N ä r i n g s r i k t i ”södra” Sameland: Helt kort om samernas näringar i Västernorrland perioden 1600-1900 (del 1:2. Kustskogs-, sjö-, fjällsamer, renlegoarbetare och blandnäringar)

KUSTSKOGSSAMER, SJÖSAMER – Den samiska grupp (eller grupperna) som Carl von Linné mötte var ett- eller bäggedera av dessa grupper. Understundom – eller i vart fall vissa årstider – är det svårt att skilja dessa grupper åt; men sjösamerna håller sig till kusts och sällan mer än en-två mil in i landet – emedan kustskogssamerna
Sommartid samlas man nämligen i stora läger kring t ex Tynderö, Alnö, Njurunda, Gnarp, Hornslandet, Hudiksvall eller Enånger. Kustskogssamerna ser dock ut att bryta upp i september och dra sig uppåt höjderna åt Attmar och mot Stöde och vidare västerut.
Såväl sjösamer som kustskogssamer flyttade norrut allteftersom fisken gick till; men då kustskogssamerna tog sikte på södra Jämtland och Härjedalen via det vi ibland kallar Mottiland, dvs Medelpads södra finnskog, stannade sjösamerna någonstans utmed sträckan Norrfällsviken (andra flyttlag och -system fanns norrut; men jag har studerat de i södra länet och Hälsingland mest!)-Tynderö och vände åter söderut under vinterns lopp eller på vårsidan.

En del samer som syntes på 18-1900-talet i arkipelagen runt Klingerfjärden och Härnösand liksom högakustenvattnen hade blandnäring; en sorts livsstil som är svårfångad, men enslags multilevnadskonstnärer kunde man kalla dom. Inte sällan kvarstod innehav av skötesrenar emedan fiske förblev huvudsysslan, kanske visst gårdsbruk. Tillverkning av s k lappskor, korgar, tvagor och borstar var vanligt. Påhugg som sockenlapp kunde ske, men alltmer sällsynt efter ca 1850-60. 

FJÄLLSAMER – Enligt Sverre Fjellheim flyttar man på helnomadiskt vis från 1600-talets första hälft. När de la Motraye utreder för sig om fjällsamernas vanor, ser flyttningarna till kusten ut att vara väletablerade i Sundsvall och nedre Ångermanälven. Det är år 1718. Vinterbete äger rum mellan november och april – helt beroende på typ av vinter. En god vinter kommer man inte ner till våra västernorrländska kuster förrän inemot slutet av januari, och vänder tillbaka västerut kring Tiburtius eller runt 14 april. Då har man ofta först betat av Åsele och /eller marknaderna i Sollefteå och Hammar; i Jämtland fanns också vintermarknader. De samer som flyttade från södra Jämtland och Härjedalen emot Hälsingland, nyttjade som regel marknaderna i Färila, Järvsö eller Knåda marknad i Ovanåker. Hela länet har använts till renbete.

Titeln lappdräng och lapp-piga syns ännu långt in på 1800-talet. Även om den ibland kan betyda en åldersbestämning; så är det oftast en indikation på att renskötsel bedrivs där personen antecknats. Små renhjordar vallas runtom i länet allehanda årstider till runt 1840; och den saken bör utredas närmre. Enstaka andra hjordar kan ha förekommit långt senare. till exempel hade Leonard Nilsson i Långudden, Bjärtrå en renhjord på 4-500 djur som han ska ha underhållit till någonstans i mitten av 1950-talet.

Nästa gång om egentliga skogssamer; s k ”sockenlappar”; samiska båtsmän, nybyggare och fabriksarbetare mm.

Alnösundet 1895

Annonser

VÅR-program: SAMISKA KVINNOR i historien i fokus; kurser, ny kunskap, gamla traditioner i SAEPMIE forskning föreläsning undervisning! Boka ”ASAP”, kalender snart full!

Lite nytt och påminnelser …….

– STOR drive maj/juni med seminarier om sockenlappar och angränsande ämnen: Uppland, Dalarna och norrut!
Anmäl, snälla, intresse s n a r a s t !

– Kurs 19/4 Öviks Fhsk (kallad fortbildning/Vårkursen)

– Utför uppdragsforskning! Ca 120h lediga feb – maj.
Renbruksplan; sedvana; vindkraft; arkeologisk inventering etc!
Först till kvarn, ont om tid nu framöver!

Föreläsningsprogram om samiska kvinnor och organisationshistoria!
Erbjudes (inklusive andra titlar) även på skolor, samt i andra stora aulaföreläsningar.

– BERÄTTAR! Sommaren: boka gärna in oss/mig på hembygdsgårdar och berättarkvällar etc!

– Infokampanjer i Västernorrland för att fler ska få kunskap om samernas kulturarv och historia i vårt splitternya förvaltningslän

– Ny Saepmie Times utkommer mitten mars

– Guidningar i Stockholm i Elsa Laulas och Maria M. Mathsdotters spår planeras (och i Lindhagens; Torkel Tomassons samt en rad andra samers spår) planeras i Stockholm  – samt eventuellt i Höga kusten vid efterfrågan!

– Härutöver spännande projekt på gång i Finland och eventuellt även i Norrbotten.

– Mer händer, bara håll Dig uppdaterad! Prenumera på denna blogg! 🙂 Och på Saepmie Times!

I samtliga fall: anmälan etc SMS 0729070058, +46729070058
Eller mejla saepmieforskning@gmail.com

Bild B

BILDEN: Avslöjas i Saepmie Times no 1/2018.
Med stort tack till Johan Sandberg McGuinne

1894. Betesrätt i Dalarna! ” — sydgränsen för lappens urgamla och  hittills bibehållna område sträcker sig söder om Herjeådalen till Svärdsjö i stora Kopparbergs län — ” – Om 1894 års dom!

En frihetstida reservatstanke kan blir det som fäller avgörandet i Härjedalen?

Apropå Härjedalen, sedvana och rätt till renbete – se vad vi hittat!

Samerna vann ju Ljusnedalsmålet (i fallet med Farup som motpart förlorade han postumt), det är inte precis någon hemlighet.
Men vad de flesta nog ej vet, är att i det i domen utsägs explicit och ordagrant att betesrätten sträcker sig ned till Svärdsjö. Det innebär naturligtvis att alla trakter mellan Ljusnedal och Svärdsjö vid detta tillfälle kan ses såsom sedvaneland.
Härutifrån givetvis en öppen fråga för jurister att tvista om huruvida detta gäller
fortfarande, men som regel har ju samerna förhindrats att utöva sina gamla rätt, vilket då ej ska belasta den rätten.

Sålunda rapporterades från avgörandet i högsta instans:

Lapparne segrade. Ett intressant utslag har
i dagarne fälts af k. m:t, säger Östersunds-P:n.
Det gäller lapparnes rätt
till renbete å Ljusnedals bruks område.
I tvisten mellan bruksegaren Farup och
lapparne afgjorde, som man vet, frågan 
till lapparnes nackdel både af häradsrätten
och af Svea hofrätt. Lapparne fortsatte
till k. m:t.

Johan_Tirén_-_Same_med_hund
I dessa sina besvär påvisade de mot Fa-
rups påstående och med stöd af sådana
auktoriteter som professorerna Sven Nilsson
A. E. Holmgren samt direktör Petter Hjortz,
att sydgränsen för lappens urgamla och 
hittills bibehålla område sträcker sig söder
om Herjeådalen till Svärdsjö i stora Kop-
parbergs län och att Ljusnedals bruks om-
råde för den renskötande lappens vistelse
från uråldriga tiden– . Afvittringen kom dock
och undanträngde lappen, hvars fordran att
få förblifva i sin häfdvunna rätt till renbete
afvisades dels derför, att kulturfolket an-
sågs behöfva betesdelarne för sina hemman,
dels emedan Ljusnedals bruks allmänning
uppgafs vara behöflig för främjande af
bruksrörelsen.
Med upphäfvande af underrätternas ut-
slag har nu k. m:t godkänt lapparnes an-
språk att på grund af sedvanerätt få med
sina renar uppehålla sig å de delar af Ljus-
nedals bruks egendom, som de och deras
förfäder af ålder besökt.  (PE framhävning)

