”hela LappLandet, helst i Kemi län,”– månge rike bönder, som hava — feta och goda lägenheter i Savolax och Ulo län, tränga sig över våra ägor — tillegna sig vårt fiskevatten, i synnerhet Kemi träsk, och andra utmarker, locka vårt unga folk till sig i tjänst, tränga sedan dem, som gamla och av ålderdomen förraskade– äro, ifrån deras egendom till att tigga och dö uti hungern och tillfoga — orätt och övervåld”

Text av Nils Ahnlund 1928 i ”Olof Tresk* Kartor över Kemi och Torne lappmarker 1642-1643

”hela LappLandet, helst i Kemi län,”– månge rike bönder, som hava — feta och goda lägenheter i Savolax och Ulo län, tränga sig över våra ägor — tillegna sig vårt fiskevatten, i synnerhet Kemi träsk, och andra utmarker, locka vårt unga folk till sig i tjänst, tränga sedan dem, som gamla och av ålderdomen förraskade– äro, ifrån deras egendom till att tigga och dö uti hungern och tillfoga — orätt och övervåld”

Den till 1642 års karta fogade texten omtalar, att den yngre generationen bland Kemilapparna med glad förväntan motsåg byggandet av de nya kyrkorna, medan de gamla visade sig retliga och misstänkte intrångi sin hävdvunna rörelsefrihet. Det är också tydligt, att myndigheternas ökade intresse för lappmarkerna
särskilt här framkallat en viss oro. Icke minst hyste lapparna fruktan för den finska kolonisation, som uppmuntrades av de styrande. 3) Det ovanliga inträffade, att Kemi lappar utsågo två ombud, Hans och Olof Andersson, för att inför höga överheten frambära deras bekymmer. 4) De klagade bitterligen över att ”hela
LappLandet, helst i Kemi län, mycket av sig kommet är, och renar, så ock andra skogsdjur och fåglar, så ock fiskar i vattnet märkeligen förminskade” Men i all synnerhet tyckte de illa vara, ”att månge rike bönder, som hava sina feta och goda lägenheter i Savolax och Ulo län, tränga sig över Lapplands gränser uppå våra ägor
och tillegna sig vårt fiskevatten, i synnerhet Kemi träsk, och andra utmarker, locka vårt unga folk till sig i tjänst, tränga sedan dem, som gamla och av ålderdomen förraskade [): ego överraskade] äro, ifrån deras egendom till att tigga och dö uti hungern och tillfoga de mall orätt och övervåld”. 5) Man skymtar här samma
motsättning mellan ett äldre och ett yngre släktled, som vitsordas av Olof Tresk. 1 en varianttext, varom strax blir tillfälle att tala, meddelar han den intressanta upplysningen, att finska språket vid denna tid börjat segrande tränga fram i Kemi lappmark. 6) —

whip

ORIGINAL NoTES: (källa nedan, source/Link below)

KEMI LAPPAMERK 1642

TEXT TILL KARTAN
Geometrisck Delineation öffver Kemi Lappmarck. Anno 1642 haffver jagh underteeknadh effter H. K. M:tz,
min aldernådigeste uthkorade dråttningz, nådige befallningh delinieratt och geometrice afritadt Kemi Lappmarkz quantitet innann om Swerigies gräntz, tillijka medh sielfve rååfiellens nampn, sträehningh och distans, hvilke ähre rätte rååfielryggh och skillnadh emellann Swerigett och Norigett, sampt Swerigett och
Rysslandh, effter Flaekssiöbäekz accordz innehåldh, såssom och här hoss hvar byss tillägor och qualitet i synnerhett enfålligen medh nogra ordh korteligenndeseriberatt, effter såssom iagh thenn befunnit hafver och
in marginê ähr annoteratt.
Elevatio Poli vidh Sonbykylas ähr 66 gradus, 25 serupul.
Notatio Cyphrarum.
1. Kudsewara ähr förste rååfiell emellann Swerige oeh Norige uthi Kemi Lappmarek västann efter, ther
Tårnö Lappmarek Iychtar och Kemi begynnar. Kemi begynnar.
2. Råffwewara.
3. Maderwara.
4. Gamwara.
5. Mudswara.
6. Affwoswara.
7. Kiäekilwara.
8. Rautewara.
9. Peldowara. Där löper vintervägenn öfver emellann Päldoiärff och Enarby.
10. Saidewara.
1 1. Looswara.
12. Kyriotwara. Ahr österste rååfiell på Päldoiä[r]fz landh.
13. Swudhwara. Khr förste fiellrygg på Sonbykylass egor västann effter.
14. Kylawara.
15. Windelawara.
16. Solawara. Khr österste fiellrygg Sonby egor ock där öfver löper vin tervägen emellann Sonby och
Enarby, sedann löper fiällryggenn i sydhost.
17. Hwuomawara. Khr nordast råå på Kemi byz egor.1)
18. Pårdewara.2)
19. Kurdtzwara.
20. Pädsewara.
21. Tulpewara.
22. Kålkewara. Khr yterst rååfiell 3) på Kemi kylas egor.
23. Jägelwara. Khr nordast fielrygg 4) opå KolaJärfz byss egor.
24. Tälnewara.
25. N: Aggwara.
26. S. Aggwara.
27. Pårnuwara.
28. Roguwara.
29. Wilmawara.
30. Satzwara. Khr yterst råå på Kolaierfz landh.
3I. Lappiwara. Khr förste fiell på Kidkaierfz landh nordann efter.5)
32. Rokumewara.
33. Påssewara.
34. Parsanwara.
35. Wisewara.
Vidh desse fiel dragas håporna ofver grentzen emellan
Swerigetz och Rysslandhz elfver.
36. Heinewara. Ahr yterst råå 6) på Kidkaierfz landh.
37. Muskosswara. Khr nordaste fiellrygg oppå Maennsalke byss egor 1).
38. Aijaehwara.
39. Ijowara, här drages oeh båtarna öfver grentzen.
40. Nådenewara ähr österste fiellrygg på Maensälke lappars egor, sedann tager Ijo bönders landh theremot på
södre sidann om fielryggen. oeh på norre sidann ryssens enskijlta skattlappars egor.
Natatia Literarum.
A. Kittela By och mareknasplatz. Till denne by ähr lititt fiskievatnn, liten vilrenskogh och annan våneskogh
och litett bäfverelfvar.
B. Päldo JärffKylas, thee lapar som i denne by tillförende hafver bodtt och här hafva haftt sitt möte 8) om
vinterenn, thee giöra nu sin skatt Tenotäekes marknasplatz i Tårnö Lappmarek. Och brueka liekväll både 9)
skogh och fiskevattn här omkring nu som tilförende. —

