”Saepmies historia” (fokus processer 1200-, 1400, och 1700-talen), ”Samerna i Svealand. Sjösamer och andra” – Peter Ericson föreläser i Äppelbo

TVÅ föreläsningar med mig i Äppelbo.
Programmet härnedan.
 
1. 14.50 –  ca 16.00 Peter Ericson. Forskare, sakkunnig, bloggare.
”Saepmies historia i ny vy, nytt ljus, med nya fokus.
Belysning av kunskapsläget idag om perioden 500 – 2000.”
 
19.45 – 21.15 inkl frågor – Peter Ericson

”Samerna i Svealand, södra Norrland samt övriga sydliga områden. Från Vänern till Nyköping. Sjösamer och andra grupper”

HELA PROGRAMMET

 
13. 00 – Eskil Olsson. Saepmie Times.
”Samerna kring Äppelbo och Västerdalarna”
Del I. Fokus på samerna kring Äppelbo.
Kort paus
14.00 – Maria Björkroth. Dalarnas Museum
”Första året med Ohtsedidh”
Om Dalarnas Museums samiska projekt
Fikapaus
14.50 – Peter Ericson. Sakkunnig.
”Saepmies historia i ny vy, nytt ljus, med nya fokus.
Belysning av kunskapsläget idag om perioden 500 – 2000.”
 
——- Kvällsprogram ——
18.00 – Eskil Olsson. 
”Samerna kring Äppelbo och Västerdalarna”
Del II. Om samerna i Västerdalarna.
 
Fikapaus
19.45 – Peter Ericson
”Samerna i Svealand, södra Norrland samt övriga sydliga områden.
Från Vänern till Nyköping. Sjösamer och andra grupper”
 
MEDVERKANDE:
Eskil Olsson, lokalhistoriker, och i Saepmie Times-redaktionen
Maria Björkroth, Antikvarie Dalarnas Museum
Peter Ericson, sakkunnig historiker, föreläsare
 
Gör Din anmälan till saepmieforskning@gmail.com
eller saepmietimes@gmail.com
– och följ sedan betalningsanvisningarna på bilden!
 
Specialrabatt:

Sameby- och sameföreningsmedlem: 130 kr vuxen, 100 kr pensionär eller stud.

 

 

Foto på undertecknad:
Leif Weckström, Hufvudstadsbladet 7 feb 2018.
Övriga bilder: Maria Magdalena Matsdotter, bild daterad 1860-tal.
Anders Olsson, sockenlapp i Arbrå, ca 1870.

 INBJUDAN NBV etc
Annonser

”Om detta måste vi prata…. ” – Sockenlappar / sydliga / sjösamer – multipla stigmata

”Vi måste prata om dessa multipla stigmata”
(stigma  = brännmärkning. Stigmata = pluralis)

B a k g r u n d 
1646, 1648, 1652; 1673; 1720-30; 1748 etc – fördrivningar på fördrivningar.
Tvång att bli så kallad sockenlapp, som ett villkor att få stanna i sin hemtrakt.

1746-1768 (eventuellt längre) – förbud att jaga vintertid för sockenlappar

1790 – tvångsbofasthet; vilket drev bort över hälften av kustlänens samiska befolkning, och långsiktigt utrotade den resterande delen.

Parallellt med fördrivningarna, en stenhård religiös repression.
Aggressiv mission, beslagtagande och uppbrännande av trummor.

Som om inte detta vore nog, kommer nya stigmata in av och an under 1800-talet med nedåtande attityder emot sockenlappar – något som tilltar alltmer inpå 1900-talet.
Förnyad energi får dessa nedlåtenhetskampanjer 1906 via Vitalis Karnells ”Lapp skall lapp vara” (som är det korrekta citatet)-uttalande i den tidskrift Dagny (Fredrika Bremer-förbundets) som ännu 1904-05 stöttade Elsa Laula, men i numret med Karnell 1906 plötsligt synes ha tvärvänt ifråga om samernas frigörelse och sådana frågor.

