Dagens forskarfunderingar. ”I begynnelsen var Ljusminne, Tjoevkemåjhtoe … ” Krönika 3 nov 2017

Eller: Hur kom det sig att jag började med Nordmaling?

Tänkte spendera lite mer tid vid blogg och mindre på facebook.
I alla händelser är det en skrivperiod med insaxad forskning för samebyar och andra uppdragsgivare.

Saepmie Times no 2/2017 står för dörren och skriv-flit frambesvärjes.

Nå. Rubriken.

I begynnelsen var Ljusminne… ”Varde Ljus”.
Vi arbetade med kartläggning av gamla flyttleder
med basen där på Länsmuseet Västernorrland,
vilket delvis – metodiskt sett – parallellt innebar
att excerpera, dvs skriva av och skriva rent, de samer
som vi fann i ministerialböckerna och på andra ställen.

1998 började jag som projektledare. Medel söktes till 2000 års EU-projekt,
som, om jag minns rätt  inleddes redan sommaren 1999.
Projekten (för det var flera) Ljusminne sorterade under det
nationella projektet Bevarande av det samiska kulturarvet.
Det avsåg egentligen de fyra nordligaste länen; vi i Västernorrland
kunde väl emellanåt te oss deltaga på nåder, då våra kulturmiljöer
främst förmodades vara immateriella. Vi lyckades dock lista 680 platser.

Hursomhaver; i 2000 års strategi ingick att initiera ett nära samarbete med samebyarna. Så till den 1 februari 2000 hade vi till Graninge bjudit några vinterbetande byar, dvs alla.
Vi hade väl inte trott att fler än de närmsta frostvikarna skulle dyka upp;
men faktiskt kom Vilhelmina Norra. Och då handlade det om den stämning de hade erhållit för vinterbetet i Nordmaling

Torsten Stinnerbom frågade om vi ville titta med ett halvt öga på Nordmaling – då det ju kunde sägas höra till Ångermanland, om än ej till länet som sådant. Vilket skeddde – med hopp om nya uppdrag.
Redan då 
hade vi nog en ganska klar uppfattning att där rådde sedvana. Samma år förmedlades via projektet pengar till samebyarna, så de själva med handledning kunde åka ner till  Riksarkivet och gå igenom konseljakter och Erik Bergströms gamla karta osv. Vilhelmina norra var nämligen av de i första omgången stämda samebyar. Ännu något år kvarblev de i hetluften; men kunde dra sig ur då det visade sig att Ran var mer berörda. Man kan säga att de skiftade plats, Ran och Vilhelmina norra.
Under hösten 2000 stor det ganska klart att sedvana varit förhärskande genom större delen av historisk tid. And ”the rest is history” …

revisionism
Nyhetsklipp från 2005 (Sameradion). Konstaterar att redaktionen skrev fel: det ska naturligtvis stå ”historierevisionism”

Det här var också den tid då ett nytt uppdrag initierat av Rans sameby initierades under hösten 2000. Genom Sonny Andersson vart vi högeligen inblandade i detta arbete. En rapport blev etapp 1. Det skulle senare bli många andra etapper, om vilket jag säkert berättar en annan gång.

Annonser

OHTSEDIDH seminarium Västmanlands läns museum 27 sep kl 10-17. Program!

SEMINARIUM

27 september, kl. 10.00-17.00

Västmanlands läns museum

Västerås

Sedan lång tid har det funnits en samisk befolkning i Dalarna, Gävleborgs och Västmanlands län. I arkiv och i folktradition framskymtar en grupp människor som lever lite vid sidan av, men ändå i symbios med, det omgivande samhället. Trots att källorna är många vet vi väldigt lite om den samiska kulturhistorien i regionen.

För att uppmärksamma de samiska kulturyttringarna skapades projektet Ohtsedidh. Projektet är ett samarbete mellan de tre länsmuseerna i Dalarna, Gävleborg och Västmanland samt Gaaltije, Sydsamisk kulturcentrum.

Till seminariet i Västerås har vi bjudit in forskare och sakkunniga i ämnet och alla är välkomna att deltaga under dagen. Ingen föranmälan krävs och seminariet är gratis. Dock är antalet platser begränsade.

9.30-10.00 KAFFE
10.00-10.20 Välkomna Carl-Magnus Gagge, Västmanlands läns museum och Joakim Wehlin, Dalarnas museum
10.20-10.50 En mellansvensk samisk befolkning under 1700-1800-tal. En bakgrund. Ingvar Svanberg, Uppsala universitet
10.50-11.20 Samer i syd. Ett arkeologiskt perspektiv Inger Zachrisson, tidigare Statens historiska museum
11.20-11.50 Tjoevkemåjhtoe vs. Saepmie Times. Om norrhälsinge- och medelpadskustsamerna och viss annan samisk historia 1277-1877 Peter Ericson, Firman Saepmie föreläsningar forskning undervisning
11.50-13.00 LUNCH
13.00-13.30 Sydsamer Ewa Ljungdahl, Gaaltije Sydsamiskt kulturcentrum
13.30-14.00 Samer utanför Gävle på 1700-talet – kringströvande och förirrade? Lars Gunnar Larsson, Uppsala universitet
14.00-14.30 Skogssamer vid Barkensjöarna och Norbergs socken Jouni Tervalampi, tervalampi-arkfoto.blogspot.se
14.30-15.00 KAFFE
15.30-16.00 Undersökning av sockenlappboställe i Järvsö Maria Björck och Bo Ulfhielm, Länsmuseet Gävleborg
16.00-16.30 Spåren från historien som aldrig skrivits Gunilla Larsson, Uppsala universitet
16.30-17.00 Avslutande diskussion Joakim Wehlin

Kontakt: Joakim Wehlin, joakim.wehlin@dalarnasmuseum.se

Våra (bloggens) bilder: Wallander 1865, Folkmarknad Västmanland.
Sidonia 1672: 1672. den 11 Feb. En gammal Lappakäring (begrofz). Sidonia wid nampn 

Österhaninge CI:1 (1665-1717) Bild 115 (AID: v94879.b115, NAD: SE/SSA/1595)

Varför ens anlita SouthSaamiHistory? – Om Novlemaanege etc

Texten handlar fr a om Peter Ericson, firmans grundare och chef.
OBS vi är ibland också intresserade av att anställa kompetenser inom samisk forskning!

Vi är emellertid flera som arbetar för företaget; arkeologisk, antropologisk och inte minst arkeologisk kompetens finns samlad! I kommande bloggposter kommer jag att utveckla de andra medarbetarnas meriter och kompetenser.

  • Forskningsmeriterna är många, Vunnit ett sedvanemål (Nordmaling, Sakkunnig i elva år!) fått ett  att gå i förlikning med vitsordande om samernas sedvana (Rätan) och fått tydliga vitsord av Högsta Domstolen i Härjedalenmålet.
  • Dragit i huvudsak fulla salar (ej sällan må extrastolar sättas in) och åhörarna tycks nöjda.
  • Med min pedagogiska bakgrund och åren som universitetsadjunkt och sedermera på länsmuseer folkbildare, torde jag lämpa mig optimalt som kursledare
  • Är känd också genom just denna blogg.
  • Arbetat med Gränsdragningskommissionen och nu med inlagor i samband med svensk-norska renbeteskonventionen.

    Novlemaanege.jpg

  • Vi sysslar även med annat; ex släktforskning och skrivande/översättning av manus (svenska till engelska och vice versa). kanske lägger jag

    BILD: Sveriges Radio/Sameradion.

    Samebyarna Ran, Umbyn och Vapsten. Grafik: Sámi grafikk.

(Hela intervjun) Forskarna som kartlagt Västernorrlands samiska historia [Sameradion igen! (II) ]

Arkeologen Bernt Ove Viklund och historikern Peter Ericson i Härnösand. Foto: Jörgen Heikki, SR Sameradion & SVT Sápmi.
Se här så fint Jörgen Heikki skriver om oss. Jag och BO var mångåriga kollegor på Ljusminne-projekten, och sedan har vi bägge arbetat med Nordmalingsmålet.
Intervjun – hela redigerade versionen – sänds på söndag!

”Det finns en lång samisk historia i Västernorrlands län. Det har arkeologen Bernt Ove Viklund och historikern Peter Ericson kunnat visa efter många års forskning.

Bernt Ove Viklund och Peter Ericson berättar att Härnön varit samiskt vinterbete i århundranden.

Även grannön Hemsön har en bra bit in på 1900-talet varit populärt ett vinterbetesområde.

Men Härnön har även andra historiska spår efter samer, exempelvis platsnamn som Lapptjärn, berättar Bernt Ove Viklund.

Peter Ericson fokuserar den mesta av sin forskning på skriftliga källor som kyrkböcker och befolkningstatistik i det gamla tabellverket.

Mycket av Ericsons forskning kan man dessutom följa i hans blogg southsaamihistory. — ”
Citat Sameradion och Jörgen Heikki. FOTO: JH.

Om allt faller väl ut, blir BO och jag kollegor igen, i projektet om 62:a breddgraden.
Kanske även i andra sammanhang. En föreläsningsturné eller flera arbetar vi fortfarande på!

Samers användande av sjöar, renbete på öar och halvöar, öar i sjöar, älvar osv. Avsnitt Tre (Golf of Bothnia, Swedish coast, northern part).

(Later in English)

Några specifikt intressanta områden som förtjänar sitt nämnande,
och som jag strävar efter att utveckla mig om framledes:

SKÄRGÅRD med öar och kustnyttjande från fastland: Nederkalix  med Råneå. Bör undersökas närmare. Sannolikt och delvis välbelagt vinterbete av skogssamer. Se vidare om Luleälven närmast härnedan.

