MALAX Veni vidi vici, ett ”win-win” över Kvarken i säljaktens gamla högsäte 11.11

Suverän uppslutning i lilla Malax; orten, socknen och kommunen känd för sin historiska säljakt, för kontinuerlig bosättning längre än något annat område i norra och mellersta Finland samt för sitt pliktuppfyllda och pålitiliga talko (dvs samfällda arbetsprojekt).

Flyget med en stor Boeing bar mig, kanske lite otippat men snabbt – på 3 5 minuter! – från vanda i Helsingfors till Vasa flygplats. hemresan (till mitt blivande hem) till helsingfors var en lite knöligare Onnibuss via Åbo. Men priset 16 € för den resan kan få en att stå ut med ganska mycket. Fick iaf två säten själv hela vägen.

På dagen fyra år efter den legendariska föreläsningen i Delsbo när bönhuset bågnade under tyngden av 90 st ekonomiskt lagda hälsingar som betalade en hacka för att höra underteckand tala om samerna en småbister onsdagkväll i november 2015 begicks premiär för mina föreläsningar i mala, nu en måndagkväll inför 39 betalande, inom, ramen för MI, Medborgarinstitutet i Malax-Korsnäs

Föreläsningen gick smidigt och nästan i överkant snabbt. Men det känns som om bitarna föll på plats som de skulle och att folk frågade och diskuterade ivrigt; såväl före som i paus, i slutet av föreläsningen som efter. Det faktum att jag numera väver in finländska forskares rön – inte minst Ante Aikios, Mikko K. Heikkiläs och Jukka Korpelas – väcker uppenbarligen nyfikenhet och stärker naturligtvis det sagda.

Varför gick det så bra? Vi nådde ut till många och arbetade förhållandevis optimalt där. Och rektor Eva Kammonen var utpräglat lyhörd, samarbetet flöt nära nog perfekt.
Mina egna förberedelser var lagom och jag hade skalat ned materialet ordentligt.

TIDIGARE PÅ DAGEN hade jag också förmånen att få möta Lilian Pettersson-Smeds från Oravais Historiska Förening; och detta möte kändes rejält konstruktivt.

Stor gästvänlighet bjöd ”PAmpas”, dvs Österbotten som vanligt på.
Möjligen med de Luxe-prägel här.

Bild 1: Från föreläsningen måndag 11.11. Foto av Birger Ingman.
Bild 2: Birger Ingmans karta från motsvarande finländska lantmäteriet på platser med Lapp- i början av namnet. Enda tomma platserna är där samernas gamla kärnområden
låg.
Bild 3: Undertecknad och Göran Strömfors, från Fornforskningssällskapet och Båtmuseet.

Platsen: Kvarkens Båtmuseum, Malax, Österbotten, Finland.
Datum: 11 november 2011.
Arrangör: Medborgarinstitutet

 

Peter Ericson och Göran Strömfors Malax 2-2

Ångermannasamerna anno 1484

Historien rör sig framåt.

1484 var det Svante Nilsson, en både Natt och Dag och en Sture – som via sin ångermanlandsfogde Bernt Larsson inkasserade ångermannasamernas s k lappskattMotsvarande dokument finns i Östra rikshalvan från t ex 1390 i Katinala, helt nära Tavastehus slott, och 1454 skrivs om tavaste- och umesamerna som konungzlappar,  ett lika mytiskt begrepp som birkarlar. Sture Nilsson var Sten Stures d.y:s far, antas ha varit blott ca 24 år år 1484 och själv riksföreståndare från 1504 till sin död. Under en kort tid (ca ett år) satt han som länsherre på Korsholm, vilket dock – kungsgården och länet –  pantsattes redan 1505 till Erik Turesson.

Vi laddade ned detta dokument på nytt, i all sin prakt och mer högupplöst.

Sånt här är svårt att komma runt.
Kopplingarna mellan Örebro och Ångermanland bör utforskas närmre.

31443_31443.jpg

Peter Ericson 7 nov 2019

PAR i UNIKA föreläsningar.  Med Peter Ericson Norra berget, Sundsvall.

Sjä

NYTT: Det här blir mina avskedsföreläsningar innan jag lämnar landet!

