Clarkes medelpadssamer med sommarbete för ren 1799, nu på svenska

CLARKE OM SUNDSVALL 1799
”Sundswall är en rar liten stad, men ger ett märkvärdigt intryck på en främmande resenär; ty husen som den består av är samtliga byggda såsom voro de belägne i en bondby – Detta är ett synnerligt lämpligt vattenhål och stranden är beundransvärt väl lämpad att bada ifrån. Det finns här en liten pir. Handeln är likt Gävle betydelsefull, man idkar handel på London, exporterar tackjärn, timmer, furustockar, plank ,tjära osv. Man importerar salt, lite hampa och ibland, men ej synnerligt omfattande, korn.
Det ligger en vacker ö i fjärden, till vilket samerna (the Laplanders) årligen för sina renar  på bete ungefär den här årstiden (1 juli). Innan vintern sätter in, återvänder de och tar tillbaka hjordarna. En samisk-avlad (A Lapland breed) hundras är ganska frekvent och liknar järven. —  ”
(Clarke 1803: s 257, PE accent.)

VAAGSBÖE

Digitalt Museum:  (Original-bildtext ) Droskor med kuskar och passagerare på Stora torget. Rådhuset efter branden 1803, till vänster det så kallade ”Forsstedtska huset” var rådhus till 1867 då det nuvarande togs i bruk.

Something On The Invention of Tradition, in Scottish Highlands and at the Swedish Court

On A basic anthopologic and historic work by Eric Hobsbawm and Terence Ranger.

Here is the work https://books.google.se/books?id=sfvnNdVY3KIC&printsec=frontcover&hl=sv&source=gbs_ge_summary_r&cad=0#v=onepage&q&f=false

Hugh Trevor-Roper wrote a crucial essay about Tartan and clansmen inventing in the 1700s.
The 1700s is also the century when King Gustav III of Sweden drew a folk costume (in 1778), which he found as a useful and rational effort for his people. Since, hundreds and hundreds of parishes has formed their parish costume out of the royal model!

GIII

”This literary invention was matched by the creation of the Highland tartan by Thomas Rawlinson, a member of well established English Quaker family.  In 1727, he made an agreement with a local Scottish chieftain to lease a wooded area and operate a furnace to create charcoal for industrial operations on the north of England.  While he was there, he became interested in the Scottish costume as it related to the efficiency of his own workers, who wore a ”belted plaid” that was inconvenient for work in and around the furnace.  He used an English tailor to create the ”felid beg,” phlbeg, or ”small kilt”, which was achieved by separating the skirt from the plaid and converting it into a distinct garment, with pleats already sewn.  Rawlinison himself wore this new garment, and his example was followed by his Scottish associate, Ian MacDonnell of Glengarry.  After that, the clansmen, as always, obediently followed their chief and was promptly adopted by the rest of Highland Scotland.”
(Quote from book review http://catdirtsez.blogspot.se/2014/10/the-invention-of-tradition-1983-edited.html)

Ye_principal_clovris_of_ye_clanne_Stewart_tartan_(Vestiarium_Scoticum)

CeltusOwn work

”ye principal clovris of ye clanne Stewart” tartan, as published in the Vestiarium Scoticum. Modern thread count: R6 W56 Bk6 W6 Bk6 W6 g26 R16 Bk2 R2 W2.

kilts-plaids-large
Like Swedish King Gustav III:s costume; the 1700s Rawlinson in 1727 had its imagined inspirational clothing models. Nevertheless; it is the 1700s view, on how the 1500s did look like, which were governing how the new folk costumes appeared.

Funderingar om En ny sedvanerättsutredning (!) & kulturell renhetsiver 1788 och annat (#2nd Ed.)

I tankens flykt – från ”2018 års Gränsdragningskommission” till 1788 års etniska rensningsprojekt via ett besök i Helsinge socken, Nyland, Finland.

Jag anser, att från högre ort skall utfärdas en förordning att alla lappar skall inflytta i Lappland. Vägrar de skall de sändas till besuttne män söder om Uppsala för att där bruka torp eller backstugor. De skall dock först få ersättning för renar och bössor. Skjutsen skall kronan bestå. Månne den inte är angelägnare än fångskjutsen. — ” (1789, Inrikes Tidningar ”1398 Kungörelser
Undersökning om de s.k. sockenlapparna skulle kunna förmås till samhällslevnad Blix M 1789, dec)

PE. Skriver i slutet av mars, 2017. Helsingfors.

