Definitioner av Sápmi – hur utvecklar vi dom? En onsdagsfundering.

Undertecknad har nu i ett kvarts sekel intensivt arbetat med att undersöka de perifera och okändare delarna av det historiska område som hyst samer och där samer varit aktiva.

Området har alltid intresserat mig våldsamt; och i all blygsamt har jag följt i Ingvar Svanbergs och Christer Westerdahls fotspår och låtit mig inspirerats av såväl Inger Zachrisson som Jouni Tervalampi och på senare år fått en medarbetare i Eskil Olsson och således arbetar i följande svenska landskap, som nu samtliga fått en samisk historia – i ett nota bene! sammanhängande område med gamla samiska näringar: Ångermanland, Medelpad, Hälsingland, Dalarna, Gästrikland, Uppland, Södermanland, Värmland. Vissa indikationer börjar nu peka på att det skulle kunna bli så att även Östergötland kommer att kunna räknas in här i gruppen.

Samma sak håller nu på att upprepas med Finland.

Frågor som växer fram härutav:

1. Om sydsamerna lever ned till Härjedalen, vad kallar vi alla de som levt söder därom?

2. Samma fråga fast med södra och centrala Finland?

3. Hur blir definitionen på Sápmi. Ska den problematiseras på nytt?

Vi kommer tillbaka till frågeställningarna.

 

Peter Ericson 16 oktober 2016

 


Bild: Nordregio. 
Bildresultat för sápmi

Fälmän & bottniska samer – Bertil Bonns om samerna i säljakten (1990)

Mina egna funderingar utifrån detta kommer i en senare bloggpost.
Kort kan dock sägas att detta kommer Du att höra mer om!
Peter Ericson 6 sep 2019


Ur ”Fälbåtar och fälmän” – Bertil Bonns
(Västerbotten 1990)

Härifrån borde det inte längre möta något hinder
att finna svaret på vilka befolkningsgrupper som en
gång möttes och vilken bakgrund pytarna kan ha haft.
Egentligen har svaret funnits länge, det är bara ingen som har ställt frågan.
Olavi Korhonen skrev i Bottnisk Kontakt IV
(utgiven av Skellefteå museum 1989) om de samiska
ord som förekommit vid säljakt, däribland just pytare.
Han nämner också spridningen av ortnamn med samisk bakgrund i anslutning till den färdled som Peter Gustafsson så träffande kallar för ”säljägarnas E-4”.

Vidare redogjorde Åke Sandström i samma skrift
för samiska indikationer på Holmöarna, vilket måste
tillmätas stor betydelse i sammanhanget då orten
har varit en av de allra viktigaste knutpunkterna i
sam band med fälresor. Dessutom är det härifrån
mycket nära, både geografiskt och än mer med fälmäns ögon sett, till det östra kvarkenområdet som var säljaktens verkliga kärnområde.
Helmer Tegengren skriver i sin bok ”En försvunnen fångstkultur” om ett påvisbart samiskt befolkningsinslag vid den österbottniska kusten ännu på
1600-talet, som med tiden försvinner på okända vägar.

Listan över klara indikationer över att samerna var de ursprungliga experterna och läromästarna i fråga om säljakt kunde göras åtskilligt mycket längre.
Här skall kort bara nämnas en direkt parallell till nordnorge där i tiden en framträngande skandinavisk befolkning lärde sig jaga säl av samerna.
Tegengren å sin sida ville se ett klart inflytande från nordost i den bottniska säljakten, vilket inte heller talar mot en samisk bakgrund.

Olaus_Magnus_-_On_the_Crowned_Cliff_and_the_Richness_of_Fish_Near_it
BILD: Olaus Magnus skildrar Bjuröklubb. Originalbildtext via Wikimedia Commons:
To the left is the cliff of Bjuröklubb, the most eastern part of the province of Västerbotten. Olaus Magnus described the top of the cliff seen from distance as a crown with three points. Around the cliff are flat rocks where fish are dried, which also is seen on the woodcut. Six seals surround a small island.
 
Datum Published in 1555

Källa ”Historia de gentibus septentrionalibus”, book 2 – retrieved from Lars Henriksson’s clipart collection, descriptions used with permission.