Norra Skåne 1894-07-12 Avskrift: Eskil Olsson

VADAN JUST SVÄRDSJÖ?
Här må man gå tillbaka till tiden för de stora fördrivningarna av samer under kung Fredriks tid av år 1720-30; ca och att det då fastslogs av kungen tillika den lungsiktige landshövding Dankwardt ”at dom (samerna) i nåden må efterlåtas så blifwa qwar med deras rehndiúr úti de längst úp i dahlarna ofwan Fahlun belägne socknar, til och derstädes genom deras arbete och slögder sökia sit úppehälle”.

Fördrivningarna kom ju att leda fram till det för samerna fatala sockenlappssystemet; där tvångsbofastheten så småningom inträdde och indirekt kom att leda till massdöd genom den nittioprocentiga spädbarnsdödligheten som följde.

En slags tidig reservatsidé om Svärdsjö; som väl ter sig som en kompromissvariant med det envetna lappmarksbegreppet. Ännu vid denna tid hade man inte tillgång till ens tillnärmelsevis geometrisk rimliga eller skalenliga kartor över de glesbefolkade områdena.

Sverige låg i spillror; ryssen hade härjat. Kung ”Friedrich”:s svåger, Karl XII var död, enligt Lauritz Weibull låg kungen bakom. Och nu skulle samernas drivas norrut.

Men kanske är det en Historiens ironi att just Fredrik I, den vage kungen som aldrig lärde sig svenska och som mest är känd för att jaga björn, massakrera dalkarlar (149 st 22 juni 1743 och några fler senare) och fördriva samer – att just han kanske blir markägarnas i Härjedalen ‘Waterloo’.

NOT: Det finns betydligt flera och senare belägg för vinterbetesrätt i dessa sydligare områden. Liksom äldre. Under perioden 1660-1920 ca synes närmast inga tvivel ha funnits på den gamla sedvanan. Vi har inte minst en tät, regional, samisk historia med åtskilliga uppgifter om småskalig renskötsel.
Detta dokument ovan med domen från 1894 stärker kraftfullt bevisningen för denna sedvana.

Peter Ericson, historiker, redaktör, föreläsare
Sakkunnig i Härjedalenmålet

18 februari 2018

Svärdsjö-2

OM ”SOCKENLAPPAR” och studiet av dessa. Seminarier om ”sockenlappar” och de samiska grupper de rekryterades ur – intresserad? – Anmäl intresse på mejl saepmieforskning@gmail.com

Samisk närvaro i Svealand och Götaland, samiska näringar, etnisk rensning och s k ”sockenlappar”

Preliminär lista (alla datum ännu preliminära/20180216) :

Östersund / Funäsdalen 17/5 – Släktskap och kustskogssamer med vinterbete i Hede och Sveg (eller 17 + 18 maj)

Sundsvall 19/5 – Rikt samiskt näringsliv i Medelpad 1478-2018

och speciellt fokus ägnas de s k ”socken-” och ”stadslapparna”.
Kramfors (Sollefteå?) 28/5 – Marknadsliv, skogssamer

Uppsala 30/5- ”Sockenlapparnas” och deras föregångares näring, språk, släktskap, rörelsemönster
Stockholm 1/6 – Samerna i Stockholm under fördrivningsepokerna; handelssamerna.
”Dalarna” 12/6 – hantverk, fördrivningar, folkkultur
Gästrikland 13/6 – Samerna i arkiven och spåren i markerna
Hälsingland 14/6 – sjösamerna, kustskogssamerna

