Stulen mark och kungabesök i arla unionstid 1819 (utsnitt ur samisk studie)

Utsnitt ur pågående studie om makt, ägande och annat (mer info när det offentliggörs) i sydliga sameland.
Frågorna om hur samernas privatägda marker kunde omvandlas till kollektiv, villkorad bruksrätt och samtidigt arrendatorsättlingar plötsligt kunde kallas privata markägare; dessa frågor blir alltmer brännande.

Peter Ericson 10 juli 2019


Den svensk-norska unionen 1814-1905

1810-talet är ett mycket bekymmersamt decennium för samerna i Jämtland och Tröndelag.
Hårdföra antisamiska stämningar breder ut sig och samer anfalls och drivs undan på norsk sida.
År 1819 besöker frostvikensamiskan Stina Clemensdotter den förhållandevis nya kungen Carl XIV Johan och söker hjälp mot alltmer påträngande kolonister.
Sådana besök hade då redan skett tre gånger.
(Levi Johansson 1967 via Ericson, bloggartikel 2 februari 2018
https://southsaamihistory.wordpress.com/2018/02/02/grabonn-graben-stina-clementsdotter-till-karl-xiv-johan-ar-1819/ )

Vi citerar vidare Levi Johansson, från Frostviken (via egna bloggen Southsaamihistory):

Levi Johansson 1967 (Bebyggelse och folkliv i det gamla Frostviken):


Lappens naturliga fiende är vargen, hvilken han benämner ‘grå-
ben’; näst denne fruktar han mest bonden, som han gifvit namn af
‘Gråbond’.

Lapparna synas dessförinnan med sina klagomål ha varit ända till Kungs, 
vilket förklarar tidsutdräkten.
Bevisligen begagnade de sig redan på den tiden av metoden
att med förbigående av alla instanser framlägga sina bekymmer för
landsfadern personligen. Om den saken säger lantmätare Rennerfeldt
i sina förut nämnda anteckningar:
»Lapparna hafva höga begrepp om sina rättigheter; de anse hvarje
nybygge, anlagdt i fjelltrakterna, såsom förnyade kränkningar, men
hysa det oaktadt stort förtroende för öfverheten, synnerligast Konungen,
den de tro omfatta sig med serdeles ynnest, men tro deremot, att de
tjenstemän, med hvilka de hafva närmare beröring, äro ogena och med
föresats förtiga rätta förhållandena. 

För att motverka sådant, hafva lapparna utsett tvänne, som inför Hans Maj:t personligen skulle framföra deras klagomål. Redan 3:ne ggr. hafva de deputerade begifvit sig till Stockholm och äfven hvarje gång lyckats vinna företräde hos Hans Maj:t. En af dem, Stina Clementsdotter, vanligen Lapp Stina kallad, är likasom ett förestyr för Frostvikslapparne.

Nekas kan ej, att bönder och nybyggare, såsom varande de talrikaste samt hittills de mest omhuldade, ofta behandlat lapparna på ett kränkande och grymt sätt. Sådane ofog äro så mycket mera utan påföljd, som inom Frostviken, utom presten, ej är boende en enda tjensteman, som kan taga de betryckte i försvar.


(I de tidiga passagerna citerar Johansson lantmätaren Rennerfeldt, i passager publicerade 1819 respektive 1849.
Publicerat i
https://southsaamihistory.wordpress.com/2018/02/02/grabonn-graben-stina-clementsdotter-till-karl-xiv-johan-ar-1819/ . – Peter Ericson fetstilade framhävningar)

NIDAROS 1818
Carl XIV Johans kröning i Nidarosdomen 7 september 1818.
FOTO: MALERI AV JACOB MUNCH FOTOGRAFERT AV KJARTAN P. HAUGLID, DET KONGELIGE HOFF

Annonser

Samernas vunna sedvanemål 1894 – hur ofta hör vi talas om det? Jämtlandssamisk betesrätt till Svärdsjö!

Lapparne segrade. Ett intressant utslag har
i dagarne fälts af k. m:t, säger Östersunds-P:n.
Det gäller lapparnes rätt
till renbete å Ljusnedals bruks område.
I tvisten mellan bruksegaren Farup och
lapparne afgjorde, som man vet, frågan
till lapparnes nackdel både af häradsrätten
och af Svea hofrätt. Lapparne fortsatte
till k. m:t.

