Inför 2018: Boka? Angående föreläsningar om samernas historia. Priser, tema – uppdatering 6 november 2017

Aviserar nu en rejäl prishöjning på mina föreläsningar till 2018.
— UNDANTAGET är kampanjen med den återvunna föreläs
ningstiteln
”Om samernas historia i Svealand – Från Vänern till Roslagen ca 1500-1570.”
(se er nedan därom) 
 
Grundpris kommer att bli ca 20% över de tidigare:
10 200 SEK minimum exkl moms.

FOKUS i VÅR: Samernas kvinnohistoria, samernas organisationshistoria,
Ångermanland. Kurs i vår (”Stay tuned!”) i Ångermanland.
Och Sigrid & Anna Jönsdotter – speglande samhället 1786 och sockenlapparnas och inte minst kvinnorna i dessa kretsar och deras hårdnande villkor.
Sommar: Geografiska fokus: Finland, Värmland, Hälsingland, Gästrikland, Bergslagen
FOKUS HÖST: Pan-samiska perspektiv, medeltid, trolldomsprocesser.
Samt samerna utmed kusterna; etnohistoria i Norden och ryska norden.
Och Sigrid & Anna Jönsdotter-temat och -titlarna fortsätter!
Sedvana och mitt deltagande i Nordmalingsmålet är ständiga teman.
Skolturnéer prioriteras högt! Gärna internationella skolor och på engelska!

 
Nya priserna gäller vid alla bokningar fr o m 1 dec.
Det kommer att gå att uppnå ett lägre pris vid bokning av flera föreläsningar.
Bokar ni i november kommer ni också ner till helt andra summor.
Det gäller även bokningar för vt 2018.
Men max tre sådana bokningar per inblandad arrangör!
Som alltid gäller först till kvarn.
 
Detta bedömer jag vara enda vägen att få firman att överleva och att kunna fortsätta denna verksamhet.
Jag måste skatta bort ca 80% av oavsett vad jag tar ut.
Samtidigt vidtar jag åtgärder för att bli en ännu bättre föreläsare.
 
Förslag att ni går ihop två-tre förvaltningskommuner,
och samma med museer/länsmuseer!
 
Halva februari, halva april och närmast hela mars är uppbokade.
 
Priserna på skolföreläsningar förblir låga.
Utlandsföreläsningar kommer också att vara ganska förmånliga.
Även vernissageföredrag osv kommer ha moderata nivåer.
 
Föreningar och privatpersoner tar kontakt med mig för specialprislista.
 
Hör av er för Offert!
 
Angående kampanjen för den återvunna titeln”Om samernas historia i Svealand – Från Vänern till Roslagen ca 1500-1570.”
Att samer historiskt bott långt söder ut i Sverige är en ganska okänd historia. Det är också en historia om fördrivningar, etnisk rensning och statlig centraldirigering. Med denna föreläsning växer ett nytt samiskt landskap fram och ger färg och ny klang åt den svenska och pan-nordiska historien. Peter Ericson driver även bloggen South Saami History.

Den har specialpriser jan-juni 2018.  Återkommer inom ca en vecka.

Kontakta mig ASAP om denna eller andra titlar är intressanta!

 

 

Annonser

Vilka folkgrupper har levt i norr? 1. En introduktion, NORDOST: Ryska Norden med Kola, Ishavet och Nordkalotten med omnejder. Nentser, votjaker, keter etc

E d i t e d  20171103.

Artikelserien fortsätter sedermera i Saepmie Times; och kommer öven omformas dels till föreläsningsämne, dels till kursämne.

Uraliska och andra grupper i ryska Norden med Kola, Ishavet och Nordkalotten.
Etnonymi är läran om etniska gruppers, folkgruppers benämning.
Vi ser lite på grunderna i benämningarna.
Först en ytligare introduktion.

Voter, utrotningshotat folk, som bott runt nuvarande St Petersburg. Närmast släkt med ingrerna.

Liver. Fordom utbredda i hela Baltikum; idag är deras språk helt utrotat den sista som talade det var en hundraårig kvinna i Kanda år 2010. Mer senare!

Vepser . Östersjöfinskt folk, ca 23 000 idag. Mer om dessa senare.

Bjarmer från Perm. Idag anses ofta komi eller syrjäner avses. Nämns av Olaus Magnus och nömns av flera mycket äldre källor. Republiken Komi har ca en miljon invånare.

Nentserna – ibland kallade nenetser och för länge sedan ”samojeder”. Uraliskalande folk med en språklig och folklig familj som varit och delvis är utspridda ända ner till gränsen mot Mongolier. Yamal Nenets är några av de mer nordvästliga, men det finns grupper närmare och även på Kola. De nordligaste nentserna bebor Tajmyr-halvön och talar den nentiska språkvarieteten Nganasan. Skogsnentserna är nästan utrotade. Vi fortsätter berötta om nenets senare.

Enets – språkligt släkt med nentser. Skogsnäringar. Mer senare.

Keter, talar ketiska, ett av världens minsta språk, antalet talare uppges vara ca 190.
Språket tillhör den jenisejska språkfamiljen, alltså inte uraliska. Man tycks idag i allt vidare språkvetarkretsar anse att språket är vagt besläktat med na-dene-språkfamiljen i nordvästra Nordamerika! Se vidare bild.

Karelare, kan dels avse alla som bor i de olika karelska regionerna (krävs minst en bloggpost till för att fördjupa sig i det – grovt handlar det om en miljon människor; emedan dels bara 5 000 beräknas tala karelska. Karelare beskylls ofta för att ha anfallit norra Norge under medeltiden. Men det torde oftare handlar om pomorer, syrjäner (komi) eller ryssar. Förväxling är nästan legio i äldre litteratur.

