”och thes emillan förraskadhe the them och slogho många ihjäl och vunno them under sigh alt in til norra och Vestresiön” (=Erövring av hela Sameland) Bureus Sumlen ca 1600

St Erik

I Konung Magnus Ladhulås tijdh voro Lapparna_ sit ägit
folk, och efter han ike kunne vinna them under kronon bödh
han them som ville vågha och komma them under Sverikes
Crono, så ville han gifva them hina i hender tu l egendom, Ty
gingo Birkarlarna tu l som bodde i Birkala Sokn och gåfvo
sigh in tu l them och daghtingadhe medh them på så många
daghar eller tijdh, och thes emillan förraskadhe the them och
slogho många ihjäl 
och vunno them under sigh alt in til norra

och Vestresiön, och fingo så bref af Kon. M. at the skulle
hafva Lapparna som än tå bodde ut medh Botnen medh allan
skatten och Laxfisken, allenast at the gofvo Cronone någre
Timber gråskin tu l en vedherkännelse in titulum Regni,
Deraf blefvo thesse Birkarlarna svåra mächtige och the
rijka govo them fattiga allenast en smutt, och togho så bästa
håvorne, thetta förtröt them fattigom och gingo så tu l och
klaghadhe för Konung Göstaf, han lät insättia Hinrich Larsson i Tornä och tagha mykit af honom och togh så Konungen siälf skatt af Lappom och let them frit köpslagha medh Lapparna.

Verkets hela titel:

Sumlen där uthi ähro åtskillighe collectaneer, som uthi een och annan måtta tiäna till antiquiteternes excolerande.

 

Johannes Thomae Agrivillensis Bureus (latiniserad namnform för ”Johan Thomasson Bure från Åkerby”; hans svenska namnform som han själv och andra använde i vardagslag var Johan Bure), född 15 mars eller 25 mars 1568 i Åkerby socken, död 23 oktober 1652 i Bondkyrka, var en svensk fornforskarespråkmanmystikerpoet och vetenskapsman.

Johannes Bureus var Sveriges förste riksantikvarie och riksbibliotekarie samt den förste att nedteckna runalfabetet. Han har kallats den svenska grammatikens fader. Han var Sveriges första borgerliga släktforskare (som kartlade ofrälse, män såväl som kvinnor) och skrev Sveriges största enskilda släktutredning fram till modern tid, där han bland annat redovisade 1 900 ättlingar till den medeltida Bureätten.[1]
(Det senare inte hans bästa insats!/ PE )

https://sv.wikipedia.org/wiki/Johannes_Bureus

 

Annonser

DALUPPROR, SNUDD PÅ INBÖRDESKRIG: Oro i världen på 1740-talet

Text från 2012 om 1743. Peter Ericson (2012)

The_Battle_of_Culloden

En landsomfattande oro som kom att sjuda till uppror, revolutionsförsök och ett intensivt inbördeskrig, på lågintensitet våren och hösten 1742, steg med allt ökande kraft från februari till dess kulmen i juni 1743. Efterverkningarna ser vi väl än; men ockupationen eller belägringen med en systematisk räfst pågick i juli och augusti 1743. Under en god del av återstoden av decenniet pågick verkställigheten av domarna. Främst allmoge råkade ut för dödsstraff och långa fängelsepåföljder. 3 000 dalkarlar internerades omedelbart efter händelserna den 22 juni. Även några syndabockar hos adeln/militären utsågs och hängdes för det – i dalaallmogens ögon – meningslösa ryska krig med påföljande nesliga fred, vilket var den enskilt störst utlösande faktorn till oron.

1740-talet präglas annars internationellt av flera stora folkliga, ofta krigiska upprorsrörelser: skottarna marscherade 1746 till London; vände, gensköts och nedslaktades massakervis i Culloden utanför Inverness.

I Norge försiggick också ett bondeuppror: främst i de västra delarna. I Ryssland motsatte sig samojederna med visst bistånd av andra urfolk den ryska ockupantmakten och flera fort anfölls; sammaledes hände med kosackerna längre söderut. Sedan inträffar globalt nästan två decenium av relativ ro, varefter 1760-70- och 80-talen kommer med en extrem revolutionsvåg, ännu starkare än 1740-talets.

BILD: Mark Churms: The Battle Of Culloden (1746)

Sameföreningar: Reservera Er en stadsvandring i Stockholm! 25/8, 7/9 och 8/9 avsätts för ändamålet.

Djurgårn

SAMEFÖRENINGAR!

Samebyar!
 

Boka in en Egen stadsvandring från Södermalm över Gamla Stan till Klara (vid Stockholm C) ! Skräddarsydda och utvidgade turer också möjliga!

 

Håller tre datum – 25/8, 7/9 och 8/9 – för abonnerade samiska grupper
 
AUG
21 Halvdag fm 930-13, halvdag em 15.15-19 170 kr förköp
22 Heldag 10.00 – 16.00. 350 kr förköp inkl lunchbuffé
23 Halvdag 930-13 halvdag 15-1830 (English)
24 Heldag 10-16 Full Day In English, Fees according to next upcoming post
25 Halvdag 10-1330 (Sameföreningar/samebyar), halvdag 1530-1850
26 Halvdag 10-1330 För rörelsehindrade, 1545-19 halvdag
 
SEP
7 sep HELDAG sameföreningar
8 sep Halvdag 10-1330 (Sameföreningar), halvdag 1530-1850

9 sep Halvdag 10-1330, 1545-19 em För rörelsehindrade

 

BILDEN:

Karta över hela Stockholm, troligen ritad 1642.

I Kungliga bibliotekets arkiv samlingar finns den här lilla kartan bevarad. Den är 35 centimeter hög och 57 centimeter bred. Hans Hansson studerade kartan 1953 och hans bedömning är att den ritades sommaren 1642. Södermalm är här helt oreglerat förutom de två huvudgatorna Hornsgatan och Götgatan. År 1642 rev man för att kunna dra fram dessa gator.

Information via Stockholmskällan. Länk dit:

https://stockholmskallan.stockholm.se/post/24365.

Sameföreningar: Boka in en egen stadsvandring i Stockholm! 25/8, 7/9 och 8/9 avsatta.

Djurgårn

SAMEFÖRENINGAR!

Samebyar!
 
Boka in en Egen stadsvandring från Södermalm över Gamla Stan till Klara (vid Stockholm C) ! Skräddarsydda och utvidgade turer också möjliga!

Håller tre datum – 25/8, 7/9 och 8/9 – för abonnerade samiska grupper
 
AUG
21 Halvdag fm 930-13, halvdag em 15.15-19 170 kr förköp
22 Heldag 10.00 – 16.00 350 kr förköp inkl lunchbuffé
23 Halvdag 930-13 halvdag 15-1830 (English)
24 Heldag 10-16 Full Day In English, Fees according to next upcoming post
25 Halvdag 10-1330 (Sameföreningar/samebyar), halvdag 1530-1850
26 Halvdag 10-1330 För rörelsehindrade, 1545-19 halvdag
 
SEP
7 sep HELDAG sameföreningar
8 sep Halvdag 10-1330 (Sameföreningar), halvdag 1530-1850
9 sep Halvdag 10-1330, 1545-19 em För rörelsehindrade

Folkmord på samer i fyra länder? Och om svunna sjösamer i Sverige!

Författaren Kaare Vennerød har efter några års arbete nu givit ut boken «Den samiske fortellingen». Han kallar här den förnorskning, som samerna vederfarits, för ett folkmord. Du kan läsa mer om Kaares (Kåres) bok här:

https://www.nrk.no/sapmi/kaare-vennerod-mener-fornorskningen-var-et-folkemord-1.14065304

FOLKMORD I FLERA LÄNDER PÅ SAMER?

Det är samma i Sverige.
Sjösamerna (förr en mycket utbredd grupp), de flesta skogssamerna och kustskogssamerna (de som Linné mötte) och hela den grupp (rekryterade ur de förra) som sedermera kom att kallas ”sockenlapparna” utrotades på sikt.

Bottenhavet
I äldre historisk tid befoolkades snart sagt hela bottenhavs- och bottenvikskusterna av sjösamer och kustskogssamer.
Bild: Tageo.com (Satellitbild) och NASA (se i bild),

80-90% spädbarnsdödlighet; överdödlighet för barn och ungdom; för kvinnor i barnsäng och lungsjukdomar och för män i lungsjukdomar. 

Den enda tidiga födkroken för sockenlapparna – jakten – förhindrades 1756 och ca halvtannat decennium fram; och från och med 1790 tvångsinlöstes renhjordar på kusten och samerna tvangs till bofasthet; vilket ledde till en omfattande humanitär katastrof.

Samtidigt har rättigheterna beskurits och landen krympt hela tiden sekel för sekel. Dessutom stänger nationalstaterna gränserna för grannländernas samer – med fatala följder, och idag har en intensifierad gruvexploatering tillika enormt ambitiös och nästan monstruös vindkraftexploatering (med _8 000_ ansökningar om vindkraftverk bara inom det svenska renskötselområdet)!

Ryssland ska vi bara inte prata om.

BILD NEDAN: Anna Kristina Burgström levde ett strävsamt liv såsom sjösame ännu en god stund efter andra världskriget. Bloggarens mormor (född 1921) och hennes äldre syskon minns respektive mindes väl Anna, som ofta satt och band kvastar och borstar på deras bro (bro = ”entrétrappa” på norrländska dialekter). Högra bilden visar Annas föräldrar med vilhelminaursprung; Nils och Lisa Stina, bosatta i Bölen de senaste decennierna, men med sjösamiska livsstil sommartid. Deras levnadsmönster kan ge oss en bra inblick i deras föregångares. På nedre bilden syns de i barn- respektive unga vuxenår i Ulvöhamn, 1890. Foto via Ulvö Museum.
Informanten Evert Norberg, född 1905, mindes i en intervju år 2004, ännu hur hans far sålt ett torp till Anna på 1920-talet. Torpet finns delvis kvar, på Svartnoranäset invid Norafjärden å Lövvikslandet i Nora socken i Ångermanland. En kulturmiljöskylt uppsattes också i Hamnbastudden, en av de många hamnar och vikar som angjordes av dessa sommargrupper, aktiva i flera generationer och i minst tre landskap mellan Örnsköldsvik och Söderhamn.

 

 

PROGRAM SAMISKA STADSVANDRINGARNA, förköp möjligt

 

AUG
21 Halvdag fm 930-13, halvdag em 15.15-19
Samernas Stockholmiana 1413-1913 + bonus svensk, stockholmsk och södermalmsk historia 1310-2018 (båda halvdagspassen är samma)
FÖRKÖPSPRIS 170 kr (150 kr på plats, men plats kan ej garanteras!).

22 Heldag 10.00 – 16.00
”Samernas Stockholmiana 1413-idag” …. inkl Dagens lunch *
FÖRKÖPSPRIS 360 kr inkl Dagens lunch

23 Halvdag 930-13 svenska ”Samernas Stockholmiana 1413-1913 + bonus svensk, stockholmsk och södermalmsk historia 1310-2018” FÖRKÖPSPRIS 170 kr
På engelska: halvdag 15-1830 (English at afternoon, a special ad will appear)
Halvdag 2 – Samerna organiserar sig – Södermalm, Gamla Stan, Klarakvarteren …..FÖRKÖPSPRIS 180 kr

24 Heldag 10-16 Full Day In English
Book in Advance 37 € / 40 USD / 30 GBP Lunch included.

25 Halvdag 10-1330 (Sameföreningar), halvdag 1530-1850 spec.pris, kontakta Er ordförande!

26 Halvdag 10-1330 För rörelsehindrade 1545-19
FÖRKÖPSPRIS 180 kr.

27 Datumet inställt!

SEPTEMBER
7 sep HELDAG
8 sep Halvdag 10-1330 (Sameföreningar), halvdag 1530-1850 In English (15 GBP in advance /or 20 USD or 17 €). PayPal available, will be announced during Thursday May 31!)
9 sep Halvdag 10-1330, 1545-19 em För rörelsehindrade 

Förköp på Swish 0724243922
eller privatkonto Swedbank (PE) 2240045340, clearing 84202

Vänligen gör också en förhandsanmälan i samband med förhandsbetalning.
Alla dagar har platser kvar då detta skrivs, 31 maj 2018!

GRUPPER/BOKA?
Kontakta mig tfn 0729070058
Eller epost saepmietimes@gmail.com

V ä l k o m n a !

Peter Ericson​
Historiker, föreläsare, redaktör
– Och Stadsvandringsguide!

 

 

 

INBJUDAN: Äppelbo seminarium om samernas sydliga historia, 12 juni.

Program – titlar samt preliminära tider:

—- Obs förhandsbokning obligatorisk!

INFO OM FÖRKÖP SYNS I BILD!

InBJ ÄPPELBO UPPDAT
13. 00 – Eskil Olsson
”Samerna kring Äppelbo och Västerdalarna”

Del I. Fokus på samerna kring Äppelbo.
Kort paus
14.00 – Maria Björkroth, Dalarnas Museum
”Första året med Ohtsedidh”

Om Dalarnas Museums samiska projekt
Fikapaus
14.50 – Peter Ericson
”Saepmies historia i ny vy, nytt ljus, med nya fokus. 

Belysning av kunskapsläget idag om perioden 500 – 2000.”

——- Kvällsprogram ——
18.00  – Eskil Olsson
”Samerna kring Äppelbo och Västerdalarna”
Del II. Om samerna i Västerdalarna.

Fikapaus
19.45 – Peter Ericson
”Samerna i Svealand, södra Norrland samt övriga sydliga områden.
Från Vänern till Nyköping. Sjösamer och andra grupper”

MEDVERKANDE:
Eskil Olsson, lokalhistoriker, och i Saepmie Times-redaktionen
Maria Björkroth, Antikvarie Dalarnas Museum
Peter Ericson, sakkunnig historiker, föreläsare

Gör Din anmälan till saepmieforskning@gmail.com
eller saepmietimes@gmail.com
– och följ sedan betalningsanvisningarna på bilden!

Specialrabatt:
Sameby- och sameföreningsmedlem: 130 kr vuxen, 100 kr pensionär eller stud.

FORSKARDAGBOK 28 maj 2018: Stim av fynd utmed norrlandskusten. Sjösamer, boplatser, snabbrörliga maritima samer… Anna Kristina Burgström och unge Hr Åhrén, och mängder av kustsamer

Första veckan med Västernorrlands-, norrhälsinge- och vinterbetesprojekten har gett mer eller mindre jackpot!

1600-, 1700-, 1800-, 1900-talens olika sjösamer; ibland nedstigande släkt, ibland plötsligt ditflyttade och åter andra gånger gradvis skiftande från en näring till en annan.

Äktenskapspartier mellan Harmånger och Attmar, vigslar mellan ångermanländska samer och medelpadska; hälsingska och högakustensamiska.

Storsamlingar 1698, 1737, 1752 och 1778. Ännu på 1800-talet.

Fiskande sjösamer genom hela 1800-talet på flygplatsen Midlandas Skeppsholmen, med flera olika terrängnamn som minnen.

Täta samiska spår i Nordanstig och Timrå kommuner – tidiga visteplatser.

Tackar Bosse Hammar, tackar min mormor.

Mormor minns ännu Anna Kristina Burgström sittandes på deras bro hemmma i Fällsvik, bindandes kvastar, sägandes: ”Nu ska jag åka till Hudiksvall och sälja kvastar”.

Och det mest spännande jag hittat, berättar jag inte här och nu!

Gångna veckorna – maj har f ö bjudit på föreläsning i Söröje, Medelpad genom NBV; eggenordnade föreläsningar i Harmånger på Stocka F.H. Dessutom en mycket givande forskningsdag på RA Östersund (forna landsarkivet); en massa annan forskning.

På bilderna smörjer undertecknad kråset på Favorit-Pressbyrån på Östersunds C (”Norrländsk sushi”); Jonas Åhrén står och är ung i Sundsvall; författaren sittter utanför mormors föräldrahem ….. samt ser vi Anna Kristina Burgström, en äkta ångermanlandsame av sent 1800- och 1900-talssnitt men med vilhelminarötter.

 

 

Njurundasamerna 1650-1950 (och före, och efter?) – en artikelserie. Del 1. Många samer och bra renbete.

Signifikant för samernas historia i Njurunda:

– Samtliga kända kustbaserade och -nyttjande näringar finns väl representerade i socken.

– Materialet antyder en rik lokal renskötsel med många om ej alltid så stora renhjordar

– Antalet kända sockenlappar är rekordmånga – oavsett vilken socken vi jämför med – oavsett län. En bit över tjugo kända män och därmed hörande familjer är noterade. Många är sjösamer; ofta har socknen haft två sockenlappar samtidigt. flera av de tidiga sockenlappar ser ut att ha renlegoarbetare anställda för sina renhjordar.

Renbetet i socknen torde ha varit rikligt (tidtals möjligen också som t ex i Järvsö) – och det torde förr ha funnit gott om obebodda och outnyttjade sammanhängande landområden, inte minst på öarna.

– Antalet ungefärligen kända visteplatser är ojämförligt rekordmånga för trakterna

Ämnet fascinerar, och vi kommer i en bloggserie tillika (delvis annorlunda) artikel  i Saepmie Times att titta närmare på detta intressanta men till stor del ännu obanade studiefält.

Peter Ericson 5 maj 2018

Calwagen 1769
Karta. Detalj ur Calwagen 1769. Riksarkivet.

… Samiskt urfolk i Mottiland, Attmar, Årskogen, Bergsjö och runt Norrdellen?

1. Invånarna i Norrbo, Bjuråker och Gnarp (eventuellt även i andra dellensocknar – eller dellennära socknar – som Forsa och Hög) har flyttsamer som inhyses 250 år före alla andra  i kustlandet….  och socknen känner ett ansvar för samerna i trakten och låter gamlingar gå rotegång som en del andra inhemska åldringar. Allt detta är fullständigt unikt!
Dessutom har Bergsjö dels en mycket djupt inarbetat sametradition, dels hade man bland jämtlandssamerna gjort sig kända långt in i 1900-talet för att vara generösa med samer som hamnat på obestånd. Det gäller allrafrämst invånarna i byn Vade.

2. Swab & Robsahm beskriver hur ingen av samerna vid Middagsberget – som ingpr i Bjuråkers sockenlapps sijte – någonsin varit i den ”egentliga lappmarken”; liksom de icke
an göra sig förstådda på sin samiska med de andra samerna, de som kommer uppöverifrån.

3. Richard Gothe skriver 1945 att samerna kom före svedjefinnarna till Medelpads södra finnmark. Då handlar det om Torp, Ramsjö, Borgsjö och Stöde. Den första ort som nämns där samer vistas i västra medelpad är veterligen Ensillre år 1705.

4. Några odiskutabla nav, hjärtan och samlingsplatser för kustskogssamerna ligger i angivna socknar samt i Jättendal, Hudiksvall och Njurunda.

5. Ett viste är dokumenterat i slutet av 1700-talet i gränsskogen kring Årskogen.

MER I SAEPMIE TIMES no 2/2018, som utkommer i juni!

Lappkyrkan Bergsjö
Foto föreställande Lappkyrkan i Bergsjö socken.
Från nordanstig.se, turismsidan.