PAR i UNIKA föreläsningar. 
Med undertecknad – Peter Ericson
Norra berget, Sundsvall.
Båda på Danslogen, båda kl. 18.00…
Men den första är på en söndag och den andra föreläsningen äger rum på en torsdag. Båda kostar 100 kr att åhöra.

25 aug – ”Historiska samer runt Sundsvall. Samiska årstidsläger och boställen på södra Norrlandskusten.”

Torsdag 12 sep – ””GÅUDIES. Om hela Saepmies historia. Sameland i fem länder”.
– Peter Ericson berättar om fördrivna folk, glömda vinterbeten och okända bottniska sjösamer och om skogssamerna förr. Hur länge har samiska talats i våra trakter?

 

Stadsvandra, smartare, billigare – i samernas fotspår 5-6-7 oktober!

Stadsvandra i samernas historiska Stockholm …
Återskapa 600 år av samisk närvaro kommande helg –
med Peter Ericson, historiker, föreläsare, forskare, författare

I samarbete med NBV-Stockholms län
fre 5 oktober kl. 15.00 – 18.00
lördag 6 okt kl.10.15 – 13.00 (e.m-tur inställd obs!)
sön 7 okt kl. 11.00 – 14.00

Start alla dagar Mariatorget, söder om Tors fiske.

  • Du Prenumerant på Saepmie Times! Du har rabatt:
    Din totala kosnad lördag är 90 kr, och fre/sönd 110 kr.

    NY AFFISCH HELA HELGEN

Blodtörst, absolut makt och böner. Något om hur landet (och Stockholm) med kloster byggdes. Eller ett Svearikets Game of Thrones, baserat på en ISIS-lik religiös stadsstat, driven av clarissinnor och gråbröder?

En bakgrund till stadsvandringarnas Clara kloster som år 1413 besöktes av samekvinnan Margareta. Av Peter Ericson.

Ett svenskt, medeltida ISIS (KAS-ish-IS?): Katolsk- i s h  stat i  staten 1270-1527; eller 
gudomlig nåd åt missionens välsignade karelare, samer, satakundare, ålänningar, västerbottningar/”hälsingar”, götar, svear … ? 

Hur uppstod det enorma katolska inflytande som erhölls under framför allt 1300-talet?

Strategin liknande i vissa stycken vissa samiska gruppers egen överlevnadstaktik: att placera sig kring rese-nav, vid kors- och utmed allfartsvägar. Dock gäller det bara själva placerandet av baslägren: där upphör likheterna.

År 1265 gavs dominikanermunkarna rätt att inneha egendom. Något liknande tycks ha gällt gråbröderna.

Allteftersom gråbrödra- och clarissinnesystrarna expanderade sin bas, och emottog arealer av svårbegripligt omfattande storlek av först kung Magnus ladulås och sedermera kung Birger Magnusson och så småningom även av Magnus I Eriksson, kom marken att på sitt sätt avvittras till stormannasläkter, som sökte sig till den växande staden vid Mälarens utlopp i Östersjön.

Förhållandevis tidigt kom dessa stormän att vilja bli begravda i Clara klosterkyrka och de allra största fick sin sista vila i Gråbrödernas kyrka Gråbrödrakyrkan, invigd 1300 – den som vi senare känner som Riddarholmskyrkan. Den är känd som Stockholms äldsta byggnad och enda kvarvarande lämning av en svensk medeltida klosterkyrka.

Munke lägret, sedermera Kungsholmen, utvecklade gråbröderna sina näringar och i övriga staden och blivande staden kom nunnorna, clarissorna i S:a Clara kloster att expandera sin verksamhet och införliva byar som t ex Väsby, strax intill dagens Hötorget (namnet fick det under Gustav Vasa).

”De som bosatte sig i hus på klostrets mark fick stadsprivilegier som borgare. Medlemmarna i Klara Kloster fick aldrig visa sig utanför klostrets gallergrindar, och klostrets omfattande affärsverksamhet sköttes utåt av sysslomannen, som valts av abbedissan och agerade med hennes fullmakt” (”Klara kloster i Stockholm: ett exempel på agrar stordrift under medeltiden.” Meddelanden från Kulturgeografiska institutionen vid Stockholms universitet, 0585-3508; B 15. Stockholm: Kulturgeografiska inst., Stockholms univ.  Dagny Torbrand  1968)

Under en period föreligger alltså en rent feodal verksamhet i en stadsstadliknande administration vars makt inte minst belyses av att Magnus ladulås lät flytta på Norrstigen för nunnornas skull. Samt att han placerade sin och drottning Helvigs dotter, prinsessan Rikissa där på Clara kloster (hon blev kanske, inte alldeles oväntat, abedissa där från 1335).

Den andliga, fysiska, politiska och ekonomiska makt som gråbröder, clarisinnor och svartbröder (alltså i Finland före Stockholm) utövar saknar motstycke i norra Europa. En envis vetenskapstradition vill även placera ett fransiscanerkonvent i Bjurö i dagens Västerbotten.

Historiska fransiscanerkonvent i Sverige (källa: Wikipedia) :
Visby konvent, Gotland (1233–).
Söderköpings konvent, Östergötland (1235–1520).
Uppsala konvent, Uppland (1247–).
Enköpings konvent, Uppland, etablerades kring 1250.
Skara konvent, Västergötland (omnämnt 1259, –).
Gråbrödraklostret i Stockholm, Gråmunkeholmen, Stockholm, (1270–);
systerkloster Sankta Klaras systerkloster grundat 1286 av Magnus Ladulås.
Linköpings konvent, Östergötland, (1287–).
Arboga konvent, Västmanland (1200-talet–).
Jönköpings konvent, Småland (1200-talet–).
Nyköpings konvent, Södermanland (1200-talet–).
Krokeks konvent, Östergötland (omnämnt 1440 –).
Raumo konvent, Satakunta (omnämnt 1449 –).
Kökars konvent, Hamnö Åland, (troligen i mitten av 1400-talet -).
Nylödöse konvent, Västergötland (1473–).
Viborgs konvent, Karelen (1400-talet –).
Växjö konvent, Småland, (1400-talet–).

Sedermera tillväller Clara kloster sig Karlberg och Rörstrand. Karl Knutsson Bonde tilbyter sig år 1452 Djurgården; och det är ungefär den tiden som markerar början av Clara Klosters nedgångstid. Dock behåller man rätten till allt fiske utanför dåvarande Djurgårdslandet – ett ohyggligt stort område!

I sammanhanget kan vara lämpligt att tillägga att djur under medeltid vanligen betydde vildren.

Svartbrödramunkarna

Bilden blir än mer komplex med Svartbrödraklostrets instiftande på 1330-talet. Redan kring 1220 hade man kommit till Strängnäs och Sigtuna; och inte långt därefter gjorde man anspråk på den tomt som idag domineras av Stockholms slott och som tingats på av byggherrarna till Slottet Tre Kronor. Svartbröderna kom sedan att hålla till vid Österlånggatan. De var dominikanermunkar, och oftast sällan såta vänner med gråbröderna. Dominikanerna, Herrens hundar, domini canes (en ordlek) kom att bli tongivande i franska inkvisitionen, och tycks ha haft ett mycket stort inflytande i Europa. Där ska tusentals människor ha bränts på bål! Detta är alltså föregångarna till våra nordiska trolldomsprocesser,

Dominikanerbrödernas konvent kom 1249 till det som skulle bli Åbo. Här fick man så småningom för första gången välja rikshalvans/provinsens  egen biskop och det blev dominikanfadern Johannes från Sigtuna, som valdes år 1286 (och senare ärkebiskop i Uppsala) – Åboland fick påsåvis en internationell kontakt medelst en utomlands utbildad prästman. För övrigt samma år som S:a Clara kloster sägs ha instiftats.

Att dominikanerorden så tidigt etablerades i Finland är avgjort intressant ifråga om studier av det tidiga svenska rikets infrastruktur.

Bilderna: Slottet Tre Kronor och Svartbrödraklostret, detalj på Vädersoltävlan från 1500-talet (år 1535) (kopia från 1600-talet).

Tre Kronor från Slottsbacken, oljemålning 1661 av Govert Camphuysen. Högborgens rikssalslänga visas framför kärntornet och Johan III:s kungsvåning mellan de två tornen till vänster. Längst ner till höger lejonkulan. Bilden via Wikipedia.