ÄLVAR: Lule älvs nedre lopp. Oerhört sametätt, inte minst från Överluleå (Boden) och utmed älvmynningen med dessa omfattande kust-, älv-, och ö-strandsträckor. Skogssamers vinterbete, småskaliga (med skogsrenskötseliknnade näring) kustnära samer och fjällsamers vinterbete väl känt och dokumenterat 16-17-18- och 1900-talen.

ÖAR: Ön utanför Ume stad. Många semibofasta samer ser ut att ha hållit till där tidigt. Det kan också ha varit ett löäger för de kringliggande samerna med småskalig renskötsel. Inga sockenlapppar.

ÖAR/HALVÖAR/FJÄRD: Nordmalingsfjärden med Drivan; Järnäslandet; Holmöarna; Rönnholmslandet; Ava med Hemörssundet. Den äldre typen skogssamer; sockenlappar; ”brukslappar” och massor med fjällsamiskt vinterbete. Jag var själv oerhört skeptisk till vinterbetet på Järnäslandet, speciellt kring tiden för Nordmalingsmålets huvudförhandlingar i Hovrätten 2007 (bland annat baserande sig på en mycket trovärdig uppgift från en till samerna välvilligt inställd bofast informant), men de tvivlen vek efterhand och mer eller mindre definitivt efter fyndet av en  mellan västerbottensbyarnas blandad vintergrupp en av krisvintrarna på 1820-talet – vilket redogjordes för i Högsta Domstolen.

Fortsätter med genomgången söderut i nästa avsnitt, Del Fyra.
Till mellanområdena med t ex Pite och Skellefte älvar ska jag också be att få återkomma.
Dessa har jag långtifrån den kännedom som krävs för att uttala mig specifikt om.

Om jag lyckas få fram mer vederhäftig empiri om finska kustens samiska historia;
siktar jag givetvis också på att låta detta stoff inflyta här.

Forts följer alltså!

Nordmalingsfjärden. Bild: http://logdealvensturism.blogspot.se/p/grott.html
Rekommenderar ett besök såväl i trakten, som till länken!

OLIKASYN I. (edit April 7) Update 26 okt 2015: Lite om det väsensskilda i att studera fastboendes vs. nomadiserandes historia

(English readers, see below)

EDIT / tillägg 7 mars 2016: Efter att ha hört om en markägare sm inte visste att det ar renar 1½ km från fastigheten/hemmanet (vet ej vilketdera!); aktualiserades detta. / PE

Fick under söndagen en fråga om specifikt renbete, som väckte gamla – eller åtminstone halvgamla – minnen från huvudförhandlingar och förhör som sakkunnig till liv.

Efter att nu ha varit inblandad i fem olika sedvanemål; varav Nordmalingsmålet är det hittills mest nämnvärda, tycker jag mig urskilja en avgörande skillnad i hur vi ser på våra respektive studiefält och vilka olika förutsättningar vi har att uppfatta urminneshävden.

Lennart Lundmark uppehöll sig vid detta område; först om jag minns rätt, i samband med förhören i Hovrätten 2007.
Man kan likna studiet av en fastboende eller en ”stillastående” fastighet eller mindre trakt vid en fyrkant, säg en tegelsten. Forskaren känner tegelstenen mer eller mindre utan och innan – givetvis kan blottor finnas i kunskapen: och, vad mer: tegelstensforskaren känner inte förhållandens norr, öster, söder eller väster om tegelstenen. Än mindre, kanske, hur det sett ut i NV, NO, SO eller SV.
     Samernas uttolkare har följt flyttlaget år efter år, årstid efter årstid och kanske i generationer. Det handlar om djupled; rörelser; väder- bete- och klimat- (inkl andra faktorer)beroende förändringar. Olika synsätt till följd av olika metoder och, som sagts, väsensskilda förutsättningar.

Bild från Högsta Domstolen, från Dagens Juridik.
Undertecknad förhördes som sakkunnig i tre dagar där i februari 2011.

ENG (methods and impressions, synthesises and conclusions in sedentary vs nomad history. In Swedish now, during April in English!)

NYTT FÖRELÄSNINGSÄMNE: Nordmalingsprocessen (bakom kulisserna och i hetluften)

Nordmalingsprocessen och andra sedvanemål.
Bakom kulisserna och i hetluften.

Peter Ericson berättar om sina drygt elva år med ett och samma renbetesmål,
som sakkunnig. Även någon om andra sedvanemål.

Detta föredrag erbjuds framför allt i juni. augusti och oktober månader 2016.

Kontakta mig ”ASAP” för offert!

Peter Ericson


Samebymedlemmar från Ran, Vapsten och Umbyn utanför Bondeska Palatset, dvs Högsta Domstolen i början av år 2011. Där syns bl a Jim Persson Katarina Andersson, Per-Mikael Persson, Lisa Omma och Oleg Omma.
Bilder: Jörgen Heikki SR/Sameradion.

nordma
Artikelförfattaren och bloggdirektören 😉 längst till höger i trappan.