 

Man kan därför anta att det var bondeköpmännen
(bondeseglarna, eller vad man föredrar för benämning) som tidigt insåg de ekonomiska värdena i säljakten och åtminstone till en början anställde
samer som sakkunniga jägare. En motsvarande företeelse kan ses på Gustav Vasas tid, han hade ju som bekant näsa för affärer, då kronan i varje fall ett år
(1559) lät utrusta egna båtar från Korsholm. Det finns också dokumenterat att kungsladugården därstädes köpte in isbåtar (år 1583: 7 st, 1592: 6 st),
okänt om det var för jakt eller handel. Samma kungsladugård höll sig förresten en kort tid med egna renskötande samer i Vasa skärgård.

För att göra en lång historia kort kan noteras hur, också enligt Tegengren, samerna som befolkningsgrupp försvinner från trakten på 1600-talet. Men som han själv påpekade: då samerna försvinner som urskiljbar grupp ur domböcker (hans källa) behöver det inte betyda att det är individerna som försvinner för den skull.
En troligare förklaring är hellre att många assimilerades och därmed inte längre särskildes som etnisk grupp. Samme författare har påvisat från Kemi hur snabbt en sådan process kunde äga rum då de tidigare vildrensjagande samerna blev
bofasta på den orten. Kanske kan många av våra skärgårdsbor och andra påräkna en härstamning från samer. En del uppgifter, tills vidare diffusa, tyder på det.

Samerna var också kunniga i båtbygge, och det är känt att de kunde bygga större farkoster. Från nordnorge är det t.o.m. dokumenterat: ”the byggia Jachter, them the sällia till the som i Norige boo, hwarmedh the segla till andra länder.” (Rheen 1671.)
Tyvärr är mycket litet känt om utseendet på dessa
större båtar – och än mindre från Bottniska viken.

Därför är det ännu omöjligt  att se ett direktare
samband mellan samiskt båtbygge och fälbåtarnas
säregna byggnadssätt. Det kan lika gärna röra sig om
en lokal novation, eftersom fälbåtarnas byggnadssätt samtidigt återfinns hos en hel grupp båtar med vitt skilda användningar inom kvarkenområdet.
I förbifarten skall här bara nämnas ett eventuellt
samband via ordet haxe.  Forts här i länk (s 282f, start nederst, originalpaginering):

https://www.vbm.se/wp-content/uploads/2017/09/1990_4.pdf

Fetstil och kursiv av PE

”Även frågan om en lappskola i Piteå och en vid hyttan i Österbotten bringades på tal.” (1637)

”Även frågan om en lappskola i Piteå och en vid hyttan i Österbotten bringades på tal.”

Gust. Göthe 1929

 ÖB O Magnus

Riksr.-prot. 19 nov. 1635, 15 juni 1637.
Sistnämnda datum framhölls nya superintendentier och skolor som önskvärda. Rikskanslern föreslog e n biskop eller superintendent i
 Reval och e n i Narva eller Ivangorod; »vore ock nödig e n Superintendent i Norlanden, e n i Österbotten och Lappmarken, e n i Tavastland, e n generalpraepositus i Kexholm»>. Även framhåller han, att många gäll äro för stora — i hela Sverige vore knappt 700 gäll. Även frågan om e n lappskola i Piteå och e n vid hyttan i Österbotten bringades p å tal.

Gust. Göthe 1929

 
 
 
 

VÅR-program: SAMISKA KVINNOR i historien i fokus; kurser, ny kunskap, gamla traditioner i SAEPMIE forskning föreläsning undervisning! Boka ”ASAP”, kalender snart full!

Lite nytt och påminnelser …….

– STOR drive maj/juni med seminarier om sockenlappar och angränsande ämnen: Uppland, Dalarna och norrut!
Anmäl, snälla, intresse s n a r a s t !

– Kurs 19/4 Öviks Fhsk (kallad fortbildning/Vårkursen)

– Utför uppdragsforskning! Ca 120h lediga feb – maj.
Renbruksplan; sedvana; vindkraft; arkeologisk inventering etc!
Först till kvarn, ont om tid nu framöver!