Som ”grädde på moset” kommer skallmätningarna och rasbiologin.

Alla samer stigmatiseras, men skogssamerna ännu mer än fjällsamerna; och sockenlapparna värst av alla.

Nästa gång vill jag prata om det nya, växande så kallade gröna hatet emot samerna.

Peter Ericson
17 maj 2018

nma.0052720
Notera bara Nordiska museets bildtext här: ”Skallmätning. Professor Gustaf Retzius och samen Fjällstedt från Härjedalen, troligen 1905. Foto Centrum för vetenskapshistoria, Kungl. Vetenskapsakademien.” (PE framhävning)
Bild via https://www.nordiskamuseet.se/utstallningar/sapmi

Ny seminarie-serie i södra samiska länen inkl Mälardalen 17 maj-14 juni: Samernas historia. Vilka var ”sockenlapparna”? Hur gick fördrivningarna till? Osv osv. Se datum!

Anmälan sms 0729070058 eller saepmieforskning@gmail.com Snarast – inte bindande än. Pris 160-250 SEK heldag (!) exkl ev mat.
Eventuellt kan vissa rabatter pressa ned priset.

SAMERNA HISTORIA – EN OMISTLIG DEL AV SVERIGES HISTORIA OCH (med stor sannolikhet) DIN REGIONS HISTORIA

Intresserad av samernas historia i sydliga trakter?
Är Du (och De Dina) eller Ditt företag, arbetsslag intresserad av samernas historia?
Då har ni tur! Hålls ni dessutom på någon av följande orter har ni klassisk s k ”bonnröta”. Tema för varje ort är här föreslaget efter varje plats. Vi är ännu i detta skede (24/2) intresserade av medarrangörer på de flesta orter! Hör av Er!

På vissa orter har jag medföreläsare (presenteras närmsta tiden); på andra är jag själv.

Östersund / Funäsdalen 17/5 – Släktskap och kustskogssamer med vinterbete i Hede och Sveg (eller 17 + 18 maj)
Sundsvall 19/5 – Rikt samiskt näringsliv i Medelpad 1478-2018
och speciellt fokus ägnas de s k ”socken-” och ”stadslapparna”.
Kramfors (Sollefteå?) 28/5 – Marknadsliv, skogssamer
Uppsala 30/5- ”Sockenlapparnas” och deras föregångares näring, språk, släktskap, rörelsemönster
Stockholm 1/6 – Samerna i Stockholm under fördrivningsepokerna; handelssamerna.
”Dalarna” 12/6 – hantverk, fördrivningar, folkkultur
Gästrikland 13/6 – Samerna i arkiven och spåren i markerna
Hälsingland 14/6 – sjösamerna, kustskogssamerna

Intresseanmälan 0729070058 sms
Eller majla saepmieforskning@gmail.com

Social prissättning men för ingendera gruppen är det särdeles dyrt. Prisbild presenteras i veckan. Sannolikt testar vi en familje- och även en specifik parrabatt.

Anmälan är i det här skedet icke bindande!

V ä l k o m n a !

Peter Ericson
Saepmie undervisning
Enskild firma

carl-larsson-midsommar
Jon eller Jåvva Johansson, till vardags i tjänst som sockenlapp i västra Ångermanland, skildrades såhär av Carl Larsson. Han såg betydligt mer prosaisk ut. Vi rekommenderar starkt Johan Sandberg McGuines bloggpost ”Jåvva Johansson från Såahka”
https://johansandbergmcguinne.wordpress.com/2014/10/20/javva-johansson-from-saahka/

N ä r i n g s r i k t i ”södra” Sameland: Helt kort om samernas näringar i Västernorrland perioden 1600-1900 (del 1:2. Kustskogs-, sjö-, fjällsamer, renlegoarbetare och blandnäringar)

KUSTSKOGSSAMER, SJÖSAMER – Den samiska grupp (eller grupperna) som Carl von Linné mötte var ett- eller bäggedera av dessa grupper. Understundom – eller i vart fall vissa årstider – är det svårt att skilja dessa grupper åt; men sjösamerna håller sig till kusts och sällan mer än en-två mil in i landet – emedan kustskogssamerna
Sommartid samlas man nämligen i stora läger kring t ex Tynderö, Alnö, Njurunda, Gnarp, Hornslandet, Hudiksvall eller Enånger. Kustskogssamerna ser dock ut att bryta upp i september och dra sig uppåt höjderna åt Attmar och mot Stöde och vidare västerut.
Såväl sjösamer som kustskogssamer flyttade norrut allteftersom fisken gick till; men då kustskogssamerna tog sikte på södra Jämtland och Härjedalen via det vi ibland kallar Mottiland, dvs Medelpads södra finnskog, stannade sjösamerna någonstans utmed sträckan Norrfällsviken (andra flyttlag och -system fanns norrut; men jag har studerat de i södra länet och Hälsingland mest!)-Tynderö och vände åter söderut under vinterns lopp eller på vårsidan.

En del samer som syntes på 18-1900-talet i arkipelagen runt Klingerfjärden och Härnösand liksom högakustenvattnen hade blandnäring; en sorts livsstil som är svårfångad, men enslags multilevnadskonstnärer kunde man kalla dom. Inte sällan kvarstod innehav av skötesrenar emedan fiske förblev huvudsysslan, kanske visst gårdsbruk. Tillverkning av s k lappskor, korgar, tvagor och borstar var vanligt. Påhugg som sockenlapp kunde ske, men alltmer sällsynt efter ca 1850-60. 

FJÄLLSAMER – Enligt Sverre Fjellheim flyttar man på helnomadiskt vis från 1600-talets första hälft. När de la Motraye utreder för sig om fjällsamernas vanor, ser flyttningarna till kusten ut att vara väletablerade i Sundsvall och nedre Ångermanälven. Det är år 1718. Vinterbete äger rum mellan november och april – helt beroende på typ av vinter. En god vinter kommer man inte ner till våra västernorrländska kuster förrän inemot slutet av januari, och vänder tillbaka västerut kring Tiburtius eller runt 14 april. Då har man ofta först betat av Åsele och /eller marknaderna i Sollefteå och Hammar; i Jämtland fanns också vintermarknader. De samer som flyttade från södra Jämtland och Härjedalen emot Hälsingland, nyttjade som regel marknaderna i Färila, Järvsö eller Knåda marknad i Ovanåker. Hela länet har använts till renbete.

Titeln lappdräng och lapp-piga syns ännu långt in på 1800-talet. Även om den ibland kan betyda en åldersbestämning; så är det oftast en indikation på att renskötsel bedrivs där personen antecknats. Små renhjordar vallas runtom i länet allehanda årstider till runt 1840; och den saken bör utredas närmre. Enstaka andra hjordar kan ha förekommit långt senare. till exempel hade Leonard Nilsson i Långudden, Bjärtrå en renhjord på 4-500 djur som han ska ha underhållit till någonstans i mitten av 1950-talet.

Nästa gång om egentliga skogssamer; s k ”sockenlappar”; samiska båtsmän, nybyggare och fabriksarbetare mm.

Alnösundet 1895

Samernas historia i XYZ-länen och forna Ångermanna lappmark – VÅRKURS OM NYA SAMISKA FÖRVALTNINGSLÄNET Länsstyrelser, kulturmiljövårdare, forskare, samebyar, sameföreningar; skogs- och naturvårdare, museifolk etc .. !

ANMÄLAN HÄR: saepmieforskning@gmail.com eller sms 0729070058
VÅRKURSEN – Utbildningsdag Orrestaare – Örnsköldsviks fokhögskola.

Arr. Örnsköldsviks folkhögskola, firman Sffu – Saepmie forskning föreläsning undervisning samt tidningen Saepmie Times.

Vad vet Du om Ångermanna lappmark? Visste du att samerna rört sig i dessa områden sedan åtminstone tidigt vikingatid? Kände Du till att Elsa Laula och Maria Magdalena Mathsdotter bägge nådde världsberömmelse?
Visste du att här fanns ett rikt och varierat samiskt näringsliv här med minst ett dussintals samiska näringar redan kring 1700-1750?

VÅRKURSEN – Utbildningsdag Orrestaare – Örnsköldsviks fokhögskola

Unikt tillfälle, 19 april, Bernt Ove Viklund och Peter Ericson kursledare och föreläsare.
I Orrestaare, dvs Örnsköldsvik, på Öviks folkhögskola!

Västernorrland blev samiskt förvaltningsområde den 1 februari! Visste du det?
Vi tittar på samerna Nolaskogs och Sunnanskogs.

Ångermanna lappmark, hälsingesamerna, Medelpads samiska historia
samt ser vi på Höga kustens tidiga samer, sjösamer, kustskogsssamer, skogssamer och naturligtvis fjällsamernas vinterbetande hjordar.
Metod, vetenskapshistoria och de senaste rönen! Om Nordmalingsmålet.
Ett slutgiltigt och fullständigt program kommer nästa vecka.

Sffu – Saepmie undervisning bjuder Er till

V å r k u r s – Utbildningsdag

Anmäl med fördel Er organisation snarast! / P & B O

Lämplig för samebyar, myndigheter
Fortbildning inom samernas historia

Fokus Mellannorrland, kusten

Arkeologi i fjäll-inland-kust, historia utmed kusten

Nya rön och beprövade metoder och vice versa.

Program på 
Southsaamihistorysidan på Facebook!

O B S chans till påbyggnad! Se här:

Fortsätter fristående v. 22: Samisk arkeologi i fält

Samt v 34: Etnicitet, vindkraft, antropologi
Även till dessa tillfällen kan du anmäla dig,
specifik prislista och grundprogram till dessa kommande kommer inom kort!

 

Kurskostnad: 1 deltagare myndighet organisation .. 1140 SEK

(se nedan grupprabatter!)

1 deltagare privat, ensamfirma …… 660 SEK inkl lunch

 

MEJLA ANMÄLAN (idag?): saepmieforskning@gmail.com

Ange om lunch önskas och speciella matönskningar, allergier etc!

 

 

VÅR-program: SAMISKA KVINNOR i historien i fokus; kurser, ny kunskap, gamla traditioner i SAEPMIE forskning föreläsning undervisning! Boka ”ASAP”, kalender snart full!

Lite nytt och påminnelser …….

– STOR drive maj/juni med seminarier om sockenlappar och angränsande ämnen: Uppland, Dalarna och norrut!
Anmäl, snälla, intresse s n a r a s t !

– Kurs 19/4 Öviks Fhsk (kallad fortbildning/Vårkursen)

– Utför uppdragsforskning! Ca 120h lediga feb – maj.
Renbruksplan; sedvana; vindkraft; arkeologisk inventering etc!
Först till kvarn, ont om tid nu framöver!

Föreläsningsprogram om samiska kvinnor och organisationshistoria!
Erbjudes (inklusive andra titlar) även på skolor, samt i andra stora aulaföreläsningar.

– BERÄTTAR! Sommaren: boka gärna in oss/mig på hembygdsgårdar och berättarkvällar etc!

– Infokampanjer i Västernorrland för att fler ska få kunskap om samernas kulturarv och historia i vårt splitternya förvaltningslän

– Ny Saepmie Times utkommer mitten mars

– Guidningar i Stockholm i Elsa Laulas och Maria M. Mathsdotters spår planeras (och i Lindhagens; Torkel Tomassons samt en rad andra samers spår) planeras i Stockholm  – samt eventuellt i Höga kusten vid efterfrågan!

– Härutöver spännande projekt på gång i Finland och eventuellt även i Norrbotten.

– Mer händer, bara håll Dig uppdaterad! Prenumera på denna blogg! 🙂 Och på Saepmie Times!

