Dragkamp om samerna i de nordiska krigen? JOHAN GRAAN Del 1 . (lappmarksplakatet i äldre 1900-tals text) En samisk landshövding

Del 1. En samisk landshövding, Johan Graan (1615-1679)
”Alltså ähre Lapperne widh Krigztijdher emillan Swärige och

Dannemarck mycjcet nödige till Landzens defensión”

Givetvis må källkritik iakttagas; men bör besinna vad Johan Graan var ute efter.
Denne samiskättade landshövding står här i begrepp att lansera sin parallellteori; dvs att jordbruket och renskötseln ska kunna samsas.
Gissa vilken näring som skulle få flytta på sig om det knep?

 

Vi fortsätter att låta de gamla bearbetade källorna samt urkunderna tala:

”En landshövding i sin prydno” §ätter Johan Nordlander som överskrift,
när han förtecknar landshövdingens i Västerbotten Johan Graans levnad.

Johan Graans fader, Gerhardus Jonae var från Grans lappby i Ume
lappmark,uppfostrades i ett prästhem i Piteå och var kyrkoherde i
Skellefteå 1584 – 1624. Med sin hustru, prostdottern Brita Andersdotter
Grubb från Luleå,hade han flera söner, bland dem Johan Graan.
Johan Graan blev student i Uppsala 1626, fil.mag. 1635 och efter
studier utomlands juris utriusqve doktor. Är 1642 blev han assessor i
Svea hovrätt,hedrades år 1645 med adelskap och utnämndes den 4 februari
‘1653 till landshövding i Västerbottens län.
Den 20 april 1667 fick landshövding Johan Graan Kungl. Maj:ts uppdrag att
avhjälpa de missförhållanden som prosten Graan påtalat. Uppdraget vi-
sade sig kräva rätt så omfattande undersökningar. De kyrkliga proble-
men sköt landshövdingen åt sidan tills vidare och ägnade sig åt frågor som rörde Lappmarkens näringsliv. Liksom prosten Graan hyste landshövdingen bekymmer med anledning av lapparnas utflyttningar men av andra skäl än dem prosten anfört. Landshövdingen ville ha ett plakat,som förbjöd lapparna att avvika från lappmarkerna,där de voro oumbärliga för transporterna vid bergverken.
Ett sådant plakat utfärdades också den 9 maj 1671*
Landshövdingen hade insett nyttan av fast bosättning
i Lappmarken. Svenskt folk borde få sätta sig ned i Lappmarken. Till
utrönande av förutsättningarna för en sådan bosättning måste upprät-
tas en jordebok,och landshövdingen äskade medel till en sådan under-
sökning. Den 28 februari beviljade Kungl. Maj:t framställningen. Efter
beslutet sände landshövdingen en expedition till Lappmarken,bestående
av lantmätaren Jonas Giädda,notarien Anders Olofsson Holm samt ”några
andra”,däribland^en malmletare. Enligt den instruktion^som landshöv-
dingen utfärdade för espeditionen,skulle den undersöka även Lappmar-
kens kyrkoorganisation. (Nordlander 1938, Göthe 1929)

J så måtto,att Konungen i Dannemarck,

söchte igenom dhes betiändte i Nårie,at draga dhe Swänske Lapperne —
med theres Rehnar till sigh, såledhes bringa tillhopa ett stort IDahl
som skulle föra om Winteren åthskillige Ammunition öfuer Fiällen och
så widare, Män Krigzfålckedt skulle gå på skijdher och tänchte at lå-
tha giöra hijt in i Landet infall,huileket hadhe kunnat ahngå,så
frampt man in emot Fiällen icííe hadhe godh wacht hållidt,och dhe Når-
ske sådant förnimmandhes blefue tillbacka, och wore een dheel ibland
them, Swänske Lappar som till Nårrie öfuerreest hadhe,Huar om dhen
tijdhen Ed:rs Konungzl: Mayjtz G-lorvvördigst i åminnelsse Herr Fadher
iag allerunderdånigst omständeligen gaf tillkiänna,och bekom befall-
ning Ortterne widh FiällRyggen wähl och med starckare wachter besät-
tia låtha: Alltså ähre Lapperne widh Krigztijdher emillan Swärige och
Dannemarck mycjcet nödige till Landzens defensión enähr dhe ähre trog-
ne och blifua widh dhe Swänske Ortterne,kunna och skadha giöra om dhe
få orsack at fly till Nårris,och kan sådhan theres flycht mychet hin-
dras, enähr alle blifua tillhåldne at boo och wistas uthj theres eegit
Landh thär dhe födde ähre. Dhe Skattelappar huileke stadigdt ähnnu
ähre i Lappemarkerne,skulle och flere BärgzOrtter uptäckia,enähr dhe
förnumme att dhe Lappar som nu reesa om kring i andre provincier kom-
me tillbacka,och om icke annat dhe dhå l.åthe bruka sigh till arbethe

widh Bärgzbruken.

den aldrahögstes milderijke beskiärm till långwarig
Lifzsundheet och lyckosampt Regementhe iag allerunderdånigst troligen
befaller och till min dödzstundh förblifwer
Ed:rs Konungzl: May:tz
allerunderdånigst troghne wndersåte
Torneå den 18 Mart: 1667

Johan Graan

Volym 25:2:d. Landshövding Johan Graan. Lappmarksplakatet 1673.

