SÄBRÅ SJÖSAMER & SKOGSSAMER 1727-1770 osv

Samernas historia utmed södra ångermanlandskusten

hfl-tva-s-1-sabra

Samerna började föras in i de allra första husförhörslängderna.
Kanske var det t o m Fredrik I:s allt ivrigare fördrivningsförsök som
föranledde själva initierandet av Säbrås äldsta husförhörslängder.

hfl-ett-sabra-s-ett

1727-1743 fördes bok över samerna som uppehöll sig i Säbrå vid södra ångermanlandskusten. Husförhörslängder; alltså sannolikt initierade av Fredrik I:s fördrivningsförsök som blev allt intensivare efter 1725.

Nu följer jag dessa samer, som nomadiserade enligt minst tre olika sorts mönster. Syftet är att skriva en artikel om alla skogs.- och sjösamer och i någon mån fjällsamer som opererade i mellersta delen av Sverige främst mot kusten. Artikeln ska med i den antologi jag själv dragit igång.

Fokus blir således på forma tiders sydliga skogssamer i södra och mellersta Norrland.

Säbrå AI:1 (1727-1742) Bild 104 / sid 99 (AID: v122574.b104.s99, NAD: SE/HLA/1010197)
Säbrå AI:2 (1742-1770) Bild 188 / sid 183 (AID: v122575.b188.s183, NAD: SE/HLA/1010197) (första och sista bilden)

Orterna  som samerna kommer ifrån visar rätt tydligt härnösands- och säbråtraktens centrala betydelse mellan det vi idag kallar Höga kusten och medelpads- respektive hälsingekusten:

orter-hfl-tva

Avslutningsvis antyder anteckningarna om Bötsle 1743-46 att dagens ännu levande traditioner i området kan ha levandehållits i bortåt 275 år:

paska-botsle

Annonser

Sydsamernas historiska utbredningsområde i Sverige, landskaps- och länsvis genomgång

Utifrån 2016 års kunskapsläge.
HISTORISKA SAEPMIE
sträcker sig över landskapen Lappland – Västerbotten – Ångermanland – Jämtland – Härjedalen – hela Dalarna – Värmland – Västmanland – Medelpad – Hälsingland – Gästrikland – delar av Närke – Södermanland – Uppland.

Västergötland och Östergötland liksom Dalsland har nämnts; men kan ej anses vara vedertaget. Närke är inte heller självklart i uppräkningen.
Umesamiska området räknas traditionellt vanligen in i det sydsamiska.

Länsmässigt handlar det om Västerbotten (inkl del av Norrbotten), Västernorrland, Jämtlands län, Gävleborg, Dalarna, Värmlands, Örebro län, Västmanlands, Upplands län, Stockholms län, Södermanlands län.
Historiskt figurerar en lång rad olika länskonstellationer såsom t ex Trundhjems län, Härnösands län inkl nuvarande landskapet Jämtland, Hudiksvalls län, Närkes och Värmlands län osv.

Kartbilden visar lite hur det sett ut i äldre tider, medeltid, uppger källans skapare.


Länk till kartans skapares sida: Björn Espell, Frösön
http://www.espell.se/saga/karta_medeltid.html

Update: We have, in 2016, six known identical toponyms in the area

In the parishes of Bjuråker, Delsbo and Forsa there are at least six Lappkällan,
the Saami Well. This apró pos the subject of poisoned wells.

At least one Lappkällan in Delsbo is still not destroyed;
and, furthermore, signed up and known by for example Delsbo fornminnesförening.

What actually has happened to the other one, we need to investigate.

Sources: Dellenportalen and two local informants, plus Inger E.


Photo from Dellenportalen http://dellenportalen.se/batar/dellensjoarna/

Saamis @ 62′-ett Interreg-projekt: MEDAKTÖRER och FINANSIÄRER sökes

MEDAKTÖRER och FINANSIÄRER sökes i Sogn of Fjordane, Möre og Romsdal, Oppland, Hedmark; Jämtland, Härjedalen, Dalarna, Hälsingland och Medelpad. I Norge och Sverige! Södra Saepmie! På kartbilden framgår vilka län som är berättigade till medfinaniering.

