Samebyar – se hit! FÖRNYELSELAGEN – Förnya Era gamla servitut! Vi erbjuder hjälp i arkiven till enhetspris!

FÖRNYELSELAGEN
– återuppliva och rädda Era gamla servitut!
———————————————-
Samebyar!

Ta hjälp av min firma Saepmie forskning och ta fram alla Era gamla servitut,
så Ni kan förnya dessa!
Mitt enhetspris 4800 SEK inkl arkivresa och moms = allt,
för upp till 20 st fastigheter! Offert, om fler.

Offert inom tre dygn i mitten av juli (12 – 18/7), 
därefter normalt inom ett dygn.
Boka senast 12 aug!
Obs efter 12 okt ej möjligt boka mer
och 28/12 är allra sista chansen att förnya servitut.

Peter Ericson
Saepmie forskning
Enskild firma

Momsreg SE19631217785701
Tel 0729070058
Epost rentahistorian@gmail.com

 

Annonser

NYTT SAMISKT FÖRVALTNINGSLÄN! Välkommen på Utbildningsdag i samernas och rennäringens (och andra samiska näringars) historia – platser kvar – sista anmälningsdag för (även halvdagspass för åhörare!)

GYMNASIEKLASSER? Kontakta oss för grupp-pris (absolut förmånligt per halvdag!) !

Utbildningsdag – fortbildning
Kursen i Orrestaare (Ö-vik) 19/4 – samarrangemang med och på Örnsköldsviks Folkhögskola

Jämtland – Ångermanland – södra Västerbotten – södra Lappland – Medelpad – Härjedalen – norra Hälsingland i fokus …. men hela Sápmi belyses!

PRISLISTA NEDAN

SAMEBYAR: Rabatterade priser erbjudes.
Vi är medvetna om att tidsperioden passar er byar illa; men vi arbetar på fler kurser under bättre datum. Märk väl att ni med fördel kan beställa hem kurser till era åretruntmarker!

Obs grupprabatt för företag och social prissättning = hanterliga priser för privatpersoner och ensamföretagare med enskild firma.
Förkunskaper en stor fördel Inget absolut krav, men vi tror det ger mest då.
Obs också att alla kursdeltagare erhåller en prenumeration fr o m no 1/2018 på Saepmie Times och specialpris på no 2/2017! Skynda Er att anmäla Er nu!

High_Coast_from_Skuleberget_-_PanoramaBilden: Creative Commons: P. Lindgren

Peter Ericson 20180409

Anmälan sms 0729070058 Ange kostkrav/allergier och organisation

 

Kontonr Swedbank 2240045340, clearing 84202 (Peter Ericson)
V.g. observera: Anmälningsavgift betalas senast 20180411
SWISH 0724243922 Johan Ericson
FRÅN NORGE: IBAN/BIC: SE2380000842022240045340. BIC: SWEDESS

 

Prislista i kommande bloggpost (måndag 9 april kl 1600-1700)
inklusive priser för halvdagspass såsom åhörare.

———–

Välkomna!

Vi v e t att datumet ligger illa till för samebyarna, men någon kanske kan skicka en ordförande eller så?

I uppföljande – fristående – träffarna (no 2) tittar vi på platser i fält samt
(i no 3) på vindkraft och antropologi/etnicitet.

Deltagande nu ger 40% rabatt på varje kommande träff
(plus ingår en personlig årsprenumeration av Sapmie Times!)!

Peter Ericson

 

”HISTORIEN OM SÁPMI” maj – nov (paket)

”HISTORIEN OM SÁPMI 500 e.Kr – 2018”
av PETER ERICSON, historiker


Föreläsning som erbjuds maj till november.

Obs! Även i sommar!

HISTORIEN OM SÁPMI
ERBJUDES I HELA SVERIGE

MAJ-NOVEMBER

Total kostnad 10 000 SEK inkl oms och a l l t (logi, resa) för t v å dagar =
FYRA föreläsningar, vara tre för skolor och en kvällstid, ex på bibliotek!
Samiska förvaltningskommuner * utom Sundsvall (som har andra specialavtal): 8 600 SEK för samma sak

Kombination med erbjudna seminarier ………………………………….. 13 000 (11 000)
Kombination med regionalhistoria kväll 2 ………………………………. 12 000 (10 600)
Kombination med guidning i samisk Stockholmiana dag 2 ……. 13 000 (12 000)

På engelska, 1,2,3 eller 4 av föreläsningarna ……………………………. 11 000 (10 000)

Även  Finland från juli
Och i Norge från augusti!

