”Saepmies historia” (fokus processer 1200-, 1400, och 1700-talen), ”Samerna i Svealand. Sjösamer och andra” – Peter Ericson föreläser i Äppelbo

TVÅ föreläsningar med mig i Äppelbo.

Programmet härnedan.

 

1. 14.50 –  ca 16.00 Peter Ericson. Forskare, sakkunnig, bloggare.

”Saepmies historia i ny vy, nytt ljus, med nya fokus.

Belysning av kunskapsläget idag om perioden 500 – 2000.”

 

19.45 – 21.15 inkl frågor – Peter Ericson

”Samerna i Svealand, södra Norrland samt övriga sydliga områden. Från Vänern till Nyköping. Sjösamer och andra grupper”

HELA PROGRAMMET

 

13. 00 – Eskil Olsson. Saepmie Times.

”Samerna kring Äppelbo och Västerdalarna”

Del I. Fokus på samerna kring Äppelbo.

Kort paus

14.00 – Maria Björkroth. Dalarnas Museum

”Första året med Ohtsedidh”

Om Dalarnas Museums samiska projekt

Fikapaus

14.50 – Peter Ericson. Sakkunnig.

”Saepmies historia i ny vy, nytt ljus, med nya fokus.

Belysning av kunskapsläget idag om perioden 500 – 2000.”

 

——- Kvällsprogram ——

18.00 – Eskil Olsson. 

”Samerna kring Äppelbo och Västerdalarna”

Del II. Om samerna i Västerdalarna.

 

Fikapaus

19.45 – Peter Ericson

”Samerna i Svealand, södra Norrland samt övriga sydliga områden.

Från Vänern till Nyköping. Sjösamer och andra grupper”

 

MEDVERKANDE:

Eskil Olsson, lokalhistoriker, och i Saepmie Times-redaktionen

Maria Björkroth, Antikvarie Dalarnas Museum

Peter Ericson, sakkunnig historiker, föreläsare

 

Gör Din anmälan till saepmieforskning@gmail.com

eller saepmietimes@gmail.com

– och följ sedan betalningsanvisningarna på bilden!

 

Specialrabatt:

Sameby- och sameföreningsmedlem: 130 kr vuxen, 100 kr pensionär eller stud.

 

 

Foto på undertecknad:

Leif Weckström, Hufvudstadsbladet 7 feb 2018.
Övriga bilder: Maria Magdalena Matsdotter, bild daterad 1860-tal.
Anders Olsson, sockenlapp i Arbrå, ca 1870.

 

Annonser

PROGRAM SAMISKA STADSVANDRINGARNA, förköp möjligt

 

AUG
21 Halvdag fm 930-13, halvdag em 15.15-19
Samernas Stockholmiana 1413-1913 + bonus svensk, stockholmsk och södermalmsk historia 1310-2018 (båda halvdagspassen är samma)
FÖRKÖPSPRIS 170 kr (150 kr på plats, men plats kan ej garanteras!).

22 Heldag 10.00 – 16.00
”Samernas Stockholmiana 1413-idag” …. inkl Dagens lunch *
FÖRKÖPSPRIS 360 kr inkl Dagens lunch

23 Halvdag 930-13 svenska ”Samernas Stockholmiana 1413-1913 + bonus svensk, stockholmsk och södermalmsk historia 1310-2018” FÖRKÖPSPRIS 170 kr
På engelska: halvdag 15-1830 (English at afternoon, a special ad will appear)
Halvdag 2 – Samerna organiserar sig – Södermalm, Gamla Stan, Klarakvarteren …..FÖRKÖPSPRIS 180 kr

24 Heldag 10-16 Full Day In English
Book in Advