Triss i samernas Medelpad 1.1 ( = inklusive nya bilder)

Triss i samiska platser
i vårt nybakade förvaltningslän med gammal samisk historia

Eller samiska kulturmiljöer i Medelpad no 1-3

Lappbacken (Skön sn), öster om Birstaberget, intill E4, branta motorvägskurvan.
Outrett: Nils Sivertsson var sockenlapp samt fanns andra sockenlappshushåll i Västland.
Ett av dessa skulle kunna avses. En Ryssbacken är intill eller samma plats. Den torde å sin sida ha med 1721 års aggressioner att göra.
Decennierna runt 1800 blev förresten aktiviteterna bland de forna sjösamerna, dåmera kallade sockenlappar alltmer alltmer frekventa runt Skönvik och Birstaberget; och på Frölandssidan (med andra toponymer, dvs terrängnamn skvallrande om samiska aktiviteter; namn som vi ska återkomma till)

Foto: Trakten väster om Birsta var flitigt besökt av norra jämtlandssamerna – normalt årligen 1805-1935, kanske årligen 1620-1935. Fr o m Norra ostkustbanan/Ådalsbanans tillkomst kring 1926 gjorde vinterflyttningarna för de flesta grupper halt här.
Foto: (”troligen”) Gunnar Näslund. Sundsvalls museums fotoarkiv via Digitalt Museum.

ÖRÅKER
Långmyrberget (Selånger sn). Var? Bakom Hällomberget (ovanför Österro). Vinterviste.
Omtalat 1897, i samband med Johan Tiréns arbete inför 1897 års Stockholmsutställning.

Bild av Johan Tirén. Renvaktare på Julaftonsnatten.

JT2

Stråket-ett pärlband av platser
Målsta-Vivsta-Viforsen-Allsta-Tunbyn-Böle-Sidsjön-Nacksta
med kringliggande områden. Välbesökt av samer, inte minst under 1860-1880-talen men även tidigare och senare. Betesplatser i höglägena i ostligaste Tune upp emot Klissberget, liksom å ömse sidor landsvägen, i Nacksta och uppåt Sidsjöbacken med södra Stadsberget och hela stadsskogen nedom emot Svartvik. Det bör nämnas att fler andra flyttleder och -stråk går i kors med denna.

Bild: Dicksons bravader tillsammans med de samiska sijtherna 1875.
Från en artikel som stammar från en text i Medelpads Allehanda, men som cirkulerade i ett antral svenska dagstidningar; detta från Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning.

dickson.png

TO BE CONTINUED

Annonser

Triss i Samernas Medelpad 1.0

Triss i samiska platser
i ett nybakat förvaltningslän med gammal samisk historia

Eller samiska kulturmiljöer i Medelpad no 1-3

Lappbacken (Skön sn), öster om Birstaberget, intill E4, branta motorvägskurvan.
Outrett: Nils Sivertsson var sockenlapp samt fanns andra sockenlappshushåll i Västland.
Ett av dessa skulle kunna avses. En Ryssbacken är intill eller samma plats. Den torde å sin sida ha med 1721 års aggressioner att göra.
Decennierna runt 1800 blev förresten aktiviteterna bland de forna sjösamerna, dåmera kallade sockenlappar alltmer alltmer frekventa runt Skönvik och Birstaberget; och på Frölandssidan (med andra toponymer, dvs terrängnamn skvallrande om samiska aktiviteter; namn som vi ska återkomma till)

Foto: Trakten väster om Birsta var flitigt besökt av norra jämtlandssamerna – normalt årligen 1805-1935, kanske årligen 1620-1935. Fr o m Norra ostkustbanan/Ådalsbanans tillkomst kring 1926 gjorde vinterflyttningarna för de flesta grupper halt här.
Foto: (”troligen”) Gunnar Näslund. Sundsvalls museums fotoarkiv via Digitalt Museum.

ÖRÅKER
Långmyrberget (Selånger sn). Var? Bakom Hällomberget (ovanför Österro). Vinterviste.
Omtalat 1897, i samband med Johan Tiréns arbete inför 1897 års Stockholmsutställning.

Bild av Johan Tirén. Renvaktare på Julaftonsnatten.