Samer – återkommer 🙂

Vi tittar dock på de östliga samiska språkvarieteterna nu:

(Wikipedia : ) Indelningen av de östsamiska språkvarieteterna varierar, men man talar huvudsakligen om sex, varav två idag är utdöda:

tersamiska (levande)
kildinsamiska (levande)
enaresamiska (levande)
skoltsamiska (levande, se nedan)
kemisamiska (utdöd sedan cirka 1850)
akkalasamiska (utdöd sedan 2003)
Den lilla kvarvarande vrå av samisk kultur som finns i norra Finland innehåller denna försvinnande extrema språkminoritet:
Skoltsamiska (Sääm’ǩiõll) är ett språk i den samiska språkgruppen. Det har ungefär 300 talare i Finland, främst i Sevettijärvi, och runt 20 talare av dialekten Notozero (Njuõ’ttjäu’rr) i det område som omger sjön Notozero i Ryssland[1]. Det talades förr även i Neiden i Norge, men har dött ut där. Språket talas av skolterna, som uppskattas vara ungefär 500 (1995)[1] eller 800 (2009)[2] i Finland och 400 i Ryssland (1995).[1]
Skoltsamiska är ett av de fyra officiella språken i Enare kommun (vid sidan av finska, nordsamiska och enaresamiska) och det som uppfattas vara mest hotat. Den som behärskar samiska, skall i huvudsak undervisas på samiska i grundskolan; skoltsamiska kan väljas som modersmål. Språkbad i skoltsamiska för barn i daghemsålder ordnas (2012) i Sevettijärvi och Ivalo.

Bilder nedan: Ketisk schaman 1914.
Pomorer.
Olaus Magnus kartdetalj över Bjarmaland
Votjaker, även kallade udmurt.

Tyvärr – som brukligt var förr i etnografiska sammanhang – är alla fotograferade människor anonyma.

Bildkällor: 1. Fridtjof Nansen – Google Books – Nansen, Fridtjof Wedel-Jarlsberg (1914) Gjennem SibirienKristiania, Norwayw:Jacob Dybwads Forlag, pp. 224 ISBN9780836967395OCLC7214283.

1913 photograph of a shaman of the Ket people. Caption says ”Shaman of the Yenisei-Ostiaks (Sumarokova, Sept. 16th)”.

2. Berig (uploader)  Okänd – http://www.pomor.no/rus/articles.php?conID=3 Помори, дореволюційна фотографія . 1917.

3. Olaus Magnus

4. Unknown – http://www.udmgossovet.ru/udmurtskaya_respublika/kratko_o_respublike/index.html

T E X T E N 
FORTSÄTTER HÄR

Tavastländare, hämäläiset – Centrala i den tidiga delen av det svenska imperiets maktbyggande i Österland, dvs nuvarannde Finland. Kom till stor del att utgöra adel,

Savolaksare – mer senare

Kajana, Kainu, kväner

Österbottningar utvecklas mer senare – i annan bloggpost.

Finlandssvenskar utvecklas mer senare – i annan bloggpost om nationer.

Rikssvenskar  utvecklas mer senare – i annan bloggpost.

Tornedalingar – utvecklas mer senare – i annan bloggpost.

Kväner, utvecklas mer senare – i annan bloggpost. Se ovan.

Kylfingar, på ryska kolbjager. Krigiskt folk som ofta stred i norr och bedrev handel, tog uppenbart en he del tribut. Under perioder tycks de ha opererat på Novgorods uppdrag, annars på eget bevåg. Har av bl a ryske Reims ansettts vara synonyma med voterna.

Ros, Avser ryssar

Rus, svenska vikingarna i österled och deras ättlingar. Se vidare härnedan

Varjager, anses komma av nordiskans väringar. Nordbor eller nordboättlingar; gärna kopplade till de tidiga eller medeltidiga (alltså ej medeltida) vikingarna.
Vi låter Wikipedia hjälpa oss vidare med etymologin: ”væringr (variant till væringi) som är belagt i fornisländska handskrifter och i ett par runinskrifter. Första stavelsens a tyder på, att ordet inlånats i kyrkoslaviskan före det nordiska i-omljudets tid. Det nordiska grundordet torde av allt att döma ursprungligen ha betytt ”edsvuren”. I fråga om ordets egentliga innebörd har meningarna emellertid varit delade.”

Rospiggar, rus, ruottha, ruotsalaiset – svenskar eller skärgårsbor i Roslagen

Hälsingar, återkommer

Udmurt eller votjaker – finskugrisk grupp, idag drygt en halv miljon
Dessa ska ha varit de egentliga tjuderna. Förr bodde de mer kring Finska Viken idag är de utspridda ner genom södra Ryssland till Ukraina och Krim.

Ingrer, utrotningshotad grupp som hållit till vid finska viken. Språkfamilj: uraliska, östersjöfinska

Tverkareler, idag 23 000, bor idag främst samlat utanför Moskva

Estlandsvenskar – var i medio 1600-tal ca 10 000 och har krympt gradvis. De  var dock ganska många fram till Andra världskriget. Idag bara ett pr hundra. En koloni hamnade i Gammalsvenskby i Ukraina, andra levde länge kvar på Ösel. Återkommer.

Förhållandet mellan land och etniska grupper är extra invecklat i Ryssland,
pga alla krig och dramatiska händelser kring revolutioner och annat.
Wikipedia om Ingermanland kan illustrera något alla turer:

Ingermanland (finskaInkeri eller InkerinmaaryskaИжора eller Ингерманландия eller Ингрия eller Ижорская земля (”Isjorernas land”), estniskaIngeri eller Ingerimaa) är ett historiskt landskap beläget söder om Finska viken samt norr och söder om floden Neva. Området avgränsas av floden Narva i väster, Peipussjön i sydväst, floderna Lugas och Oredezjövre lopp i söder, Ladoga i öster samt Systerbäck i norr. ——
Områdets ursprungsbefolkning utgörs av de östersjöfinska folkslagen voter och ingrer (izjorer), vars språk idag är utdöende. Mellan åren 1570 och 1675[1] förekom det en rätt omfattande invandring av finnar till Ingermanland. Invandringen var som livligast efter freden i Stolbova 1617 då Sverige styrde över Ingermanland för en längre period.
Från: https://sv.wikipedia.org/wiki/Ingermanland
Not: St. Petersburg ligger i det här området.

ARKEOLOGISKA KULTURER – utvecklas senare – nämnes här bara inklusive sin geografiska plats.