 

 

 


Du kan också anmäla dig via Facebook eller med ett sms till 0729070058

 

Jämtland kan anordnas vid intresse maj-juni.
Härutöver (möjligt) medeltidsseminarium om samerna under feodalismen i Örebro 31/5. Påminner om utlysta kursen i Ö-vik 19/4 och Fältdagen som är fortsättning på sistnämnda (2/6)

ARRANGÖRER hittills:
Sffu  – Saepmie forskning föreläsning undervisning
Bloggen Southsaamihistory
Tidningen Saepmie Times

Länsstyrelser, kulturmiljövårdare, forskare, samebyar, sameföreningar; skogs- och naturvårdare, museifolk etc .. ! Obs begränsat antal platser på vårkursen!

F Ö R ANMÄLAN HÄR: saepmieforskning@gmail.com eller sms 0729070058
VÅRKURSEN – Utbildningsdag Orrestaare – Örnsköldsviks fokhögskola.

Programmet kommer om ett par dagar – det blir helspäckat, och en mycket givande fortbildningsdag!!

VÅRKURSEN – Utbildningsdag Orrestaare – Örnsköldsviks fokhögskola

Unikt tillfälle, 19 april, Bernt Ove Viklund och Peter Ericson kursledare och föreläsare. I Orrestaare, dvs Örnsköldsvik, på Öviks folkhögskola!

Västernorrland blir samiskt förvaltningsområde den 1 februari! Visste du det?
Vi tittar på samerna nolaskogs och sunnanskogs.

Ångermanna lappmark, hälsingesamerna, Medelpads samiska historia
samt ser vi på Höga kustens tidiga samer, sjösamer, kustskogsssamer, skogssamer och naturligtvis fjällsamernas vinterbetande hjordar.
Metod, vetenskapshistoria och de senaste rönen! Om Nordmalingsmålet.
Ett slutgiltigt och fullständigt program kommer nästa vecka.

Sffu – Saepmie undervisning bjuder Er till

V å r k u r s – Utbildningsdag

Anmäl Er organisation snarast! / P & B O

 

Lämplig för samebyar, myndighter

 

Fortbildning inom samernas historia

Fokus Mellannorrland, kusten

Arkeologi i fjäll-inland-kust, historia utmed kusten

Nya rön och beprövade metoder och vice versa.

Program kommer kommande vecka!

 

Fortsätter fristående v. 22: Samisk arkeologi i fält

Samt v 34: Etnicitet, vindkraft, antropologi
Även till dessa tillfällen kan du anmäla dig,
specifik prislista och grundprogram till dessa kommande nästa vecka, kring 23 feb.

 

Kurskostnad: 1 deltagare myndighet organisation .. 1140 SEK

(se nedan grupprabatter!)

1 deltagare privat, ensamfirma …… 660 SEK inkl lunch

 

MEJLA ANMÄLAN (idag?): saepmieforskning@gmail.com

Ange om lunch önskas och speciella matönskningar, allergier etc!

 

Mängdrabatter myndigheter, organisationer, samebyar

920 SEK per person inkl lunch om 2 p ….

840 SEK per person ” om 3 p….

760 SEK per person ” om 3 p …..

 

 

”… och här vilja dö”. Om en onsdag i maj i Jättendal, och om nykalvade vajor i kustlandet år 1732 m.m

Om de som ”talte god svenska”
K U S T S A M E R – kustskogssamerna, sjösamerna –
om en minst månghundraårig kultur- och nöringsföreteelse 

Det handlar om en nyupptäckt.
Men den är inte gjord av en nykläckt
forskare, utan av en som varit med ett ganska bra tag.