 

När och var tog Elsa Laula sin realexamen? Var bodde Maria M. Matsdotter i Stockholm 1866 – hur såg hon ut? H U R PRENUMERERAR JAG… ? 90 sidor som räcker LÄNGE!

 ….på Saepmie Times – detta förska nummer bågnar och dignar av pinfärsk forskning samt bemärkta samiska kvinnor och skön, historienördig samisk Stockholmiana! Var och när tog Elsa Laula sin realexamen?

Kontonr Swedbank 2240045340, clearing 84202 (Peter Ericson)
PayPal: johanolovericson@gmail.com
 
 240 SEK helår fyra nummer SWISH 0724243922 Johan Ericson

75 SEK lösnummer no 2/2017


SPECIALERBJUDANDE v 22 och v 23 – till och med söndagen den 10 juni:

Köp nr 2/2018 samt no 2/2018 för totalt 100 kr.

 
Prenumerera sedan för 250 kr på faktura, 240 kr vid direktbetalning.
 
EllerOSLAGBART erbjudande! – prenumerera och köp gamla numren, allt på en gång för 300 kr.

Välj faktura eller direktbetalning. Vi ser helst att Du väljer det senare!

 

90 välmatade sidor inklusive bilagan om sockenlappssläkter!

 
FRÅN NORGE: 223 NOK helår, 280 NOK för de två utkomnade nr och en helårsprenumeraton på fyra nummer (till och med 10 juni).
Endast senaste numret 55 NOK (till och med 10 juni, ordinarie pris 70 NOK)).Från Finland: 23 € helår, 29 € för två nr plus helår (fyra nr).
Senaste nummer just nu 6€ (ordinarie pris: 7 €).

Gör så här från utlandet:

IBAN/BIC: SE2380000842022240045340

BIC: SWEDESS
PayPal finns också, skriv på Facbook, här
eller epost saepmieforskning@gmail.com eller saepmietimes@gmail.com
 

VÅR-program: SAMISKA KVINNOR i historien i fokus; kurser, ny kunskap, gamla traditioner i SAEPMIE forskning föreläsning undervisning! Boka ”ASAP”, kalender snart full!

Lite nytt och påminnelser …….

– STOR drive maj/juni med seminarier om sockenlappar och angränsande ämnen: Uppland, Dalarna och norrut!
Anmäl, snälla, intresse s n a r a s t !

– Kurs 19/4 Öviks Fhsk (kallad fortbildning/Vårkursen)

– Utför uppdragsforskning! Ca 120h lediga feb – maj.
Renbruksplan; sedvana; vindkraft; arkeologisk inventering etc!
Först till kvarn, ont om tid nu framöver!

Föreläsningsprogram om samiska kvinnor och organisationshistoria!
Erbjudes (inklusive andra titlar) även på skolor, samt i andra stora aulaföreläsningar.

– BERÄTTAR! Sommaren: boka gärna in oss/mig på hembygdsgårdar och berättarkvällar etc!

– Infokampanjer i Västernorrland för att fler ska få kunskap om samernas kulturarv och historia i vårt splitternya förvaltningslän

– Ny Saepmie Times utkommer mitten mars

– Guidningar i Stockholm i Elsa Laulas och Maria M. Mathsdotters spår planeras (och i Lindhagens; Torkel Tomassons samt en rad andra samers spår) planeras i Stockholm  – samt eventuellt i Höga kusten vid efterfrågan!

– Härutöver spännande projekt på gång i Finland och eventuellt även i Norrbotten.

– Mer händer, bara håll Dig uppdaterad! Prenumera på denna blogg! 🙂 Och på Saepmie Times!

I samtliga fall: anmälan etc SMS 0729070058, +46729070058
Eller mejla saepmieforskning@gmail.com

Bild B

BILDEN: Avslöjas i Saepmie Times no 1/2018.
Med stort tack till Johan Sandberg McGuinne

1894. Betesrätt i Dalarna! ” — sydgränsen för lappens urgamla och hittills bibehållna område sträcker sig söder om Herjeådalen till Svärdsjö i stora Kopparbergs län — ” – Om 1894 års dom!

En frihetstida reservatstanke kan blir det som fäller avgörandet i Härjedalen?

Apropå Härjedalen, sedvana och rätt till renbete – se vad vi hittat!

Samerna vann ju Ljusnedalsmålet (i fallet med Farup som motpart förlorade han postumt), det är inte precis någon hemlighet.

Men vad de flesta nog ej vet, är att i det i domen utsägs explicit och ordagrant att betesrätten sträcker sig ned till Svärdsjö.

Det innebär naturligtvis att alla trakter mellan Ljusnedal och Svärdsjö vid detta tillfälle kan ses såsom sedvaneland.

Härutifrån givetvis en öppen fråga för jurister att tvista om huruvida detta gäller
fortfarande, men som regel har ju samerna förhindrats att utöva sina gamla rätt, vilket då ej ska belasta den rätten.

Sålunda rapporterades från avgörandet i högsta instans:

Lapparne segrade. Ett intressant utslag har
i dagarne fälts af k. m:t, säger Östersunds-P:n.
Det gäller lapparnes rätt
till renbete å Ljusnedals bruks område.
I tvisten mellan bruksegaren Farup och
lapparne afgjorde, som man vet, frågan 
till lapparnes nackdel både af häradsrätten
och af Svea hofrätt. Lapparne fortsatte
till k. m:t.

Johan_Tirén_-_Same_med_hund
I dessa sina besvär påvisade de mot Fa-
rups påstående och med stöd af sådana
auktoriteter som professorerna Sven Nilsson
A. E. Holmgren samt direktör Petter Hjortz,
att sydgränsen för lappens urgamla och 
hittills bibehålla område sträcker sig söder
om Herjeådalen till Svärdsjö i stora Kop-
parbergs län och att Ljusnedals bruks om-
råde för den renskötande lappens vistelse
från uråldriga tiden– . Afvittringen kom dock
och undanträngde lappen, hvars fordran att
få förblifva i sin häfdvunna rätt till renbete
afvisades dels derför, att kulturfolket an-
sågs behöfva betesdelarne för sina hemman,
dels emedan Ljusnedals bruks allmänning
uppgafs vara behöflig för främjande af
bruksrörelsen.
Med upphäfvande af underrätternas ut-
slag har nu k. m:t godkänt lapparnes an-
språk att på grund af sedvanerätt få med
sina renar uppehålla sig å de delar af Ljus-
nedals bruks egendom, som de och deras
förfäder af ålder besökt.  (PE framhävning)

Norra Skåne 1894-07-12 Avskrift: Eskil Olsson

VADAN JUST SVÄRDSJÖ?
Här må man gå tillbaka till tiden för de stora fördrivningarna av samer under kung Fredriks tid av år 1720-30; ca och att det då fastslogs av kungen tillika den lungsiktige landshövding Dankwardt ”at dom (samerna) i nåden må efterlåtas så blifwa qwar med deras rehndiúr úti de längst úp i dahlarna ofwan Fahlun belägne socknar, til och derstädes genom deras arbete och slögder sökia sit úppehälle”.

Fördrivningarna kom ju att leda fram till det för samerna fatala sockenlappssystemet; där tvångsbofastheten så småningom inträdde och indirekt kom att leda till massdöd genom den nittioprocentiga spädbarnsdödligheten som följde.

En slags tidig reservatsidé om Svärdsjö; som väl ter sig som en kompromissvariant med det envetna lappmarksbegreppet. Ännu vid denna tid hade man inte tillgång till ens tillnärmelsevis geometrisk rimliga eller skalenliga kartor över de glesbefolkade områdena.

Sverige låg i spillror; ryssen hade härjat. Kung ”Friedrich”:s svåger, Karl XII var död, enligt Lauritz Weibull låg kungen bakom. Och nu skulle samernas drivas norrut.

