Samiska historien och vi, de samtida forskarnas nya vyer på den i vinterns föreläsningsutbud: GYMNASIET

Lärare! Skolledare! Se hit!
Här  f l e r a  helt nya titlar med fokus på gymnasieskolorna.

Vinterns fokus blir på organisering, fördrivningar, kolonisation, krig och forna samiska storhetstid. Samerna som objekt och inte subjekt.

OBS också att URs produktion ”Historien om Sápmi” har fått sändningstid!!! SVT 2 20:00 den 1/1 2018 (!), 8/1 och 15/1. Det kommer specialutgåvor för de olika skolstadierna.
Citerar härnedan Gunilla Larsson om denna programserie,
som både hon och undertecknad varit inblandad i.

VEM ÄR JAG? Peter Ericson, historiker och fembarnspappa.

PEPEPE
Historiker, författare, redaktör för Saepmie Times och bloggare på SouthSaamiHistory
Arbetat på och för länsmuseer och Umeå universitet. Forskat, skrivit och föreläst om samernas historia i 25 år. Anlitad som sakkunnig/forskare av 12 samebyar sedan 2011 och deltagit i tre olika sedvanemål om renskötselrätt. Listan kan göras längre, men framförallt levandegör jag samernas historia för en angelägen publik!
Det blir också en gedigen hyperintensiv nordisk och nationell historielektion!

TITLARNA 

Saami Trail of Tears? Samernas historia i europeiska och ryska Norden

Erövringen av Sápmi och Nentsien eller ”How the North was won” 

Samerna. Om ett statslöst urfolk i fyra länder och om dess historia

Om Anna och Sigrid – två unga samekvinnor som reste till Newcastle 1786 (och lite om vad som hände  sen)

Från Margareta 1388 över Fredrika Bremer och Maria Magdalena Mathsdotter till Gállok – samiska kvinnor, pionjärer i samernas organisationshistoria

Svenska sjösamer, krig, en samisk medeltida stat? Samernas historia i helt nytt ljus
Nya vyer på samernas historia och nya synsätt på samerna avspeglade i forskningen

Eller Ni erbjuds en modifierad version av denna universitetsföreläsning:
Dixie Saamis: Rather Southern Saamis from 1500 BC till AD 2000, and on the long, continuous Saami history of the Bothnian coastal areas.  From kings to fiscal objects,  to photo objects on shrinking reservation”

PRISBILDEN är skiftande men generellt är det inte kostsamt, men milt talat prisvärt!
En drive i Mälardalen liksom en annan  i Y- och X-län gör det extra förmånligt på dessa ställen.

Bilden på de skidburna, stappliga ryska soldaterna: Sergej Ivanov. Foton på mig: 1. Christina Grubbegårdh-Gottberg 2. Monika E. Pensar. Foto Malung: Jörgen Danielsson.
Trumhänget (eller det sannolika trumhänget) är ett fynd av Länsmuseet Gävleborg (som jag samarbetat med i arton år) – bild från Sameradion, och förklaras i ett klipp nedan.

Citatet av Gunilla Larsson om UR-serien:
Får vi be att få presentera en programserie som vänder upp och ner på gamla myter och och socialdarwinistiska föreställningar, som har med de senaste arkeologiska rönen, som synliggör osynliggjorda människor och händelser, och som låter samer själva utforska, berätta och ge ett annat perspektiv på historien och historieskrivningen!

Ljudklipp om det hälsingska fyndet:

http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=99&artikel=6789306

Erik Bror Sjulsson jojkar Vartofjället, Arjeplog.
Inspelat av Karl Tirén lördagen den 8 februari 1913 , två månader innan min morfar föddes):

http://www.platsr.se/platsr/visa/plats/id/51000000084860

Sofia Jannok och Anders Sunna
https://youtu.be/EVH0jvnaIqU

Annonser

Om kustsamer, ”innanhavet” i svenska riket och samisk utbredning i äldre tid


Åtminstone har jag i ministerialböcker och annat material till dags dato funnit kring tusentalet samer som rör sig sommarhalvåret främst i kusttrakterna; hörade till främst de fyra samiska näringsgrupperna skogssamer, sjösamer, kustskogssamer och fjällsamer (i det fallet vanligen utslagna ut renskltseln helt eller delvis).

Vad vi gärna glömmer är att Bottenhavet i sexhundra år var närmast ett innanhav i det svenska riket. Österbotten – och i viss mån såväl Roslagen som Åbo och längre österut liggande finländska skärgårdar är fullproppade med toponymer, terrängnamn som börjar på lapp-. Ända ned till Nyköping i Sverige finns dessa namn sammanhängande.

Studerar man bouppteckningar under tidigt 1800-talet i dessa samiska grupper, finner man att deras bohag som regel innehåller fiskeredskap, skötbåtar och annat relaterat till fiske.  Det gäller i allra högsta grad även Norrbotten. Den ackja som Bewick avbildade 1789 hade sälskinnstäcke; och i samiska kjolväskor ingick i vissa givna tider och platser också sälskinn.

Ön Hailuoto på bilden hette fordom Carlsön och ligger utanför Uleåborg. På den levde en samisk familj som ägde 3–400 renar i slutet av 1700-talet.

Lite mer om detta ska jag föreläsa imorgon i Västerås på Ohtsedidh och även skriva om i Saepmie Times.

Min förhoppning är att mer forskningsmedel ska hitta till detta angelägna studiefält!