Komsa — ishavsstränderna
Säräisniemi – norra Finland
Suomosjärvi – dito
Lappgravarna i centrala Finland ..

ETNONYMI i historien och idag. Ryska Norden med Kola, Ishavet och Nordkalotten med omnejd (en introduktion)

Artikeln fortsätter sedermera i Saepmie Times; och kommer öven omformas dels till föreläsningsämne, dels till kursämne.

Uraliska och andra grupper i ryska Norden med Kola, Ishavet och Nordkalotten

Voter, utrotningshotat folk, som bott runt nuvarande St Petersburg. Närmast släkt med ingrerna.

Liver. Fordom utbredda i hela Baltikum; idag är deras språk helt utrotat den sista som talade det var en hundraårig kvinna i Kanda år 2010. Mer senare!

Vepser . Östersjöfinskt folk, ca 23 000 idag. Mer om dessa senare.

Bjarmer från Perm. Idag anses ofta komi eller syrjäner avses. Nämns av Olaus Magnus och nömns av flera mycket äldre källor. Republiken Komi har ca en miljon invånare.

Nentserna – ibland kallade nenetser och för länge sedan ”samojeder”. Uraliskalande folk med en språklig och folklig familj som varit och delvis är utspridda ända ner till gränsen mot Mongolier. Yamal Nenets är några av de mer nordvästliga, men det finns grupper närmare och även på Kola. De nordligaste nentserna bebor Tajmyr-halvön och talar den nentiska språkvarieteten Nganasan. Skogsnentserna är nästan utrotade. Vi fortsätter berötta om nenets senare.

Enets – språkligt släkt med nentser. Skogsnäringar. Mer senare.

Keter, talar ketiska, ett av världens minsta språk, antalet talare uppges vara ca 190.
Språket tillhör den jenisejska språkfamiljen, alltså inte uraliska. Man tycks idag i allt vidare språkvetarkretsar anse att språket är vagt besläktat med na-dene-språkfamiljen i nordvästra Nordamerika! Se vidare bild.

Karelare, kan dels avse alla som bor i de olika karelska regionerna (krävs minst en bloggpost till för att fördjupa sig i det – grovt handlar det om en miljon människor; emedan dels bara 5 000 beräknas tala karelska. Karelare beskylls ofta för att ha anfallit norra Norge under medeltiden. Men det torde oftare handlar om pomorer, syrjäner (komi) eller ryssar. Förväxling är nästan legio i äldre litteratur.

Samer – återkommer 🙂

Vi tittar dock på de östliga samiska språkvarieteterna nu:

(Wikipedia : ) Indelningen av de östsamiska språkvarieteterna varierar, men man talar huvudsakligen om sex, varav två idag är utdöda:

tersamiska (levande)
kildinsamiska (levande)
enaresamiska (levande)
skoltsamiska (levande, se nedan)
kemisamiska (utdöd sedan cirka 1850)
akkalasamiska (utdöd sedan 2003)
 
Den lilla kvarvarande vrå av samisk kultur som finns i norra Finland innehåller denna försvinnande extrema språkminoritet:
 
Skoltsamiska (Sääm’ǩiõll) är ett språk i den samiska språkgruppen. Det har ungefär 300 talare i Finland, främst i Sevettijärvi, och runt 20 talare av dialekten Notozero (Njuõ’ttjäu’rr) i det område som omger sjön Notozero i Ryssland[1]. Det talades förr även i Neiden i Norge, men har dött ut där. Språket talas av skolterna, som uppskattas vara ungefär 500 (1995)[1] eller 800 (2009)[2] i Finland och 400 i Ryssland (1995).[1]
Skoltsamiska är ett av de fyra officiella språken i Enare kommun (vid sidan av finska, nordsamiska och enaresamiska) och det som uppfattas vara mest hotat. Den som behärskar samiska, skall i huvudsak undervisas på samiska i grundskolan; skoltsamiska kan väljas som modersmål. Språkbad i skoltsamiska för barn i daghemsålder ordnas (2012) i Sevettijärvi och Ivalo.

Bilder nedan: Ketisk schaman 1914.
Pomorer.
Olaus Magnus kartdetalj över Bjarmaland
Votjaker, även kallade udmurt.

Tyvärr – som brukligt var förr i etnografiska sammanhang – är alla fotograferade människor anonyma.

Bildkällor: 1. Fridtjof Nansen – Google Books – Nansen, Fridtjof Wedel-Jarlsberg (1914) Gjennem SibirienKristiania, Norwayw:Jacob Dybwads Forlag, pp. 224 ISBN9780836967395OCLC7214283.

1913 photograph of a shaman of the Ket people. Caption says ”Shaman of the Yenisei-Ostiaks (Sumarokova, Sept. 16th)”.

2. Berig (uploader)  Okänd – http://www.pomor.no/rus/articles.php?conID=3 Помори, дореволюційна фотографія . 1917.

3. Olaus Magnus

4. Unknown – http://www.udmgossovet.ru/udmurtskaya_respublika/kratko_o_respublike/index.html

T E X T E N 
FORTSÄTTER HÄR

Tavastländare, hämäläiset – Centrala i den tidiga delen av det svenska imperiets maktbyggande i Österland, dvs nuvarannde Finland. Kom till stor del att utgöra adel,

Savolaksare – mer senare

Kajana, Kainu, kväner

Österbottningar utvecklas mer senare – i annan bloggpost.

Finlandssvenskar utvecklas mer senare – i annan bloggpost om nationer.

Rikssvenskar  utvecklas mer senare – i annan bloggpost.

Tornedalingar – utvecklas mer senare – i annan bloggpost.

Kväner, utvecklas mer senare – i annan bloggpost. Se ovan.

Kylfingar, på ryska kolbjager. Krigiskt folk som ofta stred i norr och bedrev handel, tog uppenbart en he del tribut. Under perioder tycks de ha opererat på Novgorods uppdrag, annars på eget bevåg. Har av bl a ryske Reims ansettts vara synonyma med voterna.