Men kanske är det en Historiens ironi att just Fredrik I, den vage kungen som aldrig lärde sig svenska och som mest är känd för att jaga björn, massakrera dalkarlar (149 st 22 juni 1743 och några fler senare) och fördriva samer – att just han kanske blir markägarnas i Härjedalen ‘Waterloo’.

NOT: Det finns betydligt flera och senare belägg för vinterbetesrätt i dessa sydligare områden. Liksom äldre. Under perioden 1660-1920 ca synes närmast inga tvivel ha funnits på den gamla sedvanan. Vi har inte minst en tät, regional, samisk historia med åtskilliga uppgifter om småskalig renskötsel.
Detta dokument ovan med domen från 1894 stärker kraftfullt bevisningen för denna sedvana.

Peter Ericson, historiker, redaktör, föreläsare
Sakkunnig i Härjedalenmålet (samt förr Nordmalingsmålet, Rätanmålet etc)

19 februari 2018

TIREN jamt

1894. Betesrätt i Dalarna! ” — sydgränsen för lappens urgamla och  hittills bibehållna område sträcker sig söder om Herjeådalen till Svärdsjö i stora Kopparbergs län — ” – Om 1894 års dom!

En frihetstida reservatstanke kan blir det som fäller avgörandet i Härjedalen?

Apropå Härjedalen, sedvana och rätt till renbete – se vad vi hittat!

Samerna vann ju Ljusnedalsmålet (i fallet med Farup som motpart förlorade han postumt), det är inte precis någon hemlighet.
Men vad de flesta nog ej vet, är att i det i domen utsägs explicit och ordagrant att betesrätten sträcker sig ned till Svärdsjö. Det innebär naturligtvis att alla trakter mellan Ljusnedal och Svärdsjö vid detta tillfälle kan ses såsom sedvaneland.
Härutifrån givetvis en öppen fråga för jurister att tvista om huruvida detta gäller
fortfarande, men som regel har ju samerna förhindrats att utöva sina gamla rätt, vilket då ej ska belasta den rätten.

Sålunda rapporterades från avgörandet i högsta instans:

Lapparne segrade. Ett intressant utslag har
i dagarne fälts af k. m:t, säger Östersunds-P:n.
Det gäller lapparnes rätt
till renbete å Ljusnedals bruks område.
I tvisten mellan bruksegaren Farup och
lapparne afgjorde, som man vet, frågan 
till lapparnes nackdel både af häradsrätten
och af Svea hofrätt. Lapparne fortsatte
till k. m:t.

Johan_Tirén_-_Same_med_hund
I dessa sina besvär påvisade de mot Fa-
rups påstående och med stöd af sådana
auktoriteter som professorerna Sven Nilsson
A. E. Holmgren samt direktör Petter Hjortz,
att sydgränsen för lappens urgamla och 
hittills bibehålla område sträcker sig söder
om Herjeådalen till Svärdsjö i stora Kop-
parbergs län och att Ljusnedals bruks om-
råde för den renskötande lappens vistelse
från uråldriga tiden– . Afvittringen kom dock
och undanträngde lappen, hvars fordran att
få förblifva i sin häfdvunna rätt till renbete
afvisades dels derför, att kulturfolket an-
sågs behöfva betesdelarne för sina hemman,
dels emedan Ljusnedals bruks allmänning
uppgafs vara behöflig för främjande af
bruksrörelsen.
Med upphäfvande af underrätternas ut-
slag har nu k. m:t godkänt lapparnes an-
språk att på grund af sedvanerätt få med
sina renar uppehålla sig å de delar af Ljus-
nedals bruks egendom, som de och deras
förfäder af ålder besökt.  (PE framhävning)

Norra Skåne 1894-07-12 Avskrift: Eskil Olsson

VADAN JUST SVÄRDSJÖ?
Här må man gå tillbaka till tiden för de stora fördrivningarna av samer under kung Fredriks tid av år 1720-30; ca och att det då fastslogs av kungen tillika den lungsiktige landshövding Dankwardt ”at dom (samerna) i nåden må efterlåtas så blifwa qwar med deras rehndiúr úti de längst úp i dahlarna ofwan Fahlun belägne socknar, til och derstädes genom deras arbete och slögder sökia sit úppehälle”.