Undersökt på plats Helsinge socken; funderat på Gränsdragningskommissionens utdaterande samt på 1788 års Förordning om Hemortsrätt och dess betydelse för samerna (och romerna).

HKMS000005 km0000lzrp

1. De bosättande svensktalande landnám-tagarna kring 11-1200-talen ter sig ha varit vilsekomna, lika illa som den historiskt senare C. Columbus. Dom kan ha trott att dom var i Norrland.

2. Det behövs göras en ny sedvanerättsutredning. Jag har förslag; och jag ska redogöra för dessa snart framledes!

3. 1788 års Förordning om Hemortsrätt. Det bör ha varit den här lagstiftningen; faktiskt uppkommen under Gustav III och ödesdigert lanserad i samband med Patriotiska sällskapets pristävling om hur man skulle hindra samer att utöva samiska näringar; dvs hur man effektivast skulle ackulturera samerna (och komma åt deras mark).
Detta ledde till att samerna tvångsbofastgjordes; vilket ledde till massdöd i spädbarnsdöd, i barnsäng, och en allmän kraftig stagnation och tillbakagång i den samiska befolkningsutvecklingen utanför den s k  egentliga lappmarken.
En annan grupp som kom ännu sämre i kläm var romerna, vilka saknade all form av hemortsrätt.

Så här kunde det låta i Kungl. Patriotiska Sällskapets pristävling:

Jag anser, att från högre ort skall utfärdas en förordning att alla lappar skall inflytta i Lappland. Vägrar de skall de sändas till besuttne män söder om Uppsala för att där bruka torp eller backstugor. De skall dock först få ersättning för renar och bössor. Skjutsen skall kronan bestå. Månne den inte är angelägnare än fångskjutsen. Var man, som vill plantera ett lapphushåll på sina ägor, skall anmäla detta till Landshövdingen. Sockenlapparna talar ju svenska. Genom kriget finns många torp öde, där ägaren hellre borde se en lapp, än att stugorna står tomma. Man torde tro att dessa lappar inte ändrade sitt levnadssätt, men det finns bevis för att dalkarlar, som av födobrist lämnat Dalarna avlade provinsens klädedräkt och seder när han flyttade. Detta skulle aldrig ha hänt om de stannat i Dalarna. Även i bibeln finns liknande exempel. Inom 20 år skall dessa lappar vara inlämmade i våra sydligare nejder och ha antagit dess seder och bruk. (PE framhävning).
 I det nya luftstrecket skall det svenska mannamodet flytta in i dessa fega och försagda avfödingar av de forna frostiga och snöiga, de äldsta av rimtussar.

Olof Björlings svar på samma fråga *:

och det berättas att de ligger nakna i sina kojor. Vilka grova laster kan inte bli av detta. Svårigheten att förändra ett så vilt folk är betydande. Svårare än för Tsar Peter den store att utan tvång förändra ryssarna. Våra lappar är så intagne av kärlek till sitt levnadssätt att de aldrig skulle vilja lämna det frivilligt. De borde vara skrivna i vissa socknar och anvisade områden på sockenallmänningen och vid svårt straff förbjudas att flytta någon annanstans. De skulle då kunna undervisas i religion. Dessutom skulle inte privata skogar bli skövlade. Deras barn över två år skulle med tvång tagas ifrån dem och uppfostras till vanliga människor. —  [PE framhävning]

* ”Frågan” :

Om det icke vore lämpligt att kringstrykande lappar byggde hus och levde som andra SVAR UPPÅ THEN AF KONGL. PATR. SÄLLSKAPET UTSTÄLDTA FRÅGA UTI INRIKES TIDNINGEN N:O 63 AF DEN 13 AUGUSTI 1787. OM THET ICKE WORE MÄST NYTTIGT, AT KRING- STRYKANDE LAPPAR UTOM LAPP- MARKEN, MÅ LEDAS TIL ATT BYGGA SIG HUS, OCH INGÅ I SAMMA NÄRINGS- MEDEL, SOM DERAS ÖFRIGA MEDBORGARE; OCH HWILKA UTWÄGAR MÅ WARA DE BÄSTA, TIL AT SMÅNINGOM FÖRA OCH WÄNJA DEM TIL ET SÅDANT FÖRÄNDRADT LEFNADSSÄTT.

GIII
Digitalt Museum.

Peter Ericson
SouthSaamiHistory
28 mars 2017

holmon_umea_karta2

F o r t b i l d n i n g s k u r s SAMERNAS HISTORIA maj-sep 2017 (inkl prislista)

Beställ snarast för bästa avtal!
Specialfortbildningskurs för politiken och tjänstemän, ansvariga i förvaltning etc!

 

F o r t b i l d n i n g s k u r s e r
för politiker och tjänstemän
om samernas historia

1. Samernas historia i Norden Kr.f – 2017
2. Samernas historia i Norden och Sverige Kr.f – 2017
3. ”Saepmie/Sábme/Sápmi i Sverige
(kolonisation i realtid?)”

KURSEN finns i tre delar med olika nivåer.
Del 1 fokuserar på tiden 500 e.Kr – idag;
kolonisation, övergrepp, undanträngning, religionsförföljelse,
etnisk rensning; renskötselns historia och samiska organisationshistorien

ANSVARIG och utförare: Peter Ericson Sakkunnig historiker och mångårig lärare, föreläsare, författare kring samernas historia; arbetat på flera länsmuseer etc.

PRESSBYRÅMANNEN

GRUND-PRISLISTA per tillfälle (minskar vid större bokningar) 2 MAJ till 30 SEPTEMBER  2-3h/heldag exklusive moms (plus minus 50 SEK):

Medelstora företag, små kommunala grupper 5-8 st …………………………………. 5 600 / 6 700
Stora företag 10-15 st deltagare …………………………………………………………………………….. 6 300 / 7 200
Stora företag 16-34 st deltagare …………………………………………………………………………. 8 000 / 8 900
Stora företag 35-59 st deltagare …………………………………………………………………….. 8 500 / 9 000
Aulaföreläsningar/Motsvarande ……………………………………………………………….. 9 000 / –
Lärargrupper, lärar-pedagoogikstuderande …………………………………………………..
Enmansföretag upp till tre företag ihop, med sällskap 3-5 personer …… 4 500/6 000 exkl moms
Journalister inkl källkritik-parti …………………………………………… 7 400 / 9 400
Advokater inkl genomgång av tre sedvaneprocesser ur historikerns perspektiv … 13 000/16 000
Politikergrupper ………………………………………………………………….. 7 900 / 8 900
Arkiv, bibliotek museer ………………………………………………… 6 800 / 7 600
Statliga, kommunala, landsting ……………………………….. 8 800 / 9 900
Skolföreläsning klassrum…………………………………. 4 000 / 5 000 (engelska 5000/6000)
Dito aula ………………………………………….. 8 400 (eng. 9 300)
Två aula på en dag …………………..  10 700 (eng. 12 500)
Tre aulaföreläsningar för elever eller studenter på en dag …. totalt 12 500 (eng 14 000)
3-5 på två dagar ………………………….. 16 000 (eng. 18 400)
Engelska tillkommer annars 900 SEK exkl moms på allt.

Peter Ericson
Historiker, Föreläsare, Sakkunnig i samernas historia
SouthSaamiHistory
Enskild firma
.. Som var sakkunnig i Nordmalings- och Rätanmålen 2000-2012,
och utkommer snart med en antologi om sydsamernas historia; undervisat i Umeå och Uppsala mm. Föreläst på universitet sedan 1996 och för allmänheten sedan 1999.

karta-1

Norska staten, ALDERS TIDS BRUK & Lappkodisillen. Skiss til Åbent brev.

Internationella samfund som FN och IWGIA osv må få norska staten att erkänna de svenska sydsamernas urgamla sedvänja etter alders tids bruk att nyttja sommarbete enligt det som beskrivs i lappkodisillen/-kodicillen och som sedan efter all förmåga praktiserats.

Jag har under några månader från juni 2016 till januari 2017 studerat två jämtländska samebyars sommarbete; och deras renskötsel utsätts för en mycket stor risk (för nedlagd renskötsel) med alla gränsstängningar, som Norge hittills i decennier vägrat förhandla om. Lappkodicillen må erkännas!

