VÄNLIGEN DONERA, folkbildning om samernas historia!

Detta går inte specifikt till bloggen; men om Du stöttar, kommer garanterat denna typ av icke omedelbart lukrativa projekt som Southsaamihistory också att gynnas!

STORT TACK PÅ FÖRHAND!

https://www.facebook.com/donate/804319986568884/

Witan_hexateuch

Annonser

BOKAR ÄNNU VÅRENS TURNÉER: föreläsningar samernas historia (Peter Ericson)

Bild: ”Lilltomta-kärringen”, Östergötland.
Ur artikel av Andreas Oldeberg i Fornvännen 1957:
”Några träidoler från förhistorisk och senare tid”
 
Föreläser om SAMERNAS HISTORIA – söker arrangörer!
österut v 17-18 (Finland, plan Jakobstad, Korsholm etc)
söderut v. 19 och v 21 (plan. Falun, Karlskoga, t o m Linköping). Gävleborg samt Uppala planeras också.
norrut v 22 (plan. Jokkmokk, Arvidsjaur, Överkalix)
”öppet” v 23 (Västernorrland bra idé, samt ) och v 26 (Österbotten?).
 

Aug/sep: Nyköping, Uppsala, Helsingfors, Uleåborg etc

Lilltomtakärringen

 

OBS Mälardalens, Bergslagens och Dalarnas arkiv. bibliotek och museer har minst 25% rabatt på priset (Norrbottens likaså, Östergötlands samt Finlands); samiska förvaltningskommuner minst 30%.
 
Universitet också inbjudna; Ni har ett särskilt program.
Inbjudningar gick ut fredag 16 mars centralt till alla universitet i Norden plus norra Tyskland och nordvästra Ryssland.
 
Föreningar – som annars redan har lågt pris – har 20% rabatt på alla föreläsningar i april och maj. Detsamma gäller maj och juni för samebyar.
 
Boka: saepmieutbildning@gmail.com

Kemi, Gelliware, Lule, Pithe, Skellefte, Ume, Lycksele, Anundsjö, Angermanna, Hammerdals, Ströms, Föllinge, Jämtlands… Var tog Medelpads och Helsinge lappmarck vägen?

Den legendariska hudikprosten O. J. Broman skrev i sin Glysisvallur merendels seriöst om samerna i hans egen uppväxttrakt. Det han anger – eller åtminstone antyder – är att planer tycks ha funnits på skattläggande av hälsingesamerna.

Kombinerar vi denna information med den som vi får av Johan III:s ord vid anläggandet  av Hudiksvall .- nämligen att birkarlarna skulle ha denna stad som bas – med de extra husförhören utefter samer som gjordes inte minst kring Säbrå och Färila 1728 får vi en intressant bild, som växer fram.

Var skulle de isåfall ha skattat? Ja, sannolikt i södra Färila, kanske i delar av sydöstra Jämtland samt i området mellan Juvattsån och Grundsjön i Borgsjö socken. Dock ska man i sammanhanget bakta allt sommartida utnyttjande av kusttrakterna – trakter som delvis kan betraktas som kustskogssamernas åretruntmarker (jämför med Linnés möte med samer i Jättendal 1732 och Outhiers få år senare i Harmånger – samt håll även i minnet de la Motrayes möte med samer 1718, ett möte smo ser ut att ha ägt rum i Mo Myskje).
Andra områden skulle kunna föreslår i Medelpad och Ångerm,anland; men det kommer vi kanske att återkomma till vid något senare tillfälle.

Ha det gott!

Peter Ericson

HAMMERDALS LAPPMARK

Sápmi – storpolitik i historien – påverkan 400 e.Kr, Thorolv 880-ca och något om samerna i gislalagen år 1323

SÁPMI och historisk storpolitik, internationella affärer samt krigshändelser

Del 1. Introduktion

Tre epoker – tre exempel.
1. ”Är” samerna verkligen inte alls krigiska?
2. Perioder av samiska uppsving, vad hände då?
3. Ryska gränsstängningar vid Finlands västra gränser