Fördrivningarna kom ju att leda fram till det för samerna fatala sockenlappssystemet; där tvångsbofastheten så småningom inträdde och indirekt kom att leda till massdöd genom den nittioprocentiga spädbarnsdödligheten som följde.

En slags tidig reservatsidé om Svärdsjö; som väl ter sig som en kompromissvariant med det envetna lappmarksbegreppet. Ännu vid denna tid hade man inte tillgång till ens tillnärmelsevis geometrisk rimliga eller skalenliga kartor över de glesbefolkade områdena.

Sverige låg i spillror; ryssen hade härjat. Kung ”Friedrich”:s svåger, Karl XII var död, enligt Lauritz Weibull låg kungen bakom. Och nu skulle samernas drivas norrut.

Men kanske är det en Historiens ironi att just Fredrik I, den vage kungen som aldrig lärde sig svenska och som mest är känd för att jaga björn, massakrera dalkarlar (149 st 22 juni 1743 och några fler senare) och fördriva samer – att just han kanske blir markägarnas i Härjedalen ‘Waterloo’.

NOT: Det finns betydligt flera och senare belägg för vinterbetesrätt i dessa sydligare områden. Liksom äldre. Under perioden 1660-1920 ca synes närmast inga tvivel ha funnits på den gamla sedvanan. Vi har inte minst en tät, regional, samisk historia med åtskilliga uppgifter om småskalig renskötsel.
Detta dokument ovan med domen från 1894 stärker kraftfullt bevisningen för denna sedvana.

Peter Ericson, historiker, redaktör, föreläsare
Sakkunnig i Härjedalenmålet

18 februari 2018

Svärdsjö-2

”Gråbonn”, Gråben; Stina Clementsdotter till Karl XIV Johan år 1819

Ännu en viktig pusselbit ifråga om begrepp konungz lappa tillika om samerna och sörsamernas relation till kungadynastin Bernadotte. Samt ett litet bidrag till den samiska kvinno- och organisationshistorien.

Lantmätar Rennerfelt via Levi Johansson 1819 och 1849:

»Lappens naturliga fiende är vargen, hvilken han benämner ‘grå-
ben’; näst denne fruktar han mest bonden, som han gifvit namn af
‘Gråbond’.

”Lapparna synas dessförinnan med sina klagomål ha varit ända till Kungs,
vilket förklarar tidsutdräkten.
Bevisligen begagnade de sig redan på den tiden av metoden
att med förbigående av alla instanser framlägga sina bekymmer för
landsfadern personligen. Om den saken säger lantmätare Rennerfeldt
i sina förut nämnda anteckningar:
»Lapparna hafva höga begrepp om sina rättigheter; de anse hvarje
nybygge, anlagdt i fjelltrakterna, såsom förnyade kränkningar, men
hysa det oaktadt stort förtroende för öfverheten, synnerligast Konungen,
den de tro omfatta sig med serdeles ynnest, men tro deremot, att de
tjenstemän, med hvilka de hafva närmare beröring, äro ogena och med
föresats förtiga rätta förhållandena. För att motverka sådant, hafva
lapparna utsett tvänne, som inför Hans Maj:t personligen skulle framföra
deras klagomål. Redan 3:ne ggr. hafva de deputerade begifvit sig
till Stockholm och äfven hvarje gång lyckats vinna företräde hos
Hans Maj:t. En af dem, Stina Clementsdotter, vanligen Lapp Stina kallad,
är likasom ett förestyr för Frostvikslapparne. Hon förenar med
ett gott hufvud förslagenhet och munvighet, men är öfverdrifven i sina
målningar.

»Lappens naturliga fiende är vargen, hvilken han benämner ‘grå-
ben’; näst denne fruktar han mest bonden, som han gifvit namn af
‘Gråbond’.

