ”stillastående” fastighet eller mindre trakt vid en fyrkant, säg en tegelsten. Forskaren känner tegelstenen mer eller mindre utan och innan – givetvis kan blottor finnas i kunskapen: och, vad mer: tegelstensforskaren känner inte förhållandens norr, öster, söder eller väster om tegelstenen. Än mindre, kanske, hur det sett ut i NV, NO, SO eller SV.
     Samernas uttolkare har följt flyttlaget år efter år, årstid efter årstid och kanske i generationer. Det handlar om djupled; rörelser; väder- bete- och klimat- (inkl andra faktorer)beroende förändringar. Olika synsätt till följd av olika metoder och, som sagts, väsensskilda förutsättningar.

Bild från Högsta Domstolen, från Dagens Juridik.
Undertecknad förhördes som sakkunnig i tre dagar där i februari 2011.

ENG (methods and impressions, synthesises and conclusions in sedentary vs nomad history. In Swedish now, during April in English!)

Medelpad: Renstöld i Njurunda i september 1809. Bönder hjälper samer mot ryska krigsfångar

English summary within approx.a week
En intressant, om än geografiskt aningen förvirrande händelse.
inte minst finner jag det faktum spännande, att bönderna försvarat samernas egendom.

Gefie den 15 September. Den 11 sistsl. anlände hit til Staden, ifrän Umeå med Tsg-manhe afgängne 25 Ryste Deserteurer och 5 pä Sjukhuset i Sundswall tillfrisknade Fängar, under upsigt af Allmogen. På Skogen emellan  Sundswall och Maji Gästaifwaregård, skola de under Marchen wåldsammeligen hafwa tagit 2 stycken Renar tilhörande en Lappman, och wid Dingersjö Elfbro med utdelte käppstångar [eller käppslängar?] förswarat sit Rof emot några Bönder, som welat återta det samma hwilket dock sedermera bliwit dem afhändt. — En af Desertturerne har för wisad sturskhet härstädes undergått bestraffning.


Svartvik S Sundsvall: Kanske var det här tillgreppet av renarna ägde rum.