Ros, Avser ryssar

Rus, svenska vikingarna i österled och deras ättlingar. Se vidare härnedan

Varjager, anses komma av nordiskans väringar. Nordbor eller nordboättlingar; gärna kopplade till de tidiga eller medeltidiga (alltså ej medeltida) vikingarna.
Vi låter Wikipedia hjälpa oss vidare med etymologin: ”væringr (variant till væringi) som är belagt i fornisländska handskrifter och i ett par runinskrifter. Första stavelsens a tyder på, att ordet inlånats i kyrkoslaviskan före det nordiska i-omljudets tid. Det nordiska grundordet torde av allt att döma ursprungligen ha betytt ”edsvuren”. I fråga om ordets egentliga innebörd har meningarna emellertid varit delade.”

Rospiggar, rus, ruottha, ruotsalaiset – svenskar eller skärgårsbor i Roslagen

Hälsingar, återkommer

Udmurt eller votjaker – finskugrisk grupp, idag drygt en halv miljon
Dessa ska ha varit de egentliga tjuderna. Förr bodde de mer kring Finska Viken idag är de utspridda ner genom södra Ryssland till Ukraina och Krim.

Ingrer, utrotningshotad grupp som hållit till vid finska viken. Språkfamilj: uraliska, östersjöfinska

Tverkareler, idag 23 000, bor idag främst samlat utanför Moskva

Estlandsvenskar – var i medio 1600-tal ca 10 000 och har krympt gradvis. De  var dock ganska många fram till Andra världskriget. Idag bara ett pr hundra. En koloni hamnade i Gammalsvenskby i Ukraina, andra levde länge kvar på Ösel. Återkommer.

Förhållandet mellan land och etniska grupper är extra invecklat i Ryssland,
pga alla krig och dramatiska händelser kring revolutioner och annat.
Wikipedia om Ingermanland kan illustrera något alla turer:

Ingermanland (finskaInkeri eller InkerinmaaryskaИжора eller Ингерманландия eller Ингрия eller Ижорская земля (”Isjorernas land”), estniskaIngeri eller Ingerimaa) är ett historiskt landskap beläget söder om Finska viken samt norr och söder om floden Neva. Området avgränsas av floden Narva i väster, Peipussjön i sydväst, floderna Lugas och Oredezjövre lopp i söder, Ladoga i öster samt Systerbäck i norr. ——
Områdets ursprungsbefolkning utgörs av de östersjöfinska folkslagen voter och ingrer (izjorer), vars språk idag är utdöende. Mellan åren 1570 och 1675[1] förekom det en rätt omfattande invandring av finnar till Ingermanland. Invandringen var som livligast efter freden i Stolbova 1617 då Sverige styrde över Ingermanland för en längre period.
Från: https://sv.wikipedia.org/wiki/Ingermanland
Not: St. Petersburg ligger i det här området.

ARKEOLOGISKA KULTURER – utvecklas senare – nämnes här bara inklusive sin geografiska plats.

Komsa — ishavsstränderna
Säräisniemi – norra Finland
Suomosjärvi – dito
Lappgravarna i centrala Finland ..

”How the North was won” – Ryska och fennoskandiska aggressionerna på urfolksområden ca 800-1800. Del 1. Jugra, ob-ugrerna och om forna tiders lärda (i syd) och deras uppfattning om Ultima Thule

Den berbiske och andalusiske vetenskapesmannen och föreläsaren Abū Ḥayyān al-Gharnāṭī (1256-1344) * skrev följande om Yura eller Jugra:

”But beyond Wisu by the Sea of Darkness there lies a land known by the name of Yura. In summers the days are very long there, so that the Sun does not set for forty days, as the merchants say; but in winters the nights are equally long. The merchants report that Darkness is not far (from them), and that the people of Yura go there and enter it with torches, and find a huge tree there which is like a big village. But on top of the tree there sits a large creature, they say it is a bird. And they bring merchandise along, and each merchant sets down his goods apart from those of the others; and he makes a mark on them and leaves, but when he comes back, he finds commodities there, necessary for his own country…” (Al Garnati:32)

Hur kan man då definiera Jugra? 
Om vi konsulterar wikipedia, står där sålunda:

the name of the lands between the Pechora River and Northern Urals in the Russian annals of the 12th–17th centuries, as well as the name of the Khanty and partly Mansi tribes inhabiting these territories, later known as Voguls.

The Khanty–Mansi Autonomous Okrug of Russia is also called Yugra.

KARTOR:  OVAN Mercator 1595, detalj. Man ser platsen för den första ryska befästningen Pustozersk (anlagd 1499) nära Pechoras mynning; anfallen av ett eller flera uralisktalande folk flera gånger 1644-1746.

NEDAN:  Herberstein 1549. Bildtext från Wikimedia Commons:
Yugra (Iuhra), ”the place of origin of Hungarians” (inde ungaroru origo) on Sigismund von Herberstein‘s 1549 map of Moscovia. Herberstein placed the label Iuhra east of the Ob River, while a statue of Aurea anus (Latin”Golden Old Woman”), a.k.a. Slata baba (”Golden Idol”) can be seen west of the Ob.

Detalj MercatorHerberstein-Moscovia-NE JUGRA

Man skulle alltså kunna säga att det handlar om den dåförtiden (för ryssar) kända världen i nord och öst – tills dess horisont nämligen Ryska norden öster om Vita havet och bort till och med mongolernas område. Khazanernas Khanat torde länge ha undanhållit ryska och europeiska intressenter från att utforska landen längre bort.

Och språkhistoriskt/: vilka är ob-ugrerna?
Khanty
Mansi
och – faktiskt – ungrarna (eller kanske hellre proto-ungrarna)

Film textad på ungerska (men fantastiska bilder)

* Abū Ḥayyān al-Gharnāṭī, patronymikon:
ibn Yūsuf bin ‘Alī ibn Yūsuf ibn Hayyān an-Nifzī al-Barbarī
بن يوسف بن علي بن يوسف بن حيان
Fullständiga namnet:
full name Muḥammad ibn Yūsuf bin ‘Alī ibn Yūsuf ibn Hayyān an-Nifzī al-Barbarī Athīr al-Dīn Abū Ḥayyān al-Jayyānī al-Gharnāṭī al-Andalūsī.

Kallades: Abū Ḥayyān from Granada, dvs al-Gharnāṭī.

OHTSEDIDH seminarium Västmanlands läns museum 27 sep kl 10-17. Program!

SEMINARIUM

27 september, kl. 10.00-17.00

Västmanlands läns museum

Västerås

Sedan lång tid har det funnits en samisk befolkning i Dalarna, Gävleborgs och Västmanlands län. I arkiv och i folktradition framskymtar en grupp människor som lever lite vid sidan av, men ändå i symbios med, det omgivande samhället. Trots att källorna är många vet vi väldigt lite om den samiska kulturhistorien i regionen.

För att uppmärksamma de samiska kulturyttringarna skapades projektet Ohtsedidh. Projektet är ett samarbete mellan de tre länsmuseerna i Dalarna, Gävleborg och Västmanland samt Gaaltije, Sydsamisk kulturcentrum.

Till seminariet i Västerås har vi bjudit in forskare och sakkunniga i ämnet och alla är välkomna att deltaga under dagen. Ingen föranmälan krävs och seminariet är gratis. Dock är antalet platser begränsade.

9.30-10.00 KAFFE
10.00-10.20 Välkomna Carl-Magnus Gagge, Västmanlands läns museum och Joakim Wehlin, Dalarnas museum
10.20-10.50 En mellansvensk samisk befolkning under 1700-1800-tal. En bakgrund. Ingvar Svanberg, Uppsala universitet
10.50-11.20 Samer i syd. Ett arkeologiskt perspektiv Inger Zachrisson, tidigare Statens historiska museum
11.20-11.50 Tjoevkemåjhtoe vs. Saepmie Times. Om norrhälsinge- och medelpadskustsamerna och viss annan samisk historia 1277-1877 Peter Ericson, Firman Saepmie föreläsningar forskning undervisning
11.50-13.00 LUNCH
13.00-13.30 Sydsamer Ewa Ljungdahl, Gaaltije Sydsamiskt kulturcentrum
13.30-14.00 Samer utanför Gävle på 1700-talet – kringströvande och förirrade? Lars Gunnar Larsson, Uppsala universitet
14.00-14.30 Skogssamer vid Barkensjöarna och Norbergs socken Jouni Tervalampi, tervalampi-arkfoto.blogspot.se
14.30-15.00 KAFFE
15.30-16.00 Undersökning av sockenlappboställe i Järvsö Maria Björck och Bo Ulfhielm, Länsmuseet Gävleborg
16.00-16.30 Spåren från historien som aldrig skrivits Gunilla Larsson, Uppsala universitet
16.30-17.00 Avslutande diskussion Joakim Wehlin

Kontakt: Joakim Wehlin, joakim.wehlin@dalarnasmuseum.se

Våra (bloggens) bilder: Wallander 1865, Folkmarknad Västmanland.
Sidonia 1672: 1672. den 11 Feb. En gammal Lappakäring (begrofz). Sidonia wid nampn 

Österhaninge CI:1 (1665-1717) Bild 115 (AID: v94879.b115, NAD: SE/SSA/1595)

Tips: Boka KURSPAKET om samernas historia – för tjänstemän, arbetslag, samebyar etc

Välj nivå och inriktning själva! Edit 20170816.

Boka ett kurspaket med samernas historia inklusive senare belagda rön om de allra mest sydligt kända samerna. Här ingår:

  • KURS om samernas historia, dagtid 2-4 h. Inträde eller avgift möjligt.
  • KVÄLLSFÖRELÄSNING ex på bibliotek. Ni kan ta inträde ex 50-100 SEK
  • 2-3 st. AULA-FÖRELÄSNINGAR för skolelever från åk 6 t o m gymnasiets sista år

Geografisk begränsning för detta specifika program är hela Sverige.
Exakt prislista, innehåll i kurs etc kommer att presenteras kommande vecka kring 17-20 aug.

Jag som håller i allt är rutinerad lärare, föreläsare, forskare kring samernas historia: Peter Ericson. Arbetat på Umeå universitet och på en lång rad länsmuseer.
Jag har föreläst i alla län ovanför Mälaren. Jag har även varit folkbildare och cirkelledare i ämnet. Kurserna går att få på engelska; och i Finland på svenska eller engelska. En viktig antologi om sydsamernas historia utkommer (försenad, men sannolikt senast sommaren 2018) med bland annat min artikel.
OBS vid specialbeställning om etnicitet, språk, antropologi, arkeologi eller till exempel vindkraftsexploateringar tillkommer ibland externa lärare.

OBS kombinerbart med mitt nya tema om Sigrid och Anna Jönsdotter.
Även med ett program om resenärer i Saepmie!

Begrepp och perioder som genomgås: Medeltid, kolonisation, sockenlappar, fördrivningar, etnisk rensning, skatteuppbörd, stormaktstid mm mm

Grundpaketet kostar i höst 12 000 – 19 000 beroende på tid och plats, samt antal förrättade timmar.
Där ideella föreningar är inblandade, kan det i enstaka fall förhandlas nedåt.
Dubbla kursveckor (t ex vår + höst)  kan vi förhandla om pris för,
inom spannet 16 – 26 000 SEK.
Offert kommer senast fyra dagar från bokningsförfrågan, oftast samma dag!.

Deltagandepris för våra egna arrangemang är ännu ej fastställda.

Att notera: Det finns idag, i skrivande stund inget färdigt program för kurser i Norge, Finland eller Ryssland, men det kan möjligen erbjudas med tillräckligt lång framförhållning!

Obs även inspirationskvällar och arbetslagsutbildning i passande bransch kan arrangeras.

Vidare: Jag föreläser även på vernissage; seminarier; universitet; bibliotek, arkiv museer etc etc – eller som utgångspunkt för debattkvällar!

 

Kursen fungerar bra för arbetslag och är påbyggbar.
Samernas organisationshistoria kan läggas i fokus liksom de kvinnliga pionjärerna.
Och kursmomentet kan även omvandlas till en workshop i historiska metod för t ex samebyar.

