Samiska säljägardöttrar från Njutånger: hälsingesamestintorna Anna och Sigrid Jönsdotter.

Om hälsingesamestintorna och säljägardöttrarna Anna och Sigrid Jönsdotter. Anna-dagen till ära, 9 dec 2019.

Bild av Thomas Bewick, publicerad i Consett 1789.
Bilden torde ha börjat skapas när dessa hälsingesamestintor besökte Northumberland, i Bewicks grannskap. Under några intensiva veckor vistades de hos baron Liddell med familj på deras bägge ägor, av vilka det ena – ett slott, Ravensworth, var i North Durham.

Mer nedan och på annan plats i bloggen om deras northumberlandresa.

 


Anna född 1760
och Sigrid 1763, växte de upp i Forsa och Hög socknar i Hälsingland och flyttade sedan med föräldrarna till Njutånger, där fadern antogs som s k sockenlapp (en yrkestitel) i Njutånger och Enånger socknar. Pappan ska ha varit en skicklig säljägare. Mamman kom från en känd mycket sydlig samesläkt. De kan absolut ha talat den samiska varietet som Lars-Gunnar Larsson skrev en bok om i början av 2018.

Originalet finns att få på British Museum.

Saepmie Times har forskat kring dessa unga kvinnor; den som är intresserad av att veta mer, skaffar sig lämpligen samtliga utgivna nummer av vår PDF-publikation.
Beställ genom att mejla saepmietalks@gmail.com!
Pris ca 345 SEK, ev något lägre om vi bestämmer oss för en före-jul-drive i dagarna.

Lars-Gunnar Larsson: Per Holmberger och sockenlapparnas språk (2018)

Peter Ericson

Övre bild: Dellen från Avholmsberget. Wikimedia Commons.

 

ANNA-DAGEN: Anna Jönsdotter och yngre syster Sigrid, hälsingesamestintor, avbildade 1786 i Northumberland …

Hälsingesamestintorna Anna och Sigrid Jönsdotter.

Samiska säljägardöttrar från Njutånger.
Bild av Thomas Bewick, publicerad i Consett 1789.
Bilden torde ha börjat skapas när dessa hälsingesamestintor besökte Northumberland, i Bewicks grannskap. Under några intensiva veckor vistades de hos baron Liddell med familj på deras bägge ägor, av vilka det ena – ett slott, Ravensworth, var i North Durham.

Mer nedan och på annan plats i bloggen om deras northumberlandresa.

 

Anna född 1760 och Sigrid 1763, växte de upp i Forsa och Hög socknar i Hälsingland och flyttade sedan med föräldrarna till Njutånger, där fadern antogs som s k sockenlapp (en yrkestitel) i Njutånger och Enånger socknar. Pappan ska ha varit en skicklig säljägare. Mamman kom från en känd mycket sydlig samesläkt. De kan absolut ha talat den samiska varietet som Lars-Gunnar Larsson skrev en bok om i början av 2018.

Originalet finns att få på British Museum.

Saepmie Times har forskat kring dessa unga kvinnor; den som är intresserad av att veta mer, skaffar sig lämpligen samtliga utgivna nummer av vår PDF-publikation.
Beställ genom att mejla saepmietalks@gmail.com!
Pris ca 345 SEK, ev något lägre om vi bestämmer oss för en före-jul-drive i dagarna.

Lars-Gunnar Larsson: Per Holmberger och sockenlapparnas språk (2018)

Peter Ericson

Fälmän & bottniska samer – Bertil Bonns om samerna i säljakten (1990)

Mina egna funderingar utifrån detta kommer i en senare bloggpost.
Kort kan dock sägas att detta kommer Du att höra mer om!
Peter Ericson 6 sep 2019


Ur ”Fälbåtar och fälmän” – Bertil Bonns
(Västerbotten 1990)

Härifrån borde det inte längre möta något hinder
att finna svaret på vilka befolkningsgrupper som en
gång möttes och vilken bakgrund pytarna kan ha haft.
Egentligen har svaret funnits länge, det är bara ingen som har ställt frågan.
Olavi Korhonen skrev i Bottnisk Kontakt IV
(utgiven av Skellefteå museum 1989) om de samiska
ord som förekommit vid säljakt, däribland just pytare.
Han nämner också spridningen av ortnamn med samisk bakgrund i anslutning till den färdled som Peter Gustafsson så träffande kallar för ”säljägarnas E-4”.