Föreläsningsprogram om samiska kvinnor och organisationshistoria!
Erbjudes (inklusive andra titlar) även på skolor, samt i andra stora aulaföreläsningar.

– BERÄTTAR! Sommaren: boka gärna in oss/mig på hembygdsgårdar och berättarkvällar etc!

– Infokampanjer i Västernorrland för att fler ska få kunskap om samernas kulturarv och historia i vårt splitternya förvaltningslän

– Ny Saepmie Times utkommer mitten mars

– Guidningar i Stockholm i Elsa Laulas och Maria M. Mathsdotters spår planeras (och i Lindhagens; Torkel Tomassons samt en rad andra samers spår) planeras i Stockholm  – samt eventuellt i Höga kusten vid efterfrågan!

– Härutöver spännande projekt på gång i Finland och eventuellt även i Norrbotten.

– Mer händer, bara håll Dig uppdaterad! Prenumera på denna blogg! 🙂 Och på Saepmie Times!

I samtliga fall: anmälan etc SMS 0729070058, +46729070058
Eller mejla saepmieforskning@gmail.com

Bild B

BILDEN: Avslöjas i Saepmie Times no 1/2018.
Med stort tack till Johan Sandberg McGuinne

Om kustsamer, ”innanhavet” i svenska riket och samisk utbredning i äldre tid

 

 


Åtminstone har jag i ministerialböcker och annat material till dags dato funnit kring tusentalet samer som rör sig sommarhalvåret främst i kusttrakterna; hörade till främst de fyra samiska näringsgrupperna skogssamer, sjösamer, kustskogssamer och fjällsamer (i det fallet vanligen utslagna ur renskötseln helt eller delvis).

Vad vi gärna glömmer är att Bottenhavet i sexhundra år var närmast ett innanhav i det svenska riket. Österbotten – och i viss mån såväl Roslagen som Åbo och längre österut liggande finländska skärgårdar är fullproppade med toponymer, terrängnamn som börjar på lapp-. Ända ned till Nyköping i Sverige finns dessa namn sammanhängande.

Studerar man bouppteckningar under tidigt 1800-talet i dessa samiska grupper, finner man att deras bohag som regel innehåller fiskeredskap, skötbåtar och annat relaterat till fiske.  Det gäller i allra högsta grad även Norrbotten. Den ackja som Bewick avbildade 1789 hade sälskinnstäcke; och i samiska kjolväskor ingick i vissa givna tider och platser också sälskinn.

Ön Hailuoto på bilden hette fordom Carlön (ibland Carlsön) och ligger utanför Uleåborg. På den levde en samisk familj som ägde 3–400 renar i slutet av 1700-talet.

Lite mer om detta ska jag föreläsa imorgon i Västerås på Ohtsedidh och även skriva om i Saepmie Times.

Min förhoppning är att mer forskningsmedel ska hitta till detta angelägna studiefält!

Kartan
”Charta öfver Svea och Göta Riken med Finland och Norland : afritade i Stockholm år 1747” A map of Sweden and Finland, made in Stockholm, Sweden, 1747. Made by: Åkerland, E. & Biurman, Georg Published: 1801 Source: [http://www-db.helsinki.fi/cg

Så vilken forskning utför jag och Saepmie föreläsning forskning undervisning?

”Om vi hade varit boxare, hade vi vunnit alla våra matcher på knock-out.”
Nog sticker vi ut hakan,

SÅ VAD UTFÖRS?

SEDVANEMÅL

Historiskt vinterbete undersöks

Sommarbetesforskning, enligt ovan

Arkeologisk dokumentation

ARKEOLOGISK INVENTERING inför t ex vindkraftexploatering

Renbeteskonventioner

KARTLÄGGNING av historiska flyttningsvägar, betesplatser, sittställen

Släktforskning

TIMBASERAD forskning på uppdrag av länsmuseer och länsstyrelser

Dokumentation av sjösamer i Sverige, sockenlappar mm

Organisationshistorisk forskning

FORSKNING kring tvångsförflyttningar

Gränstvister

Och mycket, mycket annat…….

OBS att vi själva  också initierar forskningsprojekt; men Ni kan så gärna bestäla forskning! Just nu råder kö, men från 2018 finns åter tid för forskningsuppdrag!