Nekas kan ej, att bönder och nybyggare, såsom varande de
talrikaste samt hittills de mest omhuldade, ofta behandlat lapparna på
ett kränkande och grymt sätt. Sådane ofog äro så mycket mera utan
påföljd, som inom Frostviken, utom presten, ej är boende en enda
tjensteman, som kan taga de betryckte i försvar. Lapparne äga visserligen
en egen Länsman, men denne är boende omkring 18 å 20 mil
från deras egentliga tillhåll, och besöker dem ej oftare än skatterna
skola indrifvas eller andra utlagor utkräfvas. Många exempel kunde
anföras, hvilka visa den misshandling lapparne äro underkastade af
dem, hvilka nu tagit i besittning deras jord; men man torde nu kunna
hoppas, att sådane åtgärder blifva vidtagna, som åtminstone betrygga
lappens personliga säkerhet, hvarigenom ett nuvarande förnedrande
nationalhat endast kan försvinna, och den så länge förbisedde och
styfmoderligt behandlade folkstammen blir mottaglig för bättre moralisk
och religiös bildning, hvars frukter komma att utgöra mildhet och
humanitet. Lapparne erkänna sjelfva den låga ståndpunkt de innehafva
på bildningens trappa, och i detta erkännande uppenbarar sig
redan en inneboende längtan till något bättre: vida ädlare än det
öfversitteri och den hånande stolthet, som möta dem af en, åtminstone
i det yttre och i slughet bättre lottad omgifning, hvilken, långt ifrån
att bibringa dem några af sina förmåner, endast söka tillegna sig deras
ägodelar, ofta på ett sätt, som tyckes tillkännage, att de ej erkänna dem
såsom sina medmenniskor.»

Ur SKRIFTER UTGIVNA GENOM
LANDSMÅLS- OCH FOLKMINNESARKIVET I UPPSALA
SEK B.3
BEBYGGELSE OCH FOLKLIV
I DET GAMLA
FROSTVIKEN
AV
LEVI JOHANSSON  (andra uppl. 1967): s 326 ff

 

 

 

 

Stolt nybyggarhistoria? ”så anträffades en ren, hade fått ett yxhugg i  hufvudet, derefter lemnats åt sitt öde att dö af blodförlust. En annan ren — med afskuren tunga, en med hopbundna ben”. Djurplågeri 1888 i Västerbottens lappmark (S.T 20 dec 1888)

” — så anträffades en ren, som hade fått ett yxhugg i  hufvudet och derefter
lemnats åt sitt öde att dö af blodförlust. En annan ren hade funnits med afskuren tunga och en med hopbundna ben — ”

Huru den nomadiserande befolkningen 
behandlas af sina »medmenniskor» 
deruppe och hur dessa fura fram med 
deras renar, kan man förstå då man erfar, 
att en inom lappmarkssocknarna boende 
lapp vid hopdrifvandet af sina renar 
invid Vindelelfven i norra delen af 
Lycksele och södra delen af Sorsele 
socknar anträffat flere af dessa djur 
döende och dödade. 

ST20dec1888

Sundsvalls Tidning 20 dec 1888

PLÅG

Dito klipp

JAN05 BILD TVÅ

Den 2 januari 1905 samlades ett antal sedermera legendariska samer till Vinterkursen på Norra Real i Stockholm.


Djuren hade varit plågade och lemlästade 

på alla möjliga sätt; så anträffades en ren, 
som fått ett yxhugg i  hufvudet och derefter
lemnats åt sitt öde att dö af blodförlust
En annan ren hade funnits med afskuren tunga 
och en med hopbundna ben och till 
ytterlighet afmagrad. Å detta sistnämda 
djur, hvilket, då det anträffades, var lefvande, 
funnos tydliga märken, att djuret 
vurit angripet af roffoglar. Flera renar 
hafva anträffats i döende tillstånd med 
afslagna ben och genomskjutna lemmar. 

Här hittar vi mycket av bakgrunden till det starka engagemanget i forna Åsele samt Lycksele och Ume lappmarker, och att samernas organiserande i det mesta utgick härifrån.  Ungefär lika illa kunde det se ut på andra håll, ex i Ströms socken i norra Jämtland och inte minst i Härjedalen med flera decennier av systematiskt skjutande av ren.

En fundering: Vilket ansvar bär den förkättrade och fantasifulla ”fremrykkingsteorien” här? …  Eller alla som traderat – och traderar – denna!?

P.E 28 januari 2018