” — skridfinnarna, som styrs från Hälsingland —” (Adam, mellan amazoner och cykloper. Och en tusenårig karta)

”Jag skall nu ge en kort beskrivning av sveonernas land eller Svea rike: i väster innefattar det götarna och samhället Skara, i norr värmlänningarna med skridfinnarna, som styrs från Hälsingland, i söder det förut omtalade baltiska havet i hela dess längd. Där ligger det stora samhället Sigtuna. I öster slutligen gränsar det till de ripheiska bergen, där det finns väldiga ödemarker och höga snömassor, och där flockar av vidunderliga människor hindrar ett ytterligare framträngande”

Adam av Bremen [IV kap 25], 1070-talet

Kommentar: Det är inte enda gången Adam kopplar ihop Hälsingland med samerna.
Men vi ska komma ihåg att den tidens hälsingebegrepp är snubblande nära dagens norrlandsbegrepp. Det här är så tidigt att man även kan ha betraktat Finland som blott en utväxt på samma Hälsingland (”Helsingaland”).

COTTON WORLD MAP, även kallad Anglo-Saxon World Map eller Mappa Mundi, daterad till 1040-talet (eller lika ofta 1025-1050, sannolikt skapas i Canterbury)=. på bilden överst till höger ser man skridfinnarnas land (”blindtarmen” ovan till vänster i bild), nedan t.h tillsammans med eller i relation till Britannien.
Vänstra större bilden är hela kartan och såvitt förstås hela den i munkarnas och vikingarnas England kända världen.

https://www.bl.uk/collection-items/anglo-saxon-world-map

Annonser

”Tossås och Hundshögs skattfjäll fordom haft rika lappar: nu äro de fattige och trängda från sina bästa vår- och sommar-lägenheter. Där Tossås gårdarne nu ligga, hafva förut lapparne haft sin bästa vall.” (Burman 29 juli 1802)

Fale Burman 29 juli 1802*

D. 29 Juli. For upp åt Tossås fjället kl. 8; besåg i vägen några lappkojor N. V. i fjället; kom upp på högsta toppen, Löfhögden kallad, kl. 11. En lapp ledsagade. Vidsynt. Suljätten mäst i N. Gläin [Gleen] ligger mellan N. V. ändan af Hundshögs Rumpan och Gråsjöhögarne. I Tossås Fjällen 2:ne lapp-husholl och dessutom 1 enka, tillsammans 10 M. och 11 Q. Tossås och Hundshögs skattfjäll fordom haft rika lappar: nu äro de fattige och trängda från sina bästa vår- och sommar-lägenheter. Där Tossås gårdarne nu ligga, hafva förut lapparne haft sin bästa vall. På högsta Fjällen blott glador och falkar; i dälder åkerhöns {ripor nog utödda). Vid Tossåsen blott hus-svalor. Stensqvättor syntes ned i Fjällen.

Nordlander 1990 [Burman 1905/1802]
PE framhävning

Nordlander, Johan a. 1990 [1905]. Norrländska samlingar. Första serien. 1-6. Skrifter utgivna av Johan Nordlander-sällskapet. III Fale A. Burmans koncept-dagböcker förda under resor i Jämtland åren 1793—1802. I utdrag utgifna. Huvudtexten framställd som facsimil av C. E. Fritzes Bokförlags utgåvor 1892—1905. Umeå.

BILD: Johan Tirén 1891.

Varifrån kom hälsingesamerna?

VARIFRÅN KOM DE GAMLA HÄLSINGESAMERNA?

På sistone har vi inför dels projektet Bottniska samer, dels inför flera artiklar om hälsingesamerna sökt att sammanräkna vilka olika provensienser (eller på bättre svenska ”vilket ursprung”) de i arkiven kända hälsingesamerna har.

Lite förklarande kommentarer nedan; annars kommer siffrorna att analyseras och genomgås i de ovan nämna publikationerna, som publiceras senare i vår eller försommar.

