Snart i Ljusdal: ”Lite om samerna i forna Hudiksvalls län”

Föredrag Ljusdal Röda Kvarn Peter Ericson

Lördagen 2 april kl 15 OBS tiden!
Det kommer en till blänkare längre fram!

”Lite om samernas historia i forna Hudiksvalls län”
– en timme kring samerna från Rutfjället till Alnö och Ödmården,
och lite vid sidan och om samer i ljusdalstrakten med omnejd

45 min om samerna från Rutfjället till Alnö/Ödmården,
från Per Lapp 1635 och fördrivningarna 1646-64 och 1727-29, vinterflyttningar från Härjedalen kring 1800-1810, över Anders Påls-gruppen, kvinnorna vid Dellen och Linné samt ”sockenlapps”-epoken – till vinterflyttningarna 1902, 1927 osv. Nordvästra Hälsingand. Samt tid till frågor och viss diskussion!

Annonser

Samiska förvaltningskommuner: se hit! ”Vi har alltid varit här” – FÖREDRAGSTURNÉ (MEST) I NORR i OKTOBER

”Vi har alltid varit här” FÖREDRAGSTURNÉ i OKTOBER OM SYDSAMERNA turné NORRUT från Örebro till Överkalix med undertecknad!

”Vi har alltid varit här” – Tidiga rön om sydsamer 1000-1800 e.Kr.
Arkeologiska, lingvistiska, språkhistoriska och historiska rön från 500 e.Kr till 1800-talet i Jämtland (t ex).

TURNÉ I OKTOBER MÅNAD 2016. Boka nu! Skriv, så sänder jag offert!

Turnén syftar till att omfatta de flesta av dessa regioner/län:

VÄRMLAND

BERGSLAGEN
ÖREBRO
DALARNA
GÄVLEBORG
UPPLAND – MÄLARDALEN (vid intresse)
HEDMARK och TRÖNDELAGEN (vid intresse)
HÄRJEDALEN
JÄMTLAND
VÄSTERNORRLAND
VÄSTERBOTTEN
NORRBOTTEN

I södra Västerbotten och norra Jämtland slår jag följe med Bernt Ove Viklund.
Under turnén presenteras också det nya projektet om samerna kring 62:a breddgraden!

Kontakta mig här: https://www.facebook.com/profile.php?id=100009534637279

Eller här: https://www.facebook.com/sosaamihi/

Samiska föremål. Magi och kult. Seite. Seite från Ailesjokk, mellan Ammarnäs och Tärnaby i södra lappland. Nordiska museets föremål inv nr 228874

About the object

Subject
Samiska föremål. Magi och kult. Seite. Seite från Ailesjokk, mellan Ammarnäs och Tärnaby i södra lappland. Nordiska museets föremål inv nr 228874
History
Fotografering
2007 Säker uppgift
Fotograf:Landin, Mats
Identifier
NMA.0048941
Institution
Nordiska museet

Fördrevs samerna 1646-52 även från Härjedalen av Ivar Nilsson Natt och Dag? SouthSaamiHistory erbjuder föreläsningar 2016-17 (Föredragserbjudanden, skisser på titlar och några färdiga, Del 1:2)

Fördrevs även samerna från Härjedalen? Detta och annat intressant behandlas i mina föredrag.
Presenterar dessa ännu som skisser, men sluttitlarna blir näraliggande nedanstående:
(defintiva titlar kommer i början av maj månad!)

Äldre samiska näringar och grupper i Värmland, Dalarna, Mälardalen, Uppland och Bergslagen samt deras rörelsemönster. Några levnadsöden; om de återkommande fördrivningarna.
Anpassbart för de olika delarna.

Samernas historia i och omkring Hälsingland/Gävleborg/Gästrikland

Slaveri i söder och öster och kring Storsjön: sockenlappar – hur man utrotar ett folk gradvis.

Samer i Medelpad (kan fås som Samer i Njurunda, på Alnön, i Skön, i Timrå, kring Matfors).