Del av maskinskrivet manuskript till en planerad andra del av
”Källskrifter rörande kyrka och skola i den svenska lappmarken under
1600-talet”. Samlade och utgivna av Erik Nordberg. (Kungl
Skytteanska samfundets handlingar. 11.) Umeå 1973.
Publicerad september 2011
Forskningsarkivet, Umeå universitetsbibliotek

Handskrift 25. Kyrkoherde Erik Nordbergs arkiv

Map_of_old_Skelleftea
Karta över Skellefteå socken. Johan Larsson Tresk 1648. Wikimedia Commons.

Map_of_old_Skelleftea

Dragkamp om samerna i de nordiska krigen? JOHAN GRAAN Del 1 . (lappmarksplakatet i äldre 1900-tals text) En samisk landshövding

Del 1. En samisk landshövding, Johan Graan (1615-1679)
”Alltså ähre Lapperne widh Krigztijdher emillan Swärige och

Dannemarck mycjcet nödige till Landzens defensión”

Givetvis må källkritik iakttagas; men bör besinna vad Johan Graan var ute efter.
Denne samiskättade landshövding står här i begrepp att lansera sin parallellteori; dvs att jordbruket och renskötseln ska kunna samsas.
Gissa vilken näring som skulle få flytta på sig om det knep?

MGdlG
Johan Graan skrev till Rikskansler Magnus Gabriel de la Gardie (bilden) i det arla 1670-talet.

Vi fortsätter att låta de gamla bearbetade källorna samt urkunderna tala:

”En landshövding i sin prydno” §ätter Johan Nordlander som överskrift,
när han förtecknar landshövdingens i Västerbotten Johan Graans levnad.

Johan Graans fader, Gerhardus Jonae var från Grans lappby i Ume
lappmark,uppfostrades i ett prästhem i Piteå och var kyrkoherde i
Skellefteå 1584 – 1624. Med sin hustru, prostdottern Brita Andersdotter
Grubb från Luleå,hade han flera söner, bland dem Johan Graan.
Johan Graan blev student i Uppsala 1626, fil.mag. 1635 och efter
studier utomlands juris utriusqve doktor. Är 1642 blev han assessor i
Svea hovrätt,hedrades år 1645 med adelskap och utnämndes den 4 februari
‘1653 till landshövding i Västerbottens län.
Den 20 april 1667 fick landshövding Johan Graan Kungl. Maj:ts uppdrag att
avhjälpa de missförhållanden som prosten Graan påtalat. Uppdraget vi-
sade sig kräva rätt så omfattande undersökningar. De kyrkliga proble-
men sköt landshövdingen åt sidan tills vidare och ägnade sig åt frågor som rörde Lappmarkens näringsliv. Liksom prosten Graan hyste landshövdingen bekymmer med anledning av lapparnas utflyttningar men av andra skäl än dem prosten anfört. Landshövdingen ville ha ett plakat,som förbjöd lapparna att avvika från lappmarkerna,där de voro oumbärliga för transporterna vid bergverken.
Ett sådant plakat utfärdades också den 9 maj 1671*
Landshövdingen hade insett nyttan av fast bosättning
i Lappmarken. Svenskt folk borde få sätta sig ned i Lappmarken. Till
utrönande av förutsättningarna för en sådan bosättning måste upprät-
tas en jordebok,och landshövdingen äskade medel till en sådan under-
sökning. Den 28 februari beviljade Kungl. Maj:t framställningen. Efter
beslutet sände landshövdingen en expedition till Lappmarken,bestående
av lantmätaren Jonas Giädda,notarien Anders Olofsson Holm samt ”några
andra”,däribland^en malmletare. Enligt den instruktion^som landshöv-
dingen utfärdade för espeditionen,skulle den undersöka även Lappmar-
kens kyrkoorganisation. (Nordlander 1938, Göthe 1929)