JT2

Stråket-ett pärlband av platser
Målsta-Vivsta-Viforsen-Allsta-Tunbyn-Böle-Sidsjön-Nacksta
med kringliggande områden. Välbesökt av samer, inte minst under 1860-1880-talen men även tidigare och senare. Betesplatser i höglägena i ostligaste Tune upp emot Klissberget, liksom å ömse sidor landsvägen, i Nacksta och uppåt Sidsjöbacken med södra Stadsberget och hela stadsskogen nedom emot Svartvik. Det bör nämnas att fler andra flyttleder och -stråk går i kors med denna.

Bild: Dicksons bravader tillsammans med de samiska sijtherna 1875.
Från en artikel som stammar från en text i Medelpads Allehanda, men som cirkulerade i ett antral svenska dagstidningar; detta från Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning.

dickson.png

TO BE CONTINUED

Sundsvalls och Sveriges ”samiska självbild”, kustvinterbete och ånyo frågan om vår vall var en kustskogssamisk renvall? Del 1/3. Några nedslag!

—– Sofia Gisbergs första skiss till Vängåvan såg ut sålunda: ”Där var delfinerna norrländska laxar, lejonen var renar, och grankvistar prydde verket. Men den godkändes inte”. —–

Jag tog en liten fika i ”Sofia Gisbergs hus” igår; dvs vid Pressbyrån närmast Navet.
Det var ju allså hon som skapade Vängåvans fontänskulpur. Det, och denna artikel – https://www.dt.se/artikel/kultur/konst/konstnarerna-som-gav-oss-bilden-av-medelpad – fick igång tankeverksamheten på allvar…

Börjar med några axplocksvisa nedslag:

1886: Sofia Gisbergs första skiss till Vängåvan såg ut sålunda: ”Där var delfinerna norrländska laxar, lejonen var renar, och grankvistar prydde verket. Men den godkändes inte”. 

1882: En samisk familj eller sijte/del av sijte deltog i den stora Sundsvallsutställningen 1882. De ska ha slagit upp sitt läger vid det gamla hamnnära Finntorget.

1897: Den dåförtiden (javel, även numera) mycket ansedde konstnären Johan Tirén, född i ångermanlandska Själevad men uppvuxen i jämtlandska Oviken, rest upp från Stockholm i akt och mening att avporträttera samiska sijther i Selånger inför den stora Stockholmsutställningen 1897. Denna grupp jämtlandssamer befann sig en bit bortom Hällomberget; och det tyckte den illustre konstnären var för avsides; så han fick vintergruppen att dra sig nedåt bygden.

edvd-lundholm.pngSamer_äldre-bildNobel_Prize_Diploma_Fritz_Haber_1918Gisberg2Soofia BHT73_2017

sg

1857 På Gustaf Liunggrens karta är Lapploken tydligt utsatt på Norra stadsberget.

Samma år reser Bayard Taylor omkring i trakten på sin väg norrut, bjuds på renkött och ser folk bära samiska renskinnspälsar på torget.

1841 och många andra årtal beskrivs samiska vintervistelser i trakten

1799 möter Clarke samer som skeppar ut renar per båt till Alnön, mitt i sommaren. År 1718 hade de la Motraye just missat vintersamerna pga sin avstickare i Storsjöbygden.

1809 i september beskrivs hur ryska desertörer på marsch söderut på landsvägen söder om Sundsvall försöker stjäla renar, men hindras av lokala bönder och tjänstgörande fånggevaldiger.

1827 noteras samiska visten på lantmäterihandlingar, helt nära staden.

1864 och 1866 passerar dåtida legendariska Maria Magdalena Matsdotter: vårvintern 1864 på skidor och hösten 1866 per ångbåt.

Utöver detta finner vi smockfullt med noteringar i ministerialböckerna; såsom t ex 1810 års sockenlapp i Birsta, som heter Sivert Nilsson; vi ser att sjösamer, stadskappar och skogssamer tillsammans med kustskogssamer håller sig bl a i Skön, Timrå, på Alnön i Njurunda, i Årskogens berömda viste från 1789 liksom ofta sommartid i Selånger. I Sättna finner vi renägare och i Hälsingland har vi som vi tidigare i bloggen tittat på ca tusen renar år 1790-1800.

Självbilden i kommande avsnitt, och en ihopslagen summa summarum i nästkommande.

Bildkavalkad med bl a Edvard Lundholms unika foto på ett pre-1888-stadsbranden-Vängåvan-foto, Sofia Gisbergs Nobelprisdiplom från 1920 samt anonyma samer på vinterbete i Sundsvallstrakten åren kring 1900.
Sist Sofia Gisberg från denna källa: http://www.hv-textil.se/var-historik/bildarkiv/sofia-gisberg-1854-1926/
Bildkällor i övrigt i del 3.