I samtliga fall: anmälan etc SMS 0729070058, +46729070058
Eller mejla saepmieforskning@gmail.com

Bild B

BILDEN: Avslöjas i Saepmie Times no 1/2018.
Med stort tack till Johan Sandberg McGuinne

1894. Betesrätt i Dalarna! ” — sydgränsen för lappens urgamla och hittills bibehållna område sträcker sig söder om Herjeådalen till Svärdsjö i stora Kopparbergs län — ” – Om 1894 års dom!

En frihetstida reservatstanke kan blir det som fäller avgörandet i Härjedalen?

Apropå Härjedalen, sedvana och rätt till renbete – se vad vi hittat!

Samerna vann ju Ljusnedalsmålet (i fallet med Farup som motpart förlorade han postumt), det är inte precis någon hemlighet.

Men vad de flesta nog ej vet, är att i det i domen utsägs explicit och ordagrant att betesrätten sträcker sig ned till Svärdsjö.

Det innebär naturligtvis att alla trakter mellan Ljusnedal och Svärdsjö vid detta tillfälle kan ses såsom sedvaneland.

Härutifrån givetvis en öppen fråga för jurister att tvista om huruvida detta gäller
fortfarande, men som regel har ju samerna förhindrats att utöva sina gamla rätt, vilket då ej ska belasta den rätten.

Sålunda rapporterades från avgörandet i högsta instans:

Lapparne segrade. Ett intressant utslag har
i dagarne fälts af k. m:t, säger Östersunds-P:n.
Det gäller lapparnes rätt
till renbete å Ljusnedals bruks område.
I tvisten mellan bruksegaren Farup och
lapparne afgjorde, som man vet, frågan 
till lapparnes nackdel både af häradsrätten
och af Svea hofrätt. Lapparne fortsatte
till k. m:t.

Johan_Tirén_-_Same_med_hund
I dessa sina besvär påvisade de mot Fa-
rups påstående och med stöd af sådana
auktoriteter som professorerna Sven Nilsson
A. E. Holmgren samt direktör Petter Hjortz,
att sydgränsen för lappens urgamla och 
hittills bibehålla område sträcker sig söder
om Herjeådalen till Svärdsjö i stora Kop-
parbergs län och att Ljusnedals bruks om-
råde för den renskötande lappens vistelse
från uråldriga tiden– . Afvittringen kom dock
och undanträngde lappen, hvars fordran att
få förblifva i sin häfdvunna rätt till renbete
afvisades dels derför, att kulturfolket an-
sågs behöfva betesdelarne för sina hemman,
dels emedan Ljusnedals bruks allmänning
uppgafs vara behöflig för främjande af
bruksrörelsen.
Med upphäfvande af underrätternas ut-
slag har nu k. m:t godkänt lapparnes an-
språk att på grund af sedvanerätt få med
sina renar uppehålla sig å de delar af Ljus-
nedals bruks egendom, som de och deras
förfäder af ålder besökt.  (PE framhävning)

Norra Skåne 1894-07-12 Avskrift: Eskil Olsson

VADAN JUST SVÄRDSJÖ?
Här må man gå tillbaka till tiden för de stora fördrivningarna av samer under kung Fredriks tid av år 1720-30; ca och att det då fastslogs av kungen tillika den lungsiktige landshövding Dankwardt ”at dom (samerna) i nåden må efterlåtas så blifwa qwar med deras rehndiúr úti de längst úp i dahlarna ofwan Fahlun belägne socknar, til och derstädes genom deras arbete och slögder sökia sit úppehälle”.

Fördrivningarna kom ju att leda fram till det för samerna fatala sockenlappssystemet; där tvångsbofastheten så småningom inträdde och indirekt kom att leda till massdöd genom den nittioprocentiga spädbarnsdödligheten som följde.

En slags tidig reservatsidé om Svärdsjö; som väl ter sig som en kompromissvariant med det envetna lappmarksbegreppet. Ännu vid denna tid hade man inte tillgång till ens tillnärmelsevis geometrisk rimliga eller skalenliga kartor över de glesbefolkade områdena.