– Samernas historia i Jämtlands län: inkluderar med fördel avsnitt om metod och teori kring arkivforskning och dokumentation av renskötselhistoria

Från Borga till Bönhamn. Samernas historia i Ångermanland med arkeologen Bernt Ove Viklund , kan anpassas för olika delar av landskapet

(ännu på skiss-stadiet: ) AMBULERANDE SYMPOSIUM:
SAMERNA I HÄRJEDALEN 1450-1950. Nya rön om samernas historia kring 62:a breddgraden Hedmark-Hälsingland.
Erbjuds förhoppningsvis tillsammans med andra forskare och med universitetsfolk

Kontakta mig för offert och information!

Peter

 Wikimedia Commons: Olaus Magnus. Originalbildtext:

På ett träsnitt från Olaus Magnus Historia om de nordiska folken avbildas Nordens olika folkslag i form av en moskovit, en finne, en same och en göte.

Skogssamer i Västmanland 1705-16, ej tidigare känd notering ur ministerialböckerna: Födda Västerfärnebo

Västerfärnebo, en ”ny” och en annan känd av de samer som uppehöll sig åren runt och efter sekelskiftet 1700.


Västerfärnebo C:1 (1689-1714) Bild 52 / sid 48 (AID: v72787.b52.s48, NAD: SE/ULA/11712)

Samt 1716, Hindersgruppen, väl kända i området och Nils blir stamfar till några av södra Hälsingland och Gästriklands sockenlappar

TOPONYMI (i) Myter och fakta kring Lappåsen, Ockelbo

LAPPÅSEN

Återger ett par av de gamla välbekanta sägnerna:
”Lappåsens topp ligger 159 meter över havet och för bara några år sedan fanns där ett gammalt brandtorn (?) varifrån man hade en fin utsikt över stora delar av Gästrikland.
Varför platsen heter Lappåsen vet jag inte men jag har hört berättas att det i början av 1800-talet bodde en samisk familj i kåta året runt på platsen.
Det berättas även om en lappgumma, som blev arg då man skulle anlägga ett järnbruk i Viksjö, mellan Hamrånge och Ockelbo. Samerna ombads riva sin fiskefångstgård, vilket de inte gick med på att göra, så ingenting hände. Anläggningen revs då bort av myndigheterna. En lappgumma förbannade då brukspatronen Sven Bröms, på 1670-talet och hennes trollkraft gjorde enligt sägen att flera av hans finansiärer och släktingar dog, samt att hans gård på Wij brann ner.”

Min reflektion: Detta handlar till dels om det område som några av samerna i området år 1790 fick en stämning för en i (iaf kärande delen av) allmogens tycke alltför stor renhjord utan tillsyn. Samerna var ”Jöns Jonssons hustru Brita Hendrigsdotter och änkan Anna Jansdotter” – av allt att döma ockelbosamer; eller iallafall med bas där (Ockelbo ministerialböcker är i sin helhet förkomna!). Därtill instämdes Mårten Mattsson och han hade sin bas i Hamrånge, men sågs ofta på vinterbete neråt gästrikesocknarna, inte sällan i Valbo.
Främst hade rentramp och höskador ägt rum vid Holmsjömurarne och St. Björnmossen mot Åmot, liksom Källsjön – området gränsar till sörhälsingesamernas fädrers och mödrars Svärdsjö: på ett ställe motsvarade skadorna åtta skrindor hö. Samerna menade att röran kom sig av utifrån kommande samer med hjordar. En adelsman Cedersch(i)öld erbjöd sig att hysa renarna på Moo Bruksskog, vilket tycks ha skett. Vi återkommer till processen.
Min tanke är nog att det är renarna som givit platsen lapp-namnet; men vore väl värt att reda ut om det skulle finnas ett äldre toponymiskt ursprung,
Rättstvisten finns att läsa i Ockelbo-Hamrånge Tingslag 1790 års Höstting § 6.

Textkälla sägner: http://www.geocaching.com/geocache/GC3KN13_odmarden-lappasen
Foto: http://henrikravin.blogspot.se/2015/08/xy-150-km.html (Henrik Ravins blogg)