TENGIL REX

Introduktion

Alltsedan de tidigaste notera kolonisationsinitiativen i vad som idag är södra Finland under 400-600-talen när vad som sannolikt var sjöburna svear eller proto-svear från trakterna runt Roslagen har man dels kunna notera influenser på samernas språk och på var man senare vistats. Påverkan av likaledes expansiva dels germaner, dels ester eller proto-ester kom att äga rum. men enligt Ante Aikio vid Universitet i Uleåborg och Jukka Korpela, professor vid Joensuu universitet kom den insjöfinländska samiskan (Lakeland Saami) att utöva en större påverkan på de kringliggande språken än det omvända.
Såsom över tid genom historien sett i huvudsak koloniserat område, koloniserat land, har Sápmi alltid företett en extra hög känslighet gentemot internationell storpolitik. Det som sker kring Thorolv Kveldulvsen under 880-890-talen är ju också såväl politik som internationella affärer och krigshandlingar.
Redan vid
Nöteborgsfreden år 1323 kom tre gislalag eller pogosterÄyräpää, Jäskis och Savolax (varav de bägge första vid tiden för Älvsborgs lösen av år 1613 kallas härader, men år 1362 tituleras karelska socknar) – att tillfalla Sverige-Finland, och påsåvis påverkade naturligtvis i allra högsta grad samerna i området. Ett kvarts millennium senare var det – därmed inte sagt att det stod stilla i mellantiden – dags igen men åt andra hållet: Sverige avträdde delar av de regioner som hade erövrats 1323. nu fick samer flytta österut i akt och mening att minska på avståndet för Rysslands fiskala företrädare; fogdar från kloster- och fortmiljöerna vid Vita havet eller Onega.
Dessförinnan hade man drivits undan vid karelsk expansion; och långt före detta hade man sedan länge tyngts av de från Novgorod utsända ombuden

”Maybe that’s because I’m a Sundsvallsbo” – Kurser för hela Medelpad & Sápmi

”Lyckligt lottad är Du, kära sundsvallsbo!” Av Peter Ericson 8 mars 2019

SAMERNA – hela NORDENS urfolk: Unik kunskap smidigt paketerad!

Lyckligt lottad är Du, kära sundsvallsbo!

Ty den gamla granlo- och bergsåkersbo som hamnade på länsmuseet 1998 och tiotalet år framåt – och som nu håller i ”pennan” – är den som leverar kursdagen till dig på NBV i Skönsberg torsdag 21 mars. Och vid sidan håller halva dagen Bernt Ove Viklund låda. Vilken är då han? Jo, en oerhört erfaren arkeolog med 37 års erfarenhet av att inventera. Sammanlagt representerar vi obegripliga 63 års gemensam erfarenhet och kunskap av och om samernas historia i Västernorrland! Av dessa är ca trettio man-år i mer eller mindre direkt samarbete.

Och vad är det mer för speciellt med detta?
Jovars; det pågår nya kunskaps.- och forskningsprojekt och forskning kring samernas aktriviteter i Medelpad har hittills aldrig varit så vital. Det händer en massa spännande saker. Min egen bok ”bottniska samer” torde räknas in i allt detta!

Regionskurs/workshop/kursdag – 
Forttbildning Skönsberg (NBV) torsdag 21 mars 2019

INNEHÅLL på kursdagen den 21 mars:
Historia
Peter Ericson: Samernas historia i Medelpad: Sjösamer, skogssamer, fjällsamer från en grå forntid till idag. Samernas historia i länet. vad vet vi? Kunskapsläge, källor – var hittar vi all denna information (områdena lokala, samiska och icke-samiska muntliga källor ges extra uppmärksamhet), kort forskningshistorik. Om samiska rättigheter och hur de gradvis försvunnit. Om olika samiska näringar hos oss. Vad är sockenlappar och hur uppstod det systemet? Fokus är på Medelpad med närmaste omnejd. Sápmis allmänna historia belyses också ordentligt.
Samtidigt skyggar vi inte för nya fynd, som duggat tätt inom forskningsfältet en tid nu.
Denna historiska del genomsyras i hög grad av den nya syn på samer som initiativrika och inte ”underlägsna” med en ”mottagande kultur”, utan av den nya syn som numera alltmer präglar historisk forskning om samer. Lokala fotografier på samer som bebott och vistats i trakten, utdrag ur kyrkböcker och citat av tidningsartiklar mm.

Arkeologi
Samiska kulturmiljöer från fjäll till kust
Bernt Ove Viklund tar Er under kursdagen med oss till samiska arkeologiska kulturmiljöer från norska sidan av fjällen ned genom skogslandet och ut på kusten och öarna. Vi kommer att följa i spåren efter de samebyar vilka sedan lång tid har vinter- och vårvinterland inom vårt läns kommuner (Sundsvall i det specifika fallet) Många av de arkeologiska upptäckterna har även gjorts inom de skogssamiska skattelanden vilka fanns i länet långt inpå 1800-talet. Upptäckterna presenteras i det större sammanhang de finns med i. Olika hot som finns mot kulturmiljöerna tas upp. Bilder från arkeologiska färder sedan över 30 år i tiden visar de olika samiska miljöerna vilka även i ett internationellt sammanhang är av största intresse.

RABATTERADE deltagaravgifter? Ja! förutom grupprabatter för Dig som deltar i tjänsten, så finns även student- och pensionärsrabatt. generellt förmånligt för privatpersoner. Skolklasser får göra specialavtal med oss. men härutöver rabatterar vi också före alla som kommer från de kommuner som gränsar till Västernorrland. Timrå och Ånge betalar fullpris; men då hämntar vi Er vid tåg eller buss. det gäller förvisso Er andra också, om ni bara säger till.

Att notera: Den nya Minoritetslagen stäörkes samernas rättigheter. Snart kommer sydamiska namnskyltar upp på E4, E14 och på myndighetsbyggnader!

MERA att notera: Västernorrland är sedan 1 feb 2018 samisk förvaltningsregion
och Sundsvall sedan samma datum samisk förvaltningskommun

Annat som erbjuds:

AMBULERANDE KURSER. Just nu erbjuds en kurs om samernas organisationshistoria.
Andra liknande kommer att erbjudas senare.

STADSVANDRINGAR i Samernas Stockholmiana, I år med flera olika samarbetspartners, och främst hyr i år grupper in sig. Någon öppen, allmän stadsvandring bör också hinnas med!

Webbinarier, om intresset är starkt nog

Boken Bottniska samer – utkommer i höst, 2019

Bloggen SouthSaamHistory (den du läser i nu!), såsom PDF, årgångsvis

Tidningen Saepmie Times, de Luxe-prenumeration inkl gamla nummer.

Ny fb-kunskapsresurs: Giisa. Ny forskning alldeles gratis.

Jugsähka

Vadå ”sockenlappar”? Kom idén om att tvångsbofastgöra samerna från Finland? Vad säger prosten Olof Broman, ”sockenlapp”-systemets uppfinnare (i vad som idag är sex olika län)?

ETT FÖRSÖK ATT FÖRSTÅ

Samtidigt som Carl von Linné red förbi jättendalssamerna den där morgonen, den 17 maj 1732, pågick ett intensivt arbete för att försöka skattlägga dessa samer enligt samma fiskala principer som förekom i norr, där lappfogdarna ersatt birkarlarna. Vi vet att Johan III hade anlagt Hudiksvall 1582 i akt och mening att härbärgera och placera birkarlarna där. Inte långt därefter kom Karl IX:s beramade Ishavspolitik igång i vilken låg projektet att binda samerna till vissa av staten fastställda samlingsplatser, vilka utgick från årligt ting, gudstjänst, marknad och uppbörd. Hade kapplöpningen med dansken mot ishavet varit mindre brännande och de ideliga striderna med Ryssland uteblivit, kanske Sverige hade haft ett ”lappland” som sträckt sig ned till Bollnäs idag.

 

– Att de allesamnans oundwikeligen skulle fara bort till stora Lapmarcken i Wästerbotn, Pitheå, Luleå och Torneå lappmarcker, ther at blifwa under Cronan Skattlapar och få lära sig och sin (sic) barn at upwakta en ordentelig Gudstjänst, hvar till wissa Scholar — uprättades, —


På de ännu tidigare fiskala insatserna i östra rikshalvan – dvs Finland – där Insjöfinlandssamer; tavaste-, karelar- , nylands-, birkalands- och savolakssamer knöts till vissa orter (ett system med feodal anknytning)
Sedan kom Klubbekriget i öst, vilket än mer sköt norrländska och svenska Sápmi-frågor i skymundan; annat än som resursutrymme och tillflyktsplats dit de vanligtvis sameättade svedjefinnarna kom att flytta in.

 

”Intervju” med Olof Johansson Broman
HUDWIGSWALD 4 mars 1735.

Vi intervjuade Olof Broman, den nyutsedde hudiksvallsprästen om hälsingesamerna

Hälsingesamernas ursprung. Varifrån kom dessa samer?
– När de först hitkomna äro, ther om eger jag ingen kundskap.