”ger ett märkvärdigt intryck — husen som den består av är — byggda såsom voro de belägna i en bondby – — och stranden är beundransvärt väl lämpad att bada ifrån (E. D. Clarke besöker Sundsvall år 1799)

”Det ligger en vacker ö i sundet, till vilket lapparne (the Laplanders) årligen för sina renar på bete ungefär den här årstiden (1 juli)”

Sundswall är en rar liten stad, men ger ett märkvärdigt intryck på en främmande resenär; ty husen som den består av är samtliga byggda såsom voro de belägna i en bondby – Detta är ett synnerligt lämpligt vattenhål och stranden är beundransvärt väl lämpad att bada ifrån.

Bilder: Sundswaldh. 1698 års karta.
Clarke: Golding 1811 efter Opie

 

‘Sundswall is a neat little town; but its appearance is very remarkable to a foreign traveller; because the houses of which it consists are all of them constructed like the cottages of the peasants — This would make a pleasant watering place and the shore is admirably well calculated for bathing. There is here a small pier. The trade is much the same as that of Gefle the inhabitants carry on commerce with the port of London exporting bar iron, timber, deal, planks, tar pitch & c. They import salt a little hemp and sometimes but not often corn. There is a beautiful island in the bay to which the Laplanders bring annually and about this time of the year (July 1) their reindeer for pasture. Before the winter sets in they return and take them away- A Lapland breed of dogs is common here resembling wolves — (Clarke 1824: s 257, PE framhävning)’ 

 

Sameblod 2022.. ? Den Slutliga Lösningen (?) förebådas av SvD:s högerextrema spjutspets’ högsommarhärdsmälta

Bild : Talvivaara uranproduktion OY i Sotkamo, finländska Sápmi.

 

Ivar Arpi, den högerextreme ”spjutspetsen” på SvD, excellerar i dagens morgonblad i fåvitskhet, etnocentrism och koloniala värderingar.

Sotkamo

 
Samerna är en liten och hotad etnisk minoritet.
De har fördrivits – och fördrivs, skallmätts, förbigåtts och till stor del redan utrotats. Flera samiska språkvariteter är förintade. Samerna fanns förr i nio svenska landskap där deras rättigheter numera ej längre erkänns.
 
Från hela Finland förjagades samerna, och från (dagens) ryska Karelen; från hela Bergslagen, Mälardalen. I Värmland, Roslagen, större delen av Dalarna och Sörmland är samerna försvunna. Liksom Samer fanns förr i södra Norge; men drevs bort. Från hela norrländska kusten har samerna alltifrån 13-1400-talen fördrivits.
 
Fordom bebodde samerna i stort sett hela Norden.
 
Idag hotas samerna förutom ett ohyggligt rovdjurstryck (50-70% och ibland mer av årliga kalvtillväxten i svinn, trots statens försäkringar om max 10%) av tilltagande gruvdrift och annan exploatering som de 8 000 (!) vindkraftverken som ansökts om att bygga inom renskötselområdet
 

Arpi och hans högerextrema och nazistiska kamrater i gruvbolag och andra oseriösa aktörer i vindkraftbranschen vill undanröja samerna.
Låt dom icke lyckas med det.

Peter Ericson
Sakkunnig historiker
Chefredaktör Saepmie Times, föreläsare m.m.

26 juni 2018

 
—————————————————————————–
 
Bild : Det är så h ä r IA och hans högerextrema svans vill omforma Sápmi:
 
I den finländska delen av det historiska Sápmi
 
Talvivaara uranproduktionsområde i Sotkamo.
 
Det här landskapet, naturen, biosfären, vattnen är förstört för många, många generationer framåt.
 
 
 

Njurundasamerna 1650-1950 (och före, och efter?) – en artikelserie. Del 1. Många samer och bra renbete.

Signifikant för samernas historia i Njurunda:

– Samtliga kända kustbaserade och -nyttjande näringar finns väl representerade i socken.

– Materialet antyder en rik lokal renskötsel med många om ej alltid så stora renhjordar

– Antalet kända sockenlappar är rekordmånga – oavsett vilken socken vi jämför med – oavsett län. En bit över tjugo kända män och därmed hörande familjer är noterade. Många är sjösamer; ofta har socknen haft två sockenlappar samtidigt. flera av de tidiga sockenlappar ser ut att ha renlegoarbetare anställda för sina renhjordar.