 


I en kommande bloggpost tittar vi på Riddarholmskyrkan, och dess betydelse för nationalstaten Sverige och dess regenter.  I åter en annan post ser vi på hur man placerat klostret utmed allfartsvägar synkront med korstågs- och pilgrimsleder.

Högstesparven

Karaktären High Sparrow, spelad av walesaren Jonathan Pryce, i Game of Thrones torde ha inspirerats av forna tiders gråbröder och fransiscaner samt dominikanerkonventet svartbrödramunkarna. Promobild. Länk:
http://gameofthrones.wikia.com/wiki/High_Sparrow

Bilder NEDAN:

En av de tidigare (nederst) abbedissorna, Rikissa Magnusdotter; samt reminiscenser av den sista, Anna Reinholdsdotter (Andersson. Ur Fornvännen 1958).

 

 

 

Med tack till Monika E Pensar samt källan Studium Catholicum

Lördagstipset På Stan: Samisk historievandring! Samer från 1300-tal till idag

Lördag (Samma som ovan): heldagstur!

Start Viking Line via Katarina-Maria-Gamla Stan-Klara 225 kr.
Hela turen till och med Norra real: 250 kr.
Ingen mat inkluderad, men vi tar fikapauser.
Start kl 10.00, avslut ca 16.00 – 16.15.
Obs förlängt och prisförhöjt. Inkl NYTT inslag!

Swish 0724243922

Frågor sms 0729070058

Anm saepmieforskning@gmail.com (eller hit/på Swish!)

* eller betala till swedbankkonto (privat) 2240045340, clearing 84202, kontoinnehavare Peter Ericson

https://youtu.be/8iHWJ-btq4k

Minns i september? – Samehistoriska stadsvandringar fre – lör 7 – 8 sep (UPPDATERAD 30/8)

Saepmie Stuehkiesne
Samernas Stockholmiana eller Sápmi i Stockholm

Historien om flera bemärkta samekvinnor och någon man 1413-idag.  – BOKA NU!

 

 

https://www.facebook.com/samernassthlm/videos/234488557235116/?t=1

Stadsvandringar fredag och lördag 7 – 8 september.

Fem turer:

Tur 1. Fredag heldag inkl paus för lunchbuffé (225 kr exkl lunch)
Samling 9.00, avgång 9.15, avslutas kl.15.45. Viking Line till Klara k:a.

Tur 2. Lördagsturen: Viking Line till Norra real (250 kr)
(225 kr om avslutad vid Klara)

Fredag, delsträckor: 

Tur 3. Maria till Klara (k:a) kl 11- 15 (120 kr)

Lördag, delsträckor:

Tur 4. Klara till Norra real (70 kr, tid kommer senare, ungefär som fredag)

Tur 5. Maria till Norra real kl
11– 16
(160 kr)
Samling utanför Cafe Fru Bellman

 

 

Nota bene: 
Alla vandrare får Saepmie Times 1/2018 (värde 75 kr)
där det står om Maria Magdalena Matsdotter!
Dessutom erhålles prenumerationer till halva priset.

 

 

Vad ville Margareta 1412-1414? En glimt av ännu ett hotande krig mellan de svenska kolonisatörerna och samerna.

BILDEN: Ptolemaios – Cosmographia Germanus (ao 1482)

Om samernas apostel, den kanske enligt gängse terminologi ”heliga Margareta”, ofta kalla Brevviserskan och hennes för oss tidigare fördolda eller svårsedda syften.

Vi tittar i en uppsats från 1907:

”I september, troligen år 1412, möter vi Margareta i Uppsala
dit hon åter anlänt, förmodligen norrifrån. Nu är hennes syner
och visioner orsak till konsistoriets brev till fransiskanermunkarna
i Stockholm för att dessa fäder skulle pröva den andliga
halten av hennes visioner. Fransiskanermunken Filip
Petersson lämnade henne en skrivelse dagtecknad 22 april ,förmodl
igen år 1413,och troligen ställd till norske abboten Sten.
år 1414 träffade Margareta nämnde abboten Sten från Munkalivs
kloster och då i Vadstena. Den 17 mars samma år anbefalldes
hennes sak, omsorgen om lapparnas kristnande, på det varmaste
hos ärkebiskopen.
Lundgren antar att skrivelsen av år 1414 har påverkat den av
konung Erik XIII år 1419 gjorda framställningen till konsistoriet
i Uppsala. Konungen anbefallde stöd för en viss herr Toste
och arbetet med kyrkors och kapells byggande i Lappmarken.
Lundgren avslutar uppsatsen med ett citat av prof. Skarstedt:
”Här se vi första kända exemplet /i Sverige/ af en bättre missionsverksamhet
än den, som de närmast förutgångna århundraden
hade företett, då man missionerade med svärdet” (a.a. s.55).” (förf.framhävn.)

Lundgren, Gustaf B . Lappkvinnan Margareta.
Lundgrens uppsats om Margareta är publicerad i serien ”Småskrifter
utgifna av Norrländska Studenters Folkbildningsförening,
Norrland, N:o 7, 1907 C”.
LÄNKEN: http://www.foark.umu.se/sites/default/files/publikationer/scriptum/script11.pdf

S o m vi s e t t, pågick åren runt 1277-1280 bittra militära strider och fältslag mellan å ena sidan samerna i den unga embryonala staten Sápmi och å den andra det unga (och snart i Kalmarunionen vilande) svenska imperiet.

Detta är knappt ett hundra år före Heliga Birgittas synes och lite drygt hundra före Margaretas aktiva år. Man torde i de flesta kretsar ännu haft Kriget i åminne och i sina medvetanden.

Det kan finnas olika skäl att ana en samisk högkonjunktur under dessa år.
Att vi har en imperiesvensk uppgång är det inte tu tal om.
Det är en mycket intensiv period av expansion och stadsbyggande i Stockholm under ledning av Magnus ladulås (aka Magnus III eller Magnus Birgersson). Han är sedan tidigare känd såsom samernas Nemesis. Men sedan sagda period, alltså 1277-1280, har en ny krets och nya dynastier av birkarlar börjat etablera sig och således börjat pacificera samerna redan runt 1290. Ett sekel senare torde birkarlaväsendet på alla plan ha varit djupt etablerat. Detsamma torde gälla dessas senare väldokumenterade olater och tendenser till övergrepp och ofog.
Unionen tycks inte ha stävjat de expansiva imperietendenserna hos den svenska eliten. När man stötte emot ett motigt Novgorod och sedermera Ryssland, torde alltmer fokus ha riktats norrut (vilket vi också sedermera tydligt avläser – att också Rysslands elit gjort sammaledes i det som kommer att kallas Ryska Norden på Fiskarhalvön, oftare tilltalad som Kola-; kan avläsas i allt hätskare strider där ,mellan kolonialmakternas företrädare – något som urartar till regelrätta krig).

Kan vi ana upproriska tendenser i Sápmi bakom Margaretas vidlyftiga resor 1389 och 1412-1414? Det här vill vi undersöka närmre.

Engelbrekts verk visar ju med facit i hand att oro de facto rådde i landet och Unionen.

I september 1412 är Margareta i Uppsala, och vill av allt att döma ånyo träffa drottningen, unionsdrottningen och namnen Margareta för att med henne dryfta sina hjärtefrågor återigen. Men 28 oktober noteras drottningen död i pesten i Flensburg. Margareta blir – kanske i sin förtvivlan att ha mist unionsregenten – kvar i det vi idag ofta refererar till som mellansverige i nästan två år.

I Stockholm besöks bägge fransiscanerklostren; men även Vadstena och Strängnäs får besök av den märkvärdiga och envetna Margareta.

Fredligare periodee visavi samerna i det svenska imperiet blir på lite sikt följden av  hennes verksamhet. Dock vidtar ett allt ymnigare koloniserande och därpå följande massdöpande.

BILDEN: Ptolemaii  Cosmographia Germanus (ao 1482)

Cosmographia_Germanus

Bildtext: ”Lord Nicolas the German (Donnus Nicholas Germanus), cartographer
Johann the Blockcutter of Armsheim (Johannes Schnitzer or Johannes de Armssheim), engraver”
Ptolemy
Jacobus Angelus, translator
English: The world map from Leinhart Holle‘s 1482 edition of Nicolaus Germanus‘s emendations to Jacobus Angelus‘s 1406 Latin translation of Maximus Planudes‘s late-13th century rediscovered Greek manuscripts of Ptolemy‘s 2nd-century Geography.

