Återvinner vårens titel ”Om samernas historia i Svealand – Från Vänern till Roslagen ca 1500-1570”! Erbjudes januari – juni 2018!

[Also in English!]

Om samernas historia i Svealand – Från Vänern till Roslagen ca 1500-1570. 
Att samer historiskt bott långt söder ut i Sverige är en ganska okänd historia. Det är också en historia om fördrivningar, etnisk rensning och statlig centraldirigering. Med denna föreläsning växer ett nytt samiskt landskap fram och ger färg och ny klang åt den svenska och pan-nordiska historien. Peter Ericson driver även bloggen South Saami History.

OBS föreläsning kan hållas i skolföreläsningsform, modell större aula.

Kombinerbart med övriga titlar – ex kvinnohistoria och om sockenlappsdöttrarna Sigrid & Anna som reste till Newcastle 1786; se mer info närmsta veckan!

BOKNINGAR
Mejal saepmieforskning@gmail.com
Eller sms + ringa 0729070058 från utlandet (from abroad) +46729070058

Detta bildspel kräver JavaScript.

Annonser

Svealand – gammalt samiskt kärnområde? (ii) Översyn Värmland-Østfold, Närke, Sörmland, Dalsland osv

Värmland, Närke, Sörmland.

Historien om Svealands samer är historien om fördrivningar, etnisk rensning och statlig centraldirigering. Autonoma jakt- och fångstgrupper med småskalig renskötsel rörde sig i närmast hela området under 1600-, 1700- och lejonparten av 1800-talet. Det ser vi i kyrkobokföringen.
Dalsland och Västergötland nämns också ibland som samiska områden; men där saknas ännu belägg av den mer konkreta, handfasta typen – mest sägner och traditioner. Vi ska försöka bena ut vad som hänt och ej.

Redan i 1570-talets början forslar kungamakten stora renhopar till Mälaröarna med Svartsjö slott på Färingsö och Västerås slott, sannolikt också till Gripsholm. Det kan finnas anledning att se på sjöfarten och järnhanteringen relativt samerna.

Vi tittar på landskapen

VÄRMLAND med Västerdalarna samt Grythyttan; Østfold, Akerhus och Hedmark:
Starka traditioner i kombination med mer eller mindre konkreta belägg för samisk närvaro 1608-1766. Uppgiften från Lima 1608 känns löslig ooch föga att hnga upp något på; emedan de uppgifter vi har från Väse, Ölme, Varnum (Varnum analogt) socknar – liksom Kristinehamns respektive Karlstads städer eller idag mtsvarande kommuner under perioden 1617- ca 1650 – ter sig rejält solida. Det kan finnas anledning att säätta upp hypoteser om att samerna forslade tackjärn den sista milen landvägen till Kristinehamn, när staden var nyalagd. kanske tidigare.
Angränsande trakter i Norge – se nedan.

Det fanns alltså under vikingatid och tidigmedeltid en lång rad trakter som – långt innan svedjefinska inflödet av folk – hettr Finnmark, Finmorck etv. Verifieras bland annat av Gothe (Medelpads finnmarker 1945) och är en envis komponent i inlandets kosmologier.

Värmland från norr till sydost och bra precis halva landskapet är genom ortnamn, traditioner och tryckta källor belagt som samiskt aktivitetsomrde. Att det varit så i halva landskapet är alltså känt; forskningen fortskrider.

Rekommenderar denna min tidiga bloggpost:
https://southsaamihistory.wordpress.com/2015/07/23/om-medeltida-samerfinnazfangstfolk-i-finnemarken-ostfold-dalsland-varmland-norsk-text/

Nästa gång: Närke-Sörmland-Västmanland.

Om medeltida samer/finnaz/fångstfolk i Finnemarken Østfold-Dalsland-Värmland (norsk text)

Kroppefjäll_i_Dalsland,_Jaemlee

Text av Åsmund Skasdammen (2000)

Finnskogen før skogfinnene

Før vi starter med Finnskogens nyere historie – det vil si tida fra ca 1640 og fram til i dag, er det på sin plass å minne om at skogfinnene ikke var de første til å bosette seg i dette området.

Norsk historie er dessverre i alle år blitt skrevet og tolket i vestlig retning. Det er germanske folk, germanske tradisjoner og germansk kulter det handler om. I skolens historiebøker er de østlige folkeslag oftest nevnt bare i en bisetning eller i bestefall med et lite underkapittel. I Sverige og Finland er forskerne langt mer opptatt av å se østover. Enkelte norske forskere, særlig de som arbeider med den skogfinske kulturen, har gjort det samme.

Fremdeles står mye igjen å dokumentere. Men jeg våger påstanden; etter istiden ble Norge kolonisert østfra av finsk-ugriske folkeslag og ikke sørfra av germanske folkeslag.

Funn av tufter og andre kulturminner på Finnskogen viser at det har vært bosetting her så tidlig som 3- til 5000 år før Kristi fødsel. Området rundt sjøen Møkeren på Varaldskogen i Kongsvinger er best utforsket. Her er det funnet ikke mindre enn 49 steinalderboplasser.

Finnskog-navnet er nytt; det kom i bruk fra ca år 1700. Hva het så dette området i tidligere tider? Ordet Finnemarken dukker opp gjentatte ganger. Det var et fellesnavn for grenseområdene i Sør-Norge helt sør til Østfold. Ordet i seg selv er et indisium på hvilket folkeslag som har bodd her. ”Finn” er ofte brukt som fellesnavn på alle finsk-ugrsike folkeslag og stammer. Marcus von Bremen skrev i 1240 om Finnemarken mellom Glomma og Göta elv. I de eldste lovene fra Eidsivating og Borgarting (fra 1150) er det med en pasus om at lovens strengeste straff gjelder for den som reiser til Finnemarken for å la seg spå. Dette er et rimelig klart bevis for at ”finn” har bodd i dette området fra langt tilbake.

Flere gårder på dagens Finnskogen har helt klart vært i bruk lenge før skogfinnene kom – ja før svartedauen. Tvengsberget på Grue Finnskog og Øieren på Brandval Finnskog er eksempler på det. Ellers finner vi navn med ”finn” og ”svea (Svedja)” i mange andre mråder enn Finnskogen. Forskning fra like etter år 1900 viser ialt 69 stedsnavn med ”finn” i navnet i Sør-Norge utenom Finnskogen. Slike navn er i senere tid også registrert i store mengder på Hedemarkeen og langs elva Vorma, ja også ved Stavanger! og disse stammer fra 1300-tallet. Dette er også klare indisier på at finsk-ugrisk folk har vært bosatt i Sør-Norge tidligere.

Dette som en liten bakgrunn for å forstå folkevandringene bedre, og å sette Finnskogens historie i en større sammenheng – i en øst-vendt samenheng!

Brandval Finnskog; mars 2000

Kilder: Eskeland Tuula ”Fra Diggasborrå til Diggasbekken”
Univ. Oslo 1994 (Gruetunet Museum)
Gottlund Carl Axel ”Dagbok över mina vandringar….”
Gruetunet Nuseum 1986
Nesholden Birger div. skrifter og muntlig kilde
Samtaler med en rekke finnskoginger
Tvengsberg Per Martin ”Svedjebruket på Finnskogen”
Tidsskrift for Värmlands kultur

Østberg Kristian ”Finnskogene i Norge”
Solør-Odal Historielag 1978

HÄMTAT FRÅN: http://arkiv.finnskogen-turistforening.no/omfinnskogen.html

Foto: Kroppefjäll, Dalsland. Wikimedia commons, uploaded by Fred J