Renbetet i socknen torde ha varit rikligt (tidtals möjligen också som t ex i Järvsö) – och det torde förr ha funnit gott om obebodda och outnyttjade sammanhängande landområden, inte minst på öarna.

– Antalet ungefärligen kända visteplatser är ojämförligt rekordmånga för trakterna

Ämnet fascinerar, och vi kommer i en bloggserie tillika (delvis annorlunda) artikel  i Saepmie Times att titta närmare på detta intressanta men till stor del ännu obanade studiefält.

Peter Ericson 5 maj 2018

Calwagen 1769
Karta. Detalj ur Calwagen 1769. Riksarkivet.

Om Samernas äldre historia i Södermanland: Kända samer i Sörmland med omnejd 1672-1737, samisk historia 1480-1737. Del I/? (fortsätter i Saepmie Times!)

Samer på mälaröar, söder om Mälaren och i arkipelagen. Vilka näringar hade dom? Det ser vi närmare på nåsta gång!

Österhaninge 1672 Sidonia, gammal samekvinna (eventuellt på Ornö?)
Färingsö 1683 ”Lappgúmman”
Botkyrka 1717 Pär Thomasson med Cecilia Andersdotter, nomadiserade oftast i Uppland-Gästrikland
Kjula 1720 (bild 1: ser ut att ha varit ett helt flyttlag) ”Lappens son Lars”
Torshälla 10 sep 1722 ”En lapp hústrú”
Kjula 1737 (bild 2) ”Lappgumman Lisa Andersdotter feb 1737

Utöver detta finns en lång rad lapp-namn i ytterskärgårdarna.
Bara några exempel (årtal först):
1480 Boo socken
1670 Tystberga (utanför Nyköping!)
1670 Ornö (Lappwijken m fl)

Under 1500- och tidiga 1600-talet transporterades kronan en massa renhjordar t ill bla Gripsholm samt till en del sörmländska och uppländska gods och slott.

Det finns stor anledning att undersöka denna spännande historia vidare!

KJULA 1720

Kjula 1737

 

NYTT SAMISKT FÖRVALTNINGSLÄN! Välkommen på Utbildningsdag i samernas och rennäringens (och andra samiska näringars) historia – platser kvar – sista anmälningsdag för (även halvdagspass för åhörare!)

GYMNASIEKLASSER? Kontakta oss för grupp-pris (absolut förmånligt per halvdag!) !

Utbildningsdag – fortbildning
Kursen i Orrestaare (Ö-vik) 19/4 – samarrangemang med och på Örnsköldsviks Folkhögskola

Jämtland – Ångermanland – södra Västerbotten – södra Lappland – Medelpad – Härjedalen – norra Hälsingland i fokus …. men hela Sápmi belyses!

PRISLISTA NEDAN

SAMEBYAR: Rabatterade priser erbjudes.
Vi är medvetna om att tidsperioden passar er byar illa; men vi arbetar på fler kurser under bättre datum. Märk väl att ni med fördel kan beställa hem kurser till era åretruntmarker!

Obs grupprabatt för företag och social prissättning = hanterliga priser för privatpersoner och ensamföretagare med enskild firma.
Förkunskaper en stor fördel Inget absolut krav, men vi tror det ger mest då.
Obs också att alla kursdeltagare erhåller en prenumeration fr o m no 1/2018 på Saepmie Times och specialpris på no 2/2017! Skynda Er att anmäla Er nu!

High_Coast_from_Skuleberget_-_PanoramaBilden: Creative Commons: P. Lindgren

Peter Ericson 20180409

Anmälan sms 0729070058 Ange kostkrav/allergier och organisation

 

Kontonr Swedbank 2240045340, clearing 84202 (Peter Ericson)
V.g. observera: Anmälningsavgift betalas senast 20180411
SWISH 0724243922 Johan Ericson
FRÅN NORGE: IBAN/BIC: SE2380000842022240045340. BIC: SWEDESS

 

Prislista i kommande bloggpost (måndag 9 april kl 1600-1700)
inklusive priser för halvdagspass såsom åhörare.

———–

Välkomna!

Vi v e t att datumet ligger illa till för samebyarna, men någon kanske kan skicka en ordförande eller så?

