Folkmord på samer i fyra länder? Och om svunna sjösamer i Sverige!

Författaren Kaare Vennerød har efter några års arbete nu givit ut boken «Den samiske fortellingen». Han kallar här den förnorskning, som samerna vederfarits, för ett folkmord. Du kan läsa mer om Kaares (Kåres) bok här:

https://www.nrk.no/sapmi/kaare-vennerod-mener-fornorskningen-var-et-folkemord-1.14065304

FOLKMORD I FLERA LÄNDER PÅ SAMER?

Det är samma i Sverige.
Sjösamerna (förr en mycket utbredd grupp), de flesta skogssamerna och kustskogssamerna (de som Linné mötte) och hela den grupp (rekryterade ur de förra) som sedermera kom att kallas ”sockenlapparna” utrotades på sikt.

Bottenhavet
I äldre historisk tid befoolkades snart sagt hela bottenhavs- och bottenvikskusterna av sjösamer och kustskogssamer.
Bild: Tageo.com (Satellitbild) och NASA (se i bild),

80-90% spädbarnsdödlighet; överdödlighet för barn och ungdom; för kvinnor i barnsäng och lungsjukdomar och för män i lungsjukdomar. 

Den enda tidiga födkroken för sockenlapparna – jakten – förhindrades 1756 och ca halvtannat decennium fram; och från och med 1790 tvångsinlöstes renhjordar på kusten och samerna tvangs till bofasthet; vilket ledde till en omfattande humanitär katastrof.

Samtidigt har rättigheterna beskurits och landen krympt hela tiden sekel för sekel. Dessutom stänger nationalstaterna gränserna för grannländernas samer – med fatala följder, och idag har en intensifierad gruvexploatering tillika enormt ambitiös och nästan monstruös vindkraftexploatering (med _8 000_ ansökningar om vindkraftverk bara inom det svenska renskötselområdet)!

Ryssland ska vi bara inte prata om.

BILD NEDAN: Anna Kristina Burgström levde ett strävsamt liv såsom sjösame ännu en god stund efter andra världskriget. Bloggarens mormor (född 1921) och hennes äldre syskon minns respektive mindes väl Anna, som ofta satt och band kvastar och borstar på deras bro (bro = ”entrétrappa” på norrländska dialekter). Högra bilden visar Annas föräldrar med vilhelminaursprung; Nils och Lisa Stina, bosatta i Bölen de senaste decennierna, men med sjösamiska livsstil sommartid. Deras levnadsmönster kan ge oss en bra inblick i deras föregångares. På nedre bilden syns de i barn- respektive unga vuxenår i Ulvöhamn, 1890. Foto via Ulvö Museum.
Informanten Evert Norberg, född 1905, mindes i en intervju år 2004, ännu hur hans far sålt ett torp till Anna på 1920-talet. Torpet finns delvis kvar, på Svartnoranäset invid Norafjärden å Lövvikslandet i Nora socken i Ångermanland. En kulturmiljöskylt uppsattes också i Hamnbastudden, en av de många hamnar och vikar som angjordes av dessa sommargrupper, aktiva i flera generationer och i minst tre landskap mellan Örnsköldsvik och Söderhamn.

 

 

Annonser

”HISTORIEN OM SÁPMI”

”HISTORIEN OM SÁPMI
fördrivningar, kolonisation, framgångar och motstånd 500 e.Kr – 2018”
av PETER ERICSON, historiker


Föreläsning som erbjuds maj till november.

Obs! Även i sommar!

HISTORIEN OM SÁPMI
ERBJUDES I HELA SVERIGE
MAJ-NOVEMBER

Total kostnad 10 000 SEK inkl oms och a l l t (logi, resa) för t v å dagar =
FYRA föreläsningar, vara tre för skolor och en kvällstid, ex på bibliotek!
Samiska förvaltningskommuner * utom Sundsvall (som har andra specialavtal): 8 600 SEK för samma sak

Kombination med arkeologisk fältdag ………………………………………  15 000 (13 000)
Kombination med erbjudna seminarier ………………………………….. 13 000 (11 000)
Kombination med regionalhistoria kväll 2 ………………………………. 12 000 (10 600)

Kombination med guidning i samisk Stockholmiana dag 2 ……. 13 000 (12 000)

På engelska, 1,2,3 eller 4 av föreläsningarna ……………………………. 11 000 (10 000)

Även  Finland från juli
Och i Norge från augusti!

AFTERMATH POST-”SAAMI TIMES” (in Swedish)

(There will be an English version fairly soon!)

Så samerna (i norr) jagades och drevs bort; tvangs med våld arbeta åt nationella gruvindustrin; åkte på skjutsplikt för storherrarna (det senare var samerna långtifrån ensamma om, det fick humbla bönder ock)

Och innan dess – liksom efter – trängde hetsiga kolonisatörer bort samer på olika håll. Samma sak som hände i en påtaglig omfattning 1850-1900 grovt räknat.
Samernas trängdes från de bästa fiskeplatserna och tvangs annars döpa sig om det ville fortsätta leva på fiske.

Ännu tidigare hade det vi nu kallar Österbotten koloniserats av svear, som sedermera kom att kallas svenskas. Ruotsalaiset.

Ett svenskt imperium växte, konsoliderades, förstärktes

Det mesta – om än inte allt – av detta togs upp i SVT-UR:S ”Samernas tid”.

Men några centrala delar missades – dessa:

Samerna har fördrivits i alla de länder de nu beror
– I Norge, av privata krafter, lynch-liknande uppbåd som stulit och misshandlat och hotat
– i Sverige, av staten främst under 16-1700-talet; men även 1595, under 1800-talet
och inte minst vid de omfattande tvångsförflyttningarna av karesuandosamer på 1920-tallet.
– i Finland, här handlar det främst om fördrivningar till följd av kolonisation
-i Karelen, samma som Finland, noterat redan på järnåldern.
– i Ryssland, liknar Finland. Detta lands och dess majoritetsbefolkningsövergrepp i äldre tid måste likt Norge redas ut på en grundläggande nivå. Alla länder behövs forskas mer på!

Trolldomsprocesserna mot samer nämndes men kanske inte dess enorma geografiska omfattning i tid och rum:
Från senast runt 1580 till minst 1725 i ett område som sträcker sig mellan Trondheim, Tromsö och Kemi lappmark – till Vadstena i söder! Finland behöver redas ut mer, om samer blev dömda i söder?

Feodala epoken och hur den uppfattades och påverkade Saepmie
Länsherrar, betraktandet av samerna som ”egendom” , uppbörd etc

Rena krigshandlingar mot samerna
Magnus Ladulås kring 1277.

Den moderna historiens organisationshistoria
Vi hoppas SVT-UR tar tag i detta i en uppföljande serie.

Att samerna äntligen uppfattats som subjekt med initiativförmåga får nog annars räknas till en av främsta sidorna hos denna serie, ”Samernas tid”.

Vad jag då ska göra? Skriva om detta. Nu blir det en bok (eller fyra – oklart ännu!).
Det blir också en artikelserie om kolonisation och ingrepp i Sápmi.

Peter Ericson 18 januari 2018

KUSTSAMERNA, ÖSTSAMERNA, DALASAMERNA …. ? Nya föreläsningsämnen! Boka, först till kvarn!

  1. Om okända sjösamer, kustskogssamer och sydliga skogssamer i Sverige år 1600-1900: varifrån och varthän? Peter Ericson om 15 års specifika studier av ämnet.

    2. HÄLSINGESAMERNA (helsingelapparne)  – var tog dom vägen?
    En studie i livsstil, boplatser, individer, giftasmönster och relationer 1670-1770
    Inför en kommande utförlig artikel under trycket och eventuellt också en nybok!

    3. ”De mest fördrivna” – Samerna i Dalarna, Hälsingland, Ryssland, Karelen och mest hela Finland? Vi tittar också på hur det kan ha sett ut i Norge.

    Erbjudes maj till september 2018. Hela Norden.

    Kontakta mig för prisuppgift.

    Sms 0729070058, +46729070058
    saepmieforskning@gmail.com

    Peter Ericson
    SFFU Saepmie forskning föreläsning undervisning

G.Gustafssons ”Ångermanlands lappmark” del 1:6 (del 3-6 i Saepmie Times) som bloggserie. 1. Svenska kolonisationen av östra Saepmie, sedermera Finland (GG 1979)

”Även den finska sidan blev koloniserad vid denna tid,  år 1334
erbjöd sålunda konung Magnus fyra års skattefrihet åt de svenskar,
som ville bosätta sig där (Olofsson 1962 s. 161).

Hela södra österbotten blev därmed helsvenskt, medan till området norr om Pyhäjoki invandrade av Birger Jarl kristnade finnar [suomer] från Satakunta och Tavastland, vilka trängde [samerna] mot norr och efter hand eliminerade det karelska inflytandet.”

PE anmärkning: Med ”karelska” ska ej nödvändigtvis ej förstås exakt detsamma folk vi idag förknippar med uttrycket. Det användes i forna dagar ofta om ryssar eller pomorer – eller om andra östersjöfolk, ex voter, lyder eller vepser, vilka samtliga gärna nyttjades av Novgorod för att samla in skatt av de nordostliga samerna.

Gustaf Gustafsson i årsskriften Ångermanland (föregångaren till Tidsspår) 1979.

Länk:  https://collectiveaccess.murberget.se/media/ylm_ca_system/images/3/9/3/7425_ca_object_representations_media_39342_original.pdf

Osterbotten_map

Brev 9 sep 1165/81 till ärkebiskop Stefan i Uppsala och hans underlydande samt Guttorm Jarl, med befallning att genom fästningarnas besättande hindra finnarna (”phinni”) att avfalla från kristendomen.

(maskinöversatt – emottager gärna förbättringar osv!)
Påven Alexander III:s brev till ärkebiskop Stefan i Uppsala och hans underlydande samt Guttorm Jarl, med befallning att genom fästningarnas besättande hindra finnarna att avfalla från kristendomen.

Stefan av Alvastra, Alvastra klosters munk och från 1164 Sveriges första ärkebiskop. Han dog 1185. Guttorm Austmannsson var kung Karl Sverkerssons (1130-1167) jarl.

Vi återkommer med tolkningar och funderingar!

Alexander Pope 3. Vpsalliensi archbishop and his assistants, Sec. Guthermo leader. 
How heavy and very difficult to take complaints to the Holy See reported that Phinn is always imminent, the army of enemies, they promise to keep the faith of Christians and Christian preachers and teachers in the petition demanding the withdrawal of the army and deny the Faith preachers serious, and seriously pursued. Therefore, since, in this trifle with God, and the Christian religion to make fun of religion seem to be, & insinuates itself into them twofold more the children of hell constituent, salvation, the life of the whole to be in the terrestrial, the most overlooked and to heavenly things, to be seen of which it consists: neither is there worthy of his owne followers what in the adversity of a Christian the name of the defense of the compare the two, which is in the prosperity, to look down & be in dread of being tried by vniuersitatem we warn, and we command, that from the fallacijs and artifices of their hearts in such is cautiously and with discretion, in the future God beware, that if there is an obligation to come to their aid and defense, You will not be able to have recourse, but the mounds, which they have received, but for you to keep for to which people assign, or at another time, such a degree sufficient to acquire this skill they exhibit & security, which is feet to draw you away from the way, not at all, or how have I pruderitiam may be able to surround us: the: but they are forced to the teachings of the Christian faith; lay hold on firmly to keep the &: no longer a question of the number of they may be seen of them, of whom it is said, Corifitebitur for thee, when thou shalt do well to him. Given Tuseul. V. middle of September. such an extent they exhibit & security sufficient to acquire this skill, is in a manner by no means draw us away from the feet, or how have I pruderitiam may be able to surround us: the: but they are forced to the teachings of the Christian faith; lay hold on firmly to keep the &: no longer a question of the number of they may be seen of them, of whom it is said, Corifitebitur for thee, when thou shalt do well to him. Given Tuseul. V. middle of September. such an extent they exhibit & security sufficient to acquire this skill, is in a manner by no means draw us away from the feet, or how have I pruderitiam may be able to surround us: the: but they are forced to the teachings of the Christian faith; lay hold on firmly to keep the &: no longer a question of the number of they may be seen of them, of whom it is said, Corifitebitur for thee, when thou shalt do well to him. Given Tuseul. V. middle of September.

BILDERNA: Erik den Helige, de La Motrayes avbildning av Sigvids ristning efter Vidiarf (Vidjärv) i gamla Uppsala kyrka (Uppsala 280:1, via Kalle Runristare) samt Keksholms slott (foto Evakonpoika), ungefärligen samtida med brevet – men i huvudsakligen dåförtiden besatt av Novgorod. Svenska imperiet har alltid sneglat på detta slott och tidtals innehaft det. Inalles har det främst dock hört till det folk vi idag kallar ryssar.

 

[9 september år 1165…1181 – Tusculanum (Tusculum).]

Påven Alexanders III:s brev till ärkebiskop Stefan i Uppsala och hans underlydande samt Guttorm Jarl, med befallning att genom fästningarnas besättande hindra finnarna att avfalla från kristendomen.

Alexander Papa III. Vpsellensi Archiepiscopo & suffraganeis eius, &c. Guthermo duci.

Grauis admodum & difficilis est ad Apostolicam sedem querela perlata, quod Phinni semper imminente sibi exercitu inimicorum, fidem seruare Christianam promittunt, & prædicatores & eruditores Christianæ legis desideranter requirunt, & recedente exercitu fidem abnegant, prædicatores contemnunt, & grauiter persequuntur. Vnde quoniam in hoc Deo illudere, & Christianam religionem deridere videntur, & illis se duplo filios gehennæ constituentibus, salus & vita eorum tota in terrenis, neglectis cælestibus, conspicitur consistene: nec est dignum, vt eis in aduersitate Christianum nomen defensionem conferat, quod in prosperitate despicere & horrere probantur: vniuersitatem vestram monemus, atque mandamus, quatinus a fallacijs & fraudibus eorum ita prudenter & discrete de cætero caueatis, quod si ingruerit necessitas, ad auxilium & defensionem vestram non possint recurrere, nisi munitiones, si quas habent, vobis tenendas assignent, aut alias, adeo sufficientem cautionem exhibeant & securitatem, quod a modo nullatenus pedes retrahere, aut vestram pruderitiam valeant circumuenire: sed Christianæ fidei documenta cogantur tenere firmiter & seruare: ne amplius de eorum numero videantur, de quibus dictum est, Corifitebitur tibi, cum benefeceris ei. Datum Tuscul. V. Idus Septembris.


K&aumml;lla: Svenskt Diplomatarium, red. av Joh. Gust. Liljegren, I Band, Åren 817-1285, Stockholm 1829.

Ur Urkunder till Finlands historia:

https://www.histdoc.net/historia/se/p%E5ven_alex_III.html

 

ETNONYMI i historien och idag. Ryska Norden med Kola, Ishavet och Nordkalotten med omnejd (en introduktion)

Artikeln fortsätter sedermera i Saepmie Times; och kommer öven omformas dels till föreläsningsämne, dels till kursämne.

Uraliska och andra grupper i ryska Norden med Kola, Ishavet och Nordkalotten

Voter, utrotningshotat folk, som bott runt nuvarande St Petersburg. Närmast släkt med ingrerna.

Liver. Fordom utbredda i hela Baltikum; idag är deras språk helt utrotat den sista som talade det var en hundraårig kvinna i Kanda år 2010. Mer senare!

Vepser . Östersjöfinskt folk, ca 23 000 idag. Mer om dessa senare.

Bjarmer från Perm. Idag anses ofta komi eller syrjäner avses. Nämns av Olaus Magnus och nömns av flera mycket äldre källor. Republiken Komi har ca en miljon invånare.

Nentserna – ibland kallade nenetser och för länge sedan ”samojeder”. Uraliskalande folk med en språklig och folklig familj som varit och delvis är utspridda ända ner till gränsen mot Mongolier. Yamal Nenets är några av de mer nordvästliga, men det finns grupper närmare och även på Kola. De nordligaste nentserna bebor Tajmyr-halvön och talar den nentiska språkvarieteten Nganasan. Skogsnentserna är nästan utrotade. Vi fortsätter berötta om nenets senare.

Enets – språkligt släkt med nentser. Skogsnäringar. Mer senare.

Keter, talar ketiska, ett av världens minsta språk, antalet talare uppges vara ca 190.
Språket tillhör den jenisejska språkfamiljen, alltså inte uraliska. Man tycks idag i allt vidare språkvetarkretsar anse att språket är vagt besläktat med na-dene-språkfamiljen i nordvästra Nordamerika! Se vidare bild.

Karelare, kan dels avse alla som bor i de olika karelska regionerna (krävs minst en bloggpost till för att fördjupa sig i det – grovt handlar det om en miljon människor; emedan dels bara 5 000 beräknas tala karelska. Karelare beskylls ofta för att ha anfallit norra Norge under medeltiden. Men det torde oftare handlar om pomorer, syrjäner (komi) eller ryssar. Förväxling är nästan legio i äldre litteratur.

Samer – återkommer 🙂

Vi tittar dock på de östliga samiska språkvarieteterna nu:

(Wikipedia : ) Indelningen av de östsamiska språkvarieteterna varierar, men man talar huvudsakligen om sex, varav två idag är utdöda:

tersamiska (levande)
kildinsamiska (levande)
enaresamiska (levande)
skoltsamiska (levande, se nedan)
kemisamiska (utdöd sedan cirka 1850)
akkalasamiska (utdöd sedan 2003)
 
Den lilla kvarvarande vrå av samisk kultur som finns i norra Finland innehåller denna försvinnande extrema språkminoritet:
 
Skoltsamiska (Sääm’ǩiõll) är ett språk i den samiska språkgruppen. Det har ungefär 300 talare i Finland, främst i Sevettijärvi, och runt 20 talare av dialekten Notozero (Njuõ’ttjäu’rr) i det område som omger sjön Notozero i Ryssland[1]. Det talades förr även i Neiden i Norge, men har dött ut där. Språket talas av skolterna, som uppskattas vara ungefär 500 (1995)[1] eller 800 (2009)[2] i Finland och 400 i Ryssland (1995).[1]
Skoltsamiska är ett av de fyra officiella språken i Enare kommun (vid sidan av finska, nordsamiska och enaresamiska) och det som uppfattas vara mest hotat. Den som behärskar samiska, skall i huvudsak undervisas på samiska i grundskolan; skoltsamiska kan väljas som modersmål. Språkbad i skoltsamiska för barn i daghemsålder ordnas (2012) i Sevettijärvi och Ivalo.

Bilder nedan: Ketisk schaman 1914.
Pomorer.
Olaus Magnus kartdetalj över Bjarmaland
Votjaker, även kallade udmurt.

Tyvärr – som brukligt var förr i etnografiska sammanhang – är alla fotograferade människor anonyma.

Bildkällor: 1. Fridtjof Nansen – Google Books – Nansen, Fridtjof Wedel-Jarlsberg (1914) Gjennem SibirienKristiania, Norwayw:Jacob Dybwads Forlag, pp. 224 ISBN9780836967395OCLC7214283.

1913 photograph of a shaman of the Ket people. Caption says ”Shaman of the Yenisei-Ostiaks (Sumarokova, Sept. 16th)”.

2. Berig (uploader)  Okänd – http://www.pomor.no/rus/articles.php?conID=3 Помори, дореволюційна фотографія . 1917.

3. Olaus Magnus

4. Unknown – http://www.udmgossovet.ru/udmurtskaya_respublika/kratko_o_respublike/index.html

T E X T E N 
FORTSÄTTER HÄR

Tavastländare, hämäläiset – Centrala i den tidiga delen av det svenska imperiets maktbyggande i Österland, dvs nuvarannde Finland. Kom till stor del att utgöra adel,

Savolaksare – mer senare

Kajana, Kainu, kväner

Österbottningar utvecklas mer senare – i annan bloggpost.

Finlandssvenskar utvecklas mer senare – i annan bloggpost om nationer.

Rikssvenskar  utvecklas mer senare – i annan bloggpost.

Tornedalingar – utvecklas mer senare – i annan bloggpost.

Kväner, utvecklas mer senare – i annan bloggpost. Se ovan.

Kylfingar, på ryska kolbjager. Krigiskt folk som ofta stred i norr och bedrev handel, tog uppenbart en he del tribut. Under perioder tycks de ha opererat på Novgorods uppdrag, annars på eget bevåg. Har av bl a ryske Reims ansettts vara synonyma med voterna.

Ros, Avser ryssar

Rus, svenska vikingarna i österled och deras ättlingar. Se vidare härnedan

Varjager, anses komma av nordiskans väringar. Nordbor eller nordboättlingar; gärna kopplade till de tidiga eller medeltidiga (alltså ej medeltida) vikingarna.
Vi låter Wikipedia hjälpa oss vidare med etymologin: ”væringr (variant till væringi) som är belagt i fornisländska handskrifter och i ett par runinskrifter. Första stavelsens a tyder på, att ordet inlånats i kyrkoslaviskan före det nordiska i-omljudets tid. Det nordiska grundordet torde av allt att döma ursprungligen ha betytt ”edsvuren”. I fråga om ordets egentliga innebörd har meningarna emellertid varit delade.”

Rospiggar, rus, ruottha, ruotsalaiset – svenskar eller skärgårsbor i Roslagen

Hälsingar, återkommer

Udmurt eller votjaker – finskugrisk grupp, idag drygt en halv miljon
Dessa ska ha varit de egentliga tjuderna. Förr bodde de mer kring Finska Viken idag är de utspridda ner genom södra Ryssland till Ukraina och Krim.

Ingrer, utrotningshotad grupp som hållit till vid finska viken. Språkfamilj: uraliska, östersjöfinska

Tverkareler, idag 23 000, bor idag främst samlat utanför Moskva

Estlandsvenskar – var i medio 1600-tal ca 10 000 och har krympt gradvis. De  var dock ganska många fram till Andra världskriget. Idag bara ett pr hundra. En koloni hamnade i Gammalsvenskby i Ukraina, andra levde länge kvar på Ösel. Återkommer.

Förhållandet mellan land och etniska grupper är extra invecklat i Ryssland,
pga alla krig och dramatiska händelser kring revolutioner och annat.
Wikipedia om Ingermanland kan illustrera något alla turer:

Ingermanland (finskaInkeri eller InkerinmaaryskaИжора eller Ингерманландия eller Ингрия eller Ижорская земля (”Isjorernas land”), estniskaIngeri eller Ingerimaa) är ett historiskt landskap beläget söder om Finska viken samt norr och söder om floden Neva. Området avgränsas av floden Narva i väster, Peipussjön i sydväst, floderna Lugas och Oredezjövre lopp i söder, Ladoga i öster samt Systerbäck i norr. ——
Områdets ursprungsbefolkning utgörs av de östersjöfinska folkslagen voter och ingrer (izjorer), vars språk idag är utdöende. Mellan åren 1570 och 1675[1] förekom det en rätt omfattande invandring av finnar till Ingermanland. Invandringen var som livligast efter freden i Stolbova 1617 då Sverige styrde över Ingermanland för en längre period.
Från: https://sv.wikipedia.org/wiki/Ingermanland
Not: St. Petersburg ligger i det här området.

ARKEOLOGISKA KULTURER – utvecklas senare – nämnes här bara inklusive sin geografiska plats.

Komsa — ishavsstränderna
Säräisniemi – norra Finland
Suomosjärvi – dito
Lappgravarna i centrala Finland ..

”How the North was won” – Ryska och fennoskandiska aggressionerna på urfolksområden ca 800-1800. Del 1. Jugra, ob-ugrerna och om forna tiders lärda (i syd) och deras uppfattning om Ultima Thule

Den berbiske och andalusiske vetenskapesmannen och föreläsaren Abū Ḥayyān al-Gharnāṭī (1256-1344) * skrev följande om Yura eller Jugra:

”But beyond Wisu by the Sea of Darkness there lies a land known by the name of Yura. In summers the days are very long there, so that the Sun does not set for forty days, as the merchants say; but in winters the nights are equally long. The merchants report that Darkness is not far (from them), and that the people of Yura go there and enter it with torches, and find a huge tree there which is like a big village. But on top of the tree there sits a large creature, they say it is a bird. And they bring merchandise along, and each merchant sets down his goods apart from those of the others; and he makes a mark on them and leaves, but when he comes back, he finds commodities there, necessary for his own country…” (Al Garnati:32)

Hur kan man då definiera Jugra? 
Om vi konsulterar wikipedia, står där sålunda:

the name of the lands between the Pechora River and Northern Urals in the Russian annals of the 12th–17th centuries, as well as the name of the Khanty and partly Mansi tribes inhabiting these territories, later known as Voguls.

The Khanty–Mansi Autonomous Okrug of Russia is also called Yugra.

KARTOR:  OVAN Mercator 1595, detalj. Man ser platsen för den första ryska befästningen Pustozersk (anlagd 1499) nära Pechoras mynning; anfallen av ett eller flera uralisktalande folk flera gånger 1644-1746.

NEDAN:  Herberstein 1549. Bildtext från Wikimedia Commons:
Yugra (Iuhra), ”the place of origin of Hungarians” (inde ungaroru origo) on Sigismund von Herberstein‘s 1549 map of Moscovia. Herberstein placed the label Iuhra east of the Ob River, while a statue of Aurea anus (Latin”Golden Old Woman”), a.k.a. Slata baba (”Golden Idol”) can be seen west of the Ob.

Detalj MercatorHerberstein-Moscovia-NE JUGRA

Man skulle alltså kunna säga att det handlar om den dåförtiden (för ryssar) kända världen i nord och öst – tills dess horisont nämligen Ryska norden öster om Vita havet och bort till och med mongolernas område. Khazanernas Khanat torde länge ha undanhållit ryska och europeiska intressenter från att utforska landen längre bort.

Och språkhistoriskt/: vilka är ob-ugrerna?
Khanty
Mansi
och – faktiskt – ungrarna (eller kanske hellre proto-ungrarna)

Film textad på ungerska (men fantastiska bilder)

* Abū Ḥayyān al-Gharnāṭī, patronymikon:
ibn Yūsuf bin ‘Alī ibn Yūsuf ibn Hayyān an-Nifzī al-Barbarī
بن يوسف بن علي بن يوسف بن حيان
Fullständiga namnet:
full name Muḥammad ibn Yūsuf bin ‘Alī ibn Yūsuf ibn Hayyān an-Nifzī al-Barbarī Athīr al-Dīn Abū Ḥayyān al-Jayyānī al-Gharnāṭī al-Andalūsī.

Kallades: Abū Ḥayyān from Granada, dvs al-Gharnāṭī.

Mer krig: Tradition om samerna och ”norvegska nemtserna” emot Novgorod i grå forntid (Fellman 1860)

Jakob Fellman (s 177f)

Traditionen noterades 1592, togs upp 1601

 
Härom har äfven Karamsin i sin historia (XI s. 43) en
 
berättelse, som i svensk öfversättning lyder sålunda:
 
Vid underhandlingarne 1601 om besittningsrätten till Lappland

emellan Ryssland och Danmark anförde de ryska sändebuden


till bevis för sig en tradition, som Svenigorodskii och Wasiltschikoff 1592

hört af gamla Lappländare, så lydande: I Korela eller Kexholm

lefde engång en namnkunnig herrskare vid

 
namn Walit eller Warent, vasall under Novgorod, ovanligt tapper
 
och stark; han besegrade ock Lappland eller Murmanska landet.
 
Lapparne uppfordrade de Norvegiske Niemtserne till sitt försvar;
 
men Warent slog dem, hvarest nu Warengska sommar kyrkobyu
 
är ock der han till minnesmärke med egna händer uppförde en
 
öfver en famn hög sten, gjorde deromkring ett starkt staket med
 
12 väggar och kallade det Babilon. Samma sten kallas ännu Walits sten.

Därav skattetungan


Ännu känner man i Murmanska landet Walits vik
och Walits stad midt på en holme eller hög klippa, der den
Karelska jätten hvilade sig. Slutligen slöto Niemtserna med
honom fred och afträdde hela Lappland ända till Iugei floden.
Walit med det christna namnet Wassilii dog och begrofs i Kexholm i Späs kyrkan.
Ifrån den tiden hafva Lapparne betalt tribut till Novgorod.”

Kexholm: Homann 1750. Sergej Ivanov nedre bild.  Mellersta Olaus Magnus.

Såsom Novgorodska Woloster nämnas ock i den äldsta Novgorodska ,,gramota” (urkund) redan vid Storfursten Jaroslavs äntrade till regeringen år 1263 såväl ”Kola som Ter, eller halfön (Trinnes) österom Kolska och Kantalaks fjordarne.
 
Af gammalt hade beskattningsrätt utöfvats äfven af Norge.
 
— hvars ,,lappmark” tidigare skulle sträckt sig ända till sjön Ladoga och Herjedalen — långt in på det s. k. Nordfjället eller det nuvarande ryska Lappland, allt intill Velens öar (Veleaga) vid Hvitahafvet. Och Ryssarne å sin sida kräfde sednare skatt långt in på det nuvarande norska området eller längs kuststräckan från Varanger- till Titis-( = Tyys-) fjorden i Salten, och ända ned till Malanger. Der hade nemligen, såsom redan omtalats, en mängd från Hvitahafvets kusttrakter under senare hälften af trettonde århundradet ankomna flyktingar från Bjarmernas sönderfallna rike fått sig anvisade boningsplatser, och äfven slagit sig ned der. Likaledes hade, efter de omhvälfningar, som voro en följd af Mongolernas infall i Ryssland och Ryssarnes deraf föranledda framryckning mot norr, många Karelare bosatt sig i-> Finnmarken.

Boka föreläsningar om samernas / nordisk historia 2017/18: ”Saepmie [Sápmi/Sábme/Säämi/Sääʹmjânnam] – Om ett embryo till en samisk stat 800 – 1500 e.Kr” etc

Boka föreläsningar om samernas / nordisk historia 2017/18

Titlar med samisk historia

Kustskogssamer, sjösamer – och sockenlappar? Samiska näringar i arkiven 1600-1900 (från i vår)

Sigrid & Anna – sockenlappsdöttrarna från Njutånger som kom att resa till slott och herresäten i North Durham och Northumberland sommaren 1786.

Samernas organisationshistoria – mest om kvinnnorna (arbetstitel)

Om Ångermanna lappmark (dito)

Saepmie [Sápmi/Sábme/Säämi/Sääʹmjânnam] – Om ett embryo till en samisk stat 800 – 1500 e.Kr

A N N A T

KURSER I VÅR, avancerad samisk historia och arkeologi/kulturmiljövård!

I Västernorrland, inbjudan november; anmälan dec och senaste betalning i januari!
Mer info senare!ÖVRIGA föreläsningstitlar

Norra Nordens politiska historia planeras till våren 2018,

liksom en föreläsning om övergången mellan Karl XII och Fredrik I och frågan om vem som mördade K XII
Därtill kan det bli en föreläsning om Kolonisationens historia i Sápmi.
Men SIGRID & ANNA är vinterns huvudföreläsning!

Den tar också upp etniska rensningar och sambandet mellan de olika samiska näringar och samer i de olika landskapen i södra Norrland och s k Mellansverige.

Boka här: saepmieforskning@gmail.com
Tfn 0729070058, sms först

Sabme