Apropå samiska ”shelters” och ”i stormens öga”…

Undertecknad började följa Medelpads, Ångermanland och Hälsinglands samer i arkiven i samband med en projektledartjänst som inleddes den 15 september 1998.
Det var då jag började arbeta på Länsmuseet Västernorrland (idag kallar Länsmuseet Murberget). Kombinerade färdiga och egna nyinsamlade excerpter. Redan i samband med vårt seminarium i Ramsele 5-6 februari 1999 hade jag ett par tusen namn och drygt tusental till inkom under de följande ren.

Men det var inte förrän år 2014 som jag på allvar i arkiven började följa en av dessa grupper (egentligen tre generationer av ungefär samma upplägg av vinter-/årstidsgrupp) i arkiven. Detta tarvade att mer aller mindre dammsuga ett 40-50tal församlingar i vilka dessa samer rörde sig.

Nomadiseringsområdet är nära nog lika stort som fjällsamernas.
Deras kontaktytor sinsemellan med denna grupp är ännu i huvudsak mest outredd.

På förmiddagen den 17 maj 1732 stötte dessa samer ihop med en ung vetenskapsman från södra delarna av landet; nämligen Carl von Linné.  Dessa samer med sin hanterliga renhjord (60-70 djur – synbarligen vuxna  – nämner Linné) kommer alltså nykalvade. Den unge Carl använder verbet ”hinte”; varför vi tänker att riktningen var helt eller delvis densamma som hans egen. De kan ha siktat på några sjöar eller havsvikar där fisken gick till – eller gå en gängse rutt uppåt Attmar och sedermera vidare västerut.
Ska man tänka sig att han med sitt hästekipage saktar in och samtalar med denna grupp? Han hinner i vart fall fråga gruppen varifrån de kommer – indirekt, med frågan om varför de var så ”långt nere”. ”De sade sig här nere vid havssidan vara födda, och här vilja dö”. Och så de semi-berömda slutorden: ”talte god svenska”. Detta möte äger alltså rum mitt i en period där samerna fördrivs och fördrivits mycket intensivt i ett drygt decennium. Just innan detta har en av de mer drivande maktmännen, Kopparbergs landshövding Danckwardt avlidit (sannolikt av den av honom så illa avskydda faluluften). Linné ska sedermera (1734) råka på dalasamernas kåtor i Äppelbo, och av kyrkoherden få goda vitsord rörande dessa samers kristendomskunskap.
     I gruppen som möter Linné 1732 kan högst sannolikt ha ingått en förmodat rask åldring, som sedermera ska leva till sin 105-årsdag; Anders Pålsson som vådligt avlider av en skogseld i samma Jättendal i oktober månad 1759. Han är en patriark i den aktuella gruppen och sätter 25 barn till världen med tre fruar. Själv är han född i  centrala Ångermanland år 1645 (således kring 87 år denna arla majmorgon!), som dåförtiden utgjorde ett och samma samma län.

Även andra resenärer noterade tidigt samer i kustområdet – exempelvis Outhier 1736 i Harmånger och de La Motraye i (sannolikt) Mo Myskje 1718. Clarke noterar 1799 sommarbete på en vacker ö utanför Sundsvall och Schmidt med sällskap. 1786 tar till och med resenärerna Consett, Bowes och Liddell med sig tre samer från trakten till Old Britain. Om detta står att läsa i andra bloggposter – om Sigrid och Anna Jönsdöttrar och deras samiske kamrat och tillika sockenlappsättlingen Anders Larsson, renhandlaren, affärsmannen och äventyraren från Skogs socken. På max tre veckor effektivt lyckas de ta sig till Göteborg under sommarhalvåret med en liten renhjord. På hemvägen ska de i kungens frånvaro ha blivit uppkallade till slottet av Gustav III:s yngre bror, den ockult lagde Carl XIII (1748-1818) – detta har dock ej kunnat bekräftas ännu.