I äldre tider flyttade norska och svenska samer ofta tillsammans, såväl vinter som sommar. Själva dikotomin ”norska / svenska samer” härrör från relativt sen tid; o än användandet tilltar och accentueras i och med skatteräfster med bakomliggande storpolitiska maktstrider på 16- och 1700-talen. Så kallade lappräntor eller skatten för nyttjandet av landen betalades på den skatteuppbörd som ägde rum vid tingen (som förvisso ofta låg ganska illa relativt renskötselåret). Vanligen administrerades den övergripande uppbörden från Sverige ganska långt fram i tid (eller om vi säger ca 1530-1749); och inte så få samer skattade till bägge rikena. Det finns en skattehistorik som faller tillbaka ända på Thorolv Kveldulfssons och Magnus Erikssons dagar ca 875-1320; men det för för långt att gå in på detta här.
Vad man däremot bör nämna är dubbelbeskattningen. I det mer feodala dansk-norska riket såg man samer som ägodelar eller underlydande som skulle betala för sitt uppehälle och för beskydd. Såsom undersåtar såg tvivelsutan svenska myndigheterna samerna också. Det heter ju i den äldre historien att samerna var ”bortrymda” till Norge. Och där på andra sidan företogs vanligen något fuffens eller ofog; oavsett från vilket lands perspektiv det sågs. I själva verket levde samerna nära naturen och följde med bytesdjur och sina allt större tamrenhjordar. Vildren tycks ha funnits med en framväxande intensiv renskötsel med allt större hjordar. Kring 1670-80 fanns ännu – åtminstone säsongs- eller periodvis – vildren i nedre skogslandet i det av Orrnäsfjälls samer brukade områdena. Samtidigt flyttade man helnomadiskt ända till kusten redan kring 1690-1702 och sannolikt också tidigare ändå. Vinterflyttningar till Hammerdal och Rödön-Brunflo kan ha föregått de medelpadsflyttningar som nu finns dokumenterade från decennierna kring 1700.

Bauer_Rast_under_flyttningen_Sydlappar_WEBB (1)

 

Funderingar mellan medeltida columbusar, ny renbetesutredning (?), kulturell renhetsiver och Gustavs dödsmask

Jag anser, att från högre ort skall utfärdas en förordning att alla lappar skall inflytta i Lappland. Vägrar de skall de sändas till besuttne män söder om Uppsala för att där bruka torp eller backstugor. De skall dock först få ersättning för renar och bössor. Skjutsen skall kronan bestå. Månne den inte är angelägnare än fångskjutsen. — ” (1789, Inrikes Tidningar ”1398 Kungörelser
Undersökning om de s.k. sockenlapparna skulle kunna förmås till samhällslevnad Blix M 1789, dec)

PE. Skriver i slutet av mars, 2017. Helsingfors.
Undersökt på plats Helsinge socken; funderat på Gränsdragningskommissionen samt på 1788 års Förordning om Hemortsrätt och dess betydelse för samerna (och romerna).

HKMS000005 km0000lzrp

1. De bosättande svensktalande landnám-tagarna kring 11-1200-talen ter sig ha varit vilsekomna, lika illa som den historiskt senare C. Columbus. Dom kan ha trott att dom var i Norrland.

2. Det behövs göras en ny betesrättsutredning. Jag har förslag; och jag ska redogöra för dessa snart framledes!

3. 1788 års Förordning om Hemortsrätt. Det bör ha varit den här lagstiftningen; faktiskt uppkommen under Gustav III och ödesdigert lanserad i samband med Patriotiska sällskapets pristävling om hur man skulle hindra samer att utöva samiska näringar; dvs hur man effektivast skulle ackulturera samerna (och komma åt deras mark).
Detta ledde till att samerna tvångsbofastgjordes; vilket ledde till massdöd i spädbarnsdöd, i barnsäng, och en allmän kraftig stagnation och tillbakagång i den samiska befolkningsutvecklingen utanför den s k  egentliga lappmarken.
En annan grupp som kom ännu sämre i kläm var romerna, vilka saknade all form av hemortsrätt.

 

Så här kunde det låta i Kungl. Patriotiska Sällskapets pristävling:

Jag anser, att från högre ort skall utfärdas en förordning att alla lappar skall inflytta i Lappland. Vägrar de skall de sändas till besuttne män söder om Uppsala för att där bruka torp eller backstugor. De skall dock först få ersättning för renar och bössor. Skjutsen skall kronan bestå. Månne den inte är angelägnare än fångskjutsen. Var man, som vill plantera ett lapphushåll på sina ägor, skall anmäla detta till Landshövdingen. Sockenlapparna talar ju svenska. Genom kriget finns många torp öde, där ägaren hellre borde se en lapp, än att stugorna står tomma. Man torde tro att dessa lappar inte ändrade sitt levnadssätt, men det finns bevis för att dalkarlar, som av födobrist lämnat Dalarna avlade provinsens klädedräkt och seder när han flyttade. Detta skulle aldrig ha hänt om de stannat i Dalarna. Även i bibeln finns liknande exempel. Inom 20 år skall dessa lappar vara inlämmade i våra sydligare nejder och ha antagit dess seder och bruk. (PE framhävning).
 I det nya luftstrecket skall det svenska mannamodet flytta in i dessa fega och försagda avfödingar av de forna frostiga och snöiga, de äldsta av rimtussar.

Olof Björlings svar på samma fråga *:

och det berättas att de ligger nakna i sina kojor. Vilka grova laster kan inte bli av detta. Svårigheten att förändra ett så vilt folk är betydande. Svårare än för Tsar Peter den store att utan tvång förändra ryssarna. Våra lappar är så intagne av kärlek till sitt levnadssätt att de aldrig skulle vilja lämna det frivilligt. De borde vara skrivna i vissa socknar och anvisade områden på sockenallmänningen och vid svårt straff förbjudas att flytta någon annanstans. De skulle då kunna undervisas i religion. Dessutom skulle inte privata skogar bli skövlade. Deras barn över två år skulle med tvång tagas ifrån dem och uppfostras till vanliga människor. —  [PE framhävning]

* ”Frågan” :

Om det icke vore lämpligt att kringstrykande lappar byggde hus och levde som andra SVAR UPPÅ THEN AF KONGL. PATR. SÄLLSKAPET UTSTÄLDTA FRÅGA UTI INRIKES TIDNINGEN N:O 63 AF DEN 13 AUGUSTI 1787. OM THET ICKE WORE MÄST NYTTIGT, AT KRING- STRYKANDE LAPPAR UTOM LAPP- MARKEN, MÅ LEDAS TIL ATT BYGGA SIG HUS, OCH INGÅ I SAMMA NÄRINGS- MEDEL, SOM DERAS ÖFRIGA MEDBORGARE; OCH HWILKA UTWÄGAR MÅ WARA DE BÄSTA, TIL AT SMÅNINGOM FÖRA OCH WÄNJA DEM TIL ET SÅDANT FÖRÄNDRADT LEFNADSSÄTT.

GIII
Digitalt Museum.

Peter Ericson
SouthSaamiHistory
26 mars 2017

GIII

Funderingar mellan medeltida columbusar, ny renbetesutredning (?), kulturell renhetsiver och Gustavs dödsmask

Jag anser, att från högre ort skall utfärdas en förordning att alla lappar skall inflytta i Lappland. Vägrar de skall de sändas till besuttne män söder om Uppsala för att där bruka torp eller backstugor. De skall dock först få ersättning för renar och bössor. Skjutsen skall kronan bestå. Månne den inte är angelägnare än fångskjutsen. — ” (1789, Inrikes Tidningar ”1398 Kungörelser
Undersökning om de s.k. sockenlapparna skulle kunna förmås till samhällslevnad Blix M 1789, dec)

PE. Skriver i slutet av mars, 2017. Helsingfors.
Undersökt på plats Helsinge socken; funderat på Gränsdragningskommissionen samt på 1788 års Förordning om Hemortsrätt och dess betydelse för samerna (och romerna).

HKMS000005 km0000lzrp

1. De bosättande svensktalande landnám-tagarna kring 11-1200-talen ter sig ha varit vilsekomna, lika illa som den historiskt senare C. Columbus. Dom kan ha trott att dom var i Norrland.

2. Det behövs göras en ny betesrättsutredning. Jag har förslag; och jag ska redogöra för dessa snart framledes!

3. 1788 års Förordning om Hemortsrätt. Det bör ha varit den här lagstiftningen; faktiskt uppkommen under Gustav III och ödesdigert lanserad i samband med Patriotiska sällskapets pristävling om hur man skulle hindra samer att utöva samiska näringar; dvs hur man effektivast skulle ackulturera samerna (och komma åt deras mark).
Detta ledde till att samerna tvångsbofastgjordes; vilket ledde till massdöd i spädbarnsdöd, i barnsäng, och en allmän kraftig stagnation och tillbakagång i den samiska befolkningsutvecklingen utanför den s k  egentliga lappmarken.
En annan grupp som kom ännu sämre i kläm var romerna, vilka saknade all form av hemortsrätt.

PRESSBYRÅMANNEN

Så här kunde det låta i Kungl. Patriotiska Sällskapets pristävling:

Jag anser, att från högre ort skall utfärdas en förordning att alla lappar skall inflytta i Lappland. Vägrar de skall de sändas till besuttne män söder om Uppsala för att där bruka torp eller backstugor. De skall dock först få ersättning för renar och bössor. Skjutsen skall kronan bestå. Månne den inte är angelägnare än fångskjutsen. Var man, som vill plantera ett lapphushåll på sina ägor, skall anmäla detta till Landshövdingen. Sockenlapparna talar ju svenska. Genom kriget finns många torp öde, där ägaren hellre borde se en lapp, än att stugorna står tomma. Man torde tro att dessa lappar inte ändrade sitt levnadssätt, men det finns bevis för att dalkarlar, som av födobrist lämnat Dalarna avlade provinsens klädedräkt och seder när han flyttade. Detta skulle aldrig ha hänt om de stannat i Dalarna. Även i bibeln finns liknande exempel. Inom 20 år skall dessa lappar vara inlämmade i våra sydligare nejder och ha antagit dess seder och bruk. (PE framhävning).
 I det nya luftstrecket skall det svenska mannamodet flytta in i dessa fega och försagda avfödingar av de forna frostiga och snöiga, de äldsta av rimtussar.

Olof Björlings svar på samma fråga *:

och det berättas att de ligger nakna i sina kojor. Vilka grova laster kan inte bli av detta. Svårigheten att förändra ett så vilt folk är betydande. Svårare än för Tsar Peter den store att utan tvång förändra ryssarna. Våra lappar är så intagne av kärlek till sitt levnadssätt att de aldrig skulle vilja lämna det frivilligt. De borde vara skrivna i vissa socknar och anvisade områden på sockenallmänningen och vid svårt straff förbjudas att flytta någon annanstans. De skulle då kunna undervisas i religion. Dessutom skulle inte privata skogar bli skövlade. Deras barn över två år skulle med tvång tagas ifrån dem och uppfostras till vanliga människor. —  [PE framhävning]

* ”Frågan” :

Om det icke vore lämpligt att kringstrykande lappar byggde hus och levde som andra SVAR UPPÅ THEN AF KONGL. PATR. SÄLLSKAPET UTSTÄLDTA FRÅGA UTI INRIKES TIDNINGEN N:O 63 AF DEN 13 AUGUSTI 1787. OM THET ICKE WORE MÄST NYTTIGT, AT KRING- STRYKANDE LAPPAR UTOM LAPP- MARKEN, MÅ LEDAS TIL ATT BYGGA SIG HUS, OCH INGÅ I SAMMA NÄRINGS- MEDEL, SOM DERAS ÖFRIGA MEDBORGARE; OCH HWILKA UTWÄGAR MÅ WARA DE BÄSTA, TIL AT SMÅNINGOM FÖRA OCH WÄNJA DEM TIL ET SÅDANT FÖRÄNDRADT LEFNADSSÄTT.

GIII
Digitalt Museum.

Peter Ericson
SouthSaamiHistory
26 mars 2017

I Stormens Öga: Samer i Hälsingland-Medelpad med omnejd. Shelters, flyttstråk, kustskogssamer

ARTIKELSERIE (i 10-12 delar), Del 1.  Flyttstråken och nomadiseringsvägarna 1670-1770

OBS Denna artikelserie hamnar sannolikt bakom betalvägg efter Del 2. Elva olika nomadiseringsmönster genomgås.

Här är stråken i fokus lite mer än näringen. Det kommer alltid att finnas ytterligare blandformer och en hel del samer passerar genom flera av dessa kategorier under ett liv. De bägge första och den sista gruppen utgör de i särklass största, oftast uppåt 30-40% vardera.

03d7b-dsc_0851
Dellen. Wikimedia Commons, Dellen från Avholmsberget. Upphovsperson: Zejo.