OBS För samebyar kan också extra  delar om samisk kvinnohistoria, organisationshistoria samt hur man dokumenterar sedvana och ett parti om sedvanemål som bl a Nordmaling inläggas!
I samtliga fall kan ett parti om kolonisation och kolonisationsförlopp inkluderas.
Eventuellt kan arkeologi och förhistoria erbjudas (vi förhandlar om sådan kompetens!).
Då skulle praktiska moment eventuellt redan i höst kunna adderas. Återkommer!

Engelska kurser kostar lite mer, men inga gigantiska summor.

HUR BOKAR DU? Det finns två slags kurser; de ni arrangerar, och de vi arrangerar.

1. Boka snarast, vi skriver avtal. Kurs i slutet oktober eller början november.
Andra perioder kan förhandlas om. Se kontaktuppgifter,

2. Du Anmäler Dig/Er och bokar plats i ett arrangemang som äger rum i vinter och/eller i vår. Datum kommer.  Plats blir någonstans i Västernorrland, Gävleborg eller Jämtland.
Förskotterad betalning. Datum och övrig info kommer.
Nedre bild: Funäsdalen (från äldre vykort!) är en av orterna jag föreläser i nu i sommar (8 aug).

Det vettigaste torde i första fallet vara att gå ihop två-tre arrangörer på en ort.

FIRMAN har gått under namnet SouthSaamiHistory,
men står nu inför namnbyte Saepmie Forskning Förelsning Undervisning (ännu arbetsnamn). Jag har FA-skatt, så ni kan även anställa mig!

Kontakta mig snarast – Peter Ericson
Tfn 0729070058 (skicka gärna sms först!)
Eller mejl retepnoscire@hotmail.com
alt skriv meddelande:
https://www.facebook.com/sosaamihi


Foto av undertecknad: Monika E. Pensar

 

Tips: Boka KURSPAKET om samernas historia – för tjänstemän, arbetslag, samebyar!

Välj nivå och inriktning själva! Edit 20170816.

Boka ett kurspaket med samernas historia inklusive senare belagda rön om de allra mest sydligt kända samerna. Här ingår:

  • KURS om samernas historia, dagtid 2-4 h. Inträde eller avgift möjligt.
  • KVÄLLSFÖRELÄSNING ex på bibliotek. Ni kan ta inträde ex 50-100 SEK
  • 2-3 st. AULA-FÖRELÄSNINGAR för skolelever från åk 6 t o m gymnasiets sista år

Geografisk begränsning för detta specifika program är hela Sverige.
Exakt prislista, innehåll i kurs etc kommer att presenteras kommande vecka kring 17-20 aug.

Jag som håller i allt är rutinerad lärare, föreläsare, forskare kring samernas historia: Peter Ericson. Arbetat på Umeå universitet och på en lång rad länsmuseer.
Jag har föreläst i alla län ovanför Mälaren. Jag har även varit folkbildare och cirkelledare i ämnet. Kurserna går att få på engelska; och i Finland på svenska eller engelska. En viktig antologi om sydsamernas historia utkommer (försenad, men sannolikt senast sommaren 2018) med bland annat min artikel.
OBS vid specialbeställning om etnicitet, språk, antropologi, arkeologi eller till exempel vindkraftsexploateringar tillkommer ibland externa lärare.

OBS kombinerbart med mitt nya tema om Sigrid och Anna Jönsdotter.
Även med ett program om resenärer i Saepmie!

Begrepp och perioder som genomgås: Medeltid, kolonisation, sockenlappar, fördrivningar, etnisk rensning, skatteuppbörd, stormaktstid mm mm

Grundpaketet kostar i höst 12 000 – 19 000 beroende på tid och plats, samt antal förrättade timmar.
Där ideella föreningar är inblandade, kan det i enstaka fall förhandlas nedåt.
Dubbla kursveckor (t ex vår + höst)  kan vi förhandla om pris för,
inom spannet 16 – 26 000 SEK.
Offert kommer senast fyra dagar från bokningsförfrågan, oftast samma dag!.

Deltagandepris för våra egna arrangemang är ännu ej fastställda.

Att notera: Det finns idag, i skrivande stund inget färdigt program för kurser i Norge, Finland eller Ryssland, men det kan möjligen erbjudas med tillräckligt lång framförhållning!

Obs även inspirationskvällar och arbetslagsutbildning i passande bransch kan arrangeras.

Jag föreläser även på vernissage; seminarier; universitet; bibliotek, arkiv museer etc etc – eller som utgångspunkt för debattkvällar!

 

Kursen fungerar bra för arbetslag och är påbyggbar.
Samernas organisationshistoria kan läggas i fokus liksom de kvinnliga pionjärerna.
Och kursmomentet kan även omvandlas till en workshop i historiska metod för t ex samebyar.

OBS För samebyar kan också extra  delar om samisk kvinnohistoria, organisationshistoria samt hur man dokumenterar sedvana och ett parti om sedvanemål som bl a Nordmaling inläggas!
I samtliga fall kan ett parti om kolonisation och kolonisationsförlopp inkluderas.
Eventuellt kan arkeologi och förhistoria erbjudas (vi förhandlar om sådan kompetens!).
Då skulle praktiska moment eventuellt redan i höst kunna adderas. Återkommer!

Engelska kurser kostar lite mer, men inga gigantiska summor.

HUR BOKAR DU? Det finns två slags kurser; de ni arrangerar, och de vi arrangerar.

1. Boka snarast, vi skriver avtal. Kurs i slutet oktober eller början november.
Andra perioder kan förhandlas om. Se kontaktuppgifter,

2. Du Anmäler Dig/Er och bokar plats i ett arrangemang som äger rum i vinter och/eller i vår. Datum kommer.  Plats blir någonstans i Västernorrland, Gävleborg eller Jämtland.
Förskotterad betalning. Datum och övrig info kommer.
Nedre bild: Funäsdalen (från äldre vykort!) är en av orterna jag föreläser i nu i sommar (8 aug).

Det vettigaste torde i första fallet vara att gå ihop två-tre arrangörer på en ort.