J så måtto,att Konungen i Dannemarck,

söchte igenom dhes betiändte i Nårie,at draga dhe Swänske Lapperne —
med theres Rehnar till sigh, såledhes bringa tillhopa ett stort IDahl
som skulle föra om Winteren åthskillige Ammunition öfuer Fiällen och
så widare, Män Krigzfålckedt skulle gå på skijdher och tänchte at lå-
tha giöra hijt in i Landet infall,huileket hadhe kunnat ahngå,så
frampt man in emot Fiällen icííe hadhe godh wacht hållidt,och dhe Når-
ske sådant förnimmandhes blefue tillbacka, och wore een dheel ibland
them, Swänske Lappar som till Nårrie öfuerreest hadhe,Huar om dhen
tijdhen Ed:rs Konungzl: Mayjtz G-lorvvördigst i åminnelsse Herr Fadher
iag allerunderdånigst omständeligen gaf tillkiänna,och bekom befall-
ning Ortterne widh FiällRyggen wähl och med starckare wachter besät-
tia låtha: Alltså ähre Lapperne widh Krigztijdher emillan Swärige och
Dannemarck mycjcet nödige till Landzens defensión enähr dhe ähre trog-
ne och blifua widh dhe Swänske Ortterne,kunna och skadha giöra om dhe
få orsack at fly till Nårris,och kan sådhan theres flycht mychet hin-
dras, enähr alle blifua tillhåldne at boo och wistas uthj theres eegit
Landh thär dhe födde ähre. Dhe Skattelappar huileke stadigdt ähnnu
ähre i Lappemarkerne,skulle och flere BärgzOrtter uptäckia,enähr dhe
förnumme att dhe Lappar som nu reesa om kring i andre provincier kom-
me tillbacka,och om icke annat dhe dhå l.åthe bruka sigh till arbethe

widh Bärgzbruken.

den aldrahögstes milderijke beskiärm till långwarig
Lifzsundheet och lyckosampt Regementhe iag allerunderdånigst troligen
befaller och till min dödzstundh förblifwer
Ed:rs Konungzl: May:tz
allerunderdånigst troghne wndersåte
Torneå den 18 Mart: 1667

Johan Graan

Volym 25:2:d. Landshövding Johan Graan. Lappmarksplakatet 1673.

Del av maskinskrivet manuskript till en planerad andra del av
”Källskrifter rörande kyrka och skola i den svenska lappmarken under
1600-talet”. Samlade och utgivna av Erik Nordberg. (Kungl
Skytteanska samfundets handlingar. 11.) Umeå 1973.
Publicerad september 2011
Forskningsarkivet, Umeå universitetsbibliotek

Handskrift 25. Kyrkoherde Erik Nordbergs arkiv

Map_of_old_Skelleftea
Karta över Skellefteå socken. Johan Larsson Tresk 1648. Wikimedia Commons.

”Scheffer: ”På konung Magnus Ladulås’ tid voro lapparna ännu oberoende.” När Birger Magnusson anföll samernas land(?) – runt 1280 ska detta ha timat.

”Emellertid gjorde de ett oförmodat anfall på lapparna, dödade många och underlade sig de övriga ända till norra och södra havet.” – Är det realiteterna bakom flera av sägnerna om tjuder, Stalo och medeltida krig i Lappland som vi här skymtar?

Krigshandling från Sveakonungen Magnus Birgersson, a.k.a Ladulås mot samerna?
Samerna attackerade av Magnus Ladulås’ sveatrupper? (Stecksenius 1731)

Eller: Hur samerna försvann från bottenhavskusterna.

Här handlar det om att snarast möjligt försöka bege sig efter originalkällorna.
Detta är de facto en tredjehandskälla.

Scheffer : ”På konung Magnus Ladulås’ tid voro lapparna ännu oberoende.
Och då han icke själv kunde lägga dem under sitt rike, erbjöd han sig att överlämna äganderätten över dem åt dem, som ville försöka sig på saken och göra dem Sveriges krona underdåniga. Med anledning härav sammanträffade birkarlarna, som bodde i Birkala socken, med lapparna och hade med dem sammankomster och underhandlingar under åtskilliga dagar och hade träffat avtal om sådana i flera dagar. Emellertid gjorde de ett oförmodat anfall på lapparna, dödade många och underlade sig de övriga ända till norra och södra havet. Sedan utverkade de av Konungen en skriftlig handling,genom vilken lapparna, som då ännu bodde på gränsen till Bottnen, tillerkändes dem tillika med alla dem åliggande skatter. Du ser”, säger Scheffer, ”att det tydligt säges, att lapparna på Magnus Ladulås’ tid ännu bodde vid Bottniska viken”.

BATTLE

BILD: Battle of Lewes, 1264.
——-
 
”Om Västerbotten. Gradualavhandling från år 1731 av Israel Stecksenius. Översatt från latinet av rektorn, fil. d:r J. V. Lindgren, med förord av översättaren. Vignetter och facsimile efter originaltrycket”
 
Ur VÄSTERBOTTEN 1929 s 36 (PDF),, s 18 i källan.

NOT Om Magnus Birgersson Ladulås
Ur Biografiskt lexikon för Finland http://www.blf.fi/artikel.php?id=129

Magnus Birgersson, med tillnamnet Ladulås, var kung i Sverige 1275–1290. Han fördrev sin bror Valdemar från tronen och etablerade en relativt stark centralmakt. Under hans regeringstid reglerades både det andliga och världsliga frälset då dessa fick fasta former. Det innebar också att böndernas skyldigheter och rättigheter blev stadfästa. De finska landskapen knöts närmare till det svenska riket genom byggnadsarbetena på de fasta borgarna Åbo slott och Tavastehus.

 

Magnus fick under sin far Birger jarls livstid ställning som hertig och efter dennes död erhöll han Södermanland som län. Hans förhållande till sin äldre bror kung Valdemar var spänt, och i stället samarbetade han med sin yngre bror Erik. År 1274 återkom Valdemar från en pilgrimsresa till Rom och följande år blev brytningen mellan bröderna ett faktum. Magnus och Erik stöddes militärt av kung Erik Klipping av Danmark, och upproret inleddes i Västergötland. Med hjälp av 100 danska fotsoldater och 700 tyska legoknektar besegrade Magnus kung Valdemar i slaget vid Hova, och Valdemar flydde till Norge. I juli valdes Magnus till kung på Mora äng och kröntes följande år i Uppsala.

 

Efter Valdemars fördrivning försämrades Magnus förhållande till Erik Klipping, som i stället slöt förbund med Valdemar. Magnus måste avstå södra delen av riket åt Valdemar 1277, men lyckades återta det två år senare. Också några av rikets stormän gjorde uppror, och först 1280, när Magnus låtit halshugga upprorsledarna, lugnade sig situationen.

 

För att ytterligare stabilisera det politiska läget i riket valde Magnus att stadfästa privilegier och förmåner. År 1281 utfärdades ett omfattande privilegiebrev för kyrkan i samband med kröningen av drottning Helvig i Söderköping. Kyrkan fick frihet för de stående skatterna och eventuella kommande pålagor för sina dåvarande egendomar. Bötesinkomster från kyrkans landbönder skulle tillfalla biskoparna, inte kungen. Privilegierna innebar att Magnus hade skapat ett andligt frälse som skulle fortleva ända till reformationen på 1500-talet.

Siffror bör krävas på antal avrättningar pga religionstillhörighet! Norska trolldomsprocesser enligt Blix Hagen (2016)

Det är hög tid att räkna ihop ALLA dödsdomar och verkställda avrättningar i hela Sápmi. I både Norge och Sverige har man valt att uteslutande räkna nordliga fall. Ryssland och Finland har nog inte ens räknat (ävemn om Finland låpg under Sverige vid den tiden, och  t ex tornesamer avrättades i Finnmark.

Rune Blix Hagen:
I Nord-Norge er det kildebelegg for at 37 personer av samisk herkomst ble formelt anklaget for trolldom. Ser vi på antallet samer isolert, var det flest menn blant de trolldomsdømte. I trøndelagsfylkene fantes det enkelte trolldomsprosesser ført mot samer, og i Nord-Finland og Nord-Sverige var samiske menn fra tid til annen tiltalt for trolldomsaktivitet.

Forfatter

Rune Blix Hagen

TABELLEN
28 st dödsdomar mot samer bara i de nordligaste norska distrikten! Siffrorna inom parenteserna i de bägge övre radernas ska räknas ihop: män och kvinnor.

”Tabell over antall kjente trolldomsprosesser i Nord-Norge, 1593–1695”

”Tabellen over er en oversikt over antall kjente trolldomsprosesser i Nord-Norge i perioden 1593–1695. Tallene i parentes angir antall dødsdommer. Den store forskjellen mellom fylkene kan delvis forklares ut fra svært ulik kildesituasjon. Finnmark har landets beste rettskilder fra 1600-tallet, mens det meste av slike kilder er gått tapt for Troms og Nordlands vedkommende. På midten av 1600-tallet bodde det om lag 3200 mennesker i Finnmark, knapt 1200 av disse var av samisk herkomst.”

BLIX

HEMBYGDSFÖRENING? KULTURFÖRENINGAR.. ! Till era arrangemang i sommar! :)

Spelamansstämmor! Sameföreningar! Festivaler! ”Samedagar”!
Jag erbjuder mig att komma till er och i en föreläsning berätta om samernas historia
och samernas forna utbredning….. till Vänern, Vättern och södra Norge och hela Finland!

Hör av er å det snaraste!
Tfn 0729070058
mejl retepnoscire@hotmail.com
https://www.facebook.com/profile.php?id=100009534637279
Prislista nedan!

OBS Social prissättning samt i sommar rabatterat, så
att tre bokade föreläsningar inom ett år ger en gratis.

Jag erbjuder också paket med kurser, som lämpligen anordnas ilag med flera arrangörer. Här ingår kvällsföreläsning, dagkurs och dagföreläsningar i skolaulor – under
ett par intensiva dygn kan vi nå 3-4-500 invånare i din kommun.