1. Tidigast går att urskilja de s k kustskogssamiska stråken från Selånger över Dellenbygden och Järvsö-Ljusdal-ibland Färila. Jon Larsson; Cicilia Andersdotter (nedan); Anders Pålsson; Jon Klementsson. Åretruntmarkerna är ofta kustnära, mellan Bergsjö-Gnarp och Hudiksvall-Enånger. Under säsongens gång kan man flytta sig till nordligaste hälsingekusten, Njurunda eller Tyndeö. Såväl fjäll- som kustskogssamer och sjösamer hålls i Tynderö och på andra samlingsplatser.
Sannolikt äger skiljningar rum på Klissberget under Kolsta, Nacksta, Knävlands byar; och slakt kring Gärde i Skön, en flerhundraårig tradition. Visten i Skön tycks finnas nära Målås; Roken; Bandsjöarna; på tresockengränsen nära Stavreviken finns ett viste i Stavreskogen.
Att dessa stråk urskiljes tidigast beror snarare på källsituationen (att prästen känner dessa ansikten och namn bättre, än fjällsamernas) än på något annat.
Kustskogssamerna är urskiljbara från ca 1670-90 och fram till 1900-talet. Selånger, Järvsö och Norrbo-Bjuråker är vintertillhåll; kusten sommar. Men tidigt ser vi också semi-bofasta samer.

Klassiska kustskogssamer synes vara

Cicilia Andersdotters familj och sijter.

Cicilia Andersdotter, död 1730. Född ca 1669-70 i Medelpad
blef död wid lägret wäster om byn”. Vid sin död gift med Clemet Jonsson; tidigare med Mårten Larsson. Sex barn, varav fyra döttrar. Död 6 juni, begravd 8 juni. Med Clemet var hon gift i trettio år. Hon blev 61 år gammal. (Norrbo C:1 (1688-1736) Bild 178 / sid 175 )

Norrbo är en mycket liten socken med i perioden ordentlig försedd med samisk aktivitet. Det fanns flera visten i såväl socknen som omnejden. Ett väster om byn och åter ett annat i Västansjö; i närbelägna Bjuråkers centrala eller snarare sydligaste delar. Sedermera kom sockenlapparna att bo en bit sydväst om kyrkan. Även Lappkyrkan i Bergsjö kan ha spelat in i den lokala logerandet och logistiken, liksom olika platser i Bjuråker, Forsa och måhända Delsbo. I senare tider flyttade ofta fjällsamer över Dellen.

1b) Den extensiva ”kustskogs-routen”: Jon Larsson och andra av dessa äldre skogssamer synes ha begagnat ett område bortom Färila;dvs Kårböle-Los-Hamra och/eller hogdalsbyarna-Älvros-Sveg-

Vi citerar Hülphers:

Lappar uppehålla sig icke nu för tiden på detta pastorats skogar. Helsinge Lappar hafwa förut med sina Rens=hjordar färdats härigenom åt Fjäll=kanten, men äro nu wid 10 Daler Silfw:mts wite förbudne, at komma hit åt, för den skada de tilfogat ortens Inbyggare.

1c) Mindre varianter av huvud-routen finns; på mellan två och tre socknar eller runt hela eller halva Dellen. Det finns anledning att tro att de samer som Swab mötte 1796 nomadiserade runt kanske två tredjedelar av denna vidsträckta, meteoritskapade dubbelsjö. Vi tror oss ha identifierat de samiska aktörerna såsom dessa:

– Krigsveteranen tillika sockenlappens i Delsbo son; Anders Thomasson Hjort, samegrabben som blev soldat, son till Sigrid Olofsdotter och Thomas Thomasson.
– Hjorts fru lappigan Malin Clementsdotter från Enånger socken.
– Mårten Clementsson, sockenlapp, boende eller i vart fall skriven i Berge by i Bjuråker.
– Margareta Mårtensdotter, Mårtens dotter.
– Samt en kusin till den sistnämnda

Anders bör vara den man som bär svensksundspenningen om halsen i Swabs redogörelse från 1796. Vi möter honom ca sju år senare, när han gifter om sig (nedan) med en piga (Lisa Olsdotter från Glombo) från Uppland.

I Stormens Öga: samiska näringar, ”shelters”, samlingar och fördrivningar i XYZ-län. (Del 1 av 12. Kustskogssamers router)

OBS Denna artikelserie hamnar sannolikt bakom betalvägg efter Del 2. Elva olika nomadiseringsmönster genomgås.

