Stadsvandra, smartare, billigare – i samernas fotspår 5-6-7 oktober!

Stadsvandra i samernas historiska Stockholm …
Återskapa 600 år av samisk närvaro kommande helg –
med Peter Ericson, historiker, föreläsare, forskare, författare

I samarbete med NBV-Stockholms län
fre 5 oktober kl. 15.00 – 18.00
lördag 6 okt kl.10.15 – 13.00 (e.m-tur inställd obs!)
sön 7 okt kl. 11.00 – 14.00

Start alla dagar Mariatorget, söder om Tors fiske.

  • Du Prenumerant på Saepmie Times! Du har rabatt:
    Din totala kosnad lördag är 90 kr, och fre/sönd 110 kr.

    NY AFFISCH HELA HELGEN

Annonser

Minns i september? – Samehistoriska stadsvandringar fre – lör 7 – 8 sep (UPPDATERAD 30/8)

Saepmie Stuehkiesne
Samernas Stockholmiana eller Sápmi i Stockholm

Historien om flera bemärkta samekvinnor och någon man 1413-idag.  – BOKA NU!

 

 

https://www.facebook.com/samernassthlm/videos/234488557235116/?t=1

Stadsvandringar fredag och lördag 7 – 8 september.

Fem turer:

Tur 1. Fredag heldag inkl paus för lunchbuffé (225 kr exkl lunch)
Samling 9.00, avgång 9.15, avslutas kl.15.45. Viking Line till Klara k:a.

Tur 2. Lördagsturen: Viking Line till Norra real (250 kr)
(225 kr om avslutad vid Klara)

Fredag, delsträckor: 

Tur 3. Maria till Klara (k:a) kl 11- 15 (120 kr)

Lördag, delsträckor:

Tur 4. Klara till Norra real (70 kr, tid kommer senare, ungefär som fredag)

Tur 5. Maria till Norra real kl
11– 16
(160 kr)
Samling utanför Cafe Fru Bellman

 

 

Nota bene: 
Alla vandrare får Saepmie Times 1/2018 (värde 75 kr)
där det står om Maria Magdalena Matsdotter!
Dessutom erhålles prenumerationer till halva priset.

 

 

Om Samernas äldre historia i Södermanland: Kända samer i Sörmland med omnejd 1672-1737, samisk historia 1480-1737. Del I/? (fortsätter i Saepmie Times!)

Samer på mälaröar, söder om Mälaren och i arkipelagen. Vilka näringar hade dom? Det ser vi närmare på nåsta gång!

Österhaninge 1672 Sidonia, gammal samekvinna (eventuellt på Ornö?)
Färingsö 1683 ”Lappgúmman”
Botkyrka 1717 Pär Thomasson med Cecilia Andersdotter, nomadiserade oftast i Uppland-Gästrikland
Kjula 1720 (bild 1: ser ut att ha varit ett helt flyttlag) ”Lappens son Lars”
Torshälla 10 sep 1722 ”En lapp hústrú”
Kjula 1737 (bild 2) ”Lappgumman Lisa Andersdotter feb 1737

Utöver detta finns en lång rad lapp-namn i ytterskärgårdarna.
Bara några exempel (årtal först):
1480 Boo socken
1670 Tystberga (utanför Nyköping!)
1670 Ornö (Lappwijken m fl)

Under 1500- och tidiga 1600-talet transporterades kronan en massa renhjordar t ill bla Gripsholm samt till en del sörmländska och uppländska gods och slott.

Det finns stor anledning att undersöka denna spännande historia vidare!

KJULA 1720

Kjula 1737

 

Om Samernas äldre historia i Södermanland: Kända samer i Sörmland med omnejd 1672-, samisk historia 1480-1737. Del I/? (fortsätter i Saepmie Times!)

Samer på mälaröar, söder om Mälaren och i arkipelagen.