Nomadisering
– Men de flyttade af och an ifrån thet ena Landet och Socknen til thet andra, utan någon ordning i anseende till det Politiska Ståndet —. Therföre att kunna föra sådant flyttande folk på bättre wägar och ordningar blef förordnadt på Riksdagen 1723, äfven wäl the senare, (ehuruwäl ock ofta tillförende blef föranstaltat om här warande i Västra Nordlandens orter wistande Lappar).

Etnisk rensning, Vad innebar det?
– Att de allesammans oundwikeligen skulle fara bort till stora Lapmarcken i Wästerbotn, Pitheå, Luleå och Torneå lappmarcker, ther at blifwa under Cronan Skattlapar och få lära sig och sin (sic) barn at upwakta en ordentelig Gudstjänst, hvar till wissa Scholar — uprättades, —
Befallningen med starck execution gick för sig then ena gången efter then andra 1727, 1729, i synnerhet då, när thesse Lappar syntes wara till hinder och förfång för den inrättade och mycket kärhåldne Jägare=Staten.

”Sockenlappar” – Var det Er, herr Bromans konstruktion?

– Men thesse bortförde Lappar hade ther i norden intet utrymme, emedan de Lapmarckar wore förr skattlagde och hvar och en wele förswara sina egor, för hvilka the skattade, emot disse titdrefnas trängsell. Therföre är det nu så förordnadt, 1732 och 1733, att ock här i Hälsingland wisse Lappar äro lagde till wissa Socknar, hwarest de Oundwikeligen måste hålla sig, så i ett som annat, alldeles som annat In-Socknes folk, kommande ock utan all tvifwel att här att här skattläggas som uti förenämde större Lappmarker — ”

REPORTER: Peter Ericson

BROMAN


WIKIPEDIA om ”sockenlapparna”:
Sockenlappar
 (ibland anakronistiskt kallade sockensamer) var samer som bodde i socknar utanför lappmarken och som var anställda av bondebefolkningen för att utföra vissa uppgifter, exempelvis slakt av hästar och hundar samt kastrering.

 

”at blifwa under Cronan Skattlapar och få lära sig och sin (sic) barn at upwakta en ordentelig Gudstjänst” – Broman om kristnande, etniska rensningsförsök och skattläggning av hälsingesamerna 1732-33

När de först hitkomna äro, ther om eger jag ingen kundskap;
Men de flyttade af och an ifrån thet ena Landet och Socknen til thet andra,
utan någon ordning i anseende till det Politiska Ståndet —.

Therföre att kunna föra sådant flyttande folk på bättre wägar och ordningar blef förordnadt på Riksdagen 1723, äfven wäl the senare, (ehuruwäl ock ofta tillförende blef föranstaltat om här warande i Västra Nordlandens orter wistande Lapar); att de allesamnans oundwikeligen skulle fara bort till stora Lapmarcken i Wästerbotn, Pitheå, Luleå och Torneå lappmarcker, ther at blifwa under Cronan Skattlapar och få lära sig och sin (sic) barn at upwakta en ordentelig Gudstjänst, hvar till wissa Scholar — uprättades, —
Befallningen med starck execution gick för sig then ena gången efter then andra 1727, 1729, i synnerhet då, när thesse Lappar syntes wara till hinder och förfång för den inrättade och mycket kärhåldne Jägare=Staten.

swidde
Hudwigswald. Detalj ur Swiddes avbildning från Dahlberghs Suecian. Från KB.se.

Här kunde vara på sin plats att påminna om att Johan III som sitt huvudsyfte med grundandet av Hudiksvalls stad – där Broman – kom att vara verksam, och föddes helt nära – nämligen att birkarlarna skulle bosätta sig där.
     Broman fortsätter:

Men thesse bortförde Lapar hade ther i norden intet utrymme, emedan de Lapmarckar wore förr skattlagde och hvar och en wele förswara sina egor, för hvilka the skattade, emot disse titdrefnas(sic) trängsell. Therföre är det nu så förordnadt, 1732 och 1733,
att ock här i Hälsingland wisse Lapar äro lagde till wissa Socknar, hwarest de Oundwikeligen måste hålla sig, så i ett som annat, alldeles som annat In-Socknes folk, kommande ock utan all tvifwel att här att här skattläggas som uti förenämde större Lapmarker —

Olof Broman Ur
”Olof Joh. Bromans Glysisvallur och öfriga skrifter rörande Helsingland. D. 3” (s 132f)