Vidare redogjorde Åke Sandström i samma skrift
för samiska indikationer på Holmöarna, vilket måste
tillmätas stor betydelse i sammanhanget då orten
har varit en av de allra viktigaste knutpunkterna i
sam band med fälresor. Dessutom är det härifrån
mycket nära, både geografiskt och än mer med fälmäns ögon sett, till det östra kvarkenområdet som var säljaktens verkliga kärnområde.
Helmer Tegengren skriver i sin bok ”En försvunnen fångstkultur” om ett påvisbart samiskt befolkningsinslag vid den österbottniska kusten ännu på
1600-talet, som med tiden försvinner på okända vägar.

Listan över klara indikationer över att samerna var de ursprungliga experterna och läromästarna i fråga om säljakt kunde göras åtskilligt mycket längre.
Här skall kort bara nämnas en direkt parallell till nordnorge där i tiden en framträngande skandinavisk befolkning lärde sig jaga säl av samerna.
Tegengren å sin sida ville se ett klart inflytande från nordost i den bottniska säljakten, vilket inte heller talar mot en samisk bakgrund.

Olaus_Magnus_-_On_the_Crowned_Cliff_and_the_Richness_of_Fish_Near_it
BILD: Olaus Magnus skildrar Bjuröklubb. Originalbildtext via Wikimedia Commons:
To the left is the cliff of Bjuröklubb, the most eastern part of the province of Västerbotten. Olaus Magnus described the top of the cliff seen from distance as a crown with three points. Around the cliff are flat rocks where fish are dried, which also is seen on the woodcut. Six seals surround a small island.
 
Datum Published in 1555

Källa ”Historia de gentibus septentrionalibus”, book 2 – retrieved from Lars Henriksson’s clipart collection, descriptions used with permission.

 

Man kan därför anta att det var bondeköpmännen
(bondeseglarna, eller vad man föredrar för benämning) som tidigt insåg de ekonomiska värdena i säljakten och åtminstone till en början anställde
samer som sakkunniga jägare. En motsvarande företeelse kan ses på Gustav Vasas tid, han hade ju som bekant näsa för affärer, då kronan i varje fall ett år
(1559) lät utrusta egna båtar från Korsholm. Det finns också dokumenterat att kungsladugården därstädes köpte in isbåtar (år 1583: 7 st, 1592: 6 st),
okänt om det var för jakt eller handel. Samma kungsladugård höll sig förresten en kort tid med egna renskötande samer i Vasa skärgård.

För att göra en lång historia kort kan noteras hur, också enligt Tegengren, samerna som befolkningsgrupp försvinner från trakten på 1600-talet. Men som han själv påpekade: då samerna försvinner som urskiljbar grupp ur domböcker (hans källa) behöver det inte betyda att det är individerna som försvinner för den skull.
En troligare förklaring är hellre att många assimilerades och därmed inte längre särskildes som etnisk grupp. Samme författare har påvisat från Kemi hur snabbt en sådan process kunde äga rum då de tidigare vildrensjagande samerna blev
bofasta på den orten. Kanske kan många av våra skärgårdsbor och andra påräkna en härstamning från samer. En del uppgifter, tills vidare diffusa, tyder på det.

Samerna var också kunniga i båtbygge, och det är känt att de kunde bygga större farkoster. Från nordnorge är det t.o.m. dokumenterat: ”the byggia Jachter, them the sällia till the som i Norige boo, hwarmedh the segla till andra länder.” (Rheen 1671.)
Tyvärr är mycket litet känt om utseendet på dessa
större båtar – och än mindre från Bottniska viken.

Därför är det ännu omöjligt  att se ett direktare
samband mellan samiskt båtbygge och fälbåtarnas
säregna byggnadssätt. Det kan lika gärna röra sig om
en lokal novation, eftersom fälbåtarnas byggnadssätt samtidigt återfinns hos en hel grupp båtar med vitt skilda användningar inom kvarkenområdet.
I förbifarten skall här bara nämnas ett eventuellt
samband via ordet haxe.  Forts här i länk (s 282f, start nederst, originalpaginering):

https://www.vbm.se/wp-content/uploads/2017/09/1990_4.pdf

Fetstil och kursiv av PE

PAR i UNIKA föreläsningar.  Med Peter Ericson Norra berget, Sundsvall.

Sjä

NYTT: Det här blir mina avskedsföreläsningar innan jag lämnar landet!

