Varför ens anlita SouthSaamiHistory? – Om Novlemaanege etc

Texten handlar fr a om Peter Ericson, firmans grundare och chef.
OBS vi är ibland också intresserade av att anställa kompetenser inom samisk forskning!

Vi är emellertid flera som arbetar för företaget; arkeologisk, antropologisk och inte minst arkeologisk kompetens finns samlad! I kommande bloggposter kommer jag att utveckla de andra medarbetarnas meriter och kompetenser.

  • Forskningsmeriterna är många, Vunnit ett sedvanemål (Nordmaling, Sakkunnig i elva år!) fått ett  att gå i förlikning med vitsordande om samernas sedvana (Rätan) och fått tydliga vitsord av Högsta Domstolen i Härjedalenmålet.
  • Dragit i huvudsak fulla salar (ej sällan må extrastolar sättas in) och åhörarna tycks nöjda.
  • Med min pedagogiska bakgrund och åren som universitetsadjunkt och sedermera på länsmuseer folkbildare, torde jag lämpa mig optimalt som kursledare
  • Är känd också genom just denna blogg.
  • Arbetat med Gränsdragningskommissionen och nu med inlagor i samband med svensk-norska renbeteskonventionen.

    Novlemaanege.jpg

  • Vi sysslar även med annat; ex släktforskning och skrivande/översättning av manus (svenska till engelska och vice versa). kanske lägger jag

    BILD: Sveriges Radio/Sameradion.

    Samebyarna Ran, Umbyn och Vapsten. Grafik: Sámi grafikk.

Sydsamernas historiska utbredningsområde i Sverige, landskaps- och länsvis genomgång

Utifrån 2016 års kunskapsläge.
HISTORISKA SAEPMIE
sträcker sig över landskapen Lappland – Västerbotten – Ångermanland – Jämtland – Härjedalen – hela Dalarna – Värmland – Västmanland – Medelpad – Hälsingland – Gästrikland – delar av Närke – Södermanland – Uppland.

Västergötland och Östergötland liksom Dalsland har nämnts; men kan ej anses vara vedertaget. Närke är inte heller självklart i uppräkningen.
Umesamiska området räknas traditionellt vanligen in i det sydsamiska.

Länsmässigt handlar det om Västerbotten (inkl del av Norrbotten), Västernorrland, Jämtlands län, Gävleborg, Dalarna, Värmlands, Örebro län, Västmanlands, Upplands län, Stockholms län, Södermanlands län.
Historiskt figurerar en lång rad olika länskonstellationer såsom t ex Trundhjems län, Härnösands län inkl nuvarande landskapet Jämtland, Hudiksvalls län, Närkes och Värmlands län osv.

Kartbilden visar lite hur det sett ut i äldre tider, medeltid, uppger källans skapare.


Länk till kartans skapares sida: Björn Espell, Frösön
http://www.espell.se/saga/karta_medeltid.html

(I radio idag 1530!) – Hösten, slutet okt/nov infaller gemensamma turnén

Tänkta vårturnén frös inne främst pga nya forskaruppdrag för bäggedera.
Nu har Ni chansen att boka in oss i höst! Gäller hela Sverige plus Limingen-Snåsa-Byrkije-Hattfjelldal. Främst inriktar vi oss på gamla ”Ångermanna lappmark” med Vilhelmina, Frostviken, Strömsund, Övik och därtill Umeå, Östersund, Sundsvall.
Obs att enstaka  andra datum kan fungera också!

Bernt Ove

Arkeologen Bernt Ove Viklund och jag tänker oss ut på gemensam föredragsturné i sluutet av oktober och delar av november. BO kommer också att vara delaktig i ”62:a breddgraden-projektet”!
Vi arbetade tillsammans 1999-2001 i Ljsminne-projekten och med Nordmalingsmålet 2003-05 samt därefter skrev bägge artiklar för Christer Westerdahl.
Vi hörs i radion, Sameradion, samma dag som denna bloggpost publiceras (kl 1530).

Vi söker nu fler arrangörer!

Välkomna att kontakta oss för offert!

(Hela intervjun) Forskarna som kartlagt Västernorrlands samiska historia [Sameradion igen! (II) ]

Arkeologen Bernt Ove Viklund och historikern Peter Ericson i Härnösand. Foto: Jörgen Heikki, SR Sameradion & SVT Sápmi.
Se här så fint Jörgen Heikki skriver om oss. Jag och BO var mångåriga kollegor på Ljusminne-projekten, och sedan har vi bägge arbetat med Nordmalingsmålet.
Intervjun – hela redigerade versionen – sänds på söndag!