Om SOUTHERN SAAMIS @ 62′ Projektet ska stå på fyra ben: (1) Forskning kring samerna runt 62:a breddgraden – inte minst näringarna hos de gamla skogs-, kust- och fiskesamerna samt s k sockenlapparna och de egendomslösa, (2) Samverkansdelprojekt över gränsen, dels täta, gränslösa möten i form av ambulerande symposier (i ett andra projekt-år kan dessa symposier utvidgas till Finland, Karelen och Ryssland), (3) Koppling till markrättigheter och sedvana och utredningar kring detta, (4) Koppling till den simultant pågående Sanningskommissionen om tidigare begångna övergrepp. Informationsprojekt med tillgängliggörande av kunskapen stäms av löpande i delmål och delprojekt. Projektet tänks två- eller treårigt.
I mån av tid – dvs att projektet hinner komma igång –  kan även konstruktiva arbeten till Svensk-norska renbeteskonventionen komma ifråga.

Utgångspunkten idag, 16 april, är att vi börjar med en förstudie.
Anmäl vänligen ert intresse idag till Astrid Kalvemo eller undertecknad!

https://www.facebook.com/profile.php?id=100009534637279 (min yrkesfacebook)
Kartbild_Interreg_Sverige_Norge_2014_2020

Saamis @ 62′ (County of Hudiksvall; Linné May 17, 1732 etc)

This is the new name-in-progress we try to find EU-subsidiaries for.
To some extent the same as the old – short termly existing County of Hudiksvall;
to anther extent involving the southernmost Swidden Finn Forest, also used as winter pasturage for Mountain Saamis and also for Forest Saamis. And all the Saamis with various subsistences along the coast. Some of them which Linné met in 1732.
And in between a vast rural, Alpine and forestal subarctic  area both on Norweigan  side and on Swedish side – full of interaction surfaces. Southern Saepmie (with another 300-450 km area left full of historical Saamis south of it!).
More info to come!

Samiska förvaltningskommuner: se hit! ”Vi har alltid varit här” – FÖREDRAGSTURNÉ (MEST) I NORR i OKTOBER

”Vi har alltid varit här” FÖREDRAGSTURNÉ i OKTOBER OM SYDSAMERNA turné NORRUT från Örebro till Överkalix med undertecknad!

”Vi har alltid varit här” – Tidiga rön om sydsamer 1000-1800 e.Kr.
Arkeologiska, lingvistiska, språkhistoriska och historiska rön från 500 e.Kr till 1800-talet i Jämtland (t ex).

TURNÉ I OKTOBER MÅNAD 2016. Boka nu! Skriv, så sänder jag offert!

Turnén syftar till att omfatta de flesta av dessa regioner/län:

VÄRMLAND

BERGSLAGEN
ÖREBRO
DALARNA
GÄVLEBORG
UPPLAND – MÄLARDALEN (vid intresse)
HEDMARK och TRÖNDELAGEN (vid intresse)
HÄRJEDALEN
JÄMTLAND
VÄSTERNORRLAND
VÄSTERBOTTEN
NORRBOTTEN

I södra Västerbotten och norra Jämtland slår jag följe med Bernt Ove Viklund.
Under turnén presenteras också det nya projektet om samerna kring 62:a breddgraden!

Kontakta mig här: https://www.facebook.com/profile.php?id=100009534637279

Eller här: https://www.facebook.com/sosaamihi/

Samiska föremål. Magi och kult. Seite. Seite från Ailesjokk, mellan Ammarnäs och Tärnaby i södra lappland. Nordiska museets föremål inv nr 228874

About the object

Subject
Samiska föremål. Magi och kult. Seite. Seite från Ailesjokk, mellan Ammarnäs och Tärnaby i södra lappland. Nordiska museets föremål inv nr 228874
History
Fotografering
2007 Säker uppgift
Fotograf:Landin, Mats
Identifier
NMA.0048941
Institution
Nordiska museet

Fördrevs samerna 1646-52 även från Härjedalen av Ivar Nilsson Natt och Dag? SouthSaamiHistory erbjuder föreläsningar 2016-17 (Föredragserbjudanden, skisser på titlar och några färdiga, Del 1:2)

Fördrevs även samerna från Härjedalen? Detta och annat intressant behandlas i mina föredrag.
Presenterar dessa ännu som skisser, men sluttitlarna blir näraliggande nedanstående:
(defintiva titlar kommer i början av maj månad!)