I dessa sina besvär påvisade de mot Fa-
rups påstående och med stöd af sådana
auktoriteter som professorerna Sven Nilsson
A. E. Holmgren samt direktör Petter Hjortz,
att sydgränsen för lappens urgamla och
hittills bibehålla område sträcker sig söder
om Herjeådalen till Svärdsjö i stora Kop-
parbergs län och att Ljusnedals bruks om-
råde för den renskötande lappens vistelse
från uråldriga tiden– . Afvittringen kom dock
och undanträngde lappen, hvars fordran att
få förblifva i sin häfdvunna rätt till renbete
afvisades dels derför, att kulturfolket an-
sågs behöfva betesdelarne för sina hemman,
dels emedan Ljusnedals bruks allmänning
uppgafs vara behöflig för främjande af
bruksrörelsen.
Med upphäfvande af underrätternas ut-
slag har nu k. m:t godkänt lapparnes an-
språk att på grund af sedvanerätt få med
sina renar uppehålla sig å de delar af Ljus-
nedals bruks egendom, som de och deras
förfäder af ålder besökt.  (PE framhävning)

Norra Skåne 1894-07-12

Avskrift: Eskil Olsson

Bilden: ”Björnjakten” av Tirén.

Björnjakten

”Tossås och Hundshögs skattfjäll fordom haft rika lappar: nu äro de fattige och trängda från sina bästa vår- och sommar-lägenheter. Där Tossås gårdarne nu ligga, hafva förut lapparne haft sin bästa vall.” (Burman 29 juli 1802)

TIREN no 7

Fale Burman 29 juli 1802*

D. 29 Juli. For upp åt Tossås fjället kl. 8; besåg i vägen några lappkojor N. V. i fjället; kom upp på högsta toppen, Löfhögden kallad, kl. 11. En lapp ledsagade. Vidsynt. Suljätten mäst i N. Gläin [Gleen] ligger mellan N. V. ändan af Hundshögs Rumpan och Gråsjöhögarne. I Tossås Fjällen 2:ne lapp-husholl och dessutom 1 enka, tillsammans 10 M. och 11 Q. Tossås och Hundshögs skattfjäll fordom haft rika lappar: nu äro de fattige och trängda från sina bästa vår- och sommar-lägenheter. Där Tossås gårdarne nu ligga, hafva förut lapparne haft sin bästa vall. På högsta Fjällen blott glador och falkar; i dälder åkerhöns {ripor nog utödda). Vid Tossåsen blott hus-svalor. Stensqvättor syntes ned i Fjällen.

Nordlander 1990 [Burman 1905/1802]
PE framhävning

Nordlander, Johan a. 1990 [1905]. Norrländska samlingar. Första serien. 1-6. Skrifter utgivna av Johan Nordlander-sällskapet. III Fale A. Burmans koncept-dagböcker förda under resor i Jämtland åren 1793—1802. I utdrag utgifna. Huvudtexten framställd som facsimil av C. E. Fritzes Bokförlags utgåvor 1892—1905. Umeå.

BILD: Johan Tirén 1891.

Southsaamihistory presenterar stolt: HELSINGFORSKALENDERN 2020 (c)

 

 

HELSINGFORSKALENDERN går att förhandsbeställa redan denna vecka, faktiskt redan i denna stund. Via hemsidan säljer vi den inom några dagar. För Dig som är extra ivrig ger vi betaluppgifter omgående härnedan! Prototyper och exempel under juli och aug.

Kauppatori,_Helsinki_1907 Apalsola

HELSINGFORSKALENDERN innehåller historiska texter och unika bilder och kartor.

Hesa 1640

HELSINGFORSKALENDERN

FRÅGOR saepmietalks@gmail.com
SWISH 0724243922 Swedbank 2240045340, clearing 84202.
Ange i Swish eller i samband med bankinbetalning ”HESA2020”
samt Din epost och mobilnr, i det senare fallet.

Leverans i Sundsvall, Uppsala, Stockholm, Helsingfors, Arlanda, Vanda, Vasa, Esbo, Kristinestad ”in person”.
Pris exklusive frakt, så detta tillkommer vid sådan beställning.
Mängdrabatt erhålles vid köp av tre st eller fler.

IBAN från Finland: IBAN/BIC: SE2380000842022240045340 BIC: SWEDESS

PRIS: 23, 20 € (243 SEK)

Beställning direkt från vår hemsida startar inom några dagar!