PAR i UNIKA föreläsningar. 
Med undertecknad – Peter Ericson
Norra berget, Sundsvall.
Båda på Danslogen, båda kl. 18.00…
Men den första är på en söndag och den andra föreläsningen äger rum på en torsdag. Båda kostar 100 kr att åhöra.

25 aug – ”Historiska samer runt Sundsvall. Samiska årstidsläger och boställen på södra Norrlandskusten.”

Torsdag 12 sep – ””GÅUDIES. Om hela Saepmies historia. Sameland i fem länder”.
– Peter Ericson berättar om fördrivna folk, glömda vinterbeten och okända bottniska sjösamer och om skogssamerna förr. Hur länge har samiska talats i våra trakter?

 

Hvarfner (1957): ”Större delen [av den samiska befolkningen] har varit bunden till sjö- och havsstränder”

SAEPMIE – BOTNIA – HÄME

Av kap. 10 har framgått, att en kontakt stenålder-vikingatid (lappar-nordbor) icke är utesluten på gravfältet på Långön i Hotingsjön.
Om man med lapsk kultur uteslutande förknippar renskötsel och nomadism, kan möjligheterna till sådana kulturkontakter synas mindre troliga.
Men det bör framhållas, att blott en del av lapparna nu är
renskötande, och att det aldrig har varit mer än en del, som har ägnat sig
åt renskötsel. Större delen har varit bunden till sjö- och havsstränder. Åtminstone vid sjöstränderna böra de rimligtvis ha lämnat spår efter sig och
detta icke minst under det första efterkristna årtusendet, då deras bosättning
i norr är litterärt belagd. Det bör övervägas, huruvida inte nämnda stenfynd
och tidiga Vendeltida och tidiga vikingatida fynd verkligen tillhöra en lapsk
sten-järnålder

BILD: Ur Olaus magnus Historia om de nordliga folken

olaus-magnus-78c16abd-9190-4a0e-9698-e364f3b203e-resize-750

Hur dog sydligaste samerna i Sverige ut?

Av Peter Ericson 2018

Så varför dog (så att säga) svenska samerna ut i söder?

Tack vare en sedvanligt genomtänkt fundering av en hedersman och följare M. Sandin på Saepmie Times-sidan på Facebook och det resonemang dom därpå följde, framstod saken i nytt ljus,
Marken mutades in.
 
Av vad vi sett i norra X och (hela) Y-län (ofta ett och samma län i den aktuella tiden, ca 1650-1850) är att samerna ofta fick fortleva och verka trots alla rensningar och trots all den klappjakt och förföljelse som så ofta rådde söderut.

Visserligen tvingades man in i ett väl i deras eget tycke slavliknande sockenlappssystem – med de flesta sockenlappar inom ett område från Siljan nedåt Äppelbo och Bergslagen via nordvästra Uppland och hela vägen upp till och med Ångermanbalen och Hössjö i Ume landsförsamling (inklusive centrala, östra Jämtland med Storsjöbygden
hittade mycket snart ett system där man samarbetade och flyttade runt, nomadiserade enligt helt eller delvis samma system som man hade gjort tidigare.

 
Storskiftena genomfördes ju sedermera upp till Sveriges mitt och en bit till i kustlänen. Efter dessa blev det långt svårare: det sammanfaller ganska precis med bofashetstvången som ledde till det långsamma holocaust som till slut tog kål på kust-, sjö- sydliga skogssamerna och s k sockenlapparna.
Vad som händer efter att kvarvarande sydliga samerna och kust- och kustnära samerna tvingats in i små, dragiga (ofta ohyggligt trånga) torp är att 80-90% av spädbarnen dör; överdödligheten i barnsäng och lungrelaterade sjukdomar tar kål på dessa samer.
 
När sedan laga skiftet kom runt 1825, torde det i ännu högre grad markera slutpunkten för t ex interregionala eller mellansocknes rörelser hos sydligaste samerna.

Peter Ericson 29 oktober 2018

jnilsson ådalsliden

 
BILDEN föreställer Johan Nilsson, kallad den siste s k sockenlappen (åtminstone där). Från Forsnäs i Ådals-Liden, Ångermanland. Via Murberget.

SAMERNAS HISTORIA (P.Ericson) Kalendarium över kommande bokade föreläsningar 16/4-12/6 (fler tillkommer!)