I uppföljande – fristående – träffarna (no 2) tittar vi på platser i fält samt
(i no 3) på vindkraft och antropologi/etnicitet.

Deltagande nu ger 40% rabatt på varje kommande träff
(plus ingår en personlig årsprenumeration av Sapmie Times!)!

Peter Ericson

 

SAMERNAS HISTORIA – Utbildningsdag i vackra Ångermanland 19/4 Prislista – imorgon onsdag 15/3 allra sista chansen att få ”early bird-pris”

Utbildningsdag – fortbildning
Kursen i Orrestaare (Ö-vik) 19/4 – samarrangemang med och på Örnsköldsviks Folkhögskola

Onsdag 15/3 är sista dagen denna månad med ”early bird-pris”.
Obs deltagaravgiften skall alltså senast betalas då.

Idé: Anmäl Er idag, betala också idag!

PRISLISTA NEDAN

Obs grupprabatt för företag och social prissättning = hanterliga priser för privatpersoner och ensamföretagare med enskild firma.
Förkunskaper en stor fördel Inget absolut krav, men vi tror det ger mest då.
Obs också att alla kursdeltagare erhåller en prenumeration fr o m no 1/2018 på Saepmie Times och specialpris på no 2/2017! Skynda Er att anmäla Er nu!

High_Coast_from_Skuleberget_-_Panorama

Creative Commons: P. Lindgren

Peter Ericson 20180314

Anmälan sms 0729070058 Ange kostkrav/allergier och organisation

 

Kontonr Swedbank 2240045340, clearing 84202 (Peter Ericson)
SWISH 0724243922 Johan Ericson
FRÅN NORGE: IBAN/BIC: SE2380000842022240045340. BIC: SWEDESS

 

 

Prislista

Myndighet, företag, kommun etc statlig förvaltning
1150 kr en person (pris fr o m 16/3 1300 kr) 
Per person om två personer 1030 kr (1250 kr fr o m 16/3)
955 kr (1120 kr fr o m 16/3) pp om tre personer
880 kr pp om fyra personer (1040 från 16/3)

Samebyar specialpris under vissa omständigheter,
hör av Er på sms 07290670058, +46729070058

Privatperson, ensamföretagare …. 680 kr (fr o m 16/2 890 kr)

S e m i n a r i e r – Samernas historia i söder – nio datum mellan Stockholm och Jämtlands län 17 maj – 14 juni. Vilka var ”sockenlapparna”, hur tidigt fanns samer i söder, kvinnohistoria, samisk Stockholmiana etc!

Saepmie Utbildning drar söderut! – INTRESSEANMÄLAN (ej bindande i detta skede), ange ort: saepmieforskning@gmail.com

Samernas historia i söder – S e m i n a r i e r 17/5 – 14/6

Vi söker för en del orter medarrangörer!

Ansvarig och huvudföreläsare: Peter Ericson

Östersund / Funäsdalen 17/5 – Släktskap och kustskogssamer med vinterbete i Hede och Sveg (eller 17 + 18 maj)

Sundsvall 19/5 – Rikt samiskt näringsliv i Medelpad 1478-2018
och speciellt fokus ägnas de s k ”socken-” och ”stadslapparna”
men också sjösamerna, kustskogssamerna tittar vi på.

Kramfors (Sollefteå?) 28/5 – Marknadsliv, skogssamer

Uppsala 30/5- ”Sockenlapparnas” och deras föregångares näringar, språk, släktskap, rörelsemönster

Stockholm fre 1/6 – Samernas södra historia – Samerna i Stockholm under fördrivningsepokerna; handelssamerna. Statliga renfarmer. Om samerna i Sörmland, Mälardalen, Mälaröarna och Roslagen.

Stockholm lördag 2/6 – Samisk kvinno- och organisationshistoria och samisk Stockholmiana. Ett eller två exempel på samisk Stockholmiana i fält.

Äppelbo, Dalarna 12/6 – hantverk, fördrivningar, folkkultur

(västra eller södra) Gästrikland 13/6 – Samerna i arkiven och spåren i markerna

Hälsingland 14/6 – Sjösamerna, kustskogssamerna

Enhetspris 200 SEK heldag (grupprabatt 30% vid fem anmälda!), mer detaljer sedan (rabatt på prenumeration Av Saepmie Times ingår). Förskottsbetalning ca en månad innan. Återbetalning vid återbud.

Beställ gärna skolpresentationer och vanliga kvällsföreläsningar i samband med detta!