1894. Betesrätt i Dalarna! ” — sydgränsen för lappens urgamla och  hittills bibehållna område sträcker sig söder om Herjeådalen till Svärdsjö i stora Kopparbergs län — ” – Om 1894 års dom!

En frihetstida reservatstanke kan blir det som fäller avgörandet i Härjedalen?

Apropå Härjedalen, sedvana och rätt till renbete – se vad vi hittat!

Samerna vann ju Ljusnedalsmålet (i fallet med Farup som motpart förlorade han postumt), det är inte precis någon hemlighet.
Men vad de flesta nog ej vet, är att i det i domen utsägs explicit och ordagrant att betesrätten sträcker sig ned till Svärdsjö. Det innebär naturligtvis att alla trakter mellan Ljusnedal och Svärdsjö vid detta tillfälle kan ses såsom sedvaneland.
Härutifrån givetvis en öppen fråga för jurister att tvista om huruvida detta gäller
fortfarande, men som regel har ju samerna förhindrats att utöva sina gamla rätt, vilket då ej ska belasta den rätten.

Sålunda rapporterades från avgörandet i högsta instans:

Lapparne segrade. Ett intressant utslag har
i dagarne fälts af k. m:t, säger Östersunds-P:n.
Det gäller lapparnes rätt
till renbete å Ljusnedals bruks område.
I tvisten mellan bruksegaren Farup och
lapparne afgjorde, som man vet, frågan 
till lapparnes nackdel både af häradsrätten
och af Svea hofrätt. Lapparne fortsatte
till k. m:t.

Johan_Tirén_-_Same_med_hund
I dessa sina besvär påvisade de mot Fa-
rups påstående och med stöd af sådana
auktoriteter som professorerna Sven Nilsson
A. E. Holmgren samt direktör Petter Hjortz,
att sydgränsen för lappens urgamla och 
hittills bibehålla område sträcker sig söder
om Herjeådalen till Svärdsjö i stora Kop-
parbergs län och att Ljusnedals bruks om-
råde för den renskötande lappens vistelse
från uråldriga tiden– . Afvittringen kom dock
och undanträngde lappen, hvars fordran att
få förblifva i sin häfdvunna rätt till renbete
afvisades dels derför, att kulturfolket an-
sågs behöfva betesdelarne för sina hemman,
dels emedan Ljusnedals bruks allmänning
uppgafs vara behöflig för främjande af
bruksrörelsen.
Med upphäfvande af underrätternas ut-
slag har nu k. m:t godkänt lapparnes an-
språk att på grund af sedvanerätt få med
sina renar uppehålla sig å de delar af Ljus-
nedals bruks egendom, som de och deras
förfäder af ålder besökt.  (PE framhävning)

Norra Skåne 1894-07-12 Avskrift: Eskil Olsson

VADAN JUST SVÄRDSJÖ?
Här må man gå tillbaka till tiden för de stora fördrivningarna av samer under kung Fredriks tid av år 1720-30; ca och att det då fastslogs av kungen tillika den lungsiktige landshövding Dankwardt ”at dom (samerna) i nåden må efterlåtas så blifwa qwar med deras rehndiúr úti de längst úp i dahlarna ofwan Fahlun belägne socknar, til och derstädes genom deras arbete och slögder sökia sit úppehälle”.

Fördrivningarna kom ju att leda fram till det för samerna fatala sockenlappssystemet; där tvångsbofastheten så småningom inträdde och indirekt kom att leda till massdöd genom den nittioprocentiga spädbarnsdödligheten som följde.

En slags tidig reservatsidé om Svärdsjö; som väl ter sig som en kompromissvariant med det envetna lappmarksbegreppet. Ännu vid denna tid hade man inte tillgång till ens tillnärmelsevis geometrisk rimliga eller skalenliga kartor över de glesbefolkade områdena.

Sverige låg i spillror; ryssen hade härjat. Kung ”Friedrich”:s svåger, Karl XII var död, enligt Lauritz Weibull låg kungen bakom. Och nu skulle samernas drivas norrut.

Men kanske är det en Historiens ironi att just Fredrik I, den vage kungen som aldrig lärde sig svenska och som mest är känd för att jaga björn, massakrera dalkarlar (149 st 22 juni 1743 och några fler senare) och fördriva samer – att just han kanske blir markägarnas i Härjedalen ‘Waterloo’.