Ångermanland och Hälsingland i fokus före Dalarna, Medelpad och Samernas Stockholmiana!
Mitt Kalendarium – kommande föreläsningar mm

16/4 Skule Naturum Höga Kusten (Kramfors kommun,men rimligt avstånd från Övik) i min mormors farmors Vibyggerå! Gratis – det bjuds på fika! Titel: ”Två landsmödrar och två syrar från Saepmie – en ny syn på samer i historien”

19/4 Öviks Fhsk Utbildningsdag, föranmälan, förhandsbetalning!
Info i länk som lägges nedan! Prislista ca närmsta dygn!
Tillsammans med Bernt Ove Viklund!

16/5 Stocka Folkets Hus i Harmånger, Nordanstig i Hälsingland
Titel kommer på fredag! Förköpsmöjligheter finns. Inträde, men en rimlig summa!
Kvällsföreläsning. Swish eller kontant. – Jag kommer annonsera om förköp här på sidan!
Obs massvis med nya rön om kustsamernas kommer att presenteras, och vi tittar en del på sockenlappssläkterna i trakten och eras band till sjösamer och kustskogssamer. Samiska Sigrid Jönsdotter, som reste till Newcastle 1786 var dotter till Njutångers sockenlapp, med rötter i Forsa, och hon gifte in sig i trakten, och bodde i Rogsta socken. VÄLKOMNA!

12/6 Äppelbo (m fl i juni) – Dalarna. Seminarium, föranmälan (snarast till: saepmieforskning@gmail.com)

V Ä L K O M N A , varthelst Ni besöker mina föreläsningar!

 

 

HÄLSINGESAMISK HISTORIA: Bjuråkerssamerna möter besökare, 1 augusti 1796, vid Middagsbergets fot

De hade en stor koja, ty lappen själv var lång som jag, och 100 renar, av vilka dock nu blott två kalvar voro hemma.”

I en uppföljande  bloggpost kommer vi att söka utreda vilka samer exakt det var som möte storherrarna; men av det mesta att döma ser det i skrivande stund ut att vara sommarsijten till (nyss avlidne) medelpadsfödde sockenlappen i Bjuråker, Mårten Clementsson med dotter Marget samt deras moder, Mårtens fru, Elisabeth Olsdotter, som ser ut att vara släkt – syster? – med Sigrid Jönsdotters svärmoder.
Vid det här laget är njurundafödde samen Per Olsson sockenlapp, och gift med Marget.

Vi återkommer till övriga aktörer.

Den  7 augusti gjorde bokhållare Wetterdal och jag oss ett onödigt besvär med att jaga efter ungfågel, ty vi fingo i stället upp harar. Vi fingo för övrigt par hasardsingenting. På eftermiddagen besökte vi Middagsberget 1/8 mil norrut för att forska efter en järnmalmsanledning, men funno även där ingenting.
 På andra sidan om detta berg, som var stort och skogbevuxet, var ett lapphushåll, vilket bestod av nio personer.

Mberget ev
Efter en hel del sökande sommaren 2016, fotograferade Christina Grubbegårdh-Gottberg denna vy, från det som av det mesta att döma synes vara det idag (kanske även 1796) obebodda Middagsberget.

De hade en stor koja, ty lappen själv var lång som jag, och 100 renar, av vilka dock nu blott två kalvar voro hemma. En lappdräng hade tjänt som soldat under kriget och bar Svensksunds-penningen på sin skinntröja, men han hade nu tagt avsked sedan han med orött bliit hädad av sin kamrater. Flickorna voro lunsiga och feta och voro mycket försvenskade men öven förfranskade, ty de kallade varandra cousine, ett oväntat ord vid foten av Middagsberget
De talade en ganska riktig svenska, men i sitt eget språk, som de bruka sinsemellan, skilja de sig så mycket från andra lappmarkers invånare, att de ej förstå varandra. Ingen av dem hade någonsin varit i den egentliga lappmarken. Deras huvudnäring är korgflätning etc.
Till bruket foro vi tillbaka över Rödjarbosjön i den minsta båt, jag någonsin sett, vilken i vart ögonblick hotade att välta runt med oss (PE framhävningar)

Peter Ericson 3 april 2018

S e m i n a r i e r – Samernas historia i söder – nio datum mellan Stockholm och Jämtlands län 17 maj – 14 juni. Vilka var ”sockenlapparna”, hur tidigt fanns samer i söder, kvinnohistoria, samisk Stockholmiana etc!

Saepmie Utbildning drar söderut! – INTRESSEANMÄLAN (ej bindande i detta skede), ange ort: saepmieforskning@gmail.com

Samernas historia i söder – S e m i n a r i e r 17/5 – 14/6

Vi söker för en del orter medarrangörer!