Forts i länk (s 31ff)
http://lapinkavijat.rovaniemi.fi/vanhatkartat/kirja.pdf

* Olof Tresk stavade  själv sitt namn Oluff L: Tresk

HEMBYGDSFÖRENING? KULTURFÖRENINGAR.. ! Till sommarens evenemang! (justerad prislista)

Spelmansstämmor! Sameföreningar! Festivaler! ”Samedagar”!
Jag kommer till er och föreläser om samernas historia
och samernas forna utbredning….. till Vänern, Vättern och södra Norge och hela Finland!

Hör av er å det snaraste!
Tfn 0729070058
mejl retepnoscire@hotmail.com
https://www.facebook.com/profile.php?id=100009534637279
Prislista nedan!

OBS Social prissättning = billigare för ideella föreningar

Jag erbjuder också paket med kurser, som lämpligen anordnas i lag med flera arrangörer. Här ingår kvällsföreläsning, dagkurs och dagföreläsningar i skolaulor – under ett par intensiva dygn kan vi nå uppemot 4-500 invånare i din kommun.

Peter Ericson
Historiker
Sakkunnig i diverse sedvanemål
Arbetar med samtliga norrländska länsmuseer
och med ett tiotal samebyar

SouthSaamiHistory
Enskild firma

 

FATMOMAKKEGrupporträtt av samer i Fatmomakke.
Nr 3: Ol- Jons Maria.
Nr 5: Axel Lars Lisa.
Nr 11: Sjul Jons Lisa.
Nr 12: Gunilla Gorik gift med
Sivert Gorik. Foto Vilhelmina fotoarkiv
Bild via https://henriksfjall.wordpress.com/museet/tvangsforflyttningen-av-samer/

PRISLISTA för ideella föreningar i sommar utan bilder

Kortare, intensiv och mustig föreläsning utan bilder, utomhus eller inomhus

JUNI
Föreläsning 45-60 min exkl frågor 80-100 min total ………  2 800 SEK
Föreläsning 25-40 min exkl frågor 40-55 min total ………   2 400 SEK

JULI
Föreläsning 45-60 min exkl frågor 80-100 min total ………  2 960 SEK
Föreläsning 25-40 min exkl frågor 40-55 min total ………   2 740 SEK

AUG
Föreläsning
Föreläsning 45-60 min exkl frågor 80-100 min total ………  3 400 SEK
Föreläsning 25-40 min exkl frågor 40-55 min total ………   2 840 SEK

Med bilder, Power Point:

Ordinarie pris annars (sep-april):  8 200 SEK exkl moms, Ordinarie för förening 4 200 SEK exkl moms.

JUNI
Föreläsning 45-70 min exkl frågor 80-100 min total ………  3 200 SEK
Föreläsning 20-30 min exkl frågor 40-55 min total ………   2 800 SEK

JULI
Föreläsning 45-70 min exkl frågor 80-100 min total ………  3 400 SEK
Föreläsning 20-30 min exkl frågor 40-55 min total ………   3 160 SEK

AUG
Föreläsning
Föreläsning 45-70 min exkl frågor 80-100 min total ………  4 100 SEK
Föreläsning 20-30 min exkl frågor 40-55 min total ………   3 740 SEK

Kurspaket v 24 (början eller slutet!) aug 7 900 – 9 800 SEK

Logi och milavgift kan tillkomma, samt moms med 25% tillkommer alltid.