Äldre samiska näringar och grupper i Värmland, Dalarna, Mälardalen, Uppland och Bergslagen samt deras rörelsemönster. Några levnadsöden; om de återkommande fördrivningarna.
Anpassbart för de olika delarna.

Samernas historia i och omkring Hälsingland/Gävleborg/Gästrikland

Slaveri i söder och öster och kring Storsjön: sockenlappar – hur man utrotar ett folk gradvis.

Samer i Medelpad (kan fås som Samer i Njurunda, på Alnön, i Skön, i Timrå, kring Matfors).

– Samernas historia i Jämtlands län: inkluderar med fördel avsnitt om metod och teori kring arkivforskning och dokumentation av renskötselhistoria

Från Borga till Bönhamn. Samernas historia i Ångermanland med arkeologen Bernt Ove Viklund , kan anpassas för olika delar av landskapet

(ännu på skiss-stadiet: ) AMBULERANDE SYMPOSIUM:
SAMERNA I HÄRJEDALEN 1450-1950. Nya rön om samernas historia kring 62:a breddgraden Hedmark-Hälsingland.
Erbjuds förhoppningsvis tillsammans med andra forskare och med universitetsfolk

Kontakta mig för offert och information!

Peter

 Wikimedia Commons: Olaus Magnus. Originalbildtext:

På ett träsnitt från Olaus Magnus Historia om de nordiska folken avbildas Nordens olika folkslag i form av en moskovit, en finne, en same och en göte.

Samiska kvinnan Cicilla Andersdotter (c1669-1730), död vid lägret (Dellenbygden), född i Medelpad, sex barn varav fyra döttrar

CICILLA

1730 Norrbo, Hälsingland och Dellenbygden

[samiska] CICILLA ANDERSDOTTER

blef död wid lägret wäster om XXXXX
Hon var född i medelpad (ca 1669), gift två gånger. Vid sin död med Clemet Jonsson; tidigare med Mårten Larsson. Sex barn, varav fyra döttrar. Död 6 juni, begravd 8 juni.

Med Clemet var hon gift i trettio år.
Hon blev 61 år gammal.

Norrbo C:1 (1688-1736) Bild 178 / sid 175 (AID: v136179.b178.s175, NAD: SE/HLA/1010144)

XXX = Sannolikt står det Öfverb = Överbyn, som egentligen ligger inom Forsa.
Men något, troligen tidens vana vid samer och deras inom Norrbo liggande ett eller flera andra läger, fick kyrkoherden att se det som hans angelägenhet.

Bild från Dellenportalen.
http://dellenportalen.se/orter/gardar-och-platser-i-norrbo/

MEDELPAD: Lite om samernas historia i Sköns (och delar av Timrå) socken plus länk till medelpadssamisk rapport

  1. Inga tidiga (före 1740-50 *) belägg med namn finns veterligen; men i näraliggande (och i de bägge första fallen angränsande)  Selånger, Tuna och Attmar liksom i Njurunda finns ett förhållandevis rikt samiskt liv redan 1680-90-talen.
    Timrå sorterade under Skön långt fram i tid. Vi konstaterar också att Skön fick släppa till mark till Sundsvalls bildande; och att jag tidugare och mest sannolikt framöver också kommer att framföra skäl bakom mitt resonemang att Sundsvall kan ha varit en gammal renvall!)
    * Dubbelkollande ska ske, återkommer annars. Sundsvalls Stadsförsamling ska ha nåt tidigt namn.2. En lång rad intressanta platser finns och jag ska försöka ta upp de flesta av de intressantaste här. Perspektivet är som oftast historiskt.

    3. Lappkojmyren, känt 1770 från karta (vid ”Fantomenstigen”/elljusspåret)

    4. Valknytt, sockenlappboställe. Ungefär dagens Bosvedjan.

    5. Området kring Gärdetjärn (se vidare Tuna by).
    Här ägde ofta vinterslakt rum; omtalas bla 1912 i Nya Samhället.

    6. Västland och/eller Lappbacken. Det förra är ett sockenlappsboställe, det senare mer okänd härkomst. brukar anses vara vid E4. Kan eventuellt sortera under Västland.