Ansvarig och huvudföreläsare: Peter Ericson

Östersund / Funäsdalen 17/5 – Släktskap och kustskogssamer med vinterbete i Hede och Sveg (eller 17 + 18 maj)

Sundsvall 19/5 – Rikt samiskt näringsliv i Medelpad 1478-2018
och speciellt fokus ägnas de s k ”socken-” och ”stadslapparna”
men också sjösamerna, kustskogssamerna tittar vi på.

Kramfors (Sollefteå?) 28/5 – Marknadsliv, skogssamer

Uppsala 30/5- ”Sockenlapparnas” och deras föregångares näringar, språk, släktskap, rörelsemönster

Stockholm fre 1/6 – Samernas södra historia – Samerna i Stockholm under fördrivningsepokerna; handelssamerna. Statliga renfarmer. Om samerna i Sörmland, Mälardalen, Mälaröarna och Roslagen.

Stockholm lördag 2/6 – Samisk kvinno- och organisationshistoria och samisk Stockholmiana. Ett eller två exempel på samisk Stockholmiana i fält.

Äppelbo, Dalarna 12/6 – hantverk, fördrivningar, folkkultur

(västra eller södra) Gästrikland 13/6 – Samerna i arkiven och spåren i markerna

Hälsingland 14/6 – Sjösamerna, kustskogssamerna

Enhetspris 200 SEK heldag (grupprabatt 30% vid fem anmälda!), mer detaljer sedan (rabatt på prenumeration Av Saepmie Times ingår). Förskottsbetalning ca en månad innan. Återbetalning vid återbud.

Beställ gärna skolpresentationer och vanliga kvällsföreläsningar i samband med detta!

 

Ny seminarie-serie i södra samiska länen inkl Mälardalen 17 maj-14 juni: Samernas historia. Vilka var ”sockenlapparna”? Hur gick fördrivningarna till? Osv osv. Se datum!

Anmälan sms 0729070058 eller saepmieforskning@gmail.com Snarast – inte bindande än. Pris 160-250 SEK heldag (!) exkl ev mat.
Eventuellt kan vissa rabatter pressa ned priset.

SAMERNA HISTORIA – EN OMISTLIG DEL AV SVERIGES HISTORIA OCH (med stor sannolikhet) DIN REGIONS HISTORIA

Intresserad av samernas historia i sydliga trakter?
Är Du (och De Dina) eller Ditt företag, arbetsslag intresserad av samernas historia?
Då har ni tur! Hålls ni dessutom på någon av följande orter har ni klassisk s k ”bonnröta”. Tema för varje ort är här föreslaget efter varje plats. Vi är ännu i detta skede (24/2) intresserade av medarrangörer på de flesta orter! Hör av Er!

På vissa orter har jag medföreläsare (presenteras närmsta tiden); på andra är jag själv.

Östersund / Funäsdalen 17/5 – Släktskap och kustskogssamer med vinterbete i Hede och Sveg (eller 17 + 18 maj)
Sundsvall 19/5 – Rikt samiskt näringsliv i Medelpad 1478-2018
och speciellt fokus ägnas de s k ”socken-” och ”stadslapparna”.
Kramfors (Sollefteå?) 28/5 – Marknadsliv, skogssamer
Uppsala 30/5- ”Sockenlapparnas” och deras föregångares näring, språk, släktskap, rörelsemönster
Stockholm 1/6 – Samerna i Stockholm under fördrivningsepokerna; handelssamerna.
”Dalarna” 12/6 – hantverk, fördrivningar, folkkultur
Gästrikland 13/6 – Samerna i arkiven och spåren i markerna
Hälsingland 14/6 – sjösamerna, kustskogssamerna

Intresseanmälan 0729070058 sms
Eller majla saepmieforskning@gmail.com

Social prissättning men för ingendera gruppen är det särdeles dyrt. Prisbild presenteras i veckan. Sannolikt testar vi en familje- och även en specifik parrabatt.

Anmälan är i det här skedet icke bindande!

V ä l k o m n a !

Peter Ericson
Saepmie undervisning
Enskild firma

carl-larsson-midsommar
Jon eller Jåvva Johansson, till vardags i tjänst som sockenlapp i västra Ångermanland, skildrades såhär av Carl Larsson. Han såg betydligt mer prosaisk ut. Vi rekommenderar starkt Johan Sandberg McGuines bloggpost ”Jåvva Johansson från Såahka”
https://johansandbergmcguinne.wordpress.com/2014/10/20/javva-johansson-from-saahka/