Sverige låg i spillror; ryssen hade härjat. Kung ”Friedrich”:s svåger, Karl XII var död, enligt Lauritz Weibull låg kungen bakom. Och nu skulle samernas drivas norrut.

Men kanske är det en Historiens ironi att just Fredrik I, den vage kungen som aldrig lärde sig svenska och som mest är känd för att jaga björn, massakrera dalkarlar (149 st 22 juni 1743 och några fler senare) och fördriva samer – att just han kanske blir markägarnas i Härjedalen ‘Waterloo’.

NOT: Det finns betydligt flera och senare belägg för vinterbetesrätt i dessa sydligare områden. Liksom äldre. Under perioden 1660-1920 ca synes närmast inga tvivel ha funnits på den gamla sedvanan. Vi har inte minst en tät, regional, samisk historia med åtskilliga uppgifter om småskalig renskötsel.
Detta dokument ovan med domen från 1894 stärker kraftfullt bevisningen för denna sedvana.

Peter Ericson, historiker, redaktör, föreläsare
Sakkunnig i Härjedalenmålet (samt förr Nordmalingsmålet, Rätanmålet etc)

19 februari 2018

TIREN jamt

1894. Betesrätt i Dalarna! ” — sydgränsen för lappens urgamla och  hittills bibehållna område sträcker sig söder om Herjeådalen till Svärdsjö i stora Kopparbergs län — ” – Om 1894 års dom!

En frihetstida reservatstanke kan blir det som fäller avgörandet i Härjedalen?

Apropå Härjedalen, sedvana och rätt till renbete – se vad vi hittat!

Samerna vann ju Ljusnedalsmålet (i fallet med Farup som motpart förlorade han postumt), det är inte precis någon hemlighet.
Men vad de flesta nog ej vet, är att i det i domen utsägs explicit och ordagrant att betesrätten sträcker sig ned till Svärdsjö. Det innebär naturligtvis att alla trakter mellan Ljusnedal och Svärdsjö vid detta tillfälle kan ses såsom sedvaneland.
Härutifrån givetvis en öppen fråga för jurister att tvista om huruvida detta gäller
fortfarande, men som regel har ju samerna förhindrats att utöva sina gamla rätt, vilket då ej ska belasta den rätten.

Sålunda rapporterades från avgörandet i högsta instans:

Lapparne segrade. Ett intressant utslag har
i dagarne fälts af k. m:t, säger Östersunds-P:n.
Det gäller lapparnes rätt
till renbete å Ljusnedals bruks område.
I tvisten mellan bruksegaren Farup och
lapparne afgjorde, som man vet, frågan 
till lapparnes nackdel både af häradsrätten
och af Svea hofrätt. Lapparne fortsatte
till k. m:t.

Johan_Tirén_-_Same_med_hund
I dessa sina besvär påvisade de mot Fa-
rups påstående och med stöd af sådana
auktoriteter som professorerna Sven Nilsson
A. E. Holmgren samt direktör Petter Hjortz,
att sydgränsen för lappens urgamla och 
hittills bibehålla område sträcker sig söder
om Herjeådalen till Svärdsjö i stora Kop-
parbergs län och att Ljusnedals bruks om-
råde för den renskötande lappens vistelse
från uråldriga tiden– . Afvittringen kom dock
och undanträngde lappen, hvars fordran att
få förblifva i sin häfdvunna rätt till renbete
afvisades dels derför, att kulturfolket an-
sågs behöfva betesdelarne för sina hemman,
dels emedan Ljusnedals bruks allmänning
uppgafs vara behöflig för främjande af
bruksrörelsen.
Med upphäfvande af underrätternas ut-
slag har nu k. m:t godkänt lapparnes an-
språk att på grund af sedvanerätt få med
sina renar uppehålla sig å de delar af Ljus-
nedals bruks egendom, som de och deras
förfäder af ålder besökt.  (PE framhävning)

Norra Skåne 1894-07-12 Avskrift: Eskil Olsson

VADAN JUST SVÄRDSJÖ?
Här må man gå tillbaka till tiden för de stora fördrivningarna av samer under kung Fredriks tid av år 1720-30; ca och att det då fastslogs av kungen tillika den lungsiktige landshövding Dankwardt ”at dom (samerna) i nåden må efterlåtas så blifwa qwar med deras rehndiúr úti de längst úp i dahlarna ofwan Fahlun belägne socknar, til och derstädes genom deras arbete och slögder sökia sit úppehälle”.