FIRMAN har gått under namnet SouthSaamiHistory,
men står nu inför namnbyte Saepmie Forskning Förelsning Undervisning (ännu arbetsnamn). Jag har FA-skatt, så ni kan även anställa mig!

Kontakta mig snarast – Peter Ericson
Tfn 0729070058 (skicka gärna sms först!)
Eller mejl retepnoscire@hotmail.com
alt skriv meddelande:
https://www.facebook.com/sosaamihi


Foto av undertecknad: Monika E. Pensar

 

”haver benådet de vilde Lapper af den Norrske Ssöestranden, de Terske (Trineser lappar), Lofforske (Lagoner), Berske Lappar, — ” [Juli 1517]

Vasili_III
Vasilij Ivanovitj (svensk transkiption)

5935

 
 
Förordning av storfurst Vasilij Ivanovitsch angående skatteuppbörden i Lappmarken.
 
Aktstycket ingår i en 1745 avfattad ”Beskrivelse över Wardehus amt”, uti norska finmarkens amtskontor, och därifrån avtryckt i J. Fellmans Anteckningar om Lappmarken III, sid. 706, med uppgift att urkunden är daterad i ”Moskva uti julii efter Christi födelse 1517”.
 
Juli 1517.
Stormägtigste Herre Basilius af Guds nåde Zar und Herre aller Russen, Grossfurste, Vladimirske, Moschowske, Smålenske, Thverske, Permske, Viorske, Bolgorske og Indigarske, haver benådet de vilde Lapper af den Norrske Ssöestranden, de Terske (Trineser lappar), Lofforske (Lagoner), Berske Lappar, og af den fläch Sumtoufskage Sten Jacobsson, og af den fläch Babinitskago (Akseld) Kiel Nauneksen(?), og af den Lottoserske fläch Storius Pordinussen, og af den Therske odde Jekaja Malendivnasen, og udi alle Lapparnas städ och värn som haver til mig suppliceret och tillkiende gifvit hvorledes vår skattfoged der drager till dennem att samle skatt etc. etc.
 
Jag stormägtigste Herre etc. hafver benådet mine Lappar att när våres skattfogde drager till dem uti Lapparnes land att uppbära våres skatt, då skall den ena af våres skattfogde draga till Kandalax og udi Babinits og udi Lottoser og udi Saniel og udi Niafdain og udi öfverste Niadri og udi Udziuckei och udi Varjagi og udi den Norrske ända – – – – – Så hafver jag også benådet dennem deres söestrand från Palizrekou (d. är Patsjoki) och intill Ombo: på dennem deras söestrand skulle hvarken Corelierne eller de Neugardske eller de Svenske eller nogen anden fördriste sig dit att draga og bruka sin näring.
 

Nya inspirerande föreläsningstitlar sep 2017 – feb 2018

EDIT: Work In Progress-

tills vidare inaktuell!

Från december KUSTSKOGSSAMER, SJÖSAMER OCH VINTERLAND – om nedre landets, Vuelielaantes betydelse i samernas historia!
NB: All lectures will also be offered in English!

brought
BILDEN av Thomas Bewick, samtida  och från trakten strax norr om slottet är en sällsynt kopparetsning och tycks ha påbörjats i begynnelsen av flickornas northumberlandvistelse; och sedermera publicerats i samband med Consetts reseberättelses utgivning år 1789.

Från 1-16 *** aug:
Njutånger – Yorkshire T/R. Om Sigrid, sameflickan som körda ackja i Northumberland, och Aniea (?); hennes syster.
Varifrån och vart?
Om deras sju månader långa vistelse i Ravensworth Castle, om slottet och släkterna om bebodde det, hur där ser ut idag och kopplingen till Alice i Underlandet. Samt om den upptäcktsresa som föranledde denna oväntade interaktion, samt besöket på slottet på hemvägen.
*** Datum beroende på graden av efterfrågan!

Från SEP Med främmande ögon – samernas liv och kolonisationen speglat i resenärers texter (utförligare beskrivning kommer)

Från OKT Sverige och Saepmie 1633-1799: från Hessen-Kassels renfarmer över skotten i Fredriksten 1718, Fredriks etniska rensning till tvångsbofasthet 1790

Från OKT Slakten på dalkarlarna 1743, och om de historiska processerna som ledde till detta (passar bra att kombinera med ”Sverige och Saepmie 1633-1799”
(titeln kan ev omformas en aning)

Från NOV ** Finland, suomer och samer i stormaktstida Sverige och senare – en sydlig historia?* Medeltid och äldre tid från Viborg över Satakunta och forna Kemi nedre lappmark
* Arbetstitel ** eller från aug, beroende på efterfrågan!

Från december KUSTSKOGSSAMER, SJÖSAMER OCH VINTERLAND – om nedre landets, Vuelielaantes betydelse i samernas historia!

Från 15 nov, om intresse finns:
”Fredrik I – stormaktens Sveriges, samernas och dalkarlarnas Nemesis?”

Att notera: Ett specialprogram om Elsa Laula, Carl Lindhagen och samernas äldsta organisationshistoria planeras till februari.mars 2018

FORTBILDNING för politiker och omfattande liksom kortare
KURSPROGRAM med basic samisk historia erbjuds alltid!
Detsamma gäller i princip också alltid samiskhistorisk workshop för samebyar och sameföreningar.