VÄLKOMNA ATT BESTÄLLA!

Peter Ericson, kalendermakare
Helsingfors och Sundsvall

Foton av Signe Brander 1907-08, samt ”Okänd” 1868.
Karta daterad 1640-50 (svenska Riksarkivet).
Uppladdare Apalsola resp Sektori, wikimedianvändare.
Public Domain resp Creative Commons.

 

2019 års vandringar!

2019 års samehistoriska vandringar i ABF Stockholms regi

Stadsvandringarna kallade Samernas Stockholmiana startade 2018. Jag vill förmedla min kärlek till huvudstaden och till det samiska folket. Samernas föregångskvinnor förtjänar att lyftas, och då har jag utvalt de tre sydsamiska märkespersonerna aktiva under 13-1400-, 1800- och 1900-talen; Margareta, som besökte drottningnamnen, Maria Magdalena Matsdotter som lustigt nog bl a bodde en tid mittemot ”namnen” kyrkan – och Elsa Laula, den nog mest kända av dem alla. Kring dessa tre kretsar det mesta, om än annat hinns med. Vandringarna är tillgängliga och årets turer på Norr- och Södermalm fokuserade och spännande!

Peter Ericson 20 juni 2019

Södra Turen, samernas Stockholm … Välkomna i september!

Märk, hur vår samiska historia …

| Södra turen av Samernas Stockholmiana |
 Biljetter via ABF-Stockholm! Samling Hotell Malmen, framför entrén

Maria Magdalena – kyrka, kvinna, samisk legend, gärning, livsverk. Demokratins och syskonen Lindhagens födelsekvarter, Elsa Laulas Södra BB, Gustav III och Anders Fjellners föräldrar och Mariatorgets (Adolf Fredriks torg) tornerspel, Riddarfjärdens medeltid och en smula Bellmaniana. Tusen år på Åsön (Sÿndre Malm, 1288), 600 år av samisk Stockholmiana i en mycket späckad vandring.


Kring Södra Bantorgets 1850-tal, under tuffa tider startar vi och blickar fram amot samiska pionjärer och ett par av deras allra främsta samarbetspartners syskonen Lindhagen. Sveriges demokratis vagga ligger i de kvarter vi inleder i. Vi beger oss – via en hisnande tusenårsfärd över Fatbursparken – till Södra BB, där Elsa Laula genomgick sin barnmorskeutbildning 1904-05. Hur hon färdades från Klara Södra kyrkogata eller huruvida hon mest bodde på Ågrens pensionat vet vi ej; men gissar att hon gick dagligen till Wollmar Yxkullsgatan. Här pausar vi och fundera över bröderna Mommas lappländska verksamhet och ser hur området förändrats sedan 1670 och 1905. Och vad hände 1906, när tidskriften Dagny  vände Elsa Laula och de andra samerna ryggen?
Vi tar ett svep och en paus via Monteliusgatans berömda och pampiga vy över Riddarfjärden och jämför det medeltida Stockhom med dagens och ser var alla renar hölls. Efter att ha besett Maria Magdalenas adress vid andra huvudstadsbesöket 1866, avslutar vi med en smula Bellmania på Maria kyrkogårds ”Walk of Fame”. Klart vi letar upp Ulla Winblads viloställe, då guiden är gammal s k Bellmanian.

Bilder:
1. Södra Bantorget och forna Fatburssjön från Skaraborgsgatan på 1860-talet. 2. Första gången Södermalm nämns är 14 aug 1288. SDHK 1416 (RA). 3. Södra BB, där Elsa Laula examinerades till barnmorska i slutet av år 1905. 4. Frimärke med Elsa Laula och sydsamisk text (Design Astrid Båhl. Foto: Saemien Sijte). 5. Maria Magdalena Matsdotter, 1860-tal.

 

 

 

N O R R M A L M OCH S A M E R N A – ännu en stadsvandring

S:A CLARA; ELSA, MARIA MAGDALENA OCH FREDRIKA BREMER
Hötorgets samiska korgmakare och renförsäljare.
Om pastor Roerich, Stockholms Dagblad – Maria Magdalena Matsdotter – utmed Clara Strandgata (dagens Vasagatan); om samiska medeltida Margareta och Samernas första centralförbund … Avslutning på det framtida Elsa Laulas torg?

hö
Akvarell av Wetterling 1833. Bildkällan nederst; en mycket läsvärd och reekommenderbar blogg!

När samiska Maria Magdalena klev ur postdiligensen den där vårvinterdagen 1864, hade Tant Fredrika (Bremer) sänt ut unga Margaret Howitt, den under ett år besökande författarinnan, som var dotter till Bremers USA-översättare Mary Howitt för att möta den redan omtalade samiskan.
Maria Magdalena hade åkt skidor till Gävle; men där tog snön slut och man kunde vid den här tiden resa i samma postvagn från Gävle till Stockholm.

Maria Magdalena introducerades i Fredrika Bremers hem på Drottninggatan och tycks liksom de flesta som hamnat där snart börjat gå ”som barn i huset”. Var Fredrika bodde; om utsikten mot Hötorget och om de samiska aktiviteter som föregick där – slöjdande, försäljning, renhandel – ser vi på i vår vandring. Vi tittar också var Stockholms Dagblad låg och var pastoren höll till, som hjälpte Maria Magdalena att samla in medel till de lappländska skolorna. Däremellan hinner vi besöka skolgården till Norra Real, dit 16 samer reste på en folkbildningskurs i januari 1905.
Vandringen avslutas i lugn och ro på den medeltida klostergården S:a Clara; i vars absoluta grannskap samernas första centralförbund och Elsa Laulas stridsskrift ”inför lif eller död?” färdigställdes under några hektiska månader 1904. Vi ser också på var Elsas pensionat låg; berättar om samiska 1600-talsföremål som hittats i området. Och en hel del annat.

VANDRINGEN kan begås i september, biljetter via ABF Stockholm fr o m början av juli.
Peter Ericson, dvs undertecknad, vandrar och guidar. Artikel om en del av vandringen:
https://sverigesradio.se/sida/gruppsida.aspx?programid=83&grupp=27511&artikel=7231752

Mer om Fredrika Bremer, initierat: 
https://carinonnestam.blog/2015/09/30/fredrika-bremers-sista-ar/

 

”Märk hur’ vår skugga” – Samernas Södermalm # 1


”Märk hur’ vår skugga” – Samernas Södermalm
– Ett nytt stadsvandringskoncept, premiär i september
                                                                                                     av Peter Ericson 4 juni 2019


Via Adolf Fredriks torg över Elsa Laulas södra BB till en vy över Riddarfjärden som ger överblick och sist en historisk exposé på det gamla medeltida gravkapellet.

 

Vad vi vet är att Torkel Tomassons far, Tomas Nilsson från Satsfjäll tillsammans med Elsa Laulas mor Kristina Josefina Larsdotter, nybliven änka sedan juli 1899, deltog i en samisk deputation som gavs audiens vid kungliga hovet, Slottet och Oscar II och hans drottning Sofia av Nassau det illustra datumet 6 feb år 1900.”

Genom århundradena rör vi oss mellan Torgils Knutssons orättfärdiga avrättning 1306 och Elsa Laulas strävande med barnmorskeexamen nästan exakt sexhundra år senare.
Torgils uppvisar inga kända samiska kopplingar – men gott om andra medeltida sådana finns i trakten, och kung Magnus Birgersson lät göra sin bror till Hertig av Finland (första gången Finland nämns i skriven text; i samma dokument som Sydhre Malm och S:a Clara kloster också nämns för första gången… ).  Samma kloster som, samiska kvinnan Margareta bevistar anno 1314. Detta är också den tid som det gryende stormaktsambitiösa svenska riket utvidgas och intensifierar kolonisationen i östra Finland och angränsande områden i Novgorods intressesfär. Det är just Torgils som anlägger Viborg.  Med andra ord driver man iväg fångstbefolkningen, kristnar folk och gör suomer av samer).

Via kortare stopp i den ”modernare” Maria Magdalenas kyrkogård (jämnårig med Klara kyrka och härrörande från Vasasönernas epok) hos Lucidor, Bellman, Taube, ”Ulla Winblad” beser och känner vi in Södermalms urgamla internationella atmosfär med ännu kvarvarande arv av urgamla synagogan och de tmånne ännu ”urgamlare” finsk-ortodoxa arvet, som avspeglas i en mindre sådan kyrksal utmed ekonomilängorna. Förr fansn en bazar som löpte längs med kyrkogården. Två betydelsefulla omvandlingsperioder var Mariabranden 1759, som i princip utraderade kyrkan – och 1901 års stora sänkning av Hornsgatan – vilken ledde dels till rivandet av Stora Daurerska Gården (Carl Michael Bellmans födelsehus), dels ombyggnationen av det hus på ”nr 26 Hornsgatan”, där Maria Magdalena Matsdotter kom att vistas under några hektiska veckor i slutet av år 1866, mittemot sin ”namne-kyrka”

Denna stadsvandring har i alla händelser sitt huvudsakliga fokus på att följa två samiska kvinnor, några av de allra mest betydelsefulla historiskt sett som någonsin levt hittills:

Elsa Laula och Maria Magdalena Matsdotter

Elsa kan vid sitt eller sina första stockholmsbesök (isåfall 1899-1900) ha angjort staden tvåfaldigt. Det beror på logistiken som hittills inte är så känd. Vad vi vet är att Torkel Tomassons far, Tomas Nilsson från Satsfjäll tillsammans med Elsa Laulas mor Kristina Josefina Larsdotter, nybliven änka sedan juli 1899, deltog i en samisk deputation som gavs audiens vid kungliga hovet, Slottet och Oscar II och hans drottning Sofia av Nassau det illustra datumet 6 feb år 1900. Det är framför allt de två – Tomas och Kristina Josefina – som har nämnts i samband med rapporteringen om denna deputation; andra kan ha medföljt men isåfall torde det främst ha handlar om familjemedlemmar, möjligen någon annan i vinterflyttlaget; ex någon piga eller dräng. Av det mesta att döma höll den artonårige Torkel ställningarna hemma i vinterlandet med renhjorden. Detsamma bör ha gällt den sjutton år gamla Maria Laula.

Elsa vistas i omgångar i Stockholm; det synes som hon åker tre gånger dit mellan april och oktober, vilket ter sig ganska unikt för den tiden. Att all aktivitet kom att hamna 1904 synes till stor del, halvt slumpmässigt, vara en följd av ett uteblivet landsmöte i Faepmie/Fatmomakke sommaren det året; inställd till följd av landshöving Crusebjörns plöstliga dödsfall.
Nå; en ren slump var det nu inte; ty Elsa och de andra samerna i trakten kände ett starkt behov att meddela sina synpunkter till högsta vederbörande.

Rörande barnmorskeutbildningen var den just en följd av ett löfte som drottning Sofia givit Elsas mor Kristina år 1900. 30 Riksdaler skulle hon skänka till den. Det faktum att Elsas mor som andranamn hette Josefina (som drottning Sofias då sedan länge avlidna svärmor) kan absolut ha öppnat en del dörrar. Att namnet som gav Elsas blivande mor som nyfödd år 1847, tre år efter den kungliga vigseln mellan Oscar I och Josefina av Leuchtenberg, att det skulle  ha inspirerats av drottninganamnet bör nog hållas för högst sannolikt.

Mer om Maria Magdalena i kommande artiklar.

Anders Fjellners mor och teaterpjäsen av Gustav III
Via Adolf Fredriks torg till Mariatorget och vår fundering om Anders Fjellners föräldrar.

Mellan Farbror Emanuel Swedenborgs malmgård och Daurerska egendomen fanns en vildvuxen allmänningsegendom, som inte använts till mycket annat än de triviala offentliga avrättningarna av grovt kriminella, vanligen mördare. I samband med Mariabrandens efterdyningar såg stadens magistrat chansen att styra upp och göra något trevligare av denna plats. Således anlades Adolf Fredriks torg (vilket det kom att heta till och med år 1959!). Villkoret från konungen var att inga fler avrättningar skulle äga rum där.  Den unge Gustav, kronprinsen tycks tidigt ha fattat tycke för parken/torget, och kom att anordna tornerspel, historieromantiker som han var!

 

 

 

Nedre bild t.v: Elsa och Maria Laula tillsammans med sin mor, Kristina Josefina.
Nedre t.h: BILD: Den unge Gustav III. Målad 1756 av Urika Pasch. Foto Bukowskis. Översta bild: Ur tidningen Saepmie Times. Layout: Eskil Olsson. Bilden föreställer en detalj av dåvarande (1904-05) Södra BB, Mommas Malmgård.

 

Lite längre fram kom han att spela teater med samer; i castade roller på 1780-talet höll den famöse teaterkonungen två härjedalssamer, Thomas Jonsson och Märta eller Märetha Andersdotter, inga mindre än den legendariske samiske skalden och prästen Anders Fjellners blivande föräldrar (han föddes år 1795). Märethas eller Märtas handelsresor var länge årliga, och korgar eller renare medfördes, ej sällan bådadera.
Pjäsen kom att spelas ute i Drottningholm; men kanske är det inte en alltför avlägsen ”long-shot-gissning” att Gustav III den allra första gången kan ha mött Anders och Märta på torget som bar hans egen fars namn. kanske kan t o m den andra skalden, Carl Michael, ha vistats i krokarna, då familjen bodde ej längre bort än ett par kvarter västerut, på Urvädersgränd – och dessutom visar en del lyriska spår av samiska kontakter. 

   Idag hittar vi istället Fru Bellman, vilket skulle vara Lovisa Grönlund, ett café snett över gatan från Maria Magdalena kyrkogård. Verklighetens Lovisa överlevde sin man med över ett halvsekel. hon fick en riktigt tuff tid åren närmast efter makens frånfälle; men kom efterhand att få en anställning en bra bit upp på Drottninggatan (familjen bodde redan på Norrmalm innan änketiden 1795-).

Vi ska i vårt sammanhang inte heller glömma alla de mängder av tidiga samer i historien; som dels fördes med norrbottniska renhjordar till uppländska, Västmanländska och sörmländska gods och slott, dels nomadierade till synes rätt fritt och vistades t ex i Södertörn, på Ornö, Mälaröarna och i Botkyrka (bl a på 1660- och 1720-talet). Mönstret med sådan närvaro är långvarigt och sträcker sig rumsligt bort ända till och med Örebro söder om Mälaren.
     En av de äldre etnonymerna som tycks kunna skvallra om samernas närvaro är Lappkärr i Boo socken från 1400-talet. Roslagen är annars exempellöst fullt med sådana namn (mer senare i artikelserien, i Saepmie Times samt i kommande boken med särpublikationer, Bottniska samer)

MOMMAS MALMGÅRD

Mellan forna Maria sjukhus (grundat 1870) och det omedelbart efter Elsa Laulas tid  invigda Södra BB återfinner vi det idag vad fasad och arkitektonisk struktur beträffar mycket välbevarande Reenstiernska Palatset, också kallat Mommas Malmgård. Här genomgick Elsa Laula sin barnmorskeutbildning från oktober månad år 1904 och december 1905. 
Mommas var ju de holländska bröder Jakob och Abraham Momma; vilka etablerade Kengis, Masugnsbyn och Svappavaara i Norrbotten; så flera andra samiska kopplingar finns här.

Samernas Södermalm fortsätter med # 2 inom några dagar, är vår förhoppning.

Varifrån kom hälsingesamerna?

SouthSaamiHistory

VARIFRÅN KOM DE GAMLA HÄLSINGESAMERNA?

På sistone har vi inför dels projektet Bottniska samer, dels inför flera artiklar om hälsingesamerna sökt att sammanräkna vilka olika provensienser (eller på bättre svenska ”vilket ursprung”) de i arkiven kända hälsingesamerna har.

Lite förklarande kommentarer nedan; annars kommer siffrorna att analyseras och genomgås i de ovan nämna publikationerna, som publiceras senare i vår eller försommar.

Undersökningen avser perioden 1660-1790.
Uppskattning av härkomst explicit angiven i arkiven
för de samer som förtecknats främst i hälsingesocknarnas ministeriallängder.
Även andra arkivtyper har använts.
Total kvantitet av undersökningsmaterial: ca 1 000 samer

Åsele lappmark 4-5%
Ångermanna lappmark 5-7%
Ume lappmark 5-8%
Övriga nordliga lappmarker 4-5%
Ådalen 3% (bl a patriarken Anders Pålsson d.ä 1654-1759)
Medelpad 10-12% (frånsett att en väsentlig del av hälsingesamerna de facto nomadiserade där * ) 
Gästrikland * 3-5%
Dalarna 8-10%
Jämtland * Samma förbehåll som för Medelpad och Gästrikland 2–3%
Västmanland 3-4%
svenskar…

View original post 95 fler ord