Undersökningen avser perioden 1660-1790.
Uppskattning av härkomst explicit angiven i arkiven
för de samer som förtecknats främst i hälsingesocknarnas ministeriallängder.
Även andra arkivtyper har använts.
Total kvantitet av undersökningsmaterial: ca 1 000 samer

Åsele lappmark 4-5%
Ångermanna lappmark 5-7%
Ume lappmark 5-8%
Övriga nordliga lappmarker 4-5%
Ådalen 3% (bl a patriarken Anders Pålsson d.ä 1654-1759)
Medelpad 10-12% (frånsett att en väsentlig del av hälsingesamerna de facto nomadiserade där * ) 
Gästrikland * 3-5%
Dalarna 8-10%
Jämtland * Samma förbehåll som för Medelpad och Gästrikland 2–3%
Västmanland 3-4%
svenskar 1-2%
Intern utveckling 35 – 60% (siffran inkluderar ingiften och ”halvsamer” etc
samt varierar över tid)

Generellt gäller att antalet ökar med närheten till respektive landskap.
Tidtals kan – ofta i samband med säsongsläger – antalet samer gå upp kraftigt på en ort.

Två landskap vars representation kraftigt kommer att ses öka under 1800-talet är Jämtland och Västmanland; emedan det senare vanligen ser ut att handla om årstidsläger, som tillfälligt besökts. Den jämtländska ökningen handlar genomgående om fjällsamer (eller avnämare ur Storsjöbygdens sockenlappssläkter), som alltmer under 1800-talet antas som sockenlappar.

Peter Ericson
6 maj 2019

”Saepmies historia” (fokus processer 1200-, 1400, och 1700-talen), ”Samerna i Svealand. Sjösamer och andra” – Peter Ericson föreläser i Äppelbo

TVÅ föreläsningar med mig i Äppelbo.

Programmet härnedan.

 

1. 14.50 –  ca 16.00 Peter Ericson. Forskare, sakkunnig, bloggare.

”Saepmies historia i ny vy, nytt ljus, med nya fokus.

Belysning av kunskapsläget idag om perioden 500 – 2000.”

 

19.45 – 21.15 inkl frågor – Peter Ericson

”Samerna i Svealand, södra Norrland samt övriga sydliga områden. Från Vänern till Nyköping. Sjösamer och andra grupper”

HELA PROGRAMMET

 

13. 00 – Eskil Olsson. Saepmie Times.

”Samerna kring Äppelbo och Västerdalarna”

Del I. Fokus på samerna kring Äppelbo.

Kort paus

14.00 – Maria Björkroth. Dalarnas Museum

”Första året med Ohtsedidh”

Om Dalarnas Museums samiska projekt

Fikapaus

14.50 – Peter Ericson. Sakkunnig.

”Saepmies historia i ny vy, nytt ljus, med nya fokus.

Belysning av kunskapsläget idag om perioden 500 – 2000.”

 

——- Kvällsprogram ——

18.00 – Eskil Olsson. 

”Samerna kring Äppelbo och Västerdalarna”

Del II. Om samerna i Västerdalarna.

 

Fikapaus

19.45 – Peter Ericson

”Samerna i Svealand, södra Norrland samt övriga sydliga områden.

Från Vänern till Nyköping. Sjösamer och andra grupper”

 

MEDVERKANDE:

Eskil Olsson, lokalhistoriker, och i Saepmie Times-redaktionen

Maria Björkroth, Antikvarie Dalarnas Museum

Peter Ericson, sakkunnig historiker, föreläsare

 

Gör Din anmälan till saepmieforskning@gmail.com

eller saepmietimes@gmail.com

– och följ sedan betalningsanvisningarna på bilden!

 

Specialrabatt:

Sameby- och sameföreningsmedlem: 130 kr vuxen, 100 kr pensionär eller stud.

 

 

Foto på undertecknad:

Leif Weckström, Hufvudstadsbladet 7 feb 2018.
Övriga bilder: Maria Magdalena Matsdotter, bild daterad 1860-tal.
Anders Olsson, sockenlapp i Arbrå, ca 1870.

 

PROGRAM SAMISKA STADSVANDRINGARNA, förköp möjligt

 

AUG
21 Halvdag fm 930-13, halvdag em 15.15-19
Samernas Stockholmiana 1413-1913 + bonus svensk, stockholmsk och södermalmsk historia 1310-2018 (båda halvdagspassen är samma)
FÖRKÖPSPRIS 170 kr (150 kr på plats, men plats kan ej garanteras!).

22 Heldag 10.00 – 16.00
”Samernas Stockholmiana 1413-idag” …. inkl Dagens lunch *
FÖRKÖPSPRIS 360 kr inkl Dagens lunch

23 Halvdag 930-13 svenska ”Samernas Stockholmiana 1413-1913 + bonus svensk, stockholmsk och södermalmsk historia 1310-2018” FÖRKÖPSPRIS 170 kr
På engelska: halvdag 15-1830 (English at afternoon, a special ad will appear)
Halvdag 2 – Samerna organiserar sig – Södermalm, Gamla Stan, Klarakvarteren …..FÖRKÖPSPRIS 180 kr

24 Heldag 10-16 Full Day In English
Book in Advance 37 € / 40 USD / 30 GBP Lunch included.

25 Halvdag 10-1330 (Sameföreningar), halvdag 1530-1850 spec.pris, kontakta Er ordförande!

26 Halvdag 10-1330 För rörelsehindrade 1545-19
FÖRKÖPSPRIS 180 kr.

27 Datumet inställt!

SEPTEMBER
7 sep HELDAG
8 sep Halvdag 10-1330 (Sameföreningar), halvdag 1530-1850 In English (15 GBP in advance /or 20 USD or 17 €). PayPal available, will be announced during Thursday May 31!)
9 sep Halvdag 10-1330, 1545-19 em För rörelsehindrade 

Förköp på Swish 0724243922
eller privatkonto Swedbank (PE) 2240045340, clearing 84202

Vänligen gör också en förhandsanmälan i samband med förhandsbetalning.
Alla dagar har platser kvar då detta skrivs, 31 maj 2018!

GRUPPER/BOKA?
Kontakta mig tfn 0729070058
Eller epost saepmietimes@gmail.com

V ä l k o m n a !

Peter Ericson​
Historiker, föreläsare, redaktör
– Och Stadsvandringsguide!

 

 

 

… Samiskt urfolk i Mottiland, Attmar, Årskogen, Bergsjö och runt Norrdellen?

1. Invånarna i Norrbo, Bjuråker och Gnarp (eventuellt även i andra dellensocknar – eller dellennära socknar – som Forsa och Hög) har flyttsamer som inhyses 250 år före alla andra  i kustlandet….  och socknen känner ett ansvar för samerna i trakten och låter gamlingar gå rotegång som en del andra inhemska åldringar. Allt detta är fullständigt unikt!
Dessutom har Bergsjö dels en mycket djupt inarbetat sametradition, dels hade man bland jämtlandssamerna gjort sig kända långt in i 1900-talet för att vara generösa med samer som hamnat på obestånd. Det gäller allrafrämst invånarna i byn Vade.

2. Swab & Robsahm beskriver hur ingen av samerna vid Middagsberget – som ingår i Bjuråkers sockenlapps sijte – någonsin varit i den ”egentliga lappmarken”; liksom de icke
kan göra sig förstådda på sin samiska med de andra samerna, de som kommer uppöverifrån.

3. Richard Gothe skriver 1945 att samerna kom före svedjefinnarna till Medelpads södra finnmark. Då handlar det om Torp, Ramsjö, Borgsjö och Stöde. Den första ort som nämns där samer vistas i västra Medelpad är veterligen Ensillre år 1705.

4. Några odiskutabla nav, hjärtan och samlingsplatser för kustskogssamerna ligger i angivna socknar samt i Jättendal, Hudiksvall och Njurunda.

5. Ett viste är dokumenterat i slutet av 1700-talet i gränsskogen kring Årskogen.

MER OM DESSA SAMER I SAEPMIE TIMES no 2/2018, som utkommer i juli och no 3/2018, som utkommer i september!!

Foto föreställande Lappkyrkan i Bergsjö socken.
Från nordanstig.se, turismsidan.

SAAMI HISTORY ON ALNÖ ISLAND -Fishing, Mountain, Forest, Coastal Forest Labour and parish Saamis on Alnön Island Pt I Saami History for Alnö, in English

Edited Feb 19, 2018, in a nostalgic non-sea icy mood

(This Series is not the same as in Swedish, there are some various aspects.
You will be able to read the rest in an edited version in the E-zine Saepmie Times)

Yesterday I ran into some thick descriptive sources who lived in shelters and small cottages around turn of the century 1900.

Fishing Saamis and labour Saamis seem to have intermixed with Parish Saamis, Forest and Coastal Forest Saamis and Mountain Saamis during the 1800s, and this picture remains until the 1920s.