!!Fin-4 PE MORA

 

”vthi någen motte förhindre wår stormechtigste konungz befalningzmän till att opbäre skatten vthaf Laperne ifrå Österbothnen” (1595)

Här ges vi en rätt intressant fryst och grov men klar bild av samisk utbredning 1595. –
Ur Fredsfördraget mellan Sverige och Ryssland i Teusina/Täyssinä/Тявзино 18 maj 2017 (näraliggande fortifikations-orten Ivangorod utgör än idag gränsen mellan Estland och Ryssland):

[Notera också denna senare formulering – passagens sista del : ] : ”storfurstes, Feodor Iwanowitz, öffwer alt Rysslandh zamoderzetz, zaarske höghetz befalningzmän till at optage skatten vthaf the Lapper, som lyde vnder det Duinske, Kexholmske landh och Kols slott. NB: Duinske är runt Onega i ryska Karelen; Kexholm vid Ladoga, en bit norr om Viborg och Kol har jag ej lokaliserat, men torde vara på Kola. / PE

”Theslikest skole och icke heller den store herrens, zaar och storfurste, Feodor Iwanowitz, öffwer alt Ryssland zamoderzetz, zaarske högheetz befalningzmän heller andre hans vndersåter vthi någen motte förhindre wår stormechtigste konungz befalningzmän till att opbäre skatten vthaf Laperne ifrå Österbothnen alt in till Warånger, hwilke tilförende och vthaf ålder vnder Swerigis riike lydt haffwe och deres skatt Swerigis konungh gifwit, och till thess att gränzerne vthaf bägge parterne äre medh sanning opsöckte och lagde, skall innen den tiiden af ingendere parten någen skatt optagen bliffwe vthaf the Lappar, der som trätten kommer vthaf. Sammaledes skole och the Swenske befalningzmänn vthi ingen motte hindre store herrens, zaar och storfurstes, Feodor Iwanowitz, öffwer alt Rysslandh zamoderzetz, zaarske höghetz befalningzmän till at optage skatten vthaf the Lapper, som lyde vnder det Duinske, Kexholmske landh och Kols slott.”

Ur

Fridz fördragh emellan Swerige och Rydzlandh

oprättat then 18. Maij åhr 1595 widh Narfwe Åå opå then Iwangorodz side wid Teusina.Original på pergament i ryska Utrikesministeriets arkiv i Moskva.

Via

http://www.histdoc.net/historia/se/teusina.html

TÄYSSINÄ
Mercators samtida karta (1595)

Siffror bör krävas på antal avrättningar pga religionstillhörighet! Norska trolldomsprocesser enligt Blix Hagen (2016)

Det är hög tid att räkna ihop ALLA dödsdomar och verkställda avrättningar i hela Sápmi. I både Norge och Sverige har man valt att uteslutande räkna nordliga fall. Ryssland och Finland har nog inte ens räknat (ävemn om Finland låpg under Sverige vid den tiden, och  t ex tornesamer avrättades i Finnmark.

Rune Blix Hagen:
I Nord-Norge er det kildebelegg for at 37 personer av samisk herkomst ble formelt anklaget for trolldom. Ser vi på antallet samer isolert, var det flest menn blant de trolldomsdømte. I trøndelagsfylkene fantes det enkelte trolldomsprosesser ført mot samer, og i Nord-Finland og Nord-Sverige var samiske menn fra tid til annen tiltalt for trolldomsaktivitet.

Forfatter

Rune Blix Hagen

TABELLEN
28 st dödsdomar mot samer bara i de nordligaste norska distrikten! Siffrorna inom parenteserna i de bägge övre radernas ska räknas ihop: män och kvinnor.

”Tabell over antall kjente trolldomsprosesser i Nord-Norge, 1593–1695”

”Tabellen over er en oversikt over antall kjente trolldomsprosesser i Nord-Norge i perioden 1593–1695. Tallene i parentes angir antall dødsdommer. Den store forskjellen mellom fylkene kan delvis forklares ut fra svært ulik kildesituasjon. Finnmark har landets beste rettskilder fra 1600-tallet, mens det meste av slike kilder er gått tapt for Troms og Nordlands vedkommende. På midten av 1600-tallet bodde det om lag 3200 mennesker i Finnmark, knapt 1200 av disse var av samisk herkomst.”

BLIX

Om Lapauesi öster om Viborg 1588 (Waghenaer)

LAPAUESI, Finska Viken/Karelen

Det finns en Lappvesi kommun numera uppgången i Villmanstrand i Kymmene län i sydöstligaste Finland.

Men Lapauesi, dvs Lapa- (eller Lappa-)vesi, dvs Lappvattnet, är på Lucas Janszoon Waghenaers karta från 1588 utritat en bra bit öster om Viborg. Frågan är om det finns två, eller om han bara hade missuppfattat positionen.

Och varför namnet?

Vi ser även svenska staden Nyen, som heter Niewkerck här = Petersburgs föregångare.

http://www.doria.fi/handle/10024/123154

KARTANS TITEL: The outtermost or the fartheste parte of the Easterne Sea eastwardly, the which lyeth inclosed with in the coastes of East Finland, Rusland, & Lyffland, and wherein lye the Narve and Wyburgh the twoo furthermost places or marchante townes of the whole Easterne Navigation, with all the circumstances of the situation, the isles and Swedish rockes called Schares

Julkaisun pysyvä osoite on http://urn.fi/URN:NBN:fi-fd2015-00008525

Maanselkä skogssamers klagande till Voivoden i Kola över dubbelbeskattning 1767-1770 inkl skriftväxling

Ur Fellman.

From Fellman (I will add an English summary withi a few hours)

Angående dubbelbeskattning och hunger; Skriftväxling mellan skogssamernas företrädare och voivoden

Kola 19 Marta 1767.

  1. c) Mynner:

de Heer Pastor Ratenski.

Armotylatete anna myle teta Palyeco pytta Jnari erwetten ewtlua eggambua — etaysegyn Kullyttyn. Palyenco tarwi zewat ewggua eggampua Sattakameile tete taywis aycana.