NOT: Det finns betydligt flera och senare belägg för vinterbetesrätt i dessa sydligare områden. Liksom äldre. Under perioden 1660-1920 ca synes närmast inga tvivel ha funnits på den gamla sedvanan. Vi har inte minst en tät, regional, samisk historia med åtskilliga uppgifter om småskalig renskötsel.
Detta dokument ovan med domen från 1894 stärker kraftfullt bevisningen för denna sedvana.

Peter Ericson, historiker, redaktör, föreläsare
Sakkunnig i Härjedalenmålet

18 februari 2018

Svärdsjö-2

Annonser

Återvinner vårens titel ”Om samernas historia i Svealand – Från Vänern till Roslagen ca 1500-1570”! Erbjudes januari – juni 2018!

[Also in English!]

Om samernas historia i Svealand – Från Vänern till Roslagen ca 1500-1570. 
Att samer historiskt bott långt söder ut i Sverige är en ganska okänd historia. Det är också en historia om fördrivningar, etnisk rensning och statlig centraldirigering. Med denna föreläsning växer ett nytt samiskt landskap fram och ger färg och ny klang åt den svenska och pan-nordiska historien. Peter Ericson driver även bloggen South Saami History.

OBS föreläsning kan hållas i skolföreläsningsform, modell större aula.

Kombinerbart med övriga titlar – ex kvinnohistoria och om sockenlappsdöttrarna Sigrid & Anna som reste till Newcastle 1786; se mer info närmsta veckan!

BOKNINGAR
Mejal saepmieforskning@gmail.com
Eller sms + ringa 0729070058 från utlandet (from abroad) +46729070058

Detta bildspel kräver JavaScript.

Kung Fredrik av Sverige som rensade Mellansverige från samer; slaktade 149 dalkarlar samt sköt ut viltet från västra Bergslagen

Kung Fredrik I, som aldrig lärde sig svenska


Vad som har visat sig om denna kung, är att han värdesatte jakten mycket högt (Brusewitz 2001, källa nedan): han arrangerade och deltog i jaktutflykter, sägs ha skjutit över 200 björnar: ”Vid ett storskall i Nora socken 1737 fällde kungen ensam fem stora björnar, tolv älgar, tre vargar, tre lodjur och en räv” (a.a.).
Uppenbarligen såg han på en under hans första regentår ökande samisk befolkning i bergslagsskogarna som hårda konkurrenter till jakten.

Mellan 1720 och 1730 initierade denna regent en generell etnisk rensning, möjligen hela vägen upp till en linje från sydväst mot nordväst Härjedalen – Medelpad – Ångermanland. Utan några som helt tivel rensade han Västmanland och södra Dalarna från samer 1727-29. Genom sin likaledes samefientlige tillsatte Landshövding i Dalarna, Danckwardt, lät han meddela att samerna (som förr nomadiserat meed små renhjordar ostört utefter Mälaren och Vänern) kunde få uppehålla sig i Sundborn och oppanom i Dalarna.
Samerna infångades i skogarna och fördes i fångtransporter till Gävle Slottsarrest för vidare befordran mot Jämtland eller var man nu tyckte att Bergslagens skogssamer hörde hemma (Svanberg 1999).
Detta projekt inledde alltså Fredrik I redan vid sitt makttillträde. Det är ännu ej till fullo utforskat i vad mån dessa rensningar påverkade de övre delarna av Västernorrlands dåvarande län. Vad som kan slås fast, är att det är ytterst tomt på samer från 1729 och något år framöver. Däremot återvänder samerna till Västmanland redan från 1735. Men det vet nog inte Fredrik.

Midsommar 1743 ledde Fredrik I den brutala slakten på dalkarlarna på dåvarande Norrmalms torg (dagens Gustav Adolfs torg); medan ca 500 skadades mer eller mindre allvarligt, och många av dessa sskadade blev sjuka i rödsot och dog. 3 000 dalkarlar arresterades. Hämndåtgärderna pågick mot Dalarna i åratal därefter. Protestmarschen 1743 hade som syfte att sansa massutskrivningarna  av knektar från samtliga dalasocknar; det tog slut på manfolk pga de eviga krigen.

