Umbyns och Granbyns i Ume lappmark gränser år 1671.

Ur 

Renbeitekommissionen af 1907: Dokumenter angaande flytlapperne m.m., bind II (med K.B Wiklund)

Umbyns och Granbyns i Ume lappmark gränser år 1671.


Vid ett besök i Ume lappmark i jan. 1670 lät landshöfding Johan Graan upprätta ett
utkast till jordebok för denna lappmark, aftryckt ofvan II 237 ff. I skrifvelse till K. M:t,
tryckt i Handl. rör. Skand. hist. XXXI 309 ff., föreslog han sedermera, att lappmarkerna
skulle uppmätas och undersökas i afseende på odlingsbarhet etc., och med regeringens begif-
vande förordnades så i ett memorial af den 9 maj 1671 landtmätaren Jonas Giädda att
med Anders Olofsson Hollm såsom notarie undersöka och upprätta karta och beskrifning
öfver Ume lappmark. Under sommaren bereste dessa skogslandet därstädes, en utförlig
beskrifning med karta i skala 1:100,000 upprättades och insändes till K. M:t. Beskrifningen
finnes nu i bunten »Topographica, Lappmarken II« i svenska Riksarkivet och kartan i kart-
samlingen sammastädes. Med hjälp af dessa aktstycken erhålles följande detaljerade fram-
ställning af Umbyns och Granbyns gränser mot söder (eller sydväst), väster och norr (eller
nordost).

Umbyns sydgräns.


Umbyns gränser taga sin begynnelse i SO vid
Raune oiwe, som synes vara = rået
mellan Örträsk, Fredrika och Bjurholms socknar (jfr Kjellerstedts karta öfver Västerbotten).
S härom står å kartan antecknadt: »Ångermanlandz Lappmarch tager här emoth«.
Från Raune oiwe går gränsen mot NV till berget
Seibe Kywylch, som synes ligga
strax Ö om Löfås by, vidare till ett berg V om
Masche Jauri, en tjärn NO om Alskalidens
by, samt
Rauna wari, ungefär = rået mellan Fredrika, Åsele och Lycksele, och
Ox Kywylch,
ett berg S om Sandsjön. Öfver
Auren Jauri = St. Arasjön (i SO på kartbladet
48 och
SV på 49) går den så till en punkt på N stranden af bäcken från
Metke Jauri (= Baksjön,
48 Ö) ett stycke från dess utlopp ur sjön och en punkt något S om Rislidshobben (48 Ö)
hvarefter den ungefär följer nuv. sockengränsen mellan Stensele och Vilhelmina till
Wuörche
Jauri
 (en af Verkansjöarna,
48 N) och Dajkanberget (41 V). I närheten af detta berg viker
den mot Ö och går, omfattande
Vlles-Jauri (= Ullisjaure) och
Walsels Jauri (= sjön V om


Side 431   Umbyns och Granbyns gränser 1671.


Rödingtjärnkullen och N om Niepen), åter mot NV till
Elpseies wari (= Bastanliden) och
nuv. Slussfors (41 NV) samt ytterligare c:a 1 1/2 mil mot NV till
Kirias Jauri (= Kirjes-
jaure 33 SV), af hvilken sjö en del synes falla inom byns gränser.

      Här står å kartan antecknadt: »Här kommer Wapst byens Land, Hörandes till Vhmeå
Lappmarch«.

Umbyns nordgräns.

      Från Kirias Jauri går gränsen mot SO till
Gardewari (ungefär = Kvarnberget Ö om
Gardsjöbäcken, 41 NV) och näset, där Ankarsund nu ligger, samt utefter midten af Stor-
uman ned till Ersmark (på N stranden). Härifrån går den åter mot NV till
Wuoschon Oiwe
(= Abborrbergen på nuv. gränsen mellan Stensele och Sorsele, 41 N. 33 S). Här i NV
går alltså Granbyn in ett stycke på Umbyns naturliga område, d. v. s. Umeälfvens vatten-
område.

      Följande nuv. sockengränsen mot SO går gränsen så till
Schrida Bledick (= Lill-
blaiken), hvarifrån den går ned till
Olboenwari vid östra ändan af
Steen-Jauri = Stenträsk
NO om Stensele kyrkoby. Den går så mot NO till
Algs Jauri (tjärnen strax V om St.
Gubbträsket, 41 Ö) och vidare mot N öfver V ändan af
Madder Jauri (= Lomträsk) till
ön i
Oxe Hierim i Juktån, där stigen från Juktfors kommer ned till ån, samt härifrån mot
NO till
Huptzoiwe (ungefär = berget med höjdsiffran 528 V om Käringträsket,
41 Ö).

      Gränsen går nu mot SO till
Ackaniönes (jfr Käringberget) och
Saddowari (trol. =
Näfverliden, 42 V) samt öfver V ändan af
Saddo Jauri (= Sandsjön) till
Saddooiwe (= ber-
get med höjdsiffran 445 SO därom) och
Kengel Kelis (= Mutterliden eller något berg mellan
detta och Sadiliden). Härifrån går den mot NO till
Sweipken oiwe (trol. = Rågoberget) och
så åter mot SO till
Merten oiwe (= Fäbodliden eller något längre bort liggande berg, t. ex.
det med höjdsiffran 412) samt utefter Bjurbäcken till
Staat tresch, en tjärn ofvanför Ny-
träsket S om Vindelälfven. Härifrån går den mot N öfver näset mellan Bjurbäcken och
älfven, nedanför Dobbmanberget, fram till ett berg, som ligger ungefär vid rået mellan Lyck-
sele, Malå och Norsjö, samt vidare mot SO till Ö ändan af
Man Jauri = Manjaurträsket,
som hör till denna bys område.

      Granbyns sydgräns sammanfaller med Umbyns nordgräns.

Granbyns västgräns.

      Granbyns västgräns börjar vid Kirias Jauri vid slutet af Umbyns sydgräns (jfr ofvan).
Den omsluter så hela denna sjö och går mot N till en punkt S om
Ailes Jauri (
32 Ö) och
vidare mot NV till
Rastaichwari (trol. = Stuortjåkko NO om Biellojaure), hvarifrån den
går mot V öfver
Baal Jauri (= Biellojaure) och
Borgen Oiwe (= Bångfjället) till ett berg
midt på V sidan af
Terna-Jauri (= Tärnasjön,
32 N). Härifrån går gränsen mot NO midt
öfver denna sjö till ett berg, som synes vara = Åikevare (25 S) och vidare mot N öfver
Åkroken och väster om
Postock iauri (= ?) och det därinvid liggande
Laifwa Jauri
(= Laivajaure) till fjällryggen
Birgio Waari (= »Björkfjället« mellan Pite och Ume lapp-
marker) på en punkt N om
Amert Jauri (= Ammarjaure Ö om Laivajaure).

      Det anmärkes här på kartan, att de två
Altziauri (= Ältsvattnen) och det N om det
öfre af dem liggande
Altzwari höra till »Raan- eller Laiss Lappernes Landh och Fiske-


Side 432   Granbyns gränser 1671. Lappar på de norska öarna 1827.


wattn«. Att döma af en gränslinje längre i S synes Ranbyns trakter börja vid
Altock Jauri
(= Oltokjaure SV om Biellojaure).

Granbyns nordgräns.

      Långs fjällryggen Birgio Waari går gränsen nedåt mot SO till berget
Kierdz Kywylch
N om Ö ändan af
Kierdz Jauri (= Gertsjaure,
33 NO), samt, omslutande denna sjö, till
ett berg, som torde vara = Tjäktsasi S om Gertsjaure, och vidare mot SO till
Kiyddellkelis
(= Guoteleskielas, 33 Ö) samt öfver
Lais-Ellff til
Råa wari, som synes ligga N om Svergo-
träsken (34 SV). Härifrån kröker gränsen mot NO till
Ortzwari (jfr Arresåive) och går
så mot S till
Smalakken (
42 NV), hvarifrån den gör en krok V om sjöarna vid Aha och
går ned N om Hemsjön och
Staggo Jauri (= Staggträsk) till sammanflödet af åarna från
Staggträsk och Görbocken, strax ofvan Gargnäs. Nu går den åter mot N väster om
Kaddi
Jauri
 (kanske = Kruttjärn Ö om Gargnäs),
Nierreswari (berget med höjdsiffran 482),

Nierres Jauri (= Näresträsket) och
Werbaoiwe (= Verboberget), öfver V ändan af
Werba
Jauri
 (= Verbosjön) och V ändan af
Maal Jauri (sjön med höjdsiffran 339) samt V ändan
af
Abres Jauri (= Bockträsk) till
Ox Kywylck, något af bergen NO om den sistnämnda
sjön. Slutligen går gränsen mot SO till
Adichen oiwe (= Adakhöjden) och
Kiedge Kiolme
wari
 (något berg V om Lajnijaur) samt
Blålijden (något berg på St. Skeppträsks N strand)
och slutar på
Swart bergh (= N. eller S. Rackejaurheden,
43 V).

Oulusjaurlandet

Oulusjaurlandet, från Geddas samtida karta.

Länk till text:
http://www.dokpro.uio.no/perl/historie/innholdqvigstad.cgi?text=renbeite&hand=Nei&udel=&del=&verk=8#her

Tips: Boka KURSPAKET om samernas historia – för tjänstemän, arbetslag, samebyar etc

Välj nivå och inriktning själva! Edit 20170816.

Boka ett kurspaket med samernas historia inklusive senare belagda rön om de allra mest sydligt kända samerna. Här ingår:

  • KURS om samernas historia, dagtid 2-4 h. Inträde eller avgift möjligt.
  • KVÄLLSFÖRELÄSNING ex på bibliotek. Ni kan ta inträde ex 50-100 SEK
  • 2-3 st. AULA-FÖRELÄSNINGAR för skolelever från åk 6 t o m gymnasiets sista år

Geografisk begränsning för detta specifika program är hela Sverige.
Exakt prislista, innehåll i kurs etc kommer att presenteras kommande vecka kring 17-20 aug.

Jag som håller i allt är rutinerad lärare, föreläsare, forskare kring samernas historia: Peter Ericson. Arbetat på Umeå universitet och på en lång rad länsmuseer.
Jag har föreläst i alla län ovanför Mälaren. Jag har även varit folkbildare och cirkelledare i ämnet. Kurserna går att få på engelska; och i Finland på svenska eller engelska. En viktig antologi om sydsamernas historia utkommer (försenad, men sannolikt senast sommaren 2018) med bland annat min artikel.
OBS vid specialbeställning om etnicitet, språk, antropologi, arkeologi eller till exempel vindkraftsexploateringar tillkommer ibland externa lärare.

OBS kombinerbart med mitt nya tema om Sigrid och Anna Jönsdotter.
Även med ett program om resenärer i Saepmie!

Begrepp och perioder som genomgås: Medeltid, kolonisation, sockenlappar, fördrivningar, etnisk rensning, skatteuppbörd, stormaktstid mm mm

Grundpaketet kostar i höst 12 000 – 19 000 beroende på tid och plats, samt antal förrättade timmar.
Där ideella föreningar är inblandade, kan det i enstaka fall förhandlas nedåt.
Dubbla kursveckor (t ex vår + höst)  kan vi förhandla om pris för,
inom spannet 16 – 26 000 SEK.
Offert kommer senast fyra dagar från bokningsförfrågan, oftast samma dag!.

Deltagandepris för våra egna arrangemang är ännu ej fastställda.

Att notera: Det finns idag, i skrivande stund inget färdigt program för kurser i Norge, Finland eller Ryssland, men det kan möjligen erbjudas med tillräckligt lång framförhållning!

Obs även inspirationskvällar och arbetslagsutbildning i passande bransch kan arrangeras.

Vidare: Jag föreläser även på vernissage; seminarier; universitet; bibliotek, arkiv museer etc etc – eller som utgångspunkt för debattkvällar!

 

Kursen fungerar bra för arbetslag och är påbyggbar.
Samernas organisationshistoria kan läggas i fokus liksom de kvinnliga pionjärerna.
Och kursmomentet kan även omvandlas till en workshop i historiska metod för t ex samebyar.

OBS För samebyar kan också extra  delar om samisk kvinnohistoria, organisationshistoria samt hur man dokumenterar sedvana och ett parti om sedvanemål som bl a Nordmaling inläggas!
I samtliga fall kan ett parti om kolonisation och kolonisationsförlopp inkluderas.
Eventuellt kan arkeologi och förhistoria erbjudas (vi förhandlar om sådan kompetens!).
Då skulle praktiska moment eventuellt redan i höst kunna adderas. Återkommer!

Engelska kurser kostar lite mer, men inga gigantiska summor.

HUR BOKAR DU? Det finns två slags kurser; de ni arrangerar, och de vi arrangerar.

1. Boka snarast, vi skriver avtal. Kurs i slutet oktober eller början november.
Andra perioder kan förhandlas om. Se kontaktuppgifter,

2. Du Anmäler Dig/Er och bokar plats i ett arrangemang som äger rum i vinter och/eller i vår. Datum kommer.  Plats blir någonstans i Västernorrland, Gävleborg eller Jämtland.
Förskotterad betalning. Datum och övrig info kommer.
Nedre bild: Funäsdalen (från äldre vykort!) är en av orterna jag föreläser i nu i sommar (8 aug).

Det vettigaste torde i första fallet vara att gå ihop två-tre arrangörer på en ort.

FIRMAN har gått under namnet SouthSaamiHistory,
men står nu inför namnbyte Saepmie Forskning Förelsning Undervisning (ännu arbetsnamn). Jag har FA-skatt, så ni kan även anställa mig!

Kontakta mig snarast – Peter Ericson
Tfn 0729070058 (skicka gärna sms först!)
Eller mejl retepnoscire@hotmail.com
alt skriv meddelande:
https://www.facebook.com/sosaamihi


Foto av undertecknad: Monika E. Pensar

 

Tips: Boka KURSPAKET om samernas historia – för tjänstemän, arbetslag, samebyar!

Välj nivå och inriktning själva! Edit 20170816.

Boka ett kurspaket med samernas historia inklusive senare belagda rön om de allra mest sydligt kända samerna. Här ingår:

  • KURS om samernas historia, dagtid 2-4 h. Inträde eller avgift möjligt.
  • KVÄLLSFÖRELÄSNING ex på bibliotek. Ni kan ta inträde ex 50-100 SEK
  • 2-3 st. AULA-FÖRELÄSNINGAR för skolelever från åk 6 t o m gymnasiets sista år

Geografisk begränsning för detta specifika program är hela Sverige.
Exakt prislista, innehåll i kurs etc kommer att presenteras kommande vecka kring 17-20 aug.

Jag som håller i allt är rutinerad lärare, föreläsare, forskare kring samernas historia: Peter Ericson. Arbetat på Umeå universitet och på en lång rad länsmuseer.
Jag har föreläst i alla län ovanför Mälaren. Jag har även varit folkbildare och cirkelledare i ämnet. Kurserna går att få på engelska; och i Finland på svenska eller engelska. En viktig antologi om sydsamernas historia utkommer (försenad, men sannolikt senast sommaren 2018) med bland annat min artikel.
OBS vid specialbeställning om etnicitet, språk, antropologi, arkeologi eller till exempel vindkraftsexploateringar tillkommer ibland externa lärare.

OBS kombinerbart med mitt nya tema om Sigrid och Anna Jönsdotter.
Även med ett program om resenärer i Saepmie!

Begrepp och perioder som genomgås: Medeltid, kolonisation, sockenlappar, fördrivningar, etnisk rensning, skatteuppbörd, stormaktstid mm mm

Grundpaketet kostar i höst 12 000 – 19 000 beroende på tid och plats, samt antal förrättade timmar.
Där ideella föreningar är inblandade, kan det i enstaka fall förhandlas nedåt.
Dubbla kursveckor (t ex vår + höst)  kan vi förhandla om pris för,
inom spannet 16 – 26 000 SEK.
Offert kommer senast fyra dagar från bokningsförfrågan, oftast samma dag!.

Deltagandepris för våra egna arrangemang är ännu ej fastställda.

Att notera: Det finns idag, i skrivande stund inget färdigt program för kurser i Norge, Finland eller Ryssland, men det kan möjligen erbjudas med tillräckligt lång framförhållning!

Obs även inspirationskvällar och arbetslagsutbildning i passande bransch kan arrangeras.

Jag föreläser även på vernissage; seminarier; universitet; bibliotek, arkiv museer etc etc – eller som utgångspunkt för debattkvällar!

 

Kursen fungerar bra för arbetslag och är påbyggbar.
Samernas organisationshistoria kan läggas i fokus liksom de kvinnliga pionjärerna.
Och kursmomentet kan även omvandlas till en workshop i historiska metod för t ex samebyar.

OBS För samebyar kan också extra  delar om samisk kvinnohistoria, organisationshistoria samt hur man dokumenterar sedvana och ett parti om sedvanemål som bl a Nordmaling inläggas!
I samtliga fall kan ett parti om kolonisation och kolonisationsförlopp inkluderas.
Eventuellt kan arkeologi och förhistoria erbjudas (vi förhandlar om sådan kompetens!).
Då skulle praktiska moment eventuellt redan i höst kunna adderas. Återkommer!

Engelska kurser kostar lite mer, men inga gigantiska summor.

HUR BOKAR DU? Det finns två slags kurser; de ni arrangerar, och de vi arrangerar.

1. Boka snarast, vi skriver avtal. Kurs i slutet oktober eller början november.
Andra perioder kan förhandlas om. Se kontaktuppgifter,

2. Du Anmäler Dig/Er och bokar plats i ett arrangemang som äger rum i vinter och/eller i vår. Datum kommer.  Plats blir någonstans i Västernorrland, Gävleborg eller Jämtland.
Förskotterad betalning. Datum och övrig info kommer.
Nedre bild: Funäsdalen (från äldre vykort!) är en av orterna jag föreläser i nu i sommar (8 aug).

Det vettigaste torde i första fallet vara att gå ihop två-tre arrangörer på en ort.

FIRMAN har gått under namnet SouthSaamiHistory,
men står nu inför namnbyte Saepmie Forskning Förelsning Undervisning (ännu arbetsnamn). Jag har FA-skatt, så ni kan även anställa mig!

Kontakta mig snarast – Peter Ericson
Tfn 0729070058 (skicka gärna sms först!)
Eller mejl retepnoscire@hotmail.com
alt skriv meddelande:
https://www.facebook.com/sosaamihi


Foto av undertecknad: Monika E. Pensar

 

Lunardis ballongtragedi 19 sep 1786 i Newcastle (Vincenzo Lunardi And The Sad Tuesday in September, 1786)

Captain_Vincenzo_Lunardi_with_his_Assistant_George_Biggin,_and_Mrs._Letitia_Anne_Sage,_in_a_Balloon,_by_John_Francis_Rigaud_(1742-1810)

September 19, 1786

Mr LUNARDI having undertaken to make an aerial excursion from the Spital-field, in Newcastle, on this day (Tuesday), at one o’clock, he began the process of filling the
balloon. When it was about two-thirds full, a quantity of acid was added to accelerate the
process. In a few minutes a considerable effervescence was perceived; and, in order to
ascertain its force, Mr. Lunardi drew the plug from the funnel, which was followed by the emission of a quantity of gas, the sudden noise of which gave an unnecessary alarm to several gentlemen on that side of the balloon, who rushed from their stations, and by their motions and involuntary expressions, dictated by groundless apprehensions, caused the others near them to quit their hold, and fly to the opposite side. One side of the balloon being, by this means, totally deserted, its strong power of ascension tore the neck where it joined the barrel. The noise of this being heard, and the gas escaping in a considerable quantity, notwithstanding Mr. Lunardi’s assurances of safety, and his entreaties not to quit their hold, the alarm became general, and in a few seconds, the balloon was liberated. It immediately disengaged itself from the barrel, and ascended with great velocity. One of the ropes fastened to the top of the balloon was retained to assist Mr. Lunardi in descending, of which, during the operation of filling, Mr Ralph HERON was kind enough to take the care; and having inadvertently coiled it round his hand and arm, he was by that means unfortunately carried up by the balloon to a great height. His weight having turned the balloon, its top, to which the rope was tied, tore away, and brought with it the netting, which accompanied the gentleman in his fall into a garden adjoining. The groans and exclamations issuing at this moment from every beholder formed a chorus the most distressing that can possibly be conceived. He did not appear to have received an external contusion from the fall, but complained much of pain in his back and intestines. In his state he continued for a few hours, and then expired. The following copy of Mr. Lunardi’s hand-bill issued the following day, will shew that gentleman’s feelings on the occasion.

”Mr. Lunardi is deeply afflicted for the melancholy accident that attended his endeavours to gratify the curiosity of the public with the ascension of his balloon; and is only to be consoled by the reflection of its having been occasioned by circumstances which it was not in his power to prevent. It remains for him to yield his own wish to fulfil the expectation of the town to the feelings of a parent, wounded by the loss of a most amiable young son;
and to forbear a repetition in this town, which, without fault on his part, has been fatal to the peace of a respectable family. The unvaried success of his former exhibitions, though the remembrance of it now serves but to embitter his grief, will, he hopes, rescue him, in the eyes of a just and generous people, from any imputation injurious to his honour. – King’s Arms, Newcastle, Wednesday, Sept. 20, 1786.”

One can imagine Lunardi burning the midnight oil to get that statement written very
carefully, and to get it printed and displayed rather quickly. Just think what an opportunity this case would provide today in our litigious society!

I’m sure someone can probably tell us the method used to inflate the balloon. It doesn’t
seem to have been hot air – rather some form of gas?

It would seem that this was not the first ascent, this day being notable only for the tragic
consequences.

SouthSaamiHistory ponders:
Comment on our Swedish Parish Saami guests during the same year:
We don’t know whether ”the laplander girls” (Anna, 25 – soon to be 26 – and Sigrid, 22) or their Saami neighbour from home Anders Larsson, the reindeer businessman (most often referred to as a ”servant” or a ”interpreter” they were present that day.
If so, they were some likely soon headed to leave for a return trip home.

Illustration: Captain Vincenzo Lunardi with his assistant George Biggin, and Mrs. Letitia Anne Sage, in a balloon (John Francis Rigaud, 1785)
John Francis Rigaud – Yale Center for British Art, Paul Mellon Collection
Oil on copper 48.3 x 35.6 cm 1785

Samer i Yorkshire: Från Njutånger via Consett & Liddell & co.; sameflickorna Anna & Segris sju månader på slottet, till Ravensworth Castle’s renhjord i Yorkshire – en introduktion & ett problem

Om en sju månader lång vistelse på slott inklusive turnerande runt i England för ”sedvanlig” exotisk uppvisning för de föregivet samiska systrarna Anna och Segri, en vistelse som torde ha pågått mellan augusti 1786 och mars 1787.
Som en följd av ett vad, åkte alltså dessa unga samiskor tillsammans med de engelska överhetsherrarna sommaren 1786.

W E  set out early in the morning from Sunval (Sundsvall) and arrived the same evening at Igsund (Iggesund) where we had been so hospitably entertained on our road to Tornao (Torneå/Tornio). The same Gentleman politely received us again and we slept at his house.

mapo

From the neighbourhood of this place were the two Lapland Girls taken, who are intended by Sir H. G. L. to be sent to England, to fulfil a particular Engagement which he had made. As it is my intention afterwards to write you a full account of these females, I shall pass over the subject at present. It will then be in my power to in|form you, how they performed their Journey and Voyage, how they were received and treated in England, and by what means they returned to their native country. Certain it is, we had no difficulty in persuading them to un|dertake this Enterprize. They immediately accepted our offers and relied with the greatest confidence on our pro|fessions. As their minds were entirely uncorrupted by the Influence of foreign Intercourse, as they had never travelled beyond their native mountains, as their return was at least uncertain, it is very remarkable that they should so easily be prevailed upon to leave their friends and connexions, their Huts and their flocks, to undertake a dangerous, or at least a tedious, Journey and Voyage, to visit a country of which they were ignorant, and reside among a People whose manners and customs they could not know. This probably may in some measure be accounted for from the poverty of their own country.”

(Ur A tour through Sweden, Swedish-Lapland, Finland and Denmark: In a series of letters, illustrated with engravings. Matthew Consett, s 102f )

Dessa unga samekvinnor ska ha turnerat runt i England och överösts med gåvor och uppmärksamhet och sedermera sänts hem med 50 £.

De är i brittisk litteratur mäkta omskrivna, och vi lär få anledning att återkomma.
Liddell var slottsherre och kol-magnat Ravensworths nevö.
Den lilla tynande renhjorden ska ha förstärkts med fler renar 1787.
Dessvärre tycks all saknad om renens behov och diet ha saknats, så de förväntades leva på färsk yorkshiregräs och inget annat. Den lilla hjorden fortsatte föröka sig, men varje vinter dog de nya kalvarna.

Enligt Arthur de Capell Brooke, som skrev A Winter in Lapland and Sweden (London, 1826) skulle kvinnorna ha varit finska, inte samiska.

Uppgiften om att vistelsen ska ha pågått i sju månader kommer från Burke (A General and Heraldic Dictionary of the Peerage and Baronetage of …, Volym 2, London 1830/1832).

REJV

Ravensworth Castle i Durham, Yorkshire.

En Anna Clemensdotter gifter sig 1814 i Njutånger.
Det finns andra kandidater födda 1860; Annor finns det gott om, men lite mindre av Segrids. Vi har sökt initialt i Hög; Järvsö (pga en vigsel som tillträdande sockenlappen ingick i med en passligt ung Anna 1788); Njutånger. Sökandet fortgår.

Frågan och mysteriet går alltså vidare. Vi lär ta tag i ämnet mera.
Frågan om Lapland/Njutånger torde främst handla om den tidens engelska etnonym;
man kallar samer för Laplanders.

Peter Ericson, Saepmie 29 juni 2017

östanå pprs
Ovan: Östanå pappersbruk i Iggesund. Via Dellenportalen.  http://dellenportalen.se/

Nedan: Njutångers kyrka. Ur Sockenbilderhttp://www.sockenbilder.se/njutanger2/visasok2.asp?sok=Kvavtj%E4r

NJUTÅ KA

Samer i Sörhälsingland: Franske Aubry, samekvinnan i blått kläde med silver och de bägge livréklädda unga samemännen, juli månad 1718 (Del 1:2)

(editerad version) (Söderhamn)

”vid det första skjutshållet —  träffade jag två unga lappar med hertigens av Hessen-Kassels livré samt en ung lappkvinna i nationaldräkt — ”

Vår kommentar: Fjorton år före Linné. Dessvärre anonymiserade samiska aktörer; men en intressant tid och en intressant händelse, med (1720) blivande kung Fredrik I, de svenska sydliga samernas ”Nemesis”, högst inblandad.
Kanske kan plats och namn listas ut. Ett detektivarbete återstår.

Hoppas hinna skriva klar denna miniserie under veckan!

AUBRY DE LA MOTRAYE ca 16 juli 1718

”Jag reste därifrån vid femtiden på morgonen, och vid det första skjutshållet, som var en liten eländig by * , träffade jag två unga lappar med hertigens av Hessen-Kassels livré (dvs tjänstedräkt/PE) samt en ung lappkvinna i nationaldräkt, utom att hennes kläder icke voro av renhudar, utan av blått kläde med knappar och andra prydnader av silver.”

Fortsättning följer!

* Ska se på originalet och se om inte översättningen haltar.

Ur La Motraye, Aubry de; Wiklund Karl Bernhard, Bring Samuel E., Hultenberg Hugo (1988). Seigneur A. de La Motrayes resor 1711-1725. Stockholm: Rediviva. Libris 7605968. ISBN 91-7120-212-9 (inb.)

Karl_(Hessen-Kassel,_1654)
Karl I av Hessen, som emottog arvprins (sonen) Fredrik, sedermera kung Fredrik I:s rengåva år 1718.

Stråtjära kan ha varit platsen där mötet skedde; men det är inte säkert.

DELLENSTRÅTJÄRA
Karta från 1700 via Dellenportalen.
Om denna återkommer vi med mer preciserad källa.

Trails of tears: ”Sveriges sydligaste [samer] måste flytta” (Vestkusten 1934)

(maskinläst text redigeras senare)

Vestkusten, Number 3, 18 January 1934

Sveriges sydligaste lappar maste flytta. De sista lapparna i Dalarna måste lamna sina marker. De bosom torde vara bekant ett stycke norr om Idre i det nordligaste i Dalarna. Det har forut varit tal om att lapparna skulle bort, emedan de svenska renhjordarna gjort skador p& norskt omr&de, och nu ar det som sagt avgjort. Det som skett ar mycket beklagligt, sager Torsten Boberg, kand lappoch fjallfdrfattare, allra heist som hetesmarkerna kring Idre troligen aro de basta i hela Skandinavien. Men jag kan inte tanka mig att det ar myndigheternas mening att for all framtid avstanga detta omrade for lapparna. Det ar friimst den 80-&rige s. k. “JoPersgubben” och bans mag som haft sina renhjordar i Idretrakten, och da nu myndigheterna gjort slag i saken och forordat avflyttning s& ar det for att undg& standigt brak och bbter som de svenska renarnas visiter pa den norska sidan fororsakat. De fran Dalarna utestangda lapparna komma att flytta till markerna pa griinsen mellan Harjedalen och Jamtland. Ett siitt att losa svarigheterna vore, att man p& griinsen uppforde renstangsel. Norrmiinnen fdrbundo sig 1915 att uppfora ett dylikt. om de i gengald finge reglera Nidalvens kallor genom en stor uppdamning pa svenskt omrade, en dammanlaggning som for all framtid skulle skapa en sjo med en mils bredd i Harjedalen. I sa fall bleve det alltid ytterligare seviirdheter for de rundreseniirer som taga denna vagen.

Engerdal_Femunden
Femunden.
Wikimedia – Public Domain.
MahlumEget arbete

Uppföljning om tavastesamerna; godset de skattade till kring år 1390 var Katinala (Prof. Eric Anthoni 1957 i Genos)

Ur Genos 28(1957), s. 61-66
Katinala
(Prof. E. Anthoni 1957) är den sannolika platsen för godset 1390, inte ”Katala”. Länk nedan.

”Det tidigare nämnda, illa kopierade brevet ger besked om Anders Jönsson till Juttila. Medels brevet säljer han den 5 aug. 1661 (28_61_c.gif (42 bytes): 1561) en stång gammal frälsejord i Katinala (avskriftens Konstala) i Hattula, av Jully Ramsay angivet som Kantala i Säxmäki {5] —->

[5] RAMSAY, a.a., s. 215. Något frälsegods Kantala i Säxmäki fanns ej. Det aktuella brevet är det första bland flere, som beröra Katinala.”

art. ”Katinala- och Juttilasläkterna” i: GENOS

Professor ERIC ANTHONI, Helsingfors (1957)

Katinala.8

http://www.genealogia.fi/genos-old/28/28_61.htm#5

”vthi någen motte förhindre wår stormechtigste konungz befalningzmän till att opbäre skatten vthaf Laperne ifrå Österbothnen” (1595)

Här ges vi en rätt intressant fryst och grov men klar bild av samisk utbredning 1595. –
Ur Fredsfördraget mellan Sverige och Ryssland i Teusina/Täyssinä/Тявзино 18 maj 2017 (näraliggande fortifikations-orten Ivangorod utgör än idag gränsen mellan Estland och Ryssland):

[Notera också denna senare formulering – passagens sista del : ] : ”storfurstes, Feodor Iwanowitz, öffwer alt Rysslandh zamoderzetz, zaarske höghetz befalningzmän till at optage skatten vthaf the Lapper, som lyde vnder det Duinske, Kexholmske landh och Kols slott. NB: Duinske är runt Onega i ryska Karelen; Kexholm vid Ladoga, en bit norr om Viborg och Kol har jag ej lokaliserat, men torde vara på Kola. / PE

”Theslikest skole och icke heller den store herrens, zaar och storfurste, Feodor Iwanowitz, öffwer alt Ryssland zamoderzetz, zaarske högheetz befalningzmän heller andre hans vndersåter vthi någen motte förhindre wår stormechtigste konungz befalningzmän till att opbäre skatten vthaf Laperne ifrå Österbothnen alt in till Warånger, hwilke tilförende och vthaf ålder vnder Swerigis riike lydt haffwe och deres skatt Swerigis konungh gifwit, och till thess att gränzerne vthaf bägge parterne äre medh sanning opsöckte och lagde, skall innen den tiiden af ingendere parten någen skatt optagen bliffwe vthaf the Lappar, der som trätten kommer vthaf. Sammaledes skole och the Swenske befalningzmänn vthi ingen motte hindre store herrens, zaar och storfurstes, Feodor Iwanowitz, öffwer alt Rysslandh zamoderzetz, zaarske höghetz befalningzmän till at optage skatten vthaf the Lapper, som lyde vnder det Duinske, Kexholmske landh och Kols slott.”

Ur

Fridz fördragh emellan Swerige och Rydzlandh

oprättat then 18. Maij åhr 1595 widh Narfwe Åå opå then Iwangorodz side wid Teusina.Original på pergament i ryska Utrikesministeriets arkiv i Moskva.

Via

http://www.histdoc.net/historia/se/teusina.html

TÄYSSINÄ
Mercators samtida karta (1595)

Siffror bör krävas på antal avrättningar pga religionstillhörighet! Norska trolldomsprocesser enligt Blix Hagen (2016)

Det är hög tid att räkna ihop ALLA dödsdomar och verkställda avrättningar i hela Sápmi. I både Norge och Sverige har man valt att uteslutande räkna nordliga fall. Ryssland och Finland har nog inte ens räknat (ävemn om Finland låpg under Sverige vid den tiden, och  t ex tornesamer avrättades i Finnmark.

Rune Blix Hagen:
I Nord-Norge er det kildebelegg for at 37 personer av samisk herkomst ble formelt anklaget for trolldom. Ser vi på antallet samer isolert, var det flest menn blant de trolldomsdømte. I trøndelagsfylkene fantes det enkelte trolldomsprosesser ført mot samer, og i Nord-Finland og Nord-Sverige var samiske menn fra tid til annen tiltalt for trolldomsaktivitet.

Forfatter

Rune Blix Hagen

TABELLEN
28 st dödsdomar mot samer bara i de nordligaste norska distrikten! Siffrorna inom parenteserna i de bägge övre radernas ska räknas ihop: män och kvinnor.

”Tabell over antall kjente trolldomsprosesser i Nord-Norge, 1593–1695”

”Tabellen over er en oversikt over antall kjente trolldomsprosesser i Nord-Norge i perioden 1593–1695. Tallene i parentes angir antall dødsdommer. Den store forskjellen mellom fylkene kan delvis forklares ut fra svært ulik kildesituasjon. Finnmark har landets beste rettskilder fra 1600-tallet, mens det meste av slike kilder er gått tapt for Troms og Nordlands vedkommende. På midten av 1600-tallet bodde det om lag 3200 mennesker i Finnmark, knapt 1200 av disse var av samisk herkomst.”

BLIX