    7. Birsta: plats för sockenlappsläkt på 1800-talet, möjligen i väster mot Klökan (förr Klökom!).

    8. Öråker/Hammal/Klökan: traditionsrit område. Vintervärdar bodde i  Öråker; dit man flyttade förbi fram till 1926 eller ’27; därpå ett antal år till men norr om nybyggda Ådalsbanan. Årliga vinterflyttningar 1922-1935 noteras av jämtlandssamerna; och likaså de allra flesta vintrarna 1820-1919.

    9. Högom by, ett antal, bl a Lappstugutomten

    10. Tuna by, vanligt sittställe i långa tider för samer i Skön och Alnö.
    Skulle kunna avse ett semi-permanent kåtaläger

    11. Oerhört välanvänt betesområde mellan Lunde, Bergeforsen och ovannämnda Klökan, ofta med vidare rörelse mot Stadsskogen (i ännu äldre tid Bys byskog), sedermera Norra stadsberget/Norraberget: Lill-Bandsjön; Skyttmon; Hammal; Roken; angränsade orter i Sättna samt Gudmundsbyn nämns också. Denna information har jag främst fått från intervjuer med äldre renskötare bl a en åhrénare. Lapploken kan ha ett äldre, skogssamiskt ursprung.

    12. Skönsmon: Samlingsplats för vidare flyttning söderut
    och efter att ha forcerat fjärden. Isvägen tycks ha gått ganska nära dagens Sundsvallsbron, med något västligare ankomstpunkt på Mon-sidan.

    Undertecknad höll 2002 föredrag dels för Samernas riksförbund på Landsmötet, dels på Kulturmagasinet för fulla hus om denna min hemtrakt. Men nog är det dags igen?

    Bilagda rapport är rörig och frambringad under stark stress, när vi plötsligt fick slut på projektmedel. Jag skulle dock säga att den fortfarande, trots sina brister, är oerhört värdefull som grunddokument och att utgå ifrån.

    RAPPORT (med skavanker!)
    Tjoevkemåjhtoe III Medelpads samer i arkiven Med angränsande socknar i Hälsingland och Ångermanland:

    http://collectiveaccess.murberget.se/media/ylm_ca_system/images/3/9/7/65087_ca_object_representations_media_39763_original.pdf

    BILDEN:Vy över Skönvik med Timrådalen i bakgrunden. (Ur Sköns Norra Intresseförenings samlingar 01309 – misstänker att det är Raä:S Kulturmijöbild. / PE )
    På höjden till vänster ligger Skönsviksbacken och bakom den – Lappkojmyren. Skogsområdena en bit i fjärran är det omtalade vinterbetesomrdena i no 11.

     

Skogssamen vid kusten Anders Pålsson (Skog, Ångermanland 1654 – Jättendal, Hälsingland 1759): 25-barnsfadern som dog av vådeld

Efter att åtskilliga veckor i samtliga sörmedelpadska och norrhälsingesocknar sökt Anders Pålssons dödsdatum (och med tanke på hans aktningsvärda ålder som uppnåddes, är det inte så värst konstigt att den blev svårhittad!), jublade när jag till slut ramlade på den. Mannen var gift tre gånger och blev far 25 gånger. Då hade han nomadiserat mellan (veterligen) främst Tynderö-Selånger-Torp-Ljusdal-Färila-Järvsö-Delsbo-Bjuråker och en bit nedom Hudiksvall men främst uppehöll han sig i Hamrånger, Rogsta och Jättendal med omnejd. Han hade svågrar i Medelpad och i västligaste Hälsingland. Han måste ha varit känd över ett enormt område.

Vi kommer att få all anledning, många skäl att återvända till denne man och hans flyttlag, liksom till de flyttlag han så att säga blev stamfader till: Pål Andersson och Anders Pålsson II/Jr.

Hudiksvall med omnejd har i århundraden haft ett rikt sameliv
Bild via Hudiksvalls hembygdsförening och Ulla Ullén och
därifrn via sockenbilder.se.