Vad ville Margareta 1412-1414? En glimt av ännu ett hotande krig mellan svenska kolonisatörerna och samerna.

BILDEN: Ptolemaios – Cosmographia Germanus (ao 1482)

Om samernas apostel, den kanske enligt gängse terminologi ”heliga Margareta”, ofta kalla Brevviserskan och hennes för oss tidigare fördolda eller svårsedda syften.

Vi tittar i en uppsats från 1907:

”I september, troligen år 1412, möter vi Margareta i Uppsala
dit hon åter anlänt, förmodligen norrifrån. Nu är hennes syner
och visioner orsak till konsistoriets brev till fransiskanermunkarna
i Stockholm för att dessa fäder skulle pröva den andliga
halten av hennes visioner. Fransiskanermunken Filip
Petersson lämnade henne en skrivelse dagtecknad 22 april ,förmodl
igen år 1413,och troligen ställd till norske abboten Sten.
år 1414 träffade Margareta nämnde abboten Sten från Munkalivs
kloster och då i Vadstena. Den 17 mars samma år anbefalldes
hennes sak, omsorgen om lapparnas kristnande, på det varmaste
hos ärkebiskopen.
Lundgren antar att skrivelsen av år 1414 har påverkat den av
konung Erik XIII år 1419 gjorda framställningen till konsistoriet
i Uppsala. Konungen anbefallde stöd för en viss herr Toste
och arbetet med kyrkors och kapells byggande i Lappmarken.
Lundgren avslutar uppsatsen med ett citat av prof. Skarstedt:
”Här se vi första kända exemplet /i Sverige/ af en bättre missionsverksamhet
än den, som de närmast förutgångna århundraden
hade företett, då man missionerade med svärdet” (a.a. s.55).” (förf.framhävn.)

Lundgren, Gustaf B . Lappkvinnan Margareta.
Lundgrens uppsats om Margareta är publicerad i serien ”Småskrifter
utgifna av Norrländska Studenters Folkbildningsförening,
Norrland, N:o 7, 1907 C”.
LÄNKEN: http://www.foark.umu.se/sites/default/files/publikationer/scriptum/script11.pdf

S o m vi s e t t, pågick åren runt 1277-1280 bittra militära strider och fältslag mellan å ena sidan samerna i den unga embryonala staten Sápmi och å den andra det unga (och snart i Kalmarunionen vilande) svenska imperiet.

Detta är knappt ett hundra år före Heliga Birgittas synes och lite drygt hundra före Margaretas aktiva år. Man torde i de flesta kretsar ännu haft Kriget i åminne och i sina medvetanden.

Det kan finnas olika skäl att ana en samisk högkonjunktur under dessa år.
Att vi har en imperiesvensk uppgång är det inte tu tal om.
Det är en mycket intensiv period av expansion och stadsbyggande i Stockholm under ledning av Magnus ladulås (aka Magnus III eller Magnus Birgersson). Han är sedan tidigare känd såsom samernas Nemesis. Men sedan sagda period, alltså 1277-1280, har en ny krets och nya dynastier av birkarlar börjat etablera sig och således börjat pacificera samerna redan runt 1290. Ett sekel senare torde birkarlaväsendet på alla plan ha varit djupt etablerat. Detsamma torde gälla dessas senare väldokumenterade olater och tendenser till övergrepp och ofog.
Unionen tycks inte ha stävjat de expansiva imperietendenserna hos den svenska eliten. När man stötte emot ett motigt Novgorod och sedermera Ryssland, torde alltmer fokus ha riktats norrut (vilket vi också sedermera tydligt avläser – att också Rysslands elit gjort sammaledes i det som kommer att kallas Ryska Norden på Fiskarhalvön, oftare tilltalad som Kola-; kan avläsas i allt hätskare strider där ,mellan kolonialmakternas företrädare – något som urartar till regelrätta krig).