 

 

  1. Linnés text i bearbetad form via Runeberg, 2. Bottenhavet, 3. Samerna i Ulvöhamn 1890, närmast att betrakta som sentida semi-sjösamer eller säsongsfiskande samer  (i gruppen ingår bland andra Nils Nilsson Burgström och Lisa Stina Andersdotter samt sannolikt Nils Jonsson), yrkes- och närings-/försörjningsmässigt, 4. CvL, mer nedan. 5. Författaren PE, nyss. Mer om bilderna 3 och 4 nedan!

    En väldig mängd  möten mellan resenärer äger alltså runt decennierna före och runt 1800 – och som om inte det vore nog, möter flera tyska resenärer sockenlappar kring 1820-talet. Men redan då erfar detta ”kast” en klar nedgång och de totalt sett ganska omfattande renhjordarna har drastiskt börjat försvinna. Som det ser ut hinner fördrivningarna ikapp dessa eljest från fördrivningarna förhållandevis förskonade samer.

Utöver kustskogssamer ser vi grupper av mer renodlade (!) skogssamer och sedan på samma sätt mer av en sjösamisk livsstil präglade sjösamer. Och sortera dessa från varandra medför en ganska svår hantering; ty de samarbetade ganska ofta och syntes ej sällan i samma fiske- och årstidsläger.

Ser vi dessa strukturer, blir begreppet sockenlappar en mycket mer differentierad
och intressant benämning på en ytterst heterogen grupp folk som syns från tidiga 1700-talet och ända in på 1900-talets mitt omtalade samer på kusten och annorstädes.

NOTERA:

Om dessa samer kommer under det kommande året en utförlig artikel i en antologi under trycket (ca 1½år försenad) författade av undertecknad. Professor emeritus i finsk-ugriska, Lars-Gunnar Larsson har f n initiativet i antologiprocesse, idén till en sådan antologi om sydsamernas historia kom av oss två gemensamt.
En bok kommer också att skrivas, minst en – av undertecknad.
Eventuellt kommer medförfattare att ingå i  ett eller flera av det sistnämnda projektet!
Dessutom kan Du (1) läsa mer om hälsingesamerna i Saepmie Times, samtliga nummer
och (2) Beställa föreläsningar (även för skolor!!) i ämnet av och med undertecknad

Tfn (sms) 0729070058 
Eller mejla saepmieforskning@gmail.com alternativt kontakta mig på Facebook!

Peter Ericson 14 januari 2018

Bilderna 3 och 4:
3. Från Ulvö Museums hemsida, bildtext:
Samer i Ulvöhamn år 1890. Fotograferade av kaptenen på Oscar II:s fartyg Drott.
Fotografiet är taget där hotellet nu ligger.
http://www.ulvomuseum.com/ulvohamn-1905-befolkning-och-bebyggelse
4. Carl von Linné 
Linné i sin kolt efter resan i Lappland. Målningen är en kopia från 1853 av Hendrik Hollander efter ett verk av Martinus Hofman målad 1737 i närheten av Haarlem i Noord-Holland. I handen håller Linné blomman Linnaea borealis som namngivits efter honom.

KUSTSAMERNA, ÖSTSAMERNA, DALASAMERNA …. ? Nya föreläsningsämnen! Boka, först till kvarn!

  1. Om okända sjösamer, kustskogssamer och sydliga skogssamer i Sverige år 1600-1900: varifrån och varthän? Peter Ericson om 15 års specifika studier av ämnet.

    2. HÄLSINGESAMERNA (helsingelapparne)  – var tog dom vägen?
    En studie i livsstil, boplatser, individer, giftasmönster och relationer 1670-1770
    Inför en kommande utförlig artikel under trycket och eventuellt också en nybok!

    3. ”De mest fördrivna” – Samerna i Dalarna, Hälsingland, Ryssland, Karelen och mest hela Finland? Vi tittar också på hur det kan ha sett ut i Norge.