Vi som arbetar åt denna firma har över 65 års gemensam aktiv erfarenhet av ämnet;
och har fungerat som sakkunniga i flera sedvanemål. Vi har flera av oss en bakgrund i kulturmiljövården och jag själv även på universitet.

SAEPMIE föreläsning forskning undervisning knyter den bästa kompetensen till sig.

Om vi hade varit boxare, hade vi vunnit alla våra matcher på knock-out.

McCloskey front wrapper

KURS: Introduktion till Samernas historia/Paket för lärare, politiker, tjänstemän, företag samt elever! Påbygg- och bokningsbart NU!

Uppdaterad bloggpost med ca-prisbild. Boka snarast möjligt! Lägre priser i juni. Boka Paket mest fördelaktigt! Österbotten; södra Finland och södra Sverige möjligt fr o m ht-17. Svealand möjligt boka omgående! English

(Politiska partier: se hit!) – Kurs för lärare, politiker, tjänstemän, arbetslag och företag. Kan kombineras med Inspirationskväll; kvällsföreläsning, aula.
Lämpligt för 20-40 pers. Kan hållas i dubbla lag för samma pris på 1-2 dagar.

Prislista i slutet

I kursen ingår – i dess första del – föreläsning om etniska relationer i nutiden och historien, etnicitet och urfolk.

Charles_IX_of_Sweden Johan_Tirén_Lappar_tillvaratagande_skjutna_renar (1)

I. BASIC. Grunderna i samernas historia (hela Sápmi, fokus svenska delen)
En introduktionskurs
”Fullskaleversionen”
1½h Grundläggande samisk historia fokus på år 1600-2000.
1h Sedvanemål, senare utredningar (1975-2006) och nya rön
1h Samerna i Norge, Finland och Ryssland
1h Etniska relationer; etnicitet; urfolk
1-2 h Extra tillval: Källkritik och litteraturtips.
Om så önskas, avslutas med ett kortfattat prov/”tenta”.

II. FORTBILDNING. Forsättningskurs
1h Nyare, etablerade forskningsrön
1½h Samernas organisationshistoria och om etnopolitik
½h Urfolksorganisering
1½h Teorier om samernas förhistoria och tidigare utbredning
3h Tillval/grupparbete med handledning:
(a) Närmare granskning av etnicitetsteorier
(b) Samisk kvinnohistoria
(c) Sedvanemål i detalj
(d) Vetenskapshistoria/skolhistoria/samer och samernas historia i läroböcker
(e) Dokumentation av renskötsel, arkivkunskap och källkritik inom samernas historia
(denna del kommer att utvecklas ännu mer i en tredje del)
(f) Oral history och samerna

3. Kolonisation och fördrivningar i Sápmi, på djupet

Obs detta utbud är helt nytt och ingår inte i den 25%-iga rabatten.
Däremot ges kursen billigare för snabba beställningar som omfattar juni eller september

Bokas lämpligen i paket tillsammans med utåtriktade föreläsningar i t ex arkiv, bibliotek, museer samt aulaföreläsningar och/eller inspirationskvällar

En specialdesignad kurs just för arkiv, bibliotek och museer kommer att presenteras f.m den 2 maj.

OBS Kursen går att få i finlandssvensk miljö med svensk-finsk fokus.
Södra Sverige inga problem! Ned t o m Mälardalen går att få med regional prägel.

PRESSBYRÅMANNEN 10371583_10152431529189438_513669939697451418_n
PETER ERICSON, Historiker, Sakkunnig, Universitetsadjunkt/-lektor

Jag har varit lärare och studierektor på Umeå universitet inom detta område.
Är idag yrkesverksam företagare inom samernas historia och fungerat såsom sakkunnig sedan år 2000.

P R I S L I S T A t o m 20 september – priser inklusive moms (25% moms tillkommer, ev resa, ev logi en natt). Maj och juni = ca 10% rabatterat generellt.
Om ni är en ensam arrangerande förening, inträder social prissättning.
Men vi rekommenderar att gå samman flera olik arrangörer på en ort.