Minä annan teyle tete ete myna anna kuity vattaks polen toysta Rubly Martyn Nousele. Gawrjel Molwistof.

Anm. Här meddeladt för att visa, huru man bjöd till att öfvervinna svårigheterna i afseende å de olika språken på ömsesidor om gränsen. Svårt lärer det väl dock.varit att i allt utgrunda meningen i ofvanstående skrifvelse, hvilken påtagligen varit afsedd för dåvarande kyrkoherden Nils Fellman i Sodankylä ( = Eatni).

  1. d) Till Voivodkansliet i Kola. Underdånigste an

mälan.

Under föregående år har, jemlikt vår hos Voivodkansliet i Kola gjorda begäran i följd af hos oss i våra, svenska nationens dubbel skatt betalande Skogslapps socknar rådande spannmåls

— 608 —

brist, enligt Hennes Majestät Kejsarinnans förordnande anbefalts att för vår dödbringande hungers skull tillsända oss ifrån Kola distrikts ryska byar, hvarifrån det bäst lämpar sig för oss, lifsförnödenheter enligt pröfning och emot betalning till handelspris, och man skickade äfven; men i följd af sädens och fiskets misslyckande i vår Mannselkä by tryckas vi för närvarande af stor brist och hunger.

Fördenskull anhålla vi ödmjukast hos Voivodkansliet i Kola om befallning, att åt oss i följd af vår brödbrist och hunger tillsändes ifrån Kantalaks by och andra närbelägna ställen, från hvilka det bäst lämpar sig för oss, emot betalning till handelspris mjöl 150 pud och fisk, sik och gäddor både torra och färska, äfvensom till nät för fiske 30 pud hampa liksom ock grått vadmal och buldan något mindre belopp och rep till tömmar; samt att hvad angår hö, rep samt liksom nu och föregående år säd, hampa och annat hos Voivodkansliet utverka en nådig ukasbestämning och åt min förtroendeman derom utfärda anvisning.

Härom anmäla Svenska nationens dubbel skatt betalande Maanselkä sockens Pastor Jehannes Ranki (Kränk), Hufvudmannen för hundra Lantyp Tundyr Lavdine Las G-enki (?) och alla socknens män. Den Januari 1768.

  1. e) Hennes Kejserliga Majestäts, hela Rysslands Sjelfherskarinnas befallning ifrån Voivodkansliet i Kola till Kantalahti bys Sotski, valde män och första klassens bönder.

I den 23 innevarande Januari af svenska nationens dubbel skatt betalande Maanselkä skogslapp socken, genom Pastor Jugan Mek Radki, Hufvudmannen för hundra Lintyk Tundyr, Lavdinelas Grenki och alle socknemäns betrodde Martyn Nousi, till Voivodkansliet i Kola ingifna anmälan är skrifvet: (Efter en recit af supplikens (a) innehåll heter det vidare):

Och dertill har Mekonal (?) inlemnat bref på svenska, i hvilka enligt öfversättningen är skrifvet: l:o af Archangelska handlande, som hemta mjöl till Kautalaks, har man anhållit att

609 —

till Sodankylä få köpa 100 pud mjöl, 10 pud hampa och rep, till Kemikylä (?) 30 pud mjöl, 4 pud hampa och rep; 2:o likaså önska Kittilä och Kuolajärvi bönderne att få köpa af Archangelska handlande 300 pud mjöl, 50 pud hampa, buldan och rep — hvilka (bref) äro bestyrkta i Sodankylä, och Pastor Nikolai Fellmans underskrift försedd med sigill af rödt lack l:o den 5 November 1767 och 2:o den 16 Januari 1768. År 1766 har till svenska skogslappsocknarne afsänts mjöl tullfritt, till Kem socken 128, till Kuolajärvi 190 pud, således tillhopa 332 (!) pud, men jemlikt Hennes Majestät Kejsarinnans den 10 Augusti 1766 ifrån länekansliet i Archangel till Voivodkansliet i Kola öfversända ukas har anbefalts, att till nämnde dubbel skatt betalande Lappar, i anseende till deras läge och lefnad vid ryska gränsen, för deras verkliga behof och i betraktande af deras fattigdom försälja och dem att köpa af såväl till Kola fästning som Kantalaks hämtad säd, samt till dessa byar afsända i förhållande till hvarje lappfamiljs storlek eller medels gemensam upphandling för alla i hvar by bosatte, utan någon prisförhöjning och utan

att fordra tull.

Då således någon af dessa Lappar kommer till Kola för att köpa Spannmål, har Voivodkansliet i Kola anmodats att, sedan de uppkallats och tillfrågats samt i dagboken antecknats, åt huru många personer och huru mycket de önskade köpa säd, efter pröfning med ledning af persontalet gifva åt dem hela detta belopp. Förenämnde Lappman Nous, närvarande i Kola voivodkansli, kunde emedlertid ej uppgifva personernas och familjernas antal, men anhöll, på grund af de med honom öfversända brefven och den gjorda anmälan, att åt honom måtte försäljas, blott till lifsuppehälle, inalles 610 pud mjöl. Kola industri(?)kontors betjent Gavrila Molvistov och Holmgårds handlanden Ivan Lyzins dreng Leontei Tjälgojev, hvilka i dag inkallades, uppgåfvo attKantalaks by funnes importeradt hos Molvistov 200 pud rågmjöl, hos Lyzin ända till 1,000 och hampa ända till 50 pud, men att andra förråder ej funnos.

Fördenskull har, i följd af Hennes Majestät Kejsarinnans

befallning och Kola Voivodkanslis förordnande, till hufvudman

39

610 —

nen för 100, de valde männen och första klassens bönder i Kantalaks afsänts en ukas med anmodan att till förenämnda Lappe Nous sälja inalles 610 pud rågmjöl, 98 pud hampa, och grå vadmal jemte ravenduk och hamprep af alla Kantalaks bys inbyggares förråder till nu hos Eder verkligen gängse priser utan förhöjning. Men då brist råder hos dessa menniskor och hampa ej räcker till, så har man tillsagt sotski, de valde männen och bönderne att, om de i Kantalaks by i sina förråder hafva hampa och annat att afyttra, deraf sälja, likaledes till vanliga priser; och öfver hvad åt denne Lappe beviljas, och öfver hvad han köper, och till hvilka priser, derom skall rapport ofördröjligen tillsändas Voivodkansliet i Kola; men endast angående säden är i denna ukas bestämdt att tull ej får tagas. Derom skall befallning meddelas åt hamntullverket i Kola, samt sotski, de valde männen och första klassens bönder i Kantalaks by ovilkorligen få underrättelse om denna Hennes Kejserliga Majestäts ukas. Den 25 Januari 1768.

Formulär. f) År 1768 den Februari anmäla vi underskrefne svenska undersåter i Maanselka, Kikini, Kuolajärvi, Kemi, Shomejen, Ratni, Skogslapparnes i Imandra socknar pastor Jugan Rank (= Johan Kränk) och Elias Nilles Pelman ( = Nils Esaise Fellman), Rikkal Niles Matlin och alla nämnda byars bondeåldermän, att vi härmedelst åt Borgaren i Kola stads fästning Gabriel Mikaelsson Molvistov, från och med detta år 768 framåt årligen, gifvit full makt och åt honom ombetrodt, att på grund af den ifrån guvernementskansliet i Archangel till Voivodkansliet i Kola öfversända förordning, till förenämda byar åt oss afhemta, ifrån Kola fästning eller ifrån Kantalaks och derifrån som för oss är lägligast, önskadt belopp af ända till sex-, sju-, åttahundra (rågmjöl) och andra förnödenheter såsom hampa och rep så mycket vi årligen åstunda; såsom ock att i vårt ställe och i vårt namn inlemna ansökningar i afseende å tillstånd till nämnda och andra varors erhållande. Ägande bemälde Molvistov så begå och ombesörja, som han för godt finner, hvilket allt vi erkänna så

611 —

bindande för oss som om vi sjelfve utfört det, och derföre med våra underskrifter bekräfta.

  1. g) Från Kolska Voivodkansliet till svenska nationens Soidekylä (Sodankylä) köping.

Tillkännagifvande.

Till följd af Hans Excellens Herr Generalmajoren, Guvernören öfver Archangels län och Riddaren Jegor Andrejewitsh Golovtsins tjll Voivodskansliet öfversända förslag och i anledning af en detsamma bilagd öfversättning utaf Eder skrifvelse, skall Voivodkansliet, i beaktande af den, i Eder nämnda framställning beskrifna fattigdom och hunger, gifva Eder såsom lån från kronans magasin här i Kola rågmjöl i enlighet med Eder önskan till gällande priser, åt dem som I utan tidsutdrägt hitsänden; men hampa och buldan kan ej säljas till följd af brist derpå hos kronan. Från kansliets sida kommer emedlertid de män, hvilka inlåta sig i handel med dem, att tillsägas att jemväl sälja till vanliga priser utan förhöjning. Men Eder åstundan att befria förre Rustmästaren Trirakovs — hans som årligen besöker Eder för skatteuppbörden — son Jegor till byålderman hos Eder, är under inga vilkor möjlig, emedan han är soldatsson och derföre, såsnart han uppnått laga ålder, kommer att anställas i krigstjenst samt alltså ej kan få frihet för att hos Eder innehafva befattning såsom starost (byålderman); och ni hade icke bort vänta att få Edra behofver afhjelpta från kronans sida, utan hade ni bort på något möjligt sätt i god tid på sommaren eller vid första vinterföre afsända hit till Kola någon betrodd person för att uppköpa säd åt Eder till lifsuppehälle, emedan handlandene vid den tiden på sommaren hitföra säd och sälja deraf ända till vintern; men stundom, då säd införes till ringa belopp, så blir den slut, och det helt och hållet, innan försäljningstiden.

Den 7 Juli 1770.

(Underskriften oläslig.)


Map of the Kola Peninsula and adjacent seas. From the Dutch”Novus Atlas” (1635). Cartographer:Willem Janszoon Blaeu

Excerpter ur Fellman (1906) ; Om dåv. ryska lappbyarna (Sadelin); Jacob Hansson brev 1653 och Vasas brev 1551 till ”inbyggarene” i Torneå socken

Allt ur 

Anteckningar under min vistelse i Lappmarken, af Jacob Fellman

Ur ”Beskrifvelsen öfver Wardehus amt” i Finmarkens Amts Contoir [u å] 

Lappbyer i Rysk Lappmark: **)

a) Bomeni, som af det Mutkie eller Eid emellan Bomeni fjorden och Karls Gams Finners Bumansfjord, item af det sönden för fjellet liggende Mudkie (begränsas?), er det förste Lapby, Russland privative har i besittning på Lapplands Nordfjeld vid den så kallade Nordsjö, og grentser till Peisens eller Karls Gams Finner, som äre fselles Russisk og Norsk Lapbyer, ligeledes ved Norske Söe og ved gabet af Warangerfjord.

Den andra Ryska Lappbyn är b) Sondengjeld, till fjelds

*) En liten sträcka af Finmarkens Söekust, uden for Warangersfjord på den Södre Side af den fast Land, kallas Karelsstranden og Deres Sommerbygd ved Söekanten Karelsgammen.

Desse Karelsgams Finner, hvilka alla af deras Vinterby ved Peisens Elf hafva det Navn Peisens Finner, finnes nu icke orimmelig at vara en Colonie af Karel er eller Finmarker. Og desse Carls Gams Finner komma med de andra Lapp Finner i Sprog, Kläder og Seder mest öfverens. (Ur manuskriptet tillagdt af utgifv.)

*) Denna rubrik och nästföljande stycke äro ur förf:s manuskript här införda af utgifv. (s 704f)
öster fra Indjager, fälles Svensk, Norsk och Rysk fjeldmark, fra hvilket Indjager land det åtskiljes: l:o Ved Fjeld Goddemonch?,

2:o Ved Rolke (Rocke ?) fjeld, 3:o Ved Tykker Vassenonne.

Det första Goddemonch ligger 3 1 / 2 Svenska mile eller 3 Norrska fjeldmile fra Indjagers vand i öster. Det andra Rocke eid skyter ner fra detta Goddemonch emellan tvänne vande, Rolkejaure på öster, Solgasjaure på den västra sida, og är på detta eid en åe Rolkejock, som höides för Råe märke emellan Sondengjeld och Indiagers districter. Det tredje Vasse nonne Skov ligger fra Indjager landet i öster till nord lige saa långt som Goddemroorich (?). I denna Vasse nonne stöder Sondengjeld i norr till Pasvigs fälles Lappe district på Vestre kanten, og på Östre kanten i nord till Peisen fälles district; vider n. o. til Bommeni district. I öster till sönden gräntser det till Notjager, Russisk Lappe bye, bil. Lit. 2 pag. 458. Denna Sondengjelds Lappebye ligger öster till söer fra Indjagers Lappebye, Lit. 2 pag 467. I Sondengjelds land har fordom varit 40, nu (år 1745) 20 Lappefamilier. Foged Vedeges Rel. *)

c) Notjager, 3:dje Russiske Lappebye. Här äre 40 Lappefamilier ernerende sig som föregående med träsk- och skogsfångst.

d) Manamis fjerde (Russiske) Lappebyn. Ungefär 20 mil

s. o. fra Kola med 4 Lappefamilier.

e) Trinnes, 5:te Russiske Lappebyn, liggandes sönden fra Kola och Kildin, hvis inbyggare om sommarn ligga vid söe sidan och om vintern till fjelds med renar och fjeld bruk. Foged Vedeges Rel.

På ett tryckt Geograf, kort kaldes hela Russiske Lappland fra Indjager Lappland till Hvide Söe Trinnes. Denna benämning kommer öfverens med höjsal, kong. Christiani d. 4 Instr.

*) Enligt samma JEtel. fanns då i hela ryska Lappland följande antal Lappfamiljer, nemligen: i Bomeni 12, Sondengjeld 20, Notjager 40, Manamis 4, Trinnes 24, Gardejock, Selmansdrok (?), Kiöcke Solnas (?), Akien och Kildin tillhopa 100, samt längre i öster mot Hvitahafvet 154; eller in summa 354 familjer.

Tillagdt af Utgifv. 45

Hvoraf sluteht äs att det i gle dage en betydl. Lappebye med det gamla namn Trinnes i det Russiske Lappmark må hafva varit til, så att hela districtet deraf är uppnämnd, som nu till en så ringa och nästan obekant Lappe bye sig redigerat. Af Lapperne udi Russiske Lappmark är till Finmarks Foged endnu fölgende Lappebyer sönden og osten för Kola:

f) Gardejock, g) Selmasdrok, h) Kiökke Solnas, i) Akien ?, k) Kiidin.”
Uppå Syne-Rättens vägnar: Carl Sadelin.”

Jacob Hanssons brev 1653

Uppå Rättens vägnar förbjudhes hermedh Kemi Järfvi boer att dhe intet oförrätta eller förhindra Lapparna ifrån dheras gambla häffdh dhe hafwa haft uti Kemijärfvi efter Kongliga och andra Lagfångna Bref; men dher the häremot bryta eller giöra, dhå skola dhe vara förtänckta att svara till allan skada dhe lijda, uthan och plicta som andra förbudhs brytare, her de vetha sigh fullkåmbligen efterrätta. Datum Kemj den 13 Julj A:o 1653.

Jacob Hansson. Nycarlus.

Gustaf I:s bref af den 3 Juni 1551 till inbyggarene i Torneå socken.