    Erbjudes maj till september 2018. Hela Norden.

    Kontakta mig för prisuppgift.

    Sms 0729070058, +46729070058
    saepmieforskning@gmail.com

    Peter Ericson
    SFFU Saepmie forskning föreläsning undervisning

Intro-kurs i SUNDSVALL: Samernas historia (och vi bjuder in medarrangörer!) – Synkat med SVT-UR:s ”Samernas tid” ….

 (prel.datum 27 feb, 22 mars, 17 maj)
Introduktionskurser i SUNDSVALL.
Samernas historia i länet (Västernorrland) med fokus på Sundsvall och Medelpad.
Samerna i Sverige och Norden – allmän introduktion.
Slutet av februari, slutet av mars och början av maj.
Preliminära datum –
Tisdag 27/2
Torsdag 22/3
Torsdag 17/5.

NIls Nik Nils Sätta 1928

Sápmi = Saepmie (nordsamiska respektive sydsamiska)

Bjuder härmed in medarrangörer! – Hör av Er snarast!

Dela gärna denna bloggpost!

Tfn 0729070058 (sms först)
Mejl saepmieforskning@gmail.com

PS. Obs Notera även flera ångermanländska föreläsningar mars-maj
(Härnösand tre gånger i mars samt Skule och Övik)
samt Utbildningsdag/vårkurs/fortbildningskurs i Övik torsdag 19 april:
Det är möjligt att först gå vår introkurs och sedan vårkursen!
Därefter bjuder vi in på arkeologisk fältkurs och fler fristående forts.kurser!

PPS. Vill du introducera dina elever för samernas historia, kanske av samma sakkunnige som fick granska SVT-UR:s programserie ”Samernas tid”? (dvs övertecknad PE) … Hör av Dig! Jag föreläser runt i hela Norden för alla åldrar från åk 6 och uppåt!
har bland annat speciell paket med kvällsföreläsning och aulor på dagarna!
En toppenidé är att gå ihop två-tre aktörer och ta skapligt betalt för kvällsföreläsningen!

Nå. Vem är jag?


Southsaamihistory-sidan och -bloggen skapades och drivs av mig,

Peter Ericson, fembarnspappa från Medelpad. Utbildad till historiker vid Umeå universitet och Institutionen för samiska, där jag också arbetade som lärare några år. Har även en bakgrund i Uppsala med ungerska studier. Via mångåriga sakkunniguppdrag (de flesta åren sedan 2000 faktiskt!) och åtskilliga år vid länsmuseer har jag nu startat eget; enskilda firman SFFU – Saepmie forskning föreläsning undervisning.

Föreläsare, Redaktör, Forskare på uppdragsbasis, Författare. Sakkunnig historiker. Under 2018 har jag flera åtaganden i Finland samt i egna länet Västernorrland,som just blivit samiskt förvaltningsdistrikt – liksom Sundsvalls kommun! Firman arrangerar egna utbildningsdagar och kurser om historia och i nutid, kurser som också kan beställas och skräddarsys. Som regel arbetar jag med eller nära samer i allt jag gör.
Driver flera specialsidor på Facebook om samernas historia i Dalarna, Hälsingland Ångermanland/Ångermanna lappmark, Medelpad, Jämtland, Uppland, Finland och sidorna Northsaamihistory; Saepmie Times samt naturligtvis min huvudsida Southsaamihistory. De gångna åren har präglats med storartade upptäckter – dåde av nig och av andrab
Saepmie Times är en digital tidning som utkommer med fyra nummer per år.
Just nu arbetar jag även med en egen tetralogi/första boken samt en antologi om södra samernas historia och allt det ovansagda. Säkert har jag glömt en del… !

