Samernas historia i Roslagen skymtar. I. År 1488-1672, öar och kärr

Sjösamer, ursprungliga.. ?
Indikationer om samer i och kring Roslagen år 1488-1672, Stockholms ytterskärgård

egl2 Österhaninge socken (sn.), Sörmland i Stockholms län:

1672. den 11 Feb. En gammal Lappkäring (begrofz). Sidonia wid nampn 

Österhaninge CI:1 (1665-1717) Bild 115 (AID: v94879.b115, NAD: SE/SSA/1595)

Vad är det här för människor? Är det finska samer? Är det sjösamer?
Det mesta pekar på ett havsburet folk. kanske finns det kopplingar mellan de havsburna sjösamerna och de landbaserade småskaliga skogssamerna.
Hoppas på arkeologernas och antropologernas hjälp här.

Vi har nu i sökandet nått ner till Sorunda, Nynäshamn. Det är – av vad vi vet idag – det sydligaste som samer med en ursprunglig näring rört sig.

Jag tycker mig se tre olika system: ett  de yttre öarna, ett i de inre och större samt ett fastlandsbaserat. I övrigt vågar jag ej yttra mig mer ingående ännu.

Sökandet fortsätter

LPKÄRR
Boo sn, Nacka kommun; tidigare Värmdö sn.

LappwijkenBjörkö-Arholma församling, fordom i Vätö sn.
Fjärran ögrupp i Norrtälje kommun (kn).
Källa från 1670: ”Lapp wijken”.

ÖH

Österhaninge församlings äldstta ministerialbok, 1665-1717.
Sidonia skulle kunna ha  varit aktiv ute på Ornö? Sökandet fortfar.

egl


   O. J. Hagelstam 1806

Annonser

Impressions of Roslagen Saami studies no 1. Early and remote

Indications of Roslagen Saamis 1488-1672, Stockholm archipelago

egl2 Österhaninge parish, Sörmland in County of Stockholm:

1672. den 11 Feb. En gammal Lappkäring (begrofz). Sidonia wid nampn 

Österhaninge CI:1 (1665-1717) Bild 115 (AID: v94879.b115, NAD: SE/SSA/1595)

An old Saami woman named Sidonia.

LPKÄRR
Parish Boo, Nacka municipality; formerly parish Värmdö.

LappwijkenParish Björkö-Arholma. Remote island complex in Norrtälje municipality .
Source from 1670: ”Lapp wijken”.

ÖH

Cover of parish Österhaninge’s first church record 1665-1717.
Sidonia might have been operating around Ornö Island? Studies will go on.

egl

Om Lapauesi öster om Viborg 1588 (Waghenaer)

LAPAUESI, Finska Viken/Karelen

Det finns en Lappvesi kommun numera uppgången i Villmanstrand i Kymmene län i sydöstligaste Finland.

Men Lapauesi, dvs Lapa- (eller Lappa-)vesi, dvs Lappvattnet, är på Lucas Janszoon Waghenaers karta från 1588 utritat en bra bit öster om Viborg. Frågan är om det finns två, eller om han bara hade missuppfattat positionen.

Och varför namnet?

Vi ser även svenska staden Nyen, som heter Niewkerck här = Petersburgs föregångare.

http://www.doria.fi/handle/10024/123154

KARTANS TITEL: The outtermost or the fartheste parte of the Easterne Sea eastwardly, the which lyeth inclosed with in the coastes of East Finland, Rusland, & Lyffland, and wherein lye the Narve and Wyburgh the twoo furthermost places or marchante townes of the whole Easterne Navigation, with all the circumstances of the situation, the isles and Swedish rockes called Schares

Julkaisun pysyvä osoite on http://urn.fi/URN:NBN:fi-fd2015-00008525

Svealand – gammalt samiskt kärnområde? (i)

Historien om Svealands samer är historien om fördrivning, etnisk rensning och statlig centraldirigering. Autonoma jakt- och fångstgrupper med småskalig renskötsel rörde sig i hela området under 1600-, 1700- och lejonparten av 1800-talet; möjligen ända från medeltiden i Uppland – mot detta pekar bland annat den samiska väskbygeln från 1000-1100-talet som hittats i Uppsala samt det träbeläte kallat Mjölnarbogubben i Faluns utskogar, daterat till 1500-talet. Tidigt på 1600-talet noteras samer i östra Värmland, Grythyttan, Närke, södra Dalarna, norra Västmanland, Västerås och Dingtuna. Men också i Östergötland samt sedermera (tidigt 1700-tal) i minst tre sörmländska socknar. Uppland bör i synnerhet utforskas närmare.
Dalsland och Västergötland nämns också ibland som samiska områden; men där saknas ännu belägg. Kristinehamn ser tidigt välbesökt ut. Hoppas kunna återkomma till detta.
Redan i 1570-talets början forslar kungamakten stora renhopar till Mälaröarna med Svartsjö slott på Färingsö och Västerås slott, sannolikt också till Gripsholm.