Peter Ericson
Historiker
Sakkunnig i diverse sedvanemål
Arbetar med samtliga norrländska länsmuseer
och med ett tiotal samebyar

SouthSaamiHistory
Enskild firma

FATMOMAKKEGrupporträtt av samer i Fatmomakke.
Nr 3: Ol- Jons Maria.
Nr 5: Axel Lars Lisa.
Nr 11: Sjul Jons Lisa.
Nr 12: Gunilla Gorik gift med
Sivert Gorik. Foto Vilhelmina fotoarkiv
Bild via https://henriksfjall.wordpress.com/museet/tvangsforflyttningen-av-samer/

 

 

PRISLISTA för ideella föreningar i sommar

Ordinarie pris annars:  7 900 SEK exkl moms, Ordinarie för förening 3 900 SEK exkl moms.

JUNI
Föreläsning 45-70 min exkl frågor 80-100 min total ………  2 300 SEK
Föreläsning 20-30 min exkl frågor 40-55 min total ………   2 100 SEK

JULI
Föreläsning 45-70 min exkl frågor 80-100 min total ………  2 400 SEK
Föreläsning 20-30 min exkl frågor 40-55 min total ………   2 200 SEK

AUG
Föreläsning
Föreläsning 45-70 min exkl frågor 80-100 min total ………  3 000 SEK
Föreläsning 20-30 min exkl frågor 40-55 min total ………   2 500 SEK

Kurspaket v 22 maj/juni (skynda boka isåfall!!) 5 – 6 000 SEK*
Kurspaket v 24 (början eller slutet!) aug 5 – 6 000 SEK*

Logi och milavgift kan tillkomma, samt moms med 25% tillkommer alltid.

* Extremt lågt pris, tillfället kommer garanterat aldrig igen!

Bollnäs och samerna. Del Ett: Arkeologiska rön i utkanten, boställen i arkiven, en sejte och kustskogssamer…

Allt sedan jag för allra första gången arbetade i Hälsingland, i påskatid år 2000 i Bollnäs – där jag förevisades en sejte – har jag fascinerats av Bollnäs samiska historia.
Tiden känns nu mogen att summera en del.

1. Kustskogssamiska epoken ca 1600-1800, fjällsamiska 1600-1900, sockenlapparna 1740-1900

Samerna är många. Man kan se trakten Segersta-Hanebo-Skog-Söderala-Harmånger-Ockelbo som en enhet.

Perioder med kustskogssamisknäring  samt den huvudsakligen fjällsamiska (som förvisso av allt att döma lär ha börjat allra senast på 1600-talet) perioden.
De olika fördrivningsförsöken gentemot samerna måste räknas in i all historieskrivning här.
I den angivna trakten rör sig närmare ett hundratal vuxna samer mellan 1721 och 1729. Det finns en uppgift om att Segersta år 1699 ska ha emottagit en större omgång samer från ”Wemelands Dahl”, dvs Dalsland. Det är ju förvisso en fantastieggande tanke och hade varit en bra förklaring till de förvånansvärda mängder med samer som faktiskt finns i området i tidigt 1700-tal. En något mer prosaisk förklaring skulle ju kunna vara de rätt väldokumenterade s k etniska rensningsförsök som drevs igenom av Kung Fredrik I inte minst 1727-29. Från 1735 syns samer åter gifta sig i Gästrikland och röra sig mellan Falun och Valbo.
Perioden från kring 1740 till ca 1900 domineras för samernas del de skriftliga källorna av kategorierna lappdrängar, lapppigor och sockenlappar. Fjällsamer synes i ministerialboks-materialet speciellt från ca 1810. Samer i socknar som Berg i södra Jämtland kan synes passerande.

Nedan excerpter ur ministerialböckerna.
Utdrag och källhänvisningar i nästa rapport.

SEGERSTA 1721 jan Jon Larssons barn.
Testes: John Hindrichsson, hu Margeta Jonsdotter
Clämet Jonsson, hu Gunilla Andersdotter
Anders Larsson; Malin Andersdotter;
Tomas Nilsson; Margeta Olsdotter;
Jon Larsson; hu Sigrid Jonsdotter
Mårtens Hindrichsson; Sigrid Erllandsdotter;
Håkan Olsson och pigan Helena Mårtensdotter

SEGERSTA 1721 april
Jon Larssons son Lars 
Testes: John Hindrichsson, hu Marg. Swänsdotter (jfr Attmar 1715!)
Clämet Jonsson o hu Gunilla Andersdotter
Pijgan Karin Clemetzdotter

SKOG 1725
Nils Hindrichsson (se Ovansjö 1735!) Karin Larsdotter son Nils
Testes: Siuhl Hindrichsson, Brita Larsdotter

SKOG 1726 Thure Mårtensson s Anders
Testes: Aron Andersson; Pär Aronsson samt piga Margeta Andersdotter (Se Ovansjö 1735)

SEGERSTA 1729

SEGERSTA 1737 Jon Mårtensson död

SKOG 1742 Mårten Thuresson 30½ år död, synes vara Thure Ms son. December

HAMRÅNGE 1742 Lappman Lars Johnssons hustru (senare kommer många fler hamrångenoteringar)

SKOG 1743 Kierstin Pä(h)rsdotter. Aaron Anderssons efterlefwerska, död, 79 år.
Skog C:2 (1738-1799) Bild 169 (AID: v136682.b169, NAD: SE/HLA/1010178)

HANEBO 1744 Jöns Jonssons fru dör, 29 år gammal.

HANEBO 1748 Elias Mårtensson son Anders

HANEBO 1749 Elias Mårtensson

HANEBO 1752 Elias Mårtenssons dotter Sigrid, 2 år, död i koppor

Not: Torsåker och Ovansjö 1735-42 fem samiska vigslar på sju år.

SKOG 1756 Lars Nilsson dec; han noteras ett flertal tillfällen, bl a 1760 och 1770.
Han finns även i flera av husförhörslängder och har/får aldrig mer än ett vuxet eller stort barn. Hsn står varje gång i husförhörslängderna förtecknad på ”wid kyrkan”.

Platser: Hanebos sockenlappar bodde på Lilltjära från ca 1750-1819.
Gästgiveriet i Stråtjära tycks också ha haft samarbete

Det finns omskrivet hur samer övernattar i ett läger i Skog på väg från ”utställningsresor”.
Kustskogssamerna och sockenlapparna ter sig varandes ganska kända av fjällsamerna.
Källor här om utställmningstresor är dagsppress, som jag ska försöka söka igen till nästa rapport.

Det kan ibland vara ganska svårt – även för en rutinerad forskare – att skilja kustskogssamer från fjällsamer i detta område. Det kräver tid och att man följer vissa flyttlag och kartlägger årstiderna. Likaledes kan sjösamer och kustskogssamer bli ganska lösa i varandras kanter.

Årstidslägersamlingar finns och verkar flytta sig mellan norrra Västmanland, södra Dalarna, södra och norra Gästrikland. Nomadisering pågår under hela perioden; men under perioden kring 1790-1810 blir de flesta sockenlappar bofasta. Just Skogs sockenlapp får en strängare förordning än veterligen de flesta andra, varför han officiellt måste hålla sig ”wid Kyrckian”. Sedermera kommer såväl han som hans efterträdare ofta att röra sig åt Hamrånge.
De flesta av första generationens sockenlappar i regionen har genealogiska rötter i Dalarna. Föräldrar och andra släktingar syns ej sällan på visit.
Jacob Tidblad är en avskedad (sannolikt icke-samisk) soldat från Östervåla, som först träffar en samiska som följt med renarna på vinterbete; därefter flyttar han upp och gifter sig med en lokal samekvinna. Han tycks tjäna sockenlapp simultant åt Skog och Hanebo.

Mo och Ockelbo socknar har signifikant många samer och renar ca 1760-1790. En rättsprocess i Ockelbo-Hamrånge tingslag 1790 vittnar om en renhjord på över 400 djur i västra Ockelbo. Tidtals nyttjas bete i Ovansjö (vår/höst) och Valbo (vinter). Det senare upphör för en tid 1766; men flyttas istället söderut och norrut.

Ernst Moritz Arndt skriver om fjällsamer som jagar älg ned till Voxna socken
(källa och utdrag i nästa rapport). Arndt hade då besökt Ödmården och Skog innan, och hans skjutsbonde kom ifrån Skog.

Skog C:1 (1693-1737) Bild 151 / sid 145 (AID: v136681.b151.s145, NAD: SE/HLA/1010178)

Skog C:2 (1738-1799) Bild 225 (AID: v136682.b225, NAD: SE/HLA/1010178)

”Wid kyrkan”

Skog AI:3 (1779-1786) Bild 115 / sid 108 (AID: v136645.b115.s108, NAD: SE/HLA/1010178)

Segersta C:1 (1678-1752) Bild 80 / sid 74 (AID: v136628.b80.s74, NAD: SE/HLA/1010169)

finnlägret

”FINNLÄGRET” (foto: Bo Ulfhielm)

Länsmuseet Gävleborg har en egen blog, varur vi citerar här (ons 25 nov 2015):

Mellan Kilafors och Skog i södra Hälsingland finns en plats som kallas ”Finnlägret” Det är en lite speciell plats; en sandig platå inringad av två bergsknallar och två myrar. Det sägs att namnet kommer av att samer tidvis har bott här. Man kan förstå att detta varit en bra plats att bo på, med lavrik mark för renbete och flera kallkällor för vatten. I den pågående specialinventeringen i Skogs socken har vi flera gånger besökt Finnlägret och andra platser där det sägs att samer skall ha bott. Syftet har varit att försöka finna fysiska spår bakom de ortnamn och berättelser som kopplas till socknens samiska historia. Denna del av inventeringen har skett i samarbete med arkeologen Ewa Ljungdahl från Gaaltije, sydsamiskt kulturcentrum. Det har varit ett spännande, men också svårt, arbete att försöka reda ut vilka av de otydliga och svårtolkade lämningarna som faktiskt indikerar samisk bosättning. Det handlar om att försöka få upp ögonen för lämningar som vi vet finns där, men som vi ännu inte lärt oss hitta. Men nu har satsningen börjat ge resultat — ”

Här är Bosses & Länsmuseets blogg:

http://arkeologigavleborg.blogspot.se/2015/11/finnlagret-en-samisk-lagerplats.html

KOMMANDE BLOGGPOSTER:

Följer upp Länsmuseets resultat; tittar på årstidslägren och på frågan hur Dalarnas samer och Hälsinglands är kopplade till varandra.

ISTE
Foto: Jörgen Heikki, SR/Sameradion.
Marts Blomkvist från Iste, norr om Bollnäs samt Maria Björck och Bo Ulfhielm, antikvarier och arkeologer från Länsmuseet Gävleborg.

Massakern 1743 vs. morden 1931

Något om likheterna mellan storslakten på dalkarlar 22 juni 1743
och morden på demonstrerande arbetare 14 maj 1931?

Militären levererade nervösa unga officerare och ett ungt, oprövat manskap.
Sannolikt rådde samma sorts splittring i Mestertons kontingent som i de fåtaliga förband som inte vägrade skjuta på sina egna 1743 (Uppland och Västmanland vägrade – de hade sina familjemedlemmar i de manifesterande dalkarlarnas hop!).
Det högre befälet tycks också i bägge fallen ha svajat rejält. I fallet med 1743 hade nästan alla i ansvarig ställning såväl politiskt som adminstrativ som militärt lämnat Stockholm. Kvar var en mycket stressad och skräckslagen kung Fredrik I.

Skillnaderna?
Ådalen och Lunde hade sin Tore Andersson, som blåste Eld upphör.
på Norrmalms torg 1743 (idag Gustav Adolfs torg) pepprade man uppenbarligen tills alla låg ned.

1931 sköts på kropparnas nedre delar; vilket resulterade att både Erik Bergström och Eira Söderberg sköts i underlivet.

Efterspelet: 1743 ledde till något som började trappas upp till ett inbördeskrig.
1931 – där var stämningarna otroligt hätska och initiativet låt på regionens kommunister, som valde en låg profil; men i bakgrunden organiserade militärt eller paramilitärt genom organisationen Röd Front, som skötte ordningen på begravningarna och alla kommande demonstrationer.

KLIPP: Olle Häger träffade Astrid Söderberg 1995.
Hon var änka efter Erik Bergström.
Sedermera gifte hon sig med Erik Söderberg, Eiras bror.

Jag träffade själv Erik och Astrid 1981.

Museiturnéer, erbjudande (föreläsningar, forskning, kurser, historieworkshops, arkeologikurser)

Har inom senaste tiderna (sedan feb 2016) föreläst på följande museer

Ljusdalsbygdens Museum
Sundsvalls Museum
Länsmuseet Västernorrland
Örebro läns museum
Kristinehamns Konstmuseum

Erbjudanden har jag även fått från Köpings Museum
Kommande: Härjedalens Museum

Mitt företag kommer i skrivande stund under kommande vecka att genom den mycket rutinerade arkeologen och kännaren av samernas förhistoria Bernt Ove Viklund utbilda de sydliga länsmuseernas arkeologer och antikvarier utifrån BO:s rika skogliga och markarkivs-erfarenhet.
Vi kommer att erbjuda kurser på sensommaren samt troligen även i höst.

BOKNINGSLÄGET och vilka titlar som erbjuds
1. Bokning 29 maj – 31 aug eller ”juni-aug” är extra förmånligt och innebär 25% rabatt!
TITLAR: ”I Stormens öga – sedan del-/undertitel” om perioden 1400-1900 e.Kr respektive landskap i Jämtland, Härjedalen, Hälsingland, Medelpad och Ångermanland. I Gästrikland, Dalarna och Bergslagen pratar jag om fördrivningar. I Österbotten och Värmland skapas vi tillsammans – ni som arrangörer, jag som föreläsare – tema tillsammans.
Det finns datum lediga och jag finns t ex i Jämtland 19-21 juni; i södra Norrland och ev Dalarna v 32 i augusti, i Västernorrland kring 18-20 aug och 22/25 aug i södra Västerbotten med omnejd. Jag föreläser även om samernas organisationshistoria och om sedvana och sedvanemål. Temat ”goda relationer mellan grupper” kan också skapas i samarbete med arrangörer.
JUNI månad är i särklass mest förmånligt boka. Lägg kring 19-21 juni, så kan du t o m slippa resekostnaden, kanske till och med logitillägg!
Juli är extra förmånligt för Värmland med Västerdalarna; Finland med Österbotten liksom Mälardalen.
Augusti är snart fullbokat men i mitten kan mellersta delarna av landet få bra deal.