Peter Ericson 26 dec 2017


1. Föreläsning 6 feb 2017: Sundsvall/Sjädtavallie, Kulturmagasinet. Foto: NoerhteNaestie Sameförening.
2. Funäsdalen/Bienjedaelie 9 augusti 2017.
3. Fällsvik, mormors föräldrahem. Hit flyttade samer ofta på 18-1900-talen.
4. Malung, föreläsning i april. S k paketbokning med skolauleföreläsningar.
5. Saepmie Times, från provnumret n 1/2017 (nu har no 2/2017 utkommit!)
6. En tung samling samiska pionjärer som samlats framför Norra Real i Stockholm i januari 1905.

Timrå samiska historia (Y-LÄN SAMISKT FÖRVALTNINGSOMRÅDE: Bloggserie). Timrå Del 1: Ljustorp och Tynderö, 1600-talsläger och sejtar, Lappmon i Timrå etc

Summering och fjällsamer i Del 2

Timrå eller nordöstra Medelpad ruvar på en av de intressantaste delarna av sydsamernas historia – fastän i huvudsak ännu i grunden outforskat. Bredden, djupet, varieteten och differentieringen i den samiska historien kan likväl redan utifrån vår blygsamma kunskapsbas sägas vara svårslagen. Sjösamerna i Tynderö gör ordentliga avtryck i arkiven från övergången mellan 16- och 1700-talet och fram genom seklen. Och den sejte som återfunnits i socknen gör det än mer intressant.
Ljustorp skiner fram redan på 1680-talet via en dombok, där det framkommer att det fanns ett (sannolikt sommarhalvårs-)läger i sydligaste delen av socknen. En hel del grundarbete har gjorts av Ljustorps hembygdsförening; som utgör en viss grund att stå på.

Det s k  Lapptorpet i Fjäl, Hässjö, har vi tidigare ägnat uppmärksamhet och jag fick skäl att titta närmre på det i samband med Ljusminne-projektet (rapporten färdigställdes mindre än två veckor innan projektets plötsliga och snöpliga avslut i december 2001).
Tiden medgav då alltså inte alltför djupa studier; och på en del av den övriga historiken hamnade jag ibland lite fel. Hässjö socken i sig har en hel del intressanta aspekter och, som det verkar otaliga kulturmiljöer.
I Lapptorpet bodde under ca åttio år (1790-1870) en samisk familj med förgreningar till såväl skogs-, kustskogs- som sjö- och fjällsamer. De livnärde sig främst såsom sockenlappar.

Lappmon i Timrå framkommer under 1700- och 1800-talen som en alltmer intressant plats. Här vistas en hel del samer under olika årstider. kanske finns ett sockenlappsboställe här, de är föga utredda i själva Timrå socken.

Runt Skeppsholmen (i Timrå socken) – platsen för både Bengt Lindströms Y:et och Midlanda flygplats – och kring dess närmaste maritima omgivning dväljs en oerhört rik sjösamisk historia, som redan i terrängnamnsfloran  Ortnamnsregistret vittnar om rika fiskevatten och mer eller mindre mångsekellång sjösamisk näring; först – som vi sett – noterad i 1600-talets Tynderö.
Södra och västra delarna av Timrå socken utgör även förlängningen på flyttlederna och -stråken som passerar genom Ljustorp och Indal med massor av vintertida trivselland. Och Åstön med Åstholmen är sedan flera århundraden också populärt vinterbete för fjällsamer. Detta utredda bl a av jämtländske lappfogden Abraham Staaff 1922, i en vidlyftig intervjuundersökning; förvisso delvis gjord under viss stress.

En ännu äldre historia än vi här skisseras torde vara möjlig att finna via arkeologin.

Forts i Del 2, då fokus blir fjällsamernas vinterbeten!

1.-2. Jonas Åhrén kunde passera Timrå på väg till Sättna och Selånger.
3. Författaren i Liden utmed en av de mer kända flyttstråken mot Timrå.
4. Kartbilden klargör till dels hur det kunde komma sig att samerna somliga vintrar förr i tiden flyttade från Tynderö med Åstön över till Alnön.