 Bild: http://www.sjofartsverket.se/sv/Sjofart/Lotsning/Lotsomraden/Vanerns-sjotrafikomrade/Rutter/Hamnar-i-Vanern/

Fördrevs samerna 1646-52 även från Härjedalen av Ivar Nilsson Natt och Dag? SouthSaamiHistory erbjuder föreläsningar 2016-17 (Föredragserbjudanden, skisser på titlar och några färdiga, Del 1:2)

Fördrevs även samerna från Härjedalen? Detta och annat intressant behandlas i mina föredrag.
Presenterar dessa ännu som skisser, men sluttitlarna blir näraliggande nedanstående:
(defintiva titlar kommer i början av maj månad!)

Äldre samiska näringar och grupper i Värmland, Dalarna, Mälardalen, Uppland och Bergslagen samt deras rörelsemönster. Några levnadsöden; om de återkommande fördrivningarna.
Anpassbart för de olika delarna.

Samernas historia i och omkring Hälsingland/Gävleborg/Gästrikland

Slaveri i söder och öster och kring Storsjön: sockenlappar – hur man utrotar ett folk gradvis.

Samer i Medelpad (kan fås som Samer i Njurunda, på Alnön, i Skön, i Timrå, kring Matfors).

– Samernas historia i Jämtlands län: inkluderar med fördel avsnitt om metod och teori kring arkivforskning och dokumentation av renskötselhistoria

Från Borga till Bönhamn. Samernas historia i Ångermanland med arkeologen Bernt Ove Viklund , kan anpassas för olika delar av landskapet

(ännu på skiss-stadiet: ) AMBULERANDE SYMPOSIUM:
SAMERNA I HÄRJEDALEN 1450-1950. Nya rön om samernas historia kring 62:a breddgraden Hedmark-Hälsingland.
Erbjuds förhoppningsvis tillsammans med andra forskare och med universitetsfolk

Kontakta mig för offert och information!

Peter

 Wikimedia Commons: Olaus Magnus. Originalbildtext:

På ett träsnitt från Olaus Magnus Historia om de nordiska folken avbildas Nordens olika folkslag i form av en moskovit, en finne, en same och en göte.

MEDELPAD: Lite om samernas historia i Sköns (och delar av Timrå) socken plus länk till medelpadssamisk rapport

  1. Inga tidiga (före 1740-50 *) belägg med namn finns veterligen; men i näraliggande (och i de bägge första fallen angränsande)  Selånger, Tuna och Attmar liksom i Njurunda finns ett förhållandevis rikt samiskt liv redan 1680-90-talen.
    Timrå sorterade under Skön långt fram i tid. Vi konstaterar också att Skön fick släppa till mark till Sundsvalls bildande; och att jag tidugare och mest sannolikt framöver också kommer att framföra skäl bakom mitt resonemang att Sundsvall kan ha varit en gammal renvall!)
    * Dubbelkollande ska ske, återkommer annars. Sundsvalls Stadsförsamling ska ha nåt tidigt namn.2. En lång rad intressanta platser finns och jag ska försöka ta upp de flesta av de intressantaste här. Perspektivet är som oftast historiskt.

    3. Lappkojmyren, känt 1770 från karta (vid ”Fantomenstigen”/elljusspåret)

    4. Valknytt, sockenlappboställe. Ungefär dagens Bosvedjan.

    5. Området kring Gärdetjärn (se vidare Tuna by).
    Här ägde ofta vinterslakt rum; omtalas bla 1912 i Nya Samhället.

    6. Västland och/eller Lappbacken. Det förra är ett sockenlappsboställe, det senare mer okänd härkomst. brukar anses vara vid E4. Kan eventuellt sortera under Västland.