”Det finns en lång samisk historia i Västernorrlands län. Det har arkeologen Bernt Ove Viklund och historikern Peter Ericson kunnat visa efter många års forskning.

Bernt Ove Viklund och Peter Ericson berättar att Härnön varit samiskt vinterbete i århundranden.

Även grannön Hemsön har en bra bit in på 1900-talet varit populärt ett vinterbetesområde.

Men Härnön har även andra historiska spår efter samer, exempelvis platsnamn som Lapptjärn, berättar Bernt Ove Viklund.

Peter Ericson fokuserar den mesta av sin forskning på skriftliga källor som kyrkböcker och befolkningstatistik i det gamla tabellverket.

Mycket av Ericsons forskning kan man dessutom följa i hans blogg southsaamihistory. — ”
Citat Sameradion och Jörgen Heikki. FOTO: JH.

Om allt faller väl ut, blir BO och jag kollegor igen, i projektet om 62:a breddgraden.
Kanske även i andra sammanhang. En föreläsningsturné eller flera arbetar vi fortfarande på!

Samers användande av sjöar, renbete på öar och halvöar, öar i sjöar, älvar osv. Avsnitt Tre (Golf of Bothnia, Swedish coast, northern part).

(Later in English)

Några specifikt intressanta områden som förtjänar sitt nämnande,
och som jag strävar efter att utveckla mig om framledes:

SKÄRGÅRD med öar och kustnyttjande från fastland: Nederkalix  med Råneå. Bör undersökas närmare. Sannolikt och delvis välbelagt vinterbete av skogssamer. Se vidare om Luleälven närmast härnedan.

ÄLVAR: Lule älvs nedre lopp. Oerhört sametätt, inte minst från Överluleå (Boden) och utmed älvmynningen med dessa omfattande kust-, älv-, och ö-strandsträckor. Skogssamers vinterbete, småskaliga (med skogsrenskötseliknnade näring) kustnära samer och fjällsamers vinterbete väl känt och dokumenterat 16-17-18- och 1900-talen.

ÖAR: Ön utanför Ume stad. Många semibofasta samer ser ut att ha hållit till där tidigt. Det kan också ha varit ett löäger för de kringliggande samerna med småskalig renskötsel. Inga sockenlapppar.

ÖAR/HALVÖAR/FJÄRD: Nordmalingsfjärden med Drivan; Järnäslandet; Holmöarna; Rönnholmslandet; Ava med Hemörssundet. Den äldre typen skogssamer; sockenlappar; ”brukslappar” och massor med fjällsamiskt vinterbete. Jag var själv oerhört skeptisk till vinterbetet på Järnäslandet, speciellt kring tiden för Nordmalingsmålets huvudförhandlingar i Hovrätten 2007 (bland annat baserande sig på en mycket trovärdig uppgift från en till samerna välvilligt inställd bofast informant), men de tvivlen vek efterhand och mer eller mindre definitivt efter fyndet av en  mellan västerbottensbyarnas blandad vintergrupp en av krisvintrarna på 1820-talet – vilket redogjordes för i Högsta Domstolen.

Fortsätter med genomgången söderut i nästa avsnitt, Del Fyra.
Till mellanområdena med t ex Pite och Skellefte älvar ska jag också be att få återkomma.
Dessa har jag långtifrån den kännedom som krävs för att uttala mig specifikt om.

Om jag lyckas få fram mer vederhäftig empiri om finska kustens samiska historia;
siktar jag givetvis också på att låta detta stoff inflyta här.

Forts följer alltså!

Nordmalingsfjärden. Bild: http://logdealvensturism.blogspot.se/p/grott.html
Rekommenderar ett besök såväl i trakten, som till länken!

OLIKASYN I. (edit April 7) Update 26 okt 2015: Lite om det väsensskilda i att studera fastboendes vs. nomadiserandes historia

(English readers, see below)

EDIT / tillägg 7 mars 2016: Efter att ha hört om en markägare sm inte visste att det ar renar 1½ km från fastigheten/hemmanet (vet ej vilketdera!); aktualiserades detta. / PE

Fick under söndagen en fråga om specifikt renbete, som väckte gamla – eller åtminstone halvgamla – minnen från huvudförhandlingar och förhör som sakkunnig till liv.

Efter att nu ha varit inblandad i fem olika sedvanemål; varav Nordmalingsmålet är det hittills mest nämnvärda, tycker jag mig urskilja en avgörande skillnad i hur vi ser på våra respektive studiefält och vilka olika förutsättningar vi har att uppfatta urminneshävden.