Kartan
”Charta öfver Svea och Göta Riken med Finland och Norland : afritade i Stockholm år 1747” A map of Sweden and Finland, made in Stockholm, Sweden, 1747. Made by: Åkerland, E. & Biurman, Georg Published: 1801 Source: [http://www-db.helsinki.fi/cg

Sydsamernas historiska utbredningsområde i Sverige, landskaps- och länsvis genomgång

Utifrån 2016 års kunskapsläge.
HISTORISKA SAEPMIE
sträcker sig över landskapen Lappland – Västerbotten – Ångermanland – Jämtland – Härjedalen – hela Dalarna – Värmland – Västmanland – Medelpad – Hälsingland – Gästrikland – delar av Närke – Södermanland – Uppland.

Västergötland och Östergötland liksom Dalsland har nämnts; men kan ej anses vara vedertaget. Närke är inte heller självklart i uppräkningen.
Umesamiska området räknas traditionellt vanligen in i det sydsamiska.

Länsmässigt handlar det om Västerbotten (inkl del av Norrbotten), Västernorrland, Jämtlands län, Gävleborg, Dalarna, Värmlands, Örebro län, Västmanlands, Upplands län, Stockholms län, Södermanlands län.
Historiskt figurerar en lång rad olika länskonstellationer såsom t ex Trundhjems län, Härnösands län inkl nuvarande landskapet Jämtland, Hudiksvalls län, Närkes och Värmlands län osv.

Kartbilden visar lite hur det sett ut i äldre tider, medeltid, uppger källans skapare.


Länk till kartans skapares sida: Björn Espell, Frösön
http://www.espell.se/saga/karta_medeltid.html

Vad betyder Sidonia? Om den sjösamiska (?) kvinnan vintern 1672 och fler roslagsfynd

…samt av senaste fynden eller indikationerna i Nyköping och Norrtälje kommuner.
ROSLAGEN: Fynden i Tystberga; Häverö samt Österhaninge/Ornö ( m f) socknar.

Eller samer förmodat baserade i Stockholms ytterskärgård, i Östersjön.
Hennes dopnamn har satt igång funderingsmaskineriet.
11 februari 1672.
En gammal Lappkäring (begrofz). Sidonia wid nampn
I Österhaninge socken, dagens Haninge kommun. Kanske från Ornö?

Österhaninge CI:1 (1665-1717) Bild 115 (AID: v94879.b115, NAD: SE/SSA/1595)

Senaste fynd eller indikationer:

Lappgrufvan, i Häverö sn; med de omgivande terrängnamnen
Lappskogen. Lappgrufvan skrivs 1601 och åter 1640.

Fler och liknande explicita lapp-terrängnamn i Tysteberga socken,, idag inom Nyköpings komnun

Samt Sidonia i Österhaninge 1672,  och hennes sannolikt bibliskt inspirerade namn
Valt av en grupp samer aktiva under 1500-talet.
http://www.ancient.eu/sidon/  (i t ex Lukas 4: 26)


”Lappgruvan antas vara upptagen 1601 av Hans Proberaren, föreståndare vid Ortala bruk (Studiecirkel Kuggwassengen etc). Nya Lappgruvan upptogs 1727. En stånggång byggdes 1780 för att kunna länspumpa gruvan. Den drevs av en vattenkonst vid Bredsund. Vid vattendraget söder om Bredsundsviken finns rester efter denna.” (källa nedan)
Herräng, Häverö sn, Norrtälje kn, Upppland, Stockholms län.

Karta från 1640.

Var dom sjösamer?
Forskningen går vidare:

Och vad betyder namnet? Jo, det härrör från grekiska och betyder ”fiske”.
Fiskerskan………………………………………..

PM: Sjösamiska (?) Sidonia (Libanon, bibliskt); fynd i Nyköping & Norrtälje

ROSLAGEN: Fynden i Tystberga; Häverö samt Österhaninge/Ornö ( m f) socknar.

Eller samer förmodat baserade i Stockholms ytterskärgård, i Östersjön.
Hennes dopnamn har satt igång funderingsmaskineriet.
11 februari 1672.
En gammal Lappkäring (begrofz). Sidonia wid nampn 

Österhaninge CI:1 (1665-1717) Bild 115 (AID: v94879.b115, NAD: SE/SSA/1595)

Senaste fynd eller indikationer:

Lappgrufvan, i Häverö sn; med de omgivande terrängnamnen
Lappskogen. Lappgrufvan skrivs 1601 och åter 1640.

Fler och liknande explicita lapp-terrängnamn i Tysteberga socken,, idag inom Nyköpings komnun

Samt Sidonia i Österhaninge 1672,  och hennes sannolikt bibliskt inspirerade namn
Valt av en grupp samer aktiva under 1500-talet.
http://www.ancient.eu/sidon/  (i t ex Lukas 4: 26)


”Lappgruvan antas vara upptagen 1601 av Hans Proberaren, föreståndare vid Ortala bruk (Studiecirkel Kuggwassengen etc). Nya Lappgruvan upptogs 1727. En stånggång byggdes 1780 för att kunna länspumpa gruvan. Den drevs av en vattenkonst vid Bredsund. Vid vattendraget söder om Bredsundsviken finns rester efter denna.” (källa nedan)
Herräng, Häverö sn, Norrtälje kn, Upppland, Stockholms län.

Karta från 1640.

Var dom sjösamer?
Forskningen går vidare: