Tidiga sydsamer i uppteckningar och arkiv 1470- – 1680-talen (I) Ett axplock

1478 ”Jämtland” (via Kungsgården, Frösön?)
1480-tal
1495 Trondheim
1506/1511 Essan, Junsele
1520 Samer får förplägnad vid Hammerdals MArknad
1550-tal Gulsele
1550- Skattelängder Ångermanna och Jömtlands (inkl Herdalens) lappmark
FRÄMST KYRK- OCH DOMBÖCKER
1600-talet Lima, same nämns. Västerdalarna
1601 Lappgruvan, Häverö sn., Roslagen.
1610-talet Väse Värmland
1603 Samer vid Nya kroppa kungsgård, Värmland
1604-05 Ångermansamer skattar i renar
1605 Åsele och Lycksele marknad inrättas
1617 Sameläger i Väse, Värmland
1620-talet Närke/Västmanland; Västerås/Enköping
1620-30: Närke; lapptorp, osäker uppgift.
1620 ca Kristinehamn
1636 Norberg, Västmanland
1637 Ölme, Värmland
1643 Dingtuna, Västmanland
1645-52 Härjedalen
1654 Skog (även 1670-tal), Ångermanland
1650-tal Möklinta: Norberg; husby
1660-tal Bergsjö; Grythyttan (V.Västmanland);
1670- södra Hälsingland; Österhaninge, ev Ornö. Lappviken , BJörkö-Arholma  viken
1680 ca Gästrikland; Svartsjölandet
Därutöver finns några samer i Västerås på 1570-talet, men de är antagligen de renvårdare som Kronan skeppade till trakten från det vi idag kallar Norrbotten

Fyller på med Norge, Finland och Ryssland

ÖH

Feodalherr(-nn-)arna i fjällrävenjackor

Eller även Fjällrävenfeodalism

Häng med på en fyraminuters samisk historielektion
Eller Tolvhundra år på tvåhundrafyrtio sekunder

800-tal Ottar samlar in skatt av ”sina samer”
870-1000-tal Thorulv Kveldulfsen och hans efterföljare samlar skatt av ”sina samer”
1340-tal och fram – Man försöker medelst uppmuntrad kolonisation -inflyttning av kristna (jfr Gaza) stimuleras med skattefrihet – kristna Norrland och göra den kristna befolkningen till en alltmer förkrossande majoritet. Kusten kan anses färdigkristnad senast år 1550, sannolikt inemot ett sekel tidigare.
1478 Dorotea av Brandenburg (1430ca-1495) med make Kung Kristian I
infångar med fogdens hjälp en jaktutstyrd samisk man i Jämtland år 1478 och ”skänker” honom till Hertig Albert av Sachsen, deras son Prins Hans’  blivande fru Christina av Sachens farbror, som regerar hertigdömet Sachsen tillsammans med sin bror Ernst, Christinas far. ”Gåvan” överlämnas på bröllopet i Köbenhavn 6 sep 1478.
1520- Svenska kungar inkasserar  skatten av samernas
1571- Vasaättens omfattande projekt att farma ren inleds. Samerna skulle bli livegna rendrängar åt staten.
1603- Karl IX:s Ishavspolitik leder till att man bygger ting-, marknads-, kyrk- och uppbördsplatser och påsåvis knyter in samernas norra kärnland emot centralmakten
1626-32, 1692-93 och 1720-32 Trolldomsprocesser med flera avrättade samer..
1630 – Samer och andra ickesvenskar utan fast bostad arresteras i Hälsingland
1630- En intensiv gruvdrift inkeds i Nasafjäll, Samer plågas och förslavas i olika grad
1645-52 Samer fördrivs från Hudiksvalls län inkl delar av Härjedalen
1727-1732 ca  Samer fördrivs från Bergslagen och södra Norrland till mellersta Norrland.
En enormt omfattande kolonisation inleds över hela Sápmi.
Sockenlappsystemet inrättas och leder till tragedier och massdöd i spädbarnsdöd.
1886 Lappfogdeväsendet inrättas. Samernas omyndigförklaras.
1905 ”Lapp skall lapp vara”
1900-talet – exempellösa ingrepp på samernas områden
1990 In a state report inquiry, the government want to turn Swedish alpine area into a enormous silent areas. The project to reconstruct a ”Swedish strong wolf population continues”. Predators in general has  been increasing tremendously; today there are4 000 bears and perhaps over a thousand wolves. Main nursery and pantry is the reindeer herding area.
2010-talet – Tunentals vindkraftverk byggs tvärs över och längs med uråldriga flyttleder för rennärngen.
2016 – Samer som fredar sin egendom tillfångatas.
Femtio poliser inkopplade.

……..Vad har hänt på dessa 538 år?

Fjällrävenfeodalism

1742 ÅRS TEORI OM VARGARNA I VÄSTRA JÄMTLAND (3rd edition)

On how the wolves got established in Western Jämtland after they ate 3 000 human corpses, the dead bodies after the fallen Karoliner soldiers.
In English later this summer!

3 000 man frös ihjäl på fjället 1718-19.

Vilka kalasade på dom?

Schnitler (Major Peter Schnitlers grenseeksaminasjonsprotokoller 1742-1745. Bind 1: s 144f) menar att det är redan här problemen med varg i denna region börjar.

K XII 1706 av von Krafft
Wikimedia Commons https://commons.wikimedia.org/wiki/File:Karl_XII_1706.jpg

VILDRENSFUNDERINGAR: 1. Vildrensstam som bas för nomadiseringssystem etc

Utrotade samerna den fennoskandiska vildrensstammen?
Nyttjades alla vildrensfångstgårdar av samer? Nej.
Tämjdes vildrenen? Ja, i hög grad. Jagades vildren? Det också, av olika grupper.

Vildrensfänget ska vi titta närmre på i SouthSaamiHistory-bloggen.
Och en ordentlig titt på hur dessa system kan ha fungerat parallellt med en framväxande nomadism.

Att det kan ha funnits flera olika vildrensunderarter är väl ett inte alltför djärvt antagande.
kanske kan hälsingesamernas åtstidscykel med kalvning och fiske mellan vår och höst, inlandsflytt i vinter och Sveg/Lillhärdal som allra innersta årstidsland kan ju antyda att man följer en specifik vildrensstam. Och samtidigt har tamren och dragren.

Vi ämnar återkomma till dessa frågor.

BILDER
1. Spjutspetsar av renhorn från mellersta Magdalénien (12 000–15 000 år gamla), hittade i Saint-Antonin-Noble-Val i Frankrike.

2. Utbredningskarta över renens underarter i Nordamerika.
CephasEget arbete
     Approximate range of subspecies of Caribou (Rangifer tarandus) in North-America. From: Feldhamer, George A., Bruce C. Thompson, and Joseph A. Chapman. Wild Mammals of North America : Biology, Management, and Conservation. 2003. Johns Hopkins University Press, Baltimore. 2nd ed. 1216 p. ISBN 0801874165. Banfield, A. W. F. The mammals of Canada. National Museum of Natural Sciences, National Museum of Canada, University of Toronto Press, 438 p. ISBN 0802021379. Mammal Fact Sheets: Caribou: http://www.hww.ca/hww2.asp?id=85

”Ingen av dem hade någonsin varit i den egentliga lappmarken.” Samerna på Middagsberget 1796 II.

På bilden; Bäcksve-Stina. Bild via Dellenportalen.
Forts från Del 1, del II av II.

”Flickorna —- kallade varandra cousine, ett oväntat ord vid foten av Middagsberget.
Blott en enda gumma hade lappfysionomi.
De talade en ganska riktig svenska, men i sitt eget språk, som de bruka sinsemellan, skilja de sig så mycket från andra lappmarkers invånare, att de ej förstå varandra. Ingen av dem hade någonsin varit i den egentliga lappmarken. Deras huvudnäring är korgflätning etc.
Till bruket foro vi tillbaka över Rödjarbosjön i den minsta båt, jag någonsin sett, vilken i vart ögonblick hotade att välta runt med oss.”

Herrarna hade Strömbacka bruk som bas. Ett mycket intressant möte.
Rödjarbosjön ser ut att vara detsamma som Brukssjön.
De skulle en månad senare möta fler samer – i Härjedalen.

Bäcksve-Stina (Christina Nordin, död 1918) har inget med detta att göra, men hon föddes 1835 i angränsande område i samma socken, och hon är så vacker – så hon får vara med.

Update: We have, in 2016, six known identical toponyms in the area

In the parishes of Bjuråker, Delsbo and Forsa there are at least six Lappkällan,
the Saami Well. This apró pos the subject of poisoned wells.

At least one Lappkällan in Delsbo is still not destroyed;
and, furthermore, signed up and known by for example Delsbo fornminnesförening.

What actually has happened to the other one, we need to investigate.

Sources: Dellenportalen and two local informants, plus Inger E.


Photo from Dellenportalen http://dellenportalen.se/batar/dellensjoarna/

Poisoned Well, the Delsbo Gaaltije: Who, How, What happens now?

Information and photographs: Christina Grubbegårdh-Gottberg

One of the most important and well-known Saami Cultural environments
The gaaltije of parish Delsbo. Gaaltije means COLD – freshwater – WELL.
The scene is getting semi-clear:

1. The Entrepreneur demolished or tossed away the sign with ”Lappkällan”=Well=Gaaltije


2. The area was driven through, demolished, and the virgin forest became pillaged

3. The Well, the gaaltije, were mashed and driven over and over till it was no more to be recognized.

4. As a final humiliation of this old Saami cultural environment, diesel oil were spilt and entirely filled the old, perhaps sacred well.

SAAMI CLEARWATER WELL BECAME DELSBO DIESEL WELL

Remainings of ancient remanings…………………………

Or so I understood the scenario.
Now we let the auhtorities and the Justice put forth th responsible acteurs.

In this area the Saamis has at least a four hundred year old history.

Thanks again to Christina for the information and the photos.

Peter Ericson, Saepmie, May 10 2016

Saamis @ 62′ : Sydsamernas historia – möten, hot & löften – längs 62:a breddgraden (i) Delsbo, Färila, Järvsö, Ljusdal

Fotografier: Christina Grubbegårdh-Gottberg

Plausibelt heligt berg i trakten av Färila.
Skägglav i ansenlig mängd.


Längs Ljusnan finns en del intressanta uppgifter om samiska sittställen.
Författaren i enkel fältklädsel; eftersom de potentiella fynden gjordes en solig och mycket varm (24 grader  skuggan) söndageftermiddag. 🙂
Lappkällan, Delso sn: Helt eller delvis skadad/förstörda sydsamiska kulturmiljö i Delsbo, Hälsingland. Skogsmaskiner tycks ha blivit dessa sedan länge välkända samiska lämningars och spårs bane.

Fortsättning följer!

Helt kort om svealandssamerna från Höljes över Ölme, Dingtuna till Nynäshamn-Nyköping

Brief English summary at the end, On Central Scandinavian/Nordic Saamis.

Till skillnad från materialet i Värmland och Västmanland, är det jag hittills skrivit om Roslagens samiska historia till stor del en hypotes, som ännu kräver sitt beläggande.
Idén om att samernas historia sträcker sig dit, baserar sig till stor del på toponymier, dvs terrängnamn, ortnamn. Därtill finns de åldrande samekvinnor vi sett i Österhaninge 1672 och Färentuna 1683. Utöver detta, är sedan länge nomadiserande upplandssamer kända från trakterna kring Enköping och österut – samt det faktum att dessa utsträckte sina flyttningar till t ex Botkyrka. Vi har också funnit en samling samer under tidigt 1700-talet i nuvarande Eskilstuna kommun – och sedan förr visste vi om att samer frekventerade Dingtuna 1643 och frånsett nordliga samer och statliga samiska renskötare 1626 respektive 1571 – övriga Västmanland, Närke och Värmland  senast från 1617 (av vilket matterial Petrus Magnus Gyllennii redogörelse från 5 juli 1637 fortfarande står ur, se Värmland här på bloggen).
Och allt för många terrängnamn i Roslagen på lapp– syns i kluster för att det ska vara en slump. Här vill jag främst nämna Häverö och Björkö-Arholma samt Forsmark (med Lappbacken etc) i norr; Boo med Värmdö i mitten – samt Ornö med Österhaninge; Sorunda och Tystberga i Nynäshamn respektive Nyköping i söder. Notera även Mälaröarna, vilka kan ha utgjort en del av en vinterväg mellan Bergslagen och södra Roslagen/Sörmland.
Återkommer när jag hittat fler beständiga fynd.

Summerar: Jag höll precis på en en summering i avsnitt om kunskapslöget kring  samerna i Svealand; när insikten om möjligheten av en roslagssamisk förekomst slog till. Till den ska jag be att få återkomma! Förhoppningsvis ganska snart.

In English, update: While summarizing the current existing knowledge of the Saami history of Svealand or Central Scandinacia/European and partly Russian Nordic (I do, indeed, fous on Sweden); I got sruck by the insight of the possibility there might have been a Saami history in Roslagen or Stockholm County coastal area and Archipelago!
This is so far based upon a rich variety of toponymia, locally clustered; and some early findings in church records of Botkyrka; Färentuna
I also want to remind about the Mälaröarna Islands in Lake Mälaren. Same pattern might be observed there. This might have been the winterways between Southern Södermanland and Västmanland. When more findings are noticed, I will update again!
And I will return – hopefully soon –  to the summary of Svealand and its undeniable Saami history!

Map: http://www.blido.info/nyheter

Samernas historia i Roslagen skymtar. I. År 1488-1672, öar och kärr

Sjösamer, ursprungliga.. ?
Indikationer om samer i och kring Roslagen år 1488-1672, Stockholms ytterskärgård

egl2 Österhaninge socken (sn.), Sörmland i Stockholms län:

1672. den 11 Feb. En gammal Lappkäring (begrofz). Sidonia wid nampn 

Österhaninge CI:1 (1665-1717) Bild 115 (AID: v94879.b115, NAD: SE/SSA/1595)

Vad är det här för människor? Är det finska samer? Är det sjösamer?
Det mesta pekar på ett havsburet folk. kanske finns det kopplingar mellan de havsburna sjösamerna och de landbaserade småskaliga skogssamerna.
Hoppas på arkeologernas och antropologernas hjälp här.

Vi har nu i sökandet nått ner till Sorunda, Nynäshamn. Det är – av vad vi vet idag – det sydligaste som samer med en ursprunglig näring rört sig.

Jag tycker mig se tre olika system: ett  de yttre öarna, ett i de inre och större samt ett fastlandsbaserat. I övrigt vågar jag ej yttra mig mer ingående ännu.

Sökandet fortsätter

LPKÄRR
Boo sn, Nacka kommun; tidigare Värmdö sn.

LappwijkenBjörkö-Arholma församling, fordom i Vätö sn.
Fjärran ögrupp i Norrtälje kommun (kn).
Källa från 1670: ”Lapp wijken”.

ÖH

Österhaninge församlings äldstta ministerialbok, 1665-1717.
Sidonia skulle kunna ha  varit aktiv ute på Ornö? Sökandet fortfar.

egl


   O. J. Hagelstam 1806