Coastal Forest Saamis as well as the Sea Saamis are the core recruitement groups for the  first generations of the so called parish lapps (sockenlappar) or parish Saamis; which consist a handicraft-like profession. This is valid ca 1730-1840. From mid-1800s parish Lapps are vanishing as a group fairly fast; and left to recruit from is mainly the poorer segment by the Mountain Saamis. Alnö is also known for having had a non-Saami, Swede-born parish Saami. Not so seldom fired soldiers could slip into these eventually in the 1800s less and less attractive posts. From the beginning it was a guarantee not to get expelled; and most parish Saamis in this mega-county of Jämtland-Västernorrland-Gävleborg could practice a reasonable amount of nomadizing, although it was forbidden by actual law. This is why I use the word ”shelter” about this area.

Some Mountain Saamis wintergroups actually could travel further South along the winter; a few of them even to Norrala- Söderhamn. They often used Alnö Island or the Strait West of it as a gathering point after the Helsingian excursions during mid-winter.

Three main roads over the strait(-s); Northern Jämtland’s (and Vilhelmina) (mt.) Saamis went over Skäggsta, parish Hässjö; Westerns, Central and Southern Jämtland Mountain Saamis passed over Tuna by-Korsta to Gustafsberg. Härjedalen Saamis went over from Essvik.

The frequent Forest (semi-nomad or, at times, full nomad) Saamis are visible in parishes Tynderö, Skön, Njurunda, Selånger – and most likely they – and their close relatives the Fishing Saamis – as well as the Coastal Forest Saamis must have crowded Alnön Island the decades around 1700. And so we need to include the multi-subsistence group of Sea Saamis, hard to differ in the material from the exclusively fishing groups or Fishing Saamis. And the Mountain Saamis did actually start early with their winter pasturage for more or less huge reindeer herds (3 000 in the later part of the period of well documented winter grazing of 1718-1935).

”Såg vid såg jag såg, varhelst jag såg” (Approx. ”Saw by saw I saw, wherever I saw”). Some of the fishing Saamis could in some seasons work at one of the 15-17 saw mills on Alnön Island.
This is Nacka saw mill; my paternal grandfather’s childhood habitate. It is also a documented passaging point for a North-Eastern nomadic trail, over the winter way, on the ice that is.

EPILOGUE: I will try to find my old county museum-reports to post later in this series!

Utbildningsdagen samernas historia 19/4 Övik Prislista – Last call for ”early birds”

Notera: särskild uppmärksamhet kommer att ges sedvana – och svenska kustsamer!
Utbildningsdag – fortbildning
Kursen i Orrestaare 19/4 – samarrangemang med och på Örnsköldsviks Folkhögskola

Idag torsdag 15/2 är sista dagen denna månad med ”early bird-pris”.

Idé: Anmäl Er idag, betala också idag!

Obs grupprabatt för företag och social prissättning = hanterliga priser för privatpersoner och ensamföretagare med enskild firma.
Förkunskaper en stor fördel Inget absolut krav, men vi tror det ger mest då.
Obs också att alla kursdeltagare erhåller en prenumeration fr o m no 1/2018 på Saepmie Times och specialpris på no 2/2017! Skynda Er att anmäla Er nu!

Peter Ericson 20180215

Anmälan sms 0729070058 Ange kostkrav/allergier och organisation

Betalningsuppgifter (prislista härnedan!)
Kontonr Swedbank 2240045340, clearing 84202 (Peter Ericson)
SWISH 0724243922 Johan Ericson
FRÅN NORGE: IBAN/BIC: SE2380000842022240045340. BIC: SWEDESS

Ericson – Viklund kursledare

Ångermanälven. Wikimedia Commons.

Hemsön. Karl Stein ca 1897.

Prislista
Myndighet, företag, kommun etc statllig förvaltning
1020 kr en person (pris fr o m 16/2 1150 kr) 
Per person om två personer 900 kr (1030 kr fr o m 16/2)
840 kr (955 kr fr o m 16/2) pp om tre personer
760 kr pp om fyra personer

Samebyar specialpris under vissa omständigheter,
hör av Er på sms 07290670058, +46729070058

Privatperson, ensamföretagare …. 560 kr (fr o m 16/2 680 kr)

PS. De som finns i trakten kan även passa på att se min föreläsning (troligen kostnadsfri) på Skule Naturum 16/4 om de fyra kvinnorna Elsa Laula – Maria M. Mathsdotter – Sigrid Jönsdotter – Anna Jönsdotter.