    7. Birsta: plats för sockenlappsläkt på 1800-talet, möjligen i väster mot Klökan (förr Klökom!).

    8. Öråker/Hammal/Klökan: traditionsrit område. Vintervärdar bodde i  Öråker; dit man flyttade förbi fram till 1926 eller ’27; därpå ett antal år till men norr om nybyggda Ådalsbanan. Årliga vinterflyttningar 1922-1935 noteras av jämtlandssamerna; och likaså de allra flesta vintrarna 1820-1919.

    9. Högom by, ett antal, bl a Lappstugutomten

    10. Tuna by, vanligt sittställe i långa tider för samer i Skön och Alnö.
    Skulle kunna avse ett semi-permanent kåtaläger

    11. Oerhört välanvänt betesområde mellan Lunde, Bergeforsen och ovannämnda Klökan, ofta med vidare rörelse mot Stadsskogen (i ännu äldre tid Bys byskog), sedermera Norra stadsberget/Norraberget: Lill-Bandsjön; Skyttmon; Hammal; Roken; angränsade orter i Sättna samt Gudmundsbyn nämns också. Denna information har jag främst fått från intervjuer med äldre renskötare bl a en åhrénare. Lapploken kan ha ett äldre, skogssamiskt ursprung.

    12. Skönsmon: Samlingsplats för vidare flyttning söderut
    och efter att ha forcerat fjärden. Isvägen tycks ha gått ganska nära dagens Sundsvallsbron, med något västligare ankomstpunkt på Mon-sidan.

    Undertecknad höll 2002 föredrag dels för Samernas riksförbund på Landsmötet, dels på Kulturmagasinet för fulla hus om denna min hemtrakt. Men nog är det dags igen?

    Bilagda rapport är rörig och frambringad under stark stress, när vi plötsligt fick slut på projektmedel. Jag skulle dock säga att den fortfarande, trots sina brister, är oerhört värdefull som grunddokument och att utgå ifrån.

    RAPPORT (med skavanker!)
    Tjoevkemåjhtoe III Medelpads samer i arkiven Med angränsande socknar i Hälsingland och Ångermanland:

    http://collectiveaccess.murberget.se/media/ylm_ca_system/images/3/9/7/65087_ca_object_representations_media_39763_original.pdf

    BILDEN:Vy över Skönvik med Timrådalen i bakgrunden. (Ur Sköns Norra Intresseförenings samlingar 01309 – misstänker att det är Raä:S Kulturmijöbild. / PE )
    På höjden till vänster ligger Skönsviksbacken och bakom den – Lappkojmyren. Skogsområdena en bit i fjärran är det omtalade vinterbetesomrdena i no 11.

     

Terrängnamn med sannolik koppling till samernas historia i Nås och Malung

Källa: ortnamnsarkivet

Terrängnamn i Malung och Nås i Västerdalarna

4703 Lappa förr torp Malung Nås och Malungs d:a tg Kopparbergs Dalarna #>
4704 Lappa terräng Malung Nås och Malungs d:a tg Kopparbergs Dalarna #>
4705 Lappamossen myr Malung Nås och Malungs d:a tg Kopparbergs Dalarna #>
4706 Lappaso myr Malung Nås och Malungs d:a tg Kopparbergs Dalarna #>
4707 Lappaso myr Malung Nås och Malungs d:a tg Kopparbergs Dalarna Ja #>
4708 Lappgrådan fors Malung Nås och Malungs d:a tg Kopparbergs Dalarna #>
4709 Lappgrådan gråda Malung Nås och Malungs d:a tg Kopparbergs Dalarna #>
4710 Lapphällan hälla? Malung Nås och Malungs d:a tg Kopparbergs Dalarna #>
4711 Lappkärr mosse Malung Nås och Malungs d:a tg Kopparbergs Dalarna #>
4712 Lappsarå mosse Malung Nås och Malungs d:a tg Kopparbergs Dalarna #>
4713 Lappsarå sank mark? Malung Nås och Malungs d:a tg Kopparbergs Dalarna #>
4714 Lappön ö Malung Nås och Malungs d:a tg Kopparbergs Dalarna #>

Tillägg: Samt bör Kutåsen, Kutmossen osv ange ett ”gåetie”, i äldre fornsvenska eller forn norrländska ”kut-, kutu-”


Bild via Malungs Flygklubb
http://www.malungsflygklubb.se/sidor/klubben.htm