Österhaninge 1672 Sidonia, gammal samekvinna
Färingsö 1683 ”Lappgúmman”
Botkyrka 1717 Pär Thomasson med Cecilia Andersdotter, nomadiserade oftast i Uppland-Gästrikland
Kjula 1720 (bild 1: ser ut att ha varit ett helt flyttlag) ”Lappens son Lars”
Torshälla 10 sep 1722 ”En lapp hústrú”
Kjula 1737 (bild 2) ”Lappgumman Lisa Andersdotter feb 1737

Utöver detta finns en lång rad lapp-namn i ytterskärgårdarna.
Bara några exempel (årtal först):
1480 Boo socken
1670 Tystberga (utanför Nyköping!)
1670 Ornö (Lappwijken m fl)

KJULA 1720

Kjula 1737

S e m i n a r i e r – Samernas historia i söder – nio datum mellan Stockholm och Jämtlands län 17 maj – 14 juni. Vilka var ”sockenlapparna”, hur tidigt fanns samer i söder, kvinnohistoria, samisk Stockholmiana etc!

Saepmie Utbildning drar söderut! – INTRESSEANMÄLAN (ej bindande i detta skede), ange ort: saepmieforskning@gmail.com

Samernas historia i söder – S e m i n a r i e r 17/5 – 14/6

Vi söker för en del orter medarrangörer!

Ansvarig och huvudföreläsare: Peter Ericson

Östersund / Funäsdalen 17/5 – Släktskap och kustskogssamer med vinterbete i Hede och Sveg (eller 17 + 18 maj)

Sundsvall 19/5 – Rikt samiskt näringsliv i Medelpad 1478-2018
och speciellt fokus ägnas de s k ”socken-” och ”stadslapparna”
men också sjösamerna, kustskogssamerna tittar vi på.

Kramfors (Sollefteå?) 28/5 – Marknadsliv, skogssamer

Uppsala 30/5- ”Sockenlapparnas” och deras föregångares näringar, språk, släktskap, rörelsemönster

Stockholm fre 1/6 – Samernas södra historia – Samerna i Stockholm under fördrivningsepokerna; handelssamerna. Statliga renfarmer. Om samerna i Sörmland, Mälardalen, Mälaröarna och Roslagen.

Stockholm lördag 2/6 – Samisk kvinno- och organisationshistoria och samisk Stockholmiana. Ett eller två exempel på samisk Stockholmiana i fält.

Äppelbo, Dalarna 12/6 – hantverk, fördrivningar, folkkultur

(västra eller södra) Gästrikland 13/6 – Samerna i arkiven och spåren i markerna

Hälsingland 14/6 – Sjösamerna, kustskogssamerna

Enhetspris 200 SEK heldag (grupprabatt 30% vid fem anmälda!), mer detaljer sedan (rabatt på prenumeration Av Saepmie Times ingår). Förskottsbetalning ca en månad innan. Återbetalning vid återbud.

Beställ gärna skolpresentationer och vanliga kvällsföreläsningar i samband med detta!

 

Nya inspirerande föreläsningstitlar sep 2017 – feb 2018

EDIT: Work In Progress-

tills vidare inaktuell!

Från december KUSTSKOGSSAMER, SJÖSAMER OCH VINTERLAND – om nedre landets, Vuelielaantes betydelse i samernas historia!
NB: All lectures will also be offered in English!

brought
BILDEN av Thomas Bewick, samtida  och från trakten strax norr om slottet är en sällsynt kopparetsning och tycks ha påbörjats i begynnelsen av flickornas northumberlandvistelse; och sedermera publicerats i samband med Consetts reseberättelses utgivning år 1789.

Från 1-16 *** aug:
Njutånger – Yorkshire T/R. Om Sigrid, sameflickan som körda ackja i Northumberland, och Aniea (?); hennes syster.
Varifrån och vart?
Om deras sju månader långa vistelse i Ravensworth Castle, om slottet och släkterna om bebodde det, hur där ser ut idag och kopplingen till Alice i Underlandet. Samt om den upptäcktsresa som föranledde denna oväntade interaktion, samt besöket på slottet på hemvägen.
*** Datum beroende på graden av efterfrågan!