Kan vi ana upproriska tendenser i Sápmi bakom Margaretas vidlyftiga resor 1389 och 1412-1414? Det här vill vi undersöka närmre.

Engelbrekts verk visar ju med facit i hand att oro de facto rådde i landet och Unionen.

I september 1412 är Margareta i Uppsala, och vill av allt att döma ånyo träffa drottningen, unionsdrottningen och namnen Margareta för att med henne dryfta sina hjärtefrågor återigen. Men 28 oktober noteras drottningen död i pesten i Flensburg. Margareta blir – kanske i sin förtvivlan att ha mist unionsregenten – kvar i det vi idag ofta refererar till som mellansverige i nästan två år.

I Stockholm besöks bägge fransiscanerklostren; men även Vadstena och Strängnäs får besök av den märkvärdiga och envetna Margareta.

Fredligare periodee visavi samerna i det svenska imperiet blir på lite sikt följden av  hennes verksamhet. Dock vidtar ett allt ymnigare koloniserande och därpå följande massdöpande.

BILDEN: Ptolemaii  Cosmographia Germanus (ao 1482)
Cosmographia_Germanus
Bildtext: ”Lord Nicolas the German (Donnus Nicholas Germanus), cartographer
Johann the Blockcutter of Armsheim (Johannes Schnitzer or Johannes de Armssheim), engraver”
Ptolemy
Jacobus Angelus, translator
English: The world map from Leinhart Holle‘s 1482 edition of Nicolaus Germanus‘s emendations to Jacobus Angelus‘s 1406 Latin translation of Maximus Planudes‘s late-13th century rediscovered Greek manuscripts of Ptolemy‘s 2nd-century Geography.

Alla stadsvandringar om samernas Stockholmiana NU bokningsbara!

ALLA VANDRINGAR I korthet

Torsd. 23/8 ”LÄTTA” Obs Utanför Cafe Fru Bellman’ start kl. 16:
Lätta vandringen. Bellmansgatan 26, mittemot Maria kyrka. (T) Mariatorget.

Fre 24/8 Heldag. Start 9.30 Viking Line-terminalen (utanför entrén).

Lör 25/8 Utvidgad halvdag. Start 10.00. Viking Line.
PRISER: Se ny bloggpost, skriven 20180814!

SEPTEMBER

Fre 7/9 Heldag 360 kr inkl lunchbuffé. Start 9.15 OBS!!!

Lö 8/9 Vanlig halvdag 175 SEK

Vänligen boka helst snarast!
Förhandsbetalning garanterar Din plats.
Enklast: swisha till 0724243922 ikväll elller imorgon.
(direkt efter anmälan till rentahistorian@gmail.com!)
Betalning på plats dock möjlig; men vill undvika kontanter.

Betal-info HÄR

 

Boka / BOOK HERE: epost rentahistorian@gmail.com
Betala: Swish 0724243922 (Johan Ericson)
Eller bankkontonnuret härnedan

ANMÄL och sedan betala till Swish 0724243922 (Johan Ericson) 
Eller Swedbank privatkonto 2240045340, clearing 84202.
Adress får ni via mejl.
BOKA/anmäl: saepmieforskning@gmail.com
TFN 0729070058, gärna sms
PHONE/TEXT +46729070058

sthlmiana
BILD: ur Saepmie Times. Formgivare: Eskil Olsson.

Hyr mig i Stockholm en kväll, dag, halvdag?
Fredag kväll 24/8 Ledig ca 18-21
Lördag 25/8 Ledig 16.30 – 19
Fredag kväll 7/9 upptagen, bokad
Lördag 8/9 Ledig ca 16.30 – 19
Söndag 9/9 Ledig  ca kl 10-15

 

 

 

PAY BY PAYPAL:
PayPal: johanolovericson@gmail.com

 

Peter Ericson

 

225 kr. Med par-rabatt 375 kr
Prenumeranter av Saepmie Times har anhörig–/kompisrabatt.
Obs bara en rabatt.

Swish i förskott (anmäl först!) till 0724243922 (Johan Ericson) 
Eller Swedbank privatkonto 2240045340, clearing 84202.
Adress får ni via mejl.
BOKA/anmäl: saepmieforskning@gmail.com
TFN 0729070058, gärna sms