Fördrivningarna kom ju att leda fram till det för samerna fatala sockenlappssystemet; där tvångsbofastheten så småningom inträdde och indirekt kom att leda till massdöd genom den nittioprocentiga spädbarnsdödligheten som följde.

En slags tidig reservatsidé om Svärdsjö; som väl ter sig som en kompromissvariant med det envetna lappmarksbegreppet. Ännu vid denna tid hade man inte tillgång till ens tillnärmelsevis geometrisk rimliga eller skalenliga kartor över de glesbefolkade områdena.

Sverige låg i spillror; ryssen hade härjat. Kung ”Friedrich”:s svåger, Karl XII var död, enligt Lauritz Weibull låg kungen bakom. Och nu skulle samernas drivas norrut.

Men kanske är det en Historiens ironi att just Fredrik I, den vage kungen som aldrig lärde sig svenska och som mest är känd för att jaga björn, massakrera dalkarlar (149 st 22 juni 1743 och några fler senare) och fördriva samer – att just han kanske blir markägarnas i Härjedalen ‘Waterloo’.

NOT: Det finns betydligt flera och senare belägg för vinterbetesrätt i dessa sydligare områden. Liksom äldre. Under perioden 1660-1920 ca synes närmast inga tvivel ha funnits på den gamla sedvanan. Vi har inte minst en tät, regional, samisk historia med åtskilliga uppgifter om småskalig renskötsel.
Detta dokument ovan med domen från 1894 stärker kraftfullt bevisningen för denna sedvana.

Peter Ericson, historiker, redaktör, föreläsare
Sakkunnig i Härjedalenmålet

18 februari 2018

Svärdsjö-2

OM ”SOCKENLAPPAR” och studiet av dessa. Seminarier om ”sockenlappar” och de samiska grupper de rekryterades ur – intresserad? – Anmäl intresse på mejl saepmieforskning@gmail.com

Samisk närvaro i Svealand och Götaland, samiska näringar, etnisk rensning och s k ”sockenlappar”

Preliminär lista (alla datum ännu preliminära/20180216) :

Östersund / Funäsdalen 17/5 – Släktskap och kustskogssamer med vinterbete i Hede och Sveg (eller 17 + 18 maj)

Sundsvall 19/5 – Rikt samiskt näringsliv i Medelpad 1478-2018

och speciellt fokus ägnas de s k ”socken-” och ”stadslapparna”.
Kramfors (Sollefteå?) 28/5 – Marknadsliv, skogssamer

Uppsala 30/5- ”Sockenlapparnas” och deras föregångares näring, språk, släktskap, rörelsemönster
Stockholm 1/6 – Samerna i Stockholm under fördrivningsepokerna; handelssamerna.
”Dalarna” 12/6 – hantverk, fördrivningar, folkkultur
Gästrikland 13/6 – Samerna i arkiven och spåren i markerna
Hälsingland 14/6 – sjösamerna, kustskogssamerna

 

 

 


Du kan också anmäla dig via Facebook eller med ett sms till 0729070058

 

Jämtland kan anordnas vid intresse maj-juni.
Härutöver (möjligt) medeltidsseminarium om samerna under feodalismen i Örebro 31/5. Påminner om utlysta kursen i Ö-vik 19/4 och Fältdagen som är fortsättning på sistnämnda (2/6)

ARRANGÖRER hittills:
Sffu  – Saepmie forskning föreläsning undervisning
Bloggen Southsaamihistory
Tidningen Saepmie Times