Uppanbarligen är såväl religion som jakten viktig i sammanhanget. Missionssträvanden under ledning av von Westen med svenska prästerskapets goda minne pågår ju simultant med detta – liksom de råa, med dödshot förbundna av Kronan och Kyrkan utförda trumstölderna. Slutraderna här låter ju också explicit antyda att Broman hade förväntat sig att Hälsingland och Västernorrland (dåtidens län motsvarade dagens Jämtlands, Västernorrland och Gävleborgs län, alltså ”X+Y+Z” enligt de gamla länsbokstäverna från författarens barndoms bilnummerplåtar eller regionalnyheter) skulle komma att ingå i lappmarkerna och skattlägga dessa i hans egna ögon stora mängder samer. Vilket ju alltså aldrig skedde. Möjligen är det en Historiens ironi att åtminstone dagens Västernorrland nu åtminstone kommit att bli samiska förvaltningskommuner. Sedan får vi se när Gävleborg infogas i detta system och område. En intressant och märklig företeelse är ju att vinterbetet inom renskötseln i dagens Västernorrland pågår under sitt minst sjätte århundrade i följd enligt helnomadismens renskötselsystem utan någon som helst myndighetsöversikt eller -understöd; utan styrs från Östersund och Umeå.

Om prosten och författaren Olof Johansson Broman
Olof Broman, född 29 november 1676 i Välsta, död 2 april 1750 i Hudiksvall, var en svenskrektor och kyrkoherde. Broman anses, tillsammans med Urban Hiärne, vara Sveriges förste romanförfattare, samt skrev om Hälsinglands historia, natur och kultur med mera. (Wikipedia)

Viktigast av Bromans skrivna alster är Glysisvallur, en vidlyftig geografisk, personhistorisk, etnografisk och antikvarisk materialsamling om Hälsingland om 1500 sidor (tryckt i utdrag samt med innehållsöversikt, under titeln ”Helsingeboken”, 1900, av K. Hægermarck). Första bandet av tre handlar om Hälsinglands historia och topografi, det andra om de kyrkliga förhållandena och konsthistoria, och det tredje handlar om landskapets materiella kultur och näringsliv. Det tredje bandet är det som eftervärlden uppskattat mest. Nils Ahnlund har beskrivit verket som en blandning av den karolinska fornforskarandan och frihetstidens patriotiska hushållningsiver. Påverkad av sin förre lärare Rudbeck är Broman också en individuell föregångsman ifråga om verklighetsförankring och praktisk nytta. (ibid)

Noteras bör att det fanns en namne Olof/Olaus Broman 1703-05 i Hudiksvall, som då innehade prästtjänst; såvida inte O.B redan då var bemyndigad att utföra dop.

Peter Ericson 3 mars 2019

Selholmen – en arkeologisk sensation?

Kulturmiljö vid Norrbottens museum

Jag sitter nu och gör en reseplanering för årets tipsgranskningsturné runt om i Norrbotten. Norrbottens museum får årligen in ett antal tips om forn- och kulturlämningar i länet, som vi arkeologer åker ut och granskar. Om det visar sig vara en fornlämning eller kulturlämning gör vi en registrering av tipset, så att det förs in i Kulturmiljöregistret där alla Sveriges kända forn- och kulturlämningar finns registrerade.

De senaste åren har vi varit rätt duktiga och arbetat med att granska så mycket tips som vi kan, men tyvärr så finns det en hög med betydligt äldre tips som blivit liggande av en eller annan orsak – antagligen på grund av personal- och tidsbrist. 2017 jobbade Daniel, en extraanställd arkeolog, hos oss. Han digitaliserade alla dessa äldre tips och vi har dem nu tillgängliga i vårt digitala kartprogram, där vi också lägger in alla nyinkomna tips. Där kan vi enkelt se ifall…

View original post 1 692 fler ord

Fem hot, fyra länder, ett enda Sápmi: funderingar, kurs, nuet, dået, framtid?

Fem utvalda hot – fyra länder – inom Sápmi

Dagens hot mot samesamhället, mot natur och mot samiska näringar speglas i ljuset av historien och de processer som lett fram till att kolonialmakterna all oftare tycks betrakta Sápmi som skafferi. Urvalet ska inte anses vara en värdering på vilket som är värst; dock aktuellt och i starkt behov av att belysas.

Sotkamo

Norge – vindkraft i Fosen, och gruvdeponi (30 miljoner ton) som avses dumpas i en fjord, Repparfjorden.