Wår gunst etc. Wij gifve eder tilkanne Henrick j Woikola, Oluf Anundson, och i flere Birkarla udi Tornöö socknn, att wåre Undersåter udi Kijni socknn, haffwe waridt her för oss och clagewiss berettedt, att J haffwe giortt them stoort hinder och förfongh j så måtte att J nu udi nästförlidne winther fördreffwe them ifrån thenn lott the ägde udj Lappemarcken Ther the förmene och seije sig haffwe godh rätt till att söke theres näringh och bärningh, Och efter sådane clagemåll upå eder för oss kompne äre, Therföre wele och biude wij eder widh högste lyåne att J medt thet förste, skole komme hijt till oss, och göre eders ursecht emott för:ne clagemåll, Och um J haffwe någre breff eller bewijss, att the Kijmboer icke haffwe så godh rätt till att söke theres fördeell udi Lappemarckenn som i kunnen haffwe, Dhå wele wij, att J sådane breff och bewijss medh eder hijt haffwe skole, Latendis oss them besee, Så wele wij förskaffedt, att eder skall skee thet rätt och skiäll ähr upå både sijder, Ther J eder effter rätte haffwe.

Vegas färd, A. E Nordenskiöld 1875-76. Del II: Om renen i Spetsbergen och ryska Norden

Renbetesmark.
Green harbour på Spetsbergen, efter fotografi tagen af A. Envall den 20 juli 1873.

Jag skall härvid göra början med renen. Detta gräsätande djur går i gamla verlden mot norden nästan så långt som landet når. Det iakttogs visserligen icke af Payer på Frans Josefs land, men renspår sågos af oss på lerbäddarne vid Kap Tscheljuskin; lemningar af ren hafva iakttagits vid Barents’ vinterhamn på nordligaste delen af Novaja Semlja; några ytterligt feta djur fäldes af norska fångstmän på Kung Karls land öster om Spetsbergen, och för några år tillbaka var renen ganska talrik till och med vid Nordostlandets nordkust och på de ännu längre norr ut belägna Castréns, Parrys, Mårtens och Phipps öar. Oaktadt dessa trakter äro belägna mellan 80° och 81° n. br., trifves renen der tydligen mycket väl och finner äfven om vintern en riklig utkomst på de af stormar från snö rensopade bergsluttningarna, hvilket bevisas af det goda hull, hvarmed åtskilliga af oss derstädes fälda djur voro försedda, och de talrika renspår och rengångstigar, som vi sågo på Castréns ö i maj månad 1873. Ej heller tyckes en vintertemperatur af -40° till -50° bekomma dessa slägtingar till söderns hjortarter synnerligen illa. Till och med den norska renen kan uthärda Spetsbergens klimat. Några bland de utskurna dragrenar, som jag 1872 förde med mig till Spetsbergen, och som kort efter det de landsatts rymde, blefvo nämligen sommaren 1875 skjutna af fångstmän. De betade då i sällskap med vildrenar och voro liksom dessa mycket feta. Märkvärdigt är, att renen, oaktadt den förödande jagt för hvilken den är utsatt på Spetsbergen9, dock förekommer derstädes i vida större mängd än på norra Novaja Semlja eller Taimur-halfön, hvarest den varit nästan fredad för jägares förföljelser. Till och med på den lågländta delen af södra Novaja Semlja är renen, oaktadt sommarbetets riklighet, så sällsynt, att man vid landstigning derstädes knappast kan påräkna någon ren jagt. Först längre norr ut, å ömse sidor om Matotschkin Schar, förekommer den i något större mängd.

Det förtjenar härvid omnämnas, att renen för tre hundra år sedan, då norra delen af Novaja Semlja första gången besöktes af menniskor, icke tyckes hafva förekommit derstädes allmännare än nu för tiden. I berättelsen om Barents’ tredje resa (de Veer, Diarium nauticum: d. 21 juni 1596) säges uttryckligen: »Här må anmärkas att, oaktadt det land, som vi anse som Grönland (det nuvarande Spetsbergen), ligger under och öfver 80:de breddgraden, så växa der ymnigt blad och gräs och der finnas sådana djur som äta gräs, såsom renar, medan deremot på Novaja Semlja under 76:te breddgraden finnes hvarken blad eller gräs och ej heller några gräsätande djur.» Senare fann man dock spår af renar äfven vid vinterqvarteret; man dödade exempelvis en björn, som slukat en ren.

Vid Spetsbergen hafva renarne först genom holländarnes och engelsmännens, sedermera genom ryssarnes och norrmännens jagt betydligt minskats. I öns nordvestra del, der holländarne hade sina trankokerier, har den till och med fullkomligt utrotats.10 Den förekommer dock ännu i Isfjorden i mycket stort antal och skulle genom skydd helt säkert hastigt åter förökas.

Att en så förödande jagt som den, hvilken år efter år pågår på Spetsbergen, kan ega rum utan att djuren utrotas har till och med gifvit anledning till antagandet af en invandring från Novaja Semlja. Men sedan jag numera lärt närmare känna renens förekomst på det senare stället, synes mig detta förklaringssätt icke vara riktigt. Om derför, såsom åtskilliga omständigheter verkligen antyda, en invandring af renar till Spetsbergen eger rum, så måste den ske från något i nord-nordost beläget, ännu okändt polarland. Enligt några fångstmäns förmenande finnes till och med antydan om, att detta obekanta land är bebodt, ty det har upprepade gånger uppgifvits, att man på Spetsbergen fångat märkta renar. Den första underrättelsen härom finnes hos Witsen (Noort ooster gedeelte van Asia en Europa, 1705, II s. 904), med uppgift att renarne varit märkta på horn och öron, och sjelf har jag hört fångstmän, som i Norge blifvit väl förtrogna med renskötsel, bestämdt påstå, att öronen på några af de Spetsbergsrenar de skjutit varit klippta. Förmodligen beror hela berättelsen likväl endast derpå, att öronen blifvit frostmärkta. Att en invandring till Spetsbergen af renar från Novaja Semlja icke eger rum, visar sig för öfrigt äfven deraf, att Spetsbergsrenen tyckes tillhöra en från Novaja-Semlja-renen afvikande ras, utmärkt genom mindre storlek, kortare hufvud och ben, knubbigare och fetare kropp.

Anm: Min framhävning / PE

BILD: Ur källan.

Källa=Sekundärkälla: http://www.zenker.se/Historia/Vegas_faerd/kap_3.shtml

(ur Vegas Färd) Nentserna 1875-76, nordostpassagen, offerplatser och 1500-talsmöten – I

Ur Vegas Färd via http://www.zenker.se

”En af de äldsta berättelser, som jag känner om samojederna, är Stephen Burroughs från 1556. Den finnes återgifven hos Hakluyt (l:a uppl. s. 318). I berättelsen om »Searchthrifts» färd läses nämligen:

‘Om lördagen den 1 aug. 1556 gick jag i land6, och jag såg tre hvalrossar, som de ryska fångstmännen hade dödat, och de skattade en hvalrosstand, som ej var synnerligen stor, till en rubel och ett hvitbjörnskinn till två à tre rubel, och de berättade mig, att på den stora ön (Waigatsch) fans ett folk, som de kallade samoider. Dessa hafva intet hus, utan endast tält gjorda af renskinn, utspända öfver stänger. De äro förfarna skyttar och äro rika på renar. Om måndagen den 3 lättade vi ankar och höllo af till en annan ö belägen fem leagues (15′) ostnordost om oss. Här träffade jag åter Loshake7 och gick i land med honom, och han förde mig till en hop samojediska afgudar, hvilkas antal var 300. De voro det sämsta och råaste arbete jag någonsin sett. Ögonen och munnen på många af dem voro blodiga; de hade skapnaden af män, qvinnor och barn, och hvad som å dem skulle föreställa vissa kroppsdelar var äfven blodbestänkt. Några bland afgudarne utgjordes endast af gamla stickor med ett eller par med knif inskurna hak. En sönderbruten släde låg på afgudahögen och likaså ett af foglar förstördt renskinn. Men för några af afgudarne funnos träkubbar uppsatta till munnens höjd och fullblodade. Jag ansåg dem som det altare, på hvilket offret frambärs. Jag såg också de redskap, hvarpå de hade stekt sitt kött, och så vidt deraf kunde skönjas, göra de sin eld omedelbart under spettet. Deras båtar äro gjorda af renskinn, och då de komma till land, bära de båten med sig upp på stranden. För sina åkdon hafva de inga andra dragdjur än renar. Bröd och säd hafva de icke, utom hvad ryssarne bringa dem. Deras kunskap är ytterst ringa, ty de känna inga bokstäfver.’

*************************
ÅTER TILL 1875

Männens drägt, som är lik lapparnes, består af en enkel, vid och lång päsk, hvilken om lifvet hålles tillsamman af ett med knappar och messingsbeslag rikligt prydt bälte, livarifrån knifven nedhänger. Stöflarna af renskinn gå vanligen öfver knäna och hufvudbonaden utgöres af en åtsittande hufva, äfvenledes af renskinn.

Sommartälten, de enda som vi sett, äro koniska, med ett hål i taket för afledande af röken från den eldstad, som befinner sig midt på golfvet. Sängplatsen är i många tält skyld bakom ett förhänge af brokigt bomullstyg. Sådant tyg begagnas äfven, då tillgång derpå finnes, till de inre delarne af klädedrägten. Skinn måtte just icke vara något beqvämt klädningstyg, ty det första den skinnklädde vilden, näst eldvatten och jern, tillbyter sig af europeen är tyg af bomull, linne eller ylle.

*************************

Offerhög på Waigatsch-ön.
Efter en teckning af A. Hovgaard

Offerplatser och samojedgraf [-grav] på Waigatsch-ön besökas.

Af äldre reseberättelser och af egen erfarenhet från Jalmal visste jag, att ett annat, kanske lägre slag af gudar än de som Anna Petrowna framplockat ur sin gamla stöfvel, skulle finnas uppstälda flerstädes på kullar beströdda med ben af offrade djur. Vår ryske värd berättade, att samojeder från långt aflägsna trakter brukade vallfärda till dessa ställen för att der offra och göra löften. Köttet af de offrade djuren åt man sjelf, benen ströddes på offerhögen och gudarne beströkos med det offrade djurets blod. Jag förklarade genast, att jag önskade besöka ett sådant ställe. Men länge ville ingen af de här varande ryssarne tjena mig som vägvisare. Slutligen erbjöd sig dock en ung man att ledsaga mig till ett ställe på Waigatsch-ön, der jag kunde få se hvad jag önskade. Med anledning häraf gjorde jag följande dag i en af ångsluparne, åtföljd af dr Almqvist, löjtnant Hovgaard, kapten Nilsson och min ryske vägvisare, en utflygt till andra stranden af Jugor-sundet.
(forts nästa avsnitt)

Sekundärkälla: http://www.zenker.se/Historia/Vegas_faerd/kap_2.shtml#Aeldre