Per Holmbergers ordlista från de fördrivna samernas ättlingar via L-G Larssons nya bok!

Foto: Sameradion/SVT Sápmi. Via Vetenskapsradion.

Mer i länk.

http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=2327&artikel=6885600

”Gråbonn”, Gråben; Stina Clementsdotter till Karl XIV Johan år 1819

Ännu en viktig pusselbit ifråga om begrepp konungz lappa tillika om samerna och sörsamernas relation till kungadynastin Bernadotte. Samt ett litet bidrag till den samiska kvinno- och organisationshistorien.

Lantmätar Rennerfelt via Levi Johansson 1819 och 1849:

»Lappens naturliga fiende är vargen, hvilken han benämner ‘grå-
ben’; näst denne fruktar han mest bonden, som han gifvit namn af
‘Gråbond’.

”Lapparna synas dessförinnan med sina klagomål ha varit ända till Kungs,
vilket förklarar tidsutdräkten.
Bevisligen begagnade de sig redan på den tiden av metoden
att med förbigående av alla instanser framlägga sina bekymmer för
landsfadern personligen. Om den saken säger lantmätare Rennerfeldt
i sina förut nämnda anteckningar:
»Lapparna hafva höga begrepp om sina rättigheter; de anse hvarje
nybygge, anlagdt i fjelltrakterna, såsom förnyade kränkningar, men
hysa det oaktadt stort förtroende för öfverheten, synnerligast Konungen,
den de tro omfatta sig med serdeles ynnest, men tro deremot, att de
tjenstemän, med hvilka de hafva närmare beröring, äro ogena och med
föresats förtiga rätta förhållandena. För att motverka sådant, hafva
lapparna utsett tvänne, som inför Hans Maj:t personligen skulle framföra
deras klagomål. Redan 3:ne ggr. hafva de deputerade begifvit sig
till Stockholm och äfven hvarje gång lyckats vinna företräde hos
Hans Maj:t. En af dem, Stina Clementsdotter, vanligen Lapp Stina kallad,
är likasom ett förestyr för Frostvikslapparne. Hon förenar med
ett gott hufvud förslagenhet och munvighet, men är öfverdrifven i sina
målningar.

»Lappens naturliga fiende är vargen, hvilken han benämner ‘grå-
ben’; näst denne fruktar han mest bonden, som han gifvit namn af
‘Gråbond’.

Nekas kan ej, att bönder och nybyggare, såsom varande de
talrikaste samt hittills de mest omhuldade, ofta behandlat lapparna på
ett kränkande och grymt sätt. Sådane ofog äro så mycket mera utan
påföljd, som inom Frostviken, utom presten, ej är boende en enda
tjensteman, som kan taga de betryckte i försvar. Lapparne äga visserligen
en egen Länsman, men denne är boende omkring 18 å 20 mil
från deras egentliga tillhåll, och besöker dem ej oftare än skatterna
skola indrifvas eller andra utlagor utkräfvas. Många exempel kunde
anföras, hvilka visa den misshandling lapparne äro underkastade af
dem, hvilka nu tagit i besittning deras jord; men man torde nu kunna
hoppas, att sådane åtgärder blifva vidtagna, som åtminstone betrygga
lappens personliga säkerhet, hvarigenom ett nuvarande förnedrande
nationalhat endast kan försvinna, och den så länge förbisedde och
styfmoderligt behandlade folkstammen blir mottaglig för bättre moralisk
och religiös bildning, hvars frukter komma att utgöra mildhet och
humanitet. Lapparne erkänna sjelfva den låga ståndpunkt de innehafva
på bildningens trappa, och i detta erkännande uppenbarar sig
redan en inneboende längtan till något bättre: vida ädlare än det
öfversitteri och den hånande stolthet, som möta dem af en, åtminstone
i det yttre och i slughet bättre lottad omgifning, hvilken, långt ifrån
att bibringa dem några af sina förmåner, endast söka tillegna sig deras
ägodelar, ofta på ett sätt, som tyckes tillkännage, att de ej erkänna dem
såsom sina medmenniskor.»

Ur SKRIFTER UTGIVNA GENOM
LANDSMÅLS- OCH FOLKMINNESARKIVET I UPPSALA
SEK B.3
BEBYGGELSE OCH FOLKLIV
I DET GAMLA
FROSTVIKEN
AV
LEVI JOHANSSON  (andra uppl. 1967): s 326 ff