Jag ska i kommande arbeten titta närmre på denne extreme despot.

Peter Ericson, Vuelielaante 14 aug 2015

PS. Boka ett föredrag med mig! Turné i höst och våren 2016.
https://www.facebook.com/profile.php?id=100009534637279

Källor: Brusewitz 1999. ”Makten över jakten” i Populär Historia 6/1999 (digitaliserad 19 mars 2001) http://www.popularhistoria.se/artiklar/makten-over-jakten/
Svanberg 1999. Hästslaktare och korgmakare.

Illustration: målning Martin Mijtens d.ä.

Husby: skogssamer i ymnighet 1697-1708, en del namn

Exempel på hur det ser ut i en sydlig dalasocken. På detta sätt fortsätter det i grannsocknarna.
Samtliga flyttlag är belagda som samer. En del flyttar mot Valbo, andra mellan Bergslagen och Uppland; men vanligt är att man samlas i gränsområdena mellan Västmanland, Dalarna och Gästrikland.

Landskap: Dalarna
År: 1697
Källa: Födelsebok C:2

Fynd: Döpta 1697: d. 16 januari [Ingrid ?], Henrik Sjulssons lappmans dotter, född d. 13 januari klockan 4 om morgonen vittnen: ? Forselius, [Sven ?] Sjulsson lappman, hust. Britta [Sven ?] Sjulssons, hust. Anna sal. Lars [Arvidssons ?] lappman

Fynd registrerad: 2002-09-12 09:27:58 av Lars-Erik Gustavsson | Senast uppdaterad: 2012-11-23 15:08:41

Kategori: Dalarna

Landskap: Dalarna
År: 1702
Källa: Födelsebok C:3

Fynd: Döpta 1702: d. (18) augusti Kerstin, lappmannens Henrik Sjulssons, född d. 17 aug vittnen: H. Georgius Diczelius(?), Adjunctus Husbyensis, Mons. Andreas Lindberg, Jungfru Kristina Lindberg, hust. Kerstin Quist

Fynd registrerad: 2002-09-10 10:39:39 av Lars-Erik Gustavsson | Senast uppdaterad: 2012-11-23 15:08:33

Kategori: Dalarna

Landskap: Dalarna
År: 1702
Källa: Födelsebok C:3

Fynd: Döpta 1702: d. 13 april Anna, Lars Tomassons lappmans, född d. 11 april vittnen: Henrik [Sjulssons ?], Per Svensson, hust. Margareta lappmannen Olof Anderssons änka, Maria Persdotter

Fynd registrerad: 2002-09-09 10:25:06 av Lars-Erik Gustavsson | Senast uppdaterad: 2012-11-23 15:08:30

Kategori: Dalarna


Landskap:
Dalarna
År: 1706
Källa: Födelsebok C:3

Fynd: Döpta 1706: d. 7 december Påvel, lappmans Olof Klemetssons, född d. 6 december vittnen: Per Nilsson, Lars Persson, hust. Maria Per Nilssons, pigan Cecilia Nilsdotter [Alla vittnen benämnda: lappar]

Fynd registrerad: 2002-09-09 10:33:16 av Lars-Erik Gustavsson | Senast uppdaterad: 2012-11-23 15:08:31

Kategori: Dalarna

Landskap: Dalarna
År: 1708
Källa: Födelsebok C:3

Fynd: Döpta 1708: d. 22 april Kerstin, lappmannens Per Nilssons, född d. 20 april vittnen: Lars Persson, Jonas Bengtsson, hustru Cecilia lappmannens Lars Perssons, hust. Kerstin lappmannens Jonas Bengtssons [De manliga vittnena benämns lappar]

Fynd registrerad: 2002-09-12 09:21:30 av Lars-Erik Gustavsson | Senast uppdaterad: 2012-11-23 15:08:40

Kategori: Dalarna

 Foto: Lily i Ringen-bloggen http://konvaljen.blogspot.se/2011/07/besok-i-dalarna.html

Textkälla är alltså: Anbytarforum, men jag har gått igenom och dubbelkollat stort sett alla 1680-1750-tal.