Från SEP Med främmande ögon – samernas liv och kolonisationen speglat i resenärers texter (utförligare beskrivning kommer)

Från OKT Sverige och Saepmie 1633-1799: från Hessen-Kassels renfarmer över skotten i Fredriksten 1718, Fredriks etniska rensning till tvångsbofasthet 1790

Från OKT Slakten på dalkarlarna 1743, och om de historiska processerna som ledde till detta (passar bra att kombinera med ”Sverige och Saepmie 1633-1799”
(titeln kan ev omformas en aning)

Från NOV ** Finland, suomer och samer i stormaktstida Sverige och senare – en sydlig historia?* Medeltid och äldre tid från Viborg över Satakunta och forna Kemi nedre lappmark
* Arbetstitel ** eller från aug, beroende på efterfrågan!

Från december KUSTSKOGSSAMER, SJÖSAMER OCH VINTERLAND – om nedre landets, Vuelielaantes betydelse i samernas historia!

Från 15 nov, om intresse finns:
”Fredrik I – stormaktens Sveriges, samernas och dalkarlarnas Nemesis?”

Att notera: Ett specialprogram om Elsa Laula, Carl Lindhagen och samernas äldsta organisationshistoria planeras till februari.mars 2018

FORTBILDNING för politiker och omfattande liksom kortare
KURSPROGRAM med basic samisk historia erbjuds alltid!
Detsamma gäller i princip också alltid samiskhistorisk workshop för samebyar och sameföreningar.

Härtill kommer lokala program/titlar för t ex Uppland/Bergslagen; Värmland och Medelpad

(edit 201607) ”–Uti Dalarna kläckta och borna — ”, om etnisk rensning och sockenlappssystemets början

Del 1 i en serie bloggtexter om de sydligaste samernas historia.
En interimistisk version, ny reviderad serie kommer närmaste månaderna.

Vi ska här titta på fördrivningarna *  av samer från mälarlandskapen, Bergslagen, Dalarna och de län vi idag känner som Gävleborg och Västernorrland. I det aktuella skedet handlade det främst om de sydligare landskapen. De mest omfattande och konkreta försöken att deportera samerna – dvs att etniskt rensa Mellansverige – skedde 1720-1730.
Man skulle också kunna kalla detta för Exodus av samerna från centrala delarna av Sverige (eller, med Svanberg; från Mellansverige) 1929-30.

* Alternativa termer som här används är etnisk resning respektive exodus.
På sikt fick dessa tilltag en oerhörd betydelse.

utstallning_2007_3

En av ackjorna i Äppelbo, Dalarna.
Från en utställning 2007 och appelbo.net
http://arkiv.appelbo.net/foreningar/hembygd/utst%C3%A4llningar_2007.asp

Det förflöt år av ovisshet innan de renskötande skogssamerna fick veta att beslutet om fördrivning upphävts (ca 1735 tycks det utifrån flyttmönstren; vi har inga officiella dokument. De får slutligen stanna i de norra delarna av Dalarna, ovanför Falun (Sundborn och Svärdsjö mot Enviken samt understundom Bjursås hamnar de flesta), men de får inte jaga eller lägga fällor. [8] Ett flertal suppliker, böneskrifter, sändes alltså till kungs (såväl av samer som av bönder) i samband med detta bland annat i maj och juli 1730, sistnämnda dato skrev samerna att de var uti Dalarna kläckta och borna, därest våra förfäder jämväl över 100de år hava haft sitt tillhåll, och således så väl uti det rätta lapska språket, som uti deras seder oförfarna, skola vi nu efter förbemälta publikation oss till Lappmarken begiva, så måste vi nödvändigtvis så väl till vår andliga, som timligha välfärd lida skeppsbrott.” Mellan  sep 1720 och densammas förnyande 29 okt 1723 [9] som vi möter samerna i den fångvagn som i Sista Upproret (mer om pjäsen senare i kommande bloggtext) kallas ”lappvagnen”. De tänktes då förpassas till Gävle slottsarrest för vidare befordran mot Jämtland eller ännu längre upp i landet liggande lappmarker. Vad vi vet; är att de flesta stannade i området eller fastnade för norra och östra Dalarna som huvudtillhåll sommarhalvåret. Till det fick man också alltså en slags statlig välsignelse. Andra samer hamnade i landskapen efter vägen, och åter andra återvände till Västmanland eller Gästrikland. Redan i 1740-talets början synes de västmanlandsamiska flyttningarna ånyo i full fart.
Hantverk samt hästslakt – symbios och slavsystem Det är alltså i och från norra Västmanland och centrala Dalarna och andra jordbrukande delar i trakter angränsande till Bergslagens kärn-näringstrakter som sockenlappsväsendet kom att breda ut sig; i ett bälte upp genom Gästrikland-Medelpad-östra Jämtland med Storsjöbygden och uppåt Lit-Strömsund. I kustlandskapen går den reella sockenlappsgränsen vid Nordmalings norra gräns – dvs gamla ångermanlands- och västernorrlandsgränsen – även om vi vet att t ex 1769 dokumenterats sockenlappsliknande näringar ändå uppåt Frostkåge norr om Skellefteå. I nybyggartrakter som Härjedalen, västra och nordligaste Jämtland och östra, norra och västra Dalarna samt egentliga Bergslagen fanns inte sockenlappar (däremot kan t ex stads- eller brukslappar där ses). Dess utbredning följer antagligen exakt hästköttstabut som rått bland den äldre jordbrukande befolkningen. En länskungörelse 1756 av landshövdingen i Gävle blir startsignal för konfiskerande, dvs beslagtagande,av skjutvapen från 14 mars (Olofsmäss) till 29 juli, detta under fyra år i följd. Ren- och sockenlapps-proletariatet; lappdrängar och lappigor hotades härvid med tvång på årstjänst såsom allmogen redan var föreskrivna. Slav eller slav alltså…. När Torsåker och Ovansjö samer trotsat jaktförbudet och undkom bössbeslagen och iallafall jagade, blev resultatet fängelse. De bägge sockenlapparnas i fråga Jonas Jonssons och Thomas Jonssons hustrur Sigrid Jonsdotter och Lisa Klemensdotter skrev en borgensansökan. Där menade man att männen skulle friges mot borgen av orsaken att allmogen i deras hemsocknar: hava av oss beställt arbete med nottågor med mera, som de nu denna vårtiden ganska nödvändigt betarva, och därför sådan högeligen påfordra.” Dessa mer kustnära samers produkter var alltså av central betydelse för fiskenäringen, genom att de ofta var skickliga repslagare, vars notögen nyttjades av t ex gävlefiskarena till fiskenät och not. Härutöver bedrevs många andra hantverk; där ofta redskap, verktyg och korgar framställdes av trä och metall. Ene, kråkris och tallrötter var huvudråvaror. Kvinnorna samlade och kunde ofta göra botande dekokter och salvor. Den ryske antropologen Khazanov menar att en symbios uppstått mellan Eurasiens bönder och nomader. Men att det var ett slavsystem som dessutom utrotade alla samer söder om Sveg-Idre och Ångermanland ska vi också titta närmare på. I denna blogg och i artiklar, som jag just nu håller på att skriva. Sockenlappsväsendet omfattade hela området mellan norra Västmanland och Nordmaling; och vi ska titta mer på det i detalj framöver.
En av Äppelbo bägge ackjor, som anses vara lämningar efter de dalasamer som långt fram i tiden flyttade med renar i västra delarna av landskapet. Kanske även till Värmland. Foto: Äppelbo hembygdsförening.

EPILOG/PROLOG:

Redan 1646, 1648 och 1652 förvisades samer från delar av samma områden -samt möjligen från delar av Härjedalen; enligt landstingsbeslut i Hudiksvalls län osv. Dessa tidigare fördrivningsförsök ska vi titta nörmare på senare i serien, mot dess slut.
Något finns skrivet i bloggen härom under bl a rubriken Ivar Nilsson Natt och  Dag. Begagna gärna sökfunktionen, överst till höger.

PE 13 juli 2016

Helt kort om svealandssamerna från Höljes över Ölme, Dingtuna till Nynäshamn-Nyköping

Brief English summary at the end, On Central Scandinavian/Nordic Saamis.