2. Hösten kan man dels ta en uppdaterad version av ovanstående*; dels välja min universitetsföreläsning men på svenska:
”From Anxious North to (in real time) Extinct Taiga Peoples Lost subsistence’s and echoes of lost forest nomads languages with focus at AD 1400-1900 and Europe.” 

3. Vintern kan man dels göra som hösten; dels boka in kurspaket eller workshop-paket.
Där är passligt då att gå samman med andra arrangörer.
Ett tema om häxprocesser och trolldomsprocesser som riktar sig mot samerna kommer att erbjudas mellan november 2017 och februari 2018.

4. Dessutom utkommer en antologi om sydsamernas historia som jag är högst delaktig i; den kommer sannolikt att marknadsföras fr a i september månad och i omgångar framöver. Här kommer det också kunna komma gå att boka in mig och andra av de bidragande författarna.

Nota bene: Jag bygger under kommande år – förhoppningsvis . tillsammans med olika aktörer i nedan nämnda län ett ganska omfattande forskningsprojekt för att se hur samerna interagerade sinsemellan och hur relationen var till staten och det omgivande dels feodala och unionstida, dels stormaktstida samhället:
Jämtland, Västernorrland, Värmland, Örebro.
Eventuellt även Dalarna och Västmanland.

PE MORA

malungfullsatt
Storfiskarn Exterior_lansmuseet

Peter Ericson
13 maj 2017

Boka flera föreläsningar = win\win. Somrig mängdrabatt juni-juli-augusti.

NU HAR NI CHANSEN. kombinerbart med sociala prissättningen = föreningar har kraftigt rabatterade priser!

Boka tre föreläsningar och få en gratis!

Eller följ en prisplan härnedan

OBS att erbjudandet också kan omformas till att omfatta kurspaketen, som vi erbjuder.

BÖLEN

1890augusti-samer-i-Ulvohamn-fotograferade-av-kaptenen-pa-Oscar-IIs-fartyg-Drott-dar-hotellet-nu-ligger-1 helsinge
BILDER:
1. Nils Nilsson Burgström och Lisa Stina Andersdotter, Bölen, Högsjö.
Urklassiska ångermannasamer med vilhelminakopplingar
2. De ovannämndas sommarsijter eller flyttlag
3. Helsinge socken i Finland år 1843.

PRISPLAN följer nedan

HALVA

S  o  m  m  a  r  p  r  i  s  e  r  Sverige & Österbotten juni, juli, augusti
ORDINARIE
Kommuner, länsmuseer, företag en föreläsning 1h …… 4 500 inkl moms
Boka 2 i sommar, 2 i höst, varierande eller samma tema efter er önskan 12 000
Boka 1 i sommar, 3 i höst 13 000
Boka fem valfria, alla olika teman 13 900
Tillkommer milersättning, vanligen inte logi!
Österbotten företrädesvis i juli; Norge/Nord-Tröndelag eller Sör-Tröndelag 20-21 juni.
Dalarna & Gävleborg rekommenderas tidigt i augusti.
I Skrivande stund är 30-31 maj lediga datum ännu.

Sociala prissättningen
Ideella föreningar 1h ……  3 200 inkl moms
Boka 2 i sommar, 2 i höst, varierande eller samma tema efter er önskan …  8 000 SEK inkl moms
Boka 1 i sommar, 3 i höst 9 400
Boka fem valfria, alla olika teman 9 900
Tillkommer milersättning, vanligen inte logi!
Österbotten företrädesvis i juli; Norge/Nord-Tröndelag eller Sör-Tröndelag 20-21 juni
Dalarna & Gävleborg rekommenderas tidigt i augusti.
I Skrivande stund är 30-31 maj lediga datum ännu.

Priserna är cirkapriser men landar där på 400 SEK när.
Juli billigast, därnäst juni. Lite dyrare är sista två veckorna i augusti.
Utomhus billigare än inomhus (svängmån +- 400 SE).
maj pris som juni. Kortare föreläsningar lite billigare.

OBS allt detta kan kombineras med kurspaket, workshop-paket;
exkursion/befaring samt med guidning – allt om du är ute i god tid med din förfrågan.

Kontakta mig för offert:

https://www.facebook.com/profile.php?id=100009534637279