Flyttstråken och nomadiseringsvägarna 1670-1770


Här är stråken i fokus lite mer än näringen. Det kommer alltid att finnas ytterligare blandformer och en hel del samer passerar genom flera av dessa kategorier under ett liv. De bägge första och den sista gruppen utgör de i särklass största, oftast uppåt 30-40% vardera.

norrbo

1. Tidigast går att urskilja de s k

kustskogssamiska stråken från Selånger över Dellenbygden och Järvsö-Ljusdal-ibland Färila. Jon Larsson; Cicilia Andersdotter (nedan); Anders Pålsson; Jon Klementsson. Åretruntmarkerna är ofta kustnära, mellan Bergsjö-Gnarp och Hudiksvall-Enånger. Under säsongens gång kan man flytta sig till nordligaste hälsingekusten, Njurunda eller Tyndeö. Såväl fjäll- som kustskogssamer och sjösamer hålls i Tynderö och på andra samlingsplatser.
Sannolikt äger skiljningar rum på Klissberget under Kolsta, Nacksta, Knävlands byar; och slakt kring Gärde i Skön, en flerhundraårig tradition. Visten i Skön tycks finnas nära Målås; Roken; Bandsjöarna; på tresockengränsen nära Stavreviken finns ett viste i Stavreskogen.
Att dessa stråk urskiljes tidigast beror snarare på källsituationen (att prästen känner dessa ansikten och namn bättre, än fjällsamernas) än på något annat.
Kustskogssamerna är urskiljbara från ca 1670-90 och fram till 1900-talet. Selånger, Järvsö och Norrbo-Bjuråker är vintertillhåll; kusten sommar. Men tidigt ser vi också semi-bofasta samer.

Klassiska kustskogssamer synes vara

Cicilia Andersdotters familj och sijter.

Cicilia Andersdotter, död 1730. Född ca 1669-70 i Medelpad
blef död wid lägret wäster om byn”. Vid sin död gift med Clemet Jonsson; tidigare med Mårten Larsson. Sex barn, varav fyra döttrar. Död 6 juni, begravd 8 juni. Med Clemet var hon gift i trettio år. Hon blev 61 år gammal. (Norrbo C:1 (1688-1736) Bild 178 / sid 175 )

Norrbo är en mycket liten socken med i perioden ordentlig försedd med samisk aktivitet. Det fanns flera visten i såväl socknen som omnejden. Ett väster om byn och åter ett annat i Västansjö; i närbelägna Bjuråkers centrala eller snarare sydligaste delar. Sedermera kom sockenlapparna att bo en bit sydväst om kyrkan. Även Lappkyrkan i Bergsjö kan ha spelat in i den lokala logerandet och logistiken, liksom olika platser i Bjuråker, Forsa och måhända Delsbo. I senare tider flyttade ofta fjällsamer över Dellen.

1b) Den extensiva ”kustskogs-routen”: Jon Larsson och andra av dessa äldre skogssamer synes ha begagnat ett område bortom Färila;dvs Kårböle-Los-Hamra och/eller hogdalsbyarna-Älvros-Sveg-

Vi citerar Hülphers:

Lappar uppehålla sig icke nu för tiden på detta pastorats skogar. Helsinge Lappar hafwa förut med sina Rens=hjordar färdats härigenom åt Fjäll=kanten, men äro nu wid 10 Daler Silfw:mts wite förbudne, at komma hit åt, för den skada de tilfogat ortens Inbyggare.

1c) Mindre varianter av huvud-routen finns; på mellan två och tre socknar eller runt hela eller halva Dellen. Det finns anledning att tro att de samer som Swab mötte 1796 nomadiserade runt kanske två tredjedelar av denna vidsträckta, meteoritskapade dubbelsjö. Vi tror oss ha identifierat de samiska aktörerna såsom dessa:

 

– Krigsveteranen tillika sockenlappens i Delsbo son; Anders Thomasson Hjort, samegrabben som blev soldat, son till Sigrid Olofsdotter och Thomas Thomasson.
– Hjorts fru lappigan Malin Clementsdotter från Enånger socken.
– Mårten Clementsson, sockenlapp, boende eller i vart fall skriven i Berge by i Bjuråker.
– Margareta Mårtensdotter, Mårtens dotter.
– Samt en kusin till den sistnämnda

Anders bör vara den man som bär svensksundspenningen om halsen i Swabs redogörelse från 1796. Vi möter honom ca sju år senare, när han gifter om sig (nedan) med en piga (Lisa Olsdotter från Glombo) från Uppland.