Lennart Lundmark uppehöll sig vid detta område; först om jag minns rätt, i samband med förhören i Hovrätten 2007.
Man kan likna studiet av en fastboende eller en ”stillastående” fastighet eller mindre trakt vid en fyrkant, säg en tegelsten. Forskaren känner tegelstenen mer eller mindre utan och innan – givetvis kan blottor finnas i kunskapen: och, vad mer: tegelstensforskaren känner inte förhållandens norr, öster, söder eller väster om tegelstenen. Än mindre, kanske, hur det sett ut i NV, NO, SO eller SV.
     Samernas uttolkare har följt flyttlaget år efter år, årstid efter årstid och kanske i generationer. Det handlar om djupled; rörelser; väder- bete- och klimat- (inkl andra faktorer)beroende förändringar. Olika synsätt till följd av olika metoder och, som sagts, väsensskilda förutsättningar.

Bild från Högsta Domstolen, från Dagens Juridik.
Undertecknad förhördes som sakkunnig i tre dagar där i februari 2011.

ENG (methods and impressions, synthesises and conclusions in sedentary vs nomad history. In Swedish now, during April in English!)

NYTT FÖRELÄSNINGSÄMNE: Nordmalingsprocessen (bakom kulisserna och i hetluften)

Nordmalingsprocessen och andra sedvanemål.
Bakom kulisserna och i hetluften.

Peter Ericson berättar om sina drygt elva år med ett och samma renbetesmål,
som sakkunnig. Även någon om andra sedvanemål.

Detta föredrag erbjuds framför allt i juni. augusti och oktober månader 2016.

Kontakta mig ”ASAP” för offert!

Peter Ericson


Samebymedlemmar från Ran, Vapsten och Umbyn utanför Bondeska Palatset, dvs Högsta Domstolen i början av år 2011. Där syns bl a Jim Persson Katarina Andersson, Per-Mikael Persson, Lisa Omma och Oleg Omma.
Bilder: Jörgen Heikki SR/Sameradion.

nordma
Artikelförfattaren och bloggdirektören 😉 längst till höger i trappan.

Alla dessa informanter….. Om hur det vi gör kan göra genljud långt efteråt. Nordmaling. Och om ‘n Lill-Ant’s huse.

Jag har under en cirka femtonårsperiod säkert pratat med ett tjog nittioplussare, och lika många i åldersspannet ca 83-89. Och någon yngre. Hon vi mötte i norra delen av Nordmaling, som bjöd mig och pojkarna, dvs sönerna, på pannkaka. Sedan på nästa adress, paret, som bjöd yngre sonen att sova på deras kökssoffa.

”Där”, sa dom, ”brukar renskötarna vila när dom passerar”. Grabben sov nog i två timmar medan vi pratade. Minst.

Och nu ramlar jag över den här texten:

”Min pappa vittnade postumt i det renbetesmål som pågick i Nordmaling från 90-talet och till 2011. När jag läste förhandlingsprotokollet och uppmärksammade detta, blev jag alldeles förvånad och sedan varm inombords. Pappa som var så öppensinnad mot samer och intresserad av deras kultur. Han berättade om det han själv hört av sin mor och av sin svärfar. Bland annat om ett vinterviste som finns på byns mark. Han var mån om att vårda minnet. Han berättade om n´lill-Ant i Lungdalsviken där samer på vinterbesök här tog in efter att vintervistet slutade användas. Antes hus är nu borta, det revs då Botniabanan drogs fram. Jag hann rädda några få minnen därifrån.  Och när jag studerar kyrkböckerna återfinner jag människor med beteckningen ”lapp” emellanåt. Tittar man på kartorna över byn och bygden finns många platsnamn med samisk anknytning. Det kan tyckas som ett skämt att den man som inledde renbetesmålet har här i byn köpt mark där bäcken som rinner genom hemmanet även på den nutida fastighetskartan kallas Rengärdesbäcken vilken avvattnar Rengärdes-myrorna. Det tyder på samisk existens här långt tillbaka i tiden.

Pappa blev kontaktad av en historiker/antikvarie från länsmuseet i Härnösand vilken hade läst det som skrivits om lapparna i hembygdsboken. Två museimän kom och intervjuade honom samt blev förevisade de platser som pappa nämnt. Det var den intervjun som skulle komma att utgöra bevismaterial i domstolen för samernas sedvanerätt här i kommunen. Då rättegången pågick var pappa redan död men berättelserna fanns inspelade. Farsan, om du bara visste!”

Hämtat härifrån: http://morfarshus.blogspot.se/2015_02_01_archive.html


  Botniabanan demolerade ‘n Lill-Ant’s huse.
  Karta från Trafikverkets sida.