Till skillnad från materialet i Värmland och Västmanland, är det jag hittills skrivit om Roslagens samiska historia till stor del en hypotes, som ännu kräver sitt beläggande.
Idén om att samernas historia sträcker sig dit, baserar sig till stor del på toponymier, dvs terrängnamn, ortnamn. Därtill finns de åldrande samekvinnor vi sett i Österhaninge 1672 och Färentuna 1683. Utöver detta, är sedan länge nomadiserande upplandssamer kända från trakterna kring Enköping och österut – samt det faktum att dessa utsträckte sina flyttningar till t ex Botkyrka. Vi har också funnit en samling samer under tidigt 1700-talet i nuvarande Eskilstuna kommun – och sedan förr visste vi om att samer frekventerade Dingtuna 1643 och frånsett nordliga samer och statliga samiska renskötare 1626 respektive 1571 – övriga Västmanland, Närke och Värmland  senast från 1617 (av vilket matterial Petrus Magnus Gyllennii redogörelse från 5 juli 1637 fortfarande står ur, se Värmland här på bloggen).
Och allt för många terrängnamn i Roslagen på lapp– syns i kluster för att det ska vara en slump. Här vill jag främst nämna Häverö och Björkö-Arholma samt Forsmark (med Lappbacken etc) i norr; Boo med Värmdö i mitten – samt Ornö med Österhaninge; Sorunda och Tystberga i Nynäshamn respektive Nyköping i söder. Notera även Mälaröarna, vilka kan ha utgjort en del av en vinterväg mellan Bergslagen och södra Roslagen/Sörmland.
Återkommer när jag hittat fler beständiga fynd.

Summerar: Jag höll precis på en en summering i avsnitt om kunskapslöget kring  samerna i Svealand; när insikten om möjligheten av en roslagssamisk förekomst slog till. Till den ska jag be att få återkomma! Förhoppningsvis ganska snart.

In English, update: While summarizing the current existing knowledge of the Saami history of Svealand or Central Scandinacia/European and partly Russian Nordic (I do, indeed, fous on Sweden); I got sruck by the insight of the possibility there might have been a Saami history in Roslagen or Stockholm County coastal area and Archipelago!
This is so far based upon a rich variety of toponymia, locally clustered; and some early findings in church records of Botkyrka; Färentuna
I also want to remind about the Mälaröarna Islands in Lake Mälaren. Same pattern might be observed there. This might have been the winterways between Southern Södermanland and Västmanland. When more findings are noticed, I will update again!
And I will return – hopefully soon –  to the summary of Svealand and its undeniable Saami history!

Map: http://www.blido.info/nyheter

Vad betyder Sidonia? Om den sjösamiska (?) kvinnan vintern 1672 och fler roslagsfynd

…samt av senaste fynden eller indikationerna i Nyköping och Norrtälje kommuner.
ROSLAGEN: Fynden i Tystberga; Häverö samt Österhaninge/Ornö ( m f) socknar.

Eller samer förmodat baserade i Stockholms ytterskärgård, i Östersjön.
Hennes dopnamn har satt igång funderingsmaskineriet.
11 februari 1672.
En gammal Lappkäring (begrofz). Sidonia wid nampn
I Österhaninge socken, dagens Haninge kommun. Kanske från Ornö?

Österhaninge CI:1 (1665-1717) Bild 115 (AID: v94879.b115, NAD: SE/SSA/1595)

Senaste fynd eller indikationer:

Lappgrufvan, i Häverö sn; med de omgivande terrängnamnen
Lappskogen. Lappgrufvan skrivs 1601 och åter 1640.

Fler och liknande explicita lapp-terrängnamn i Tysteberga socken,, idag inom Nyköpings komnun

Samt Sidonia i Österhaninge 1672,  och hennes sannolikt bibliskt inspirerade namn
Valt av en grupp samer aktiva under 1500-talet.
http://www.ancient.eu/sidon/  (i t ex Lukas 4: 26)


”Lappgruvan antas vara upptagen 1601 av Hans Proberaren, föreståndare vid Ortala bruk (Studiecirkel Kuggwassengen etc). Nya Lappgruvan upptogs 1727. En stånggång byggdes 1780 för att kunna länspumpa gruvan. Den drevs av en vattenkonst vid Bredsund. Vid vattendraget söder om Bredsundsviken finns rester efter denna.” (källa nedan)
Herräng, Häverö sn, Norrtälje kn, Upppland, Stockholms län.

Karta från 1640.

Var dom sjösamer?
Forskningen går vidare:

Och vad betyder namnet? Jo, det härrör från grekiska och betyder ”fiske”.
Fiskerskan………………………………………..