Sverige – En alltmer okontrollerad rovdjursstam hotar rennäringen i grunden (de 8 000 planerade vindkraftverken åsido).

Finland – Järnvägen till Murmansk.

Ryssland – Exempellösa miljöproblem i Kola.

Betydligt fler hot finns i samtliga länder. Ser vi på den historiska processen, har den fysiska kolonisationen genom dess mest välkända yttring – nybyggesverksamhet och bebyggelsespridning rent komnkr4et drivit samerna från kusterna och ut ur två forna lappmarker – Kemi och Ångermanna lappmark. Tider vi på äldre tider ser Sápmi ut att ha innehållit en rik samisk maritim näring med fiske och sälfångst som viktigaste näringar. Med tiden har de små renhjordar som sjösamerna och kustskogssamerna förfogat över vuxit och för en del grupper tagit överhanden. Men en sjösamisk livsstil är väl synlig på bred front inemot 1920-30-tal och på sina håll i t ex Höga kusten och Norrhälsingland till 1950-60-tal.

En allmän och pan-samisk översyn behövs på hur kolonisationen farit fram. En samisk Sanningskommission värd namnet bör innehålla forskare – inte minst historiker – från samtliga nordiska länder. Vi äldre, vi som är mest erfarna bör anlitas som någonslags handledare eller senior advisors; sedan får de unga leta, stadfästa och forska vidare.

De mentala och utbildningspolitiska hoten handlar generellt om okunskap, ser olika ut i de fyra länderna – och kommer att belysas i andra sammanhang. Kanske också föremål för blogg, tidningsartiklar samt föreläsningar och kurser/studiecirklar.

Ämnet som här presenteras går att beställa som kursinnehåll och studiecirkel av undertecknad (samt enstaka föreläsning). Samiska förvaltningskommuner ges för kurs rabatterade offerter avseende maj, juni, augusti och delar av september månader 2019.

Peter Ericson 1 mars 2019
KONTAKT: saepmieutbildning@gmail.com
SMS: 0729070058

Bild: Talvivaara uranproduktionsområde i Sotkamo, Kajanaland (fd Uleåborgs län), ungefär rakt in från karleby (Kokkola) i ett i den äldre historien urgammalt samiskt område.

”Blåa Ådalen”. Del II: från Björkå bruk till Barsta kapell – en autostrada i den samiska ådalsinfrastrukturen. Äldsta kända sjösamerna, sista kustrajderna av äldre snitt—

Fyrtio samiska familjer och mer bebodde dessa trakter säsongsvis – som ministerialböckerna visar – under perioden runt 1690-1720.

Emedan en av mina bättre vänner inom renskötseln rapporterade hur renmassan annalkade sig trakten runt Björkå – denna gamla en gång tätbebodde vikinganejd. Kanske var det också av en lång, gammal, obruten vikingasläkt som Klemet Månsson, bonden och köpmannen från Mällby ursprang.

Annars är det sedan århundraden tillbaka och särskilt vanligt under 16- 1900-talet att man flyttade sin renhjort (eller följde den) från just ”Ångermanälvskröken” via Myckelby och vidare över Boteå med Gålsjö bruk och dess näromgivnings gamla välkända visteplatser. Såväl Överlännäs som Styrnäs och Boteå kan brytas ned i smådelar. Förr i världen dominerade Dals socken, på lappfogde Månssons tid.

Sannerligen kan Bjärtrå också brytar upp i småbitar. Här satt av mycket att döma lappfogdar i olika omgångar, t e x i Kutu eller Kutula by. Vi konstaterar att kutu är gentivit av ett fornsvenskt eller fornnorrländskt (se Bucht 1955) inlånat kut, alltså kåta.
mer om Bjärtrå i kommande delar.

Torkel Larsson Kroik med familj och renlegoarbetare – en smått industriell sijte, vad omfattningen beträffade – låg gärna förvintern eller den samiska höstvintern i Myckelby, Styrnäs och rörde sig sedan vanligtvis till trakten mellan Klocke-Grubbe och Skullerstabölen i västra och norra delarna av Nora socken.

Barsta är en av de sista upptecknade orterna med samisk aktivitet kopplad till forna tiders renskötsel. Men det är också en av de tidigaste platserna som sjösamerna uppgetts ha vistats på i Nordingrå. Fyrtio samiska familjer och mer bebodde dessa trakter säsongsvis – som ministerialböckerna visar – under perioden runt 1690-1720.

Fortsättning följer.

myckelby