Härtill kommer lokala program/titlar för t ex Uppland/Bergslagen; Värmland och Medelpad

”hela LappLandet, helst i Kemi län,”– månge rike bönder, som hava — feta och goda lägenheter i Savolax och Ulo län, tränga sig över våra ägor — tillegna sig vårt fiskevatten, i synnerhet Kemi träsk, och andra utmarker, locka vårt unga folk till sig i tjänst, tränga sedan dem, som gamla och av ålderdomen förraskade– äro, ifrån deras egendom till att tigga och dö uti hungern och tillfoga — orätt och övervåld”

Text av Nils Ahnlund 1928 i ”Olof Tresk* Kartor över Kemi och Torne lappmarker 1642-1643

”hela LappLandet, helst i Kemi län,”– månge rike bönder, som hava — feta och goda lägenheter i Savolax och Ulo län, tränga sig över våra ägor — tillegna sig vårt fiskevatten, i synnerhet Kemi träsk, och andra utmarker, locka vårt unga folk till sig i tjänst, tränga sedan dem, som gamla och av ålderdomen förraskade– äro, ifrån deras egendom till att tigga och dö uti hungern och tillfoga — orätt och övervåld”

Den till 1642 års karta fogade texten omtalar, att den yngre generationen bland Kemilapparna med glad förväntan motsåg byggandet av de nya kyrkorna, medan de gamla visade sig retliga och misstänkte intrångi sin hävdvunna rörelsefrihet. Det är också tydligt, att myndigheternas ökade intresse för lappmarkerna
särskilt här framkallat en viss oro. Icke minst hyste lapparna fruktan för den finska kolonisation, som uppmuntrades av de styrande. 3) Det ovanliga inträffade, att Kemi lappar utsågo två ombud, Hans och Olof Andersson, för att inför höga överheten frambära deras bekymmer. 4) De klagade bitterligen över att ”hela
LappLandet, helst i Kemi län, mycket av sig kommet är, och renar, så ock andra skogsdjur och fåglar, så ock fiskar i vattnet märkeligen förminskade” Men i all synnerhet tyckte de illa vara, ”att månge rike bönder, som hava sina feta och goda lägenheter i Savolax och Ulo län, tränga sig över Lapplands gränser uppå våra ägor
och tillegna sig vårt fiskevatten, i synnerhet Kemi träsk, och andra utmarker, locka vårt unga folk till sig i tjänst, tränga sedan dem, som gamla och av ålderdomen förraskade [): ego överraskade] äro, ifrån deras egendom till att tigga och dö uti hungern och tillfoga de mall orätt och övervåld”. 5) Man skymtar här samma
motsättning mellan ett äldre och ett yngre släktled, som vitsordas av Olof Tresk. 1 en varianttext, varom strax blir tillfälle att tala, meddelar han den intressanta upplysningen, att finska språket vid denna tid börjat segrande tränga fram i Kemi lappmark. 6) —

whip

ORIGINAL NoTES: (källa nedan, source/Link below)

KEMI LAPPAMERK 1642

TEXT TILL KARTAN
Geometrisck Delineation öffver Kemi Lappmarck. Anno 1642 haffver jagh underteeknadh effter H. K. M:tz,
min aldernådigeste uthkorade dråttningz, nådige befallningh delinieratt och geometrice afritadt Kemi Lappmarkz quantitet innann om Swerigies gräntz, tillijka medh sielfve rååfiellens nampn, sträehningh och distans, hvilke ähre rätte rååfielryggh och skillnadh emellann Swerigett och Norigett, sampt Swerigett och
Rysslandh, effter Flaekssiöbäekz accordz innehåldh, såssom och här hoss hvar byss tillägor och qualitet i synnerhett enfålligen medh nogra ordh korteligenndeseriberatt, effter såssom iagh thenn befunnit hafver och
in marginê ähr annoteratt.
Elevatio Poli vidh Sonbykylas ähr 66 gradus, 25 serupul.
Notatio Cyphrarum.
1. Kudsewara ähr förste rååfiell emellann Swerige oeh Norige uthi Kemi Lappmarek västann efter, ther
Tårnö Lappmarek Iychtar och Kemi begynnar. Kemi begynnar.
2. Råffwewara.
3. Maderwara.
4. Gamwara.
5. Mudswara.
6. Affwoswara.
7. Kiäekilwara.
8. Rautewara.
9. Peldowara. Där löper vintervägenn öfver emellann Päldoiärff och Enarby.
10. Saidewara.
1 1. Looswara.
12. Kyriotwara. Ahr österste rååfiell på Päldoiä[r]fz landh.
13. Swudhwara. Khr förste fiellrygg på Sonbykylass egor västann effter.
14. Kylawara.
15. Windelawara.
16. Solawara. Khr österste fiellrygg Sonby egor ock där öfver löper vin tervägen emellann Sonby och
Enarby, sedann löper fiällryggenn i sydhost.
17. Hwuomawara. Khr nordast råå på Kemi byz egor.1)
18. Pårdewara.2)
19. Kurdtzwara.
20. Pädsewara.
21. Tulpewara.
22. Kålkewara. Khr yterst rååfiell 3) på Kemi kylas egor.
23. Jägelwara. Khr nordast fielrygg 4) opå KolaJärfz byss egor.
24. Tälnewara.
25. N: Aggwara.
26. S. Aggwara.
27. Pårnuwara.
28. Roguwara.
29. Wilmawara.
30. Satzwara. Khr yterst råå på Kolaierfz landh.
3I. Lappiwara. Khr förste fiell på Kidkaierfz landh nordann efter.5)
32. Rokumewara.
33. Påssewara.
34. Parsanwara.
35. Wisewara.
Vidh desse fiel dragas håporna ofver grentzen emellan
Swerigetz och Rysslandhz elfver.
36. Heinewara. Ahr yterst råå 6) på Kidkaierfz landh.
37. Muskosswara. Khr nordaste fiellrygg oppå Maennsalke byss egor 1).
38. Aijaehwara.
39. Ijowara, här drages oeh båtarna öfver grentzen.
40. Nådenewara ähr österste fiellrygg på Maensälke lappars egor, sedann tager Ijo bönders landh theremot på
södre sidann om fielryggen. oeh på norre sidann ryssens enskijlta skattlappars egor.
Natatia Literarum.
A. Kittela By och mareknasplatz. Till denne by ähr lititt fiskievatnn, liten vilrenskogh och annan våneskogh
och litett bäfverelfvar.
B. Päldo JärffKylas, thee lapar som i denne by tillförende hafver bodtt och här hafva haftt sitt möte 8) om
vinterenn, thee giöra nu sin skatt Tenotäekes marknasplatz i Tårnö Lappmarek. Och brueka liekväll både 9)
skogh och fiskevattn här omkring nu som tilförende. —

Forts i länk (s 31ff)
http://lapinkavijat.rovaniemi.fi/vanhatkartat/kirja.pdf

* Olof Tresk stavade  själv sitt namn Oluff L: Tresk