Heldagskurs 4-6h…… 8 900 SEK (med tillval enligt ovan 9 400 SEK)
Heldag plus kväll. Dagkurs 3-4h, öppen/offentlig kvällsföreläsning 1 – 1½h….   9 800 SEK
PAKET, kortversion: Kurs 3h, kvällsföreläsning offentlig, en aulaföreläsning skolor … 10 450 SEK
PAKET längre (tvådagars) Kurs 3-4h, kvällsföreläsning, 1-3 aulaföreläsningar …. 11 900 SEK
PAKET inkl fortsättningskursen 18 800 SEK för fyra dagar på två terminer.
Delfaktureras i fyra omgångar fr om avtalet skrivs.
Vid beställning av detta tillkommer flera rabatter vid ännu fler framtida beställningar.

MEJLA retepnoscire@hotmail.com

KURS I OLIKA NIVÅER: Samernas historia

Bauer_Rast_under_flyttningen_Sydlappar_WEBB

(Politiska partier: se hit!) – Kurs för lärare, politiker, tjänstemän, arbetslag och företag.
Kan kombineras med Inspirationskväll; kvällsföreläsning, aula.
Lämpligt för 20-40 pers. Kan hållas i dubbla lag på 1-2 dagar.

I kursen ingår – i dess första del – föreläsning om etniska relationer i nutiden och historien, etnicitet och urfolk.

BASIC. Grunderna i samernas historia (hela Sápmi, fokus svenska delen)
1½h Grundläggande samisk historia fokus 1600-2000.
1h Sedvanemål, senare utredningar (1975-2006) och nya rön
2h Etniska relationer; etnicitet; urfolk
1-2 h Extra tillval: Källkritik och litteraturtips.
Om så önskas, avslutas med ett kortfattat prov/”tenta”.

FORTBILDNING
1h Nyare, etablerade forskningsrön
1½h Samernas organisationshistoria och om etnopolitik
½h Urfolksorganisering
1½h Teorier om samernas förhistoria och tidigare utbredning
3h Tillval/grupparbete med handledning:
(a) Närmare granskning av etnicitetsteorier
(b) Samisk kvinnohistoria
(c) Sedvanemål i detalj
(d) Vetenskapshistoria/skolhistoria/samer och samernas historia i läroböcker
(e) Dokumentation av renskötsel, arkivkunskap och källkritik inom samernas historia
(denna del kommer att utvecklas ännu mer i en tredje del)
(f) Oral history och samerna

3. Kolonisation och fördrivningar i Sápmi, på djupet

– Återkommer med pris
Obs detta utbud är helt nytt och ingår inte i den 25%-iga rabatten.
Däremot kommer vi att ha den billigare för snabba beställningar som omfattar juni eller september

Bokas lämpligen i paket tillsammans med utåtriktade föreläsningar i t ex arkiv, bibliotek, museer samt aulaföreläsningar och/eller inspirationskvällar

En specialdesignad kurs just för arkiv, bibliotek och museer kommer att presenteras under måndagkväll den 1 maj.

OBNS Kursen går att få i finlandsvensk miljö med svensk-finsk fokus.
Södra Sverige inga problem! Ned t o m Mälardalen går att få med regional prägel.

PRESSBYRÅMANNEN 10371583_10152431529189438_513669939697451418_n
Jag har varit lärare och studierektor på Umeå universitet inom detta område.
Är idag yrkesverksam företagare inom samernas historia och varit sakkunnig sedan år 2000.

SAMISK SKATTEMANNARÄTT och markrättigheter 15-16-1700-tal (Hyvärinen 2010)

(Edit July 13, 2016) Ur MARKRÄTTIGHETER PÅ BASEN AV SAMISK KULTUR
-lagenlig uppkomst, förverkligande och upphörande
av Heikki J. Hyvärinen (2010)

Saamis In OstroBothnia AD 1608 and the rural rights as members of the Yeomanry

 

Det fanns om skattemannarätt, som gällde samer, två fullmakter av Karl IX (1607 och 1608) som HD hänvisade till och som gällde att besätta ödemark i ”Jillime” eller Ilmajoki socken i Österbotten. Enligt det senare brevet (1608) skall på ”ödesbygden” och dess lägenheter sättas folk som ”kunna hafwe sin födhe vtaf diur, fogel, Fisketij och Reenar” och de skulle ”allene hafwa macht till att bruka ödemarcken.” Och de som brukar åker skulle intet ha att beställa vare sig med skog, sjöar, fågel eller djurfällning utan detta skulle ”allene höre Lapperne och de som med Reener omgå till”

Om äganderätten till jorden och jordens beskattning står det i fullmakten: ”Och skole de sedhen njute och behålle samma ägor för Skatte Jord för sig och deres efterkommende till ewärdelligh ägor.” Efter sex frihetsår ”skole dhe sedhen skäligen skattleggies och oss och Sueriges Crono deres skatt och skuld vtgifwe.” (NJA 1981/1 s. 186, 189)

Brevet visar att samernas näringsfång utan jordbruk – lappkultur eller lappmannanäring – som en självständig näringsgren i enlighet med svensk rätt kunde ha varit grund till skattemannarätt d.v.s. jordäganderätt med jordbeskattning.
(3.2)

Från nya tidens början framåt omnämnes samerna ständigt i kungliga brev som våra lappar och Sveriges kronas undersåtar som hör under Sveriges rättsordning. Gustav Vasa sade i sitt förläningsbrev den 22 oktober 1526 att lapparna i Umeå socken var ”vaare lappar vtij Vmo sockn”, som domaren skall hålla ”viid Suerigis lagh och goda gambla sidwennior nesth gudz hielp”. (GIR III s. 306, Cramér 1979 s. 1). I sitt öppna brev till inbyggarna i Ångermanland och Umeå socken den 3 juni 1543 sade samma konung om samernas rättsskydd och ställning som undersåtar på följende sätt: ”att them (Lapperne) icke heller mere skedde öffuer Lag och rett än edher, effter wij känne en stort partt vtaff them jw så wäll för wåre vndersåther, som edher.” (GIR XV, s. 316, Cramér 1979 s. 1)
(ibid🙂 

Då Karl IX tillsatte domare i Lappmarken föreskrevs det att rätt i Lappmarken skulle skipas enligt Sveriges rikes lag. Dessutom inskärpte konungen vikten av de förordningar han utfärdade igenom att ge fogdarnalagboken med då de tillträdde sina befattningar. Sålunda lyder det i instruktionen till lappfogden Lasse Larsson den 19 oktober 1610:

Lasse Larsson…fougde utöfwer wåre undersåtare och Lappar i Uma, Pitha, och Lula Lappmarcker wara kan. Och skall han etc desliikes hplla Lapparna wiidh Sweriges Lagh och rätt, alldeles effter dhen tryckte lagbook, som wii honom medh gifwir hafwe, och icke låta them i någon måtto öfwerwåld eller orärr wederfahras.” (Schefferus 1673/1956 s. 195-196, Fellman 1912, s. XXV)

Ovannämnda fogdes efterträdare Reinhold Stiger fick även han motsvarande instruktion. (Hafström 1973 s.99).

Redan under medeltiden hade vissa lappar i domstolpraxis rättsskydd som baserade sig på Sveriges lag. Upplands lagman dömde den 6 juli 1424 mellan Piteå birkarlar och lappar med hänvisning till lagen och laga straff. Enligt domen skulle lappfogden ”skipa att allom Bircherlom och lappom ske Rett”. Ingen skulle ”riffua eller slitta af the fattiga Lappa, eller thera Ren och öka i Skiutzferd”. Den som gör emot det sagda ”han böthe sin brott efther ty lagh serdeles om huad sack vtwisar.” (Bygdén 1921 s. 40-42)

Ingen lagmansdom från medeltiden, där birkarlar skulle ha gjort brott mot lappar och dömts till böter, har veterligen bevarats till våra dagar,. I början av nya tiden –

under Gustav Vasas år tid år 1549 – dömdes i alla fall på Torneå sommarting talrika birkarlar och bönder att betala böter för fisket ”innan Lapperå” utan lapparnas tillstånd. (Luukko 1954 s. 149, 517, 519)

Rättsinstanserna fungerade i början av 1600-talet och samerna kunde redan år 1615 föra sina tvistemål från lappfogden till landstinget i Torneå socken (lagman) och vidare till Svea hovrätt. (NJA 1/1981 s. 186-187)

Domstolar behandlade lappar i civilrättsliga mål ”enligt den tryckta lagboken” under landslagens hela giltighetstid till år 1736. Sällan hänvisade man ”till samisk sedvana” i underrättens domar. (Korpijaakko 1994 s. 241 ss.)

Hertig Karl kallade 1602 tre till sex lappar från alla lappmarker till riksdagen i Stockholm. Lappar tycks ha varit med som bondeståndets representanter även på riksdagen i Norrköping år 1604, då ständerna kom överens om landslagens editionsarbete, godkännande och tryckande. Som ståndsrepresentanter kunde samerna själva föra eller via landshövdingen eller präster ”allmogens besvär” att behandlas i riksdagen för kungliga beslut. Svar på sådana besvär finns fr.o.m. år 1604. Vid riksdagarna 1664 och 1668 fanns det vid riksdagen en representant på ”lapparnes vägnar” eller ”lappmarks vägnar”. Sista gången lappbyar var med för att välja egen representant till riksdagen var 1764/1765. Enligt bondeståndets protokoll 1765/1766 beviljades samerna ”denne avlägsne och fattige allmoge” befrielse från riksdagsrepresentationen. (Olofsson 1965 s. 9, 379; Olofsson 1974 s. 537, 577, Sjölin 1981 s. 77-79, 104 )

Slutrapport från Samiska Rättsförbundets seminarium
Den 17 augusti 2010 på
Nordens folkhögskola Biskop-Arnö.
Bålsta, Stockholm (Giehttot 1)

 Karta: ilmajoki/ilmola Modersoken 1763

 

Samer i Österbotten 1608 (Saamis In OstroBothnia AD 1608, will be translated later!) & skattemannarätt & samer i bondeståndet

Saamis In OstroBothnia AD 1608 and the rural rights as members of the Yeomanry

Ur MARKRÄTTIGHETER PÅ BASEN AV SAMISK KULTUR
-lagenlig uppkomst, förverkligande och upphörande
av Heikki J. Hyvärinen (2010)

Det fanns om skattemannarätt, som gällde samer, två fullmakter av Karl IX (1607 och 1608) som HD hänvisade till och som gällde att besätta ödemark i ”Jillime” eller Ilmajoki socken i Österbotten. Enligt det senare brevet (1608)

skall på ”ödesbygden” och dess lägenheter sättas folk som ”kunna hafwe sin födhe vtaf diur, fogel, Fisketij och Reenar” och de skulle ”allene hafwa macht till att bruka ödemarcken.” Och de som brukar åker skulle intet ha att beställa vare sig med skog, sjöar, fågel eller djurfällning utan detta skulle ”allene höre Lapperne och de som med Reener omgå till”

Om äganderätten till jorden och jordens beskattning står det i fullmakten: ”Och skole de sedhen njute och behålle samma ägor för Skatte Jord för sig och deres efterkommende till ewärdelligh ägor.” Efter sex frihetsår ”skole dhe sedhen skäligen skattleggies och oss och Sueriges Crono deres skatt och skuld vtgifwe.” (NJA 1981/1 s. 186, 189)

Brevet visar att samernas näringsfång utan jordbruk – lappkultur eller lappmannanäring – som en självständig näringsgren i enlighet med svensk rätt kunde ha varit grund till skattemannarätt d.v.s. jordäganderätt med jordbeskattning.
(3.2)

Från nya tidens början framåt omnämnes samerna ständigt i kungliga brev som våra lappar och Sveriges kronas undersåtar som hör under Sveriges rättsordning. Gustav Vasa sade i sitt förläningsbrev den 22 oktober 1526 att lapparna i Umeå socken var ”vaare lappar vtij Vmo sockn”, som domaren skall hålla ”viid Suerigis lagh och goda gambla sidwennior nesth gudz hielp”. (GIR III s. 306, Cramér 1979 s. 1). I sitt öppna brev till inbyggarna i Ångermanland och Umeå socken den 3 juni 1543 sade samma konung om samernas rättsskydd och ställning som undersåtar på följende sätt: ”att them (Lapperne) icke heller mere skedde öffuer Lag och rett än edher, effter wij känne en stort partt vtaff them jw så wäll för wåre vndersåther, som edher.” (GIR XV, s. 316, Cramér 1979 s. 1)
(ibid🙂 

Då Karl IX tillsatte domare i Lappmarken föreskrevs det att rätt i Lappmarken skulle skipas enligt Sveriges rikes lag. Dessutom inskärpte konungen vikten av de förordningar han utfärdade igenom att ge fogdarnalagboken med då de tillträdde sina befattningar. Sålunda lyder det i instruktionen till lappfogden Lasse Larsson den 19 oktober 1610:

Lasse Larsson…fougde utöfwer wåre undersåtare och Lappar i Uma, Pitha, och Lula Lappmarcker wara kan. Och skall han etc desliikes hplla Lapparna wiidh Sweriges Lagh och rätt, alldeles effter dhen tryckte lagbook, som wii honom medh gifwir hafwe, och icke låta them i någon måtto öfwerwåld eller orärr wederfahras.” (Schefferus 1673/1956 s. 195-196, Fellman 1912, s. XXV)

Ovannämnda fogdes efterträdare Reinhold Stiger fick även han motsvarande instruktion. (Hafström 1973 s.99).

Redan under medeltiden hade vissa lappar i domstolpraxis rättsskydd som baserade sig på Sveriges lag. Upplands lagman dömde den 6 juli 1424 mellan Piteå birkarlar och lappar med hänvisning till lagen och laga straff. Enligt domen skulle lappfogden ”skipa att allom Bircherlom och lappom ske Rett”. Ingen skulle ”riffua eller slitta af the fattiga Lappa, eller thera Ren och öka i Skiutzferd”. Den som gör emot det sagda ”han böthe sin brott efther ty lagh serdeles om huad sack vtwisar.” (Bygdén 1921 s. 40-42)

Ingen lagmansdom från medeltiden, där birkarlar skulle ha gjort brott mot lappar och dömts till böter, har veterligen bevarats till våra dagar,. I början av nya tiden –

under Gustav Vasas år tid år 1549 – dömdes i alla fall på Torneå sommarting talrika birkarlar och bönder att betala böter för fisket ”innan Lapperå” utan lapparnas tillstånd. (Luukko 1954 s. 149, 517, 519)

Rättsinstanserna fungerade i början av 1600-talet och samerna kunde redan år 1615 föra sina tvistemål från lappfogden till landstinget i Torneå socken (lagman) och vidare till Svea hovrätt. (NJA 1/1981 s. 186-187)

Domstolar behandlade lappar i civilrättsliga mål ”enligt den tryckta lagboken” under landslagens hela giltighetstid till år 1736. Sällan hänvisade man ”till samisk sedvana” i underrättens domar. (Korpijaakko 1994 s. 241 ss.)

Hertig Karl kallade 1602 tre till sex lappar från alla lappmarker till riksdagen i Stockholm. Lappar tycks ha varit med som bondeståndets representanter även på riksdagen i Norrköping år 1604, då ständerna kom överens om landslagens editionsarbete, godkännande och tryckande. Som ståndsrepresentanter kunde samerna själva föra eller via landshövdingen eller präster ”allmogens besvär” att behandlas i riksdagen för kungliga beslut. Svar på sådana besvär finns fr.o.m. år 1604. Vid riksdagarna 1664 och 1668 fanns det vid riksdagen en representant på ”lapparnes vägnar” eller ”lappmarks vägnar”. Sista gången lappbyar var med för att välja egen representant till riksdagen var 1764/1765. Enligt bondeståndets protokoll 1765/1766 beviljades samerna ”denne avlägsne och fattige allmoge” befrielse från riksdagsrepresentationen. (Olofsson 1965 s. 9, 379; Olofsson 1974 s. 537, 577, Sjölin 1981 s. 77-79, 104 )


Slutrapport från Samiska Rättsförbundets seminarium
Den 17 augusti 2010 på
Nordens folkhögskola Biskop-Arnö.
Bålsta, Stockholm (Giehttot 1)

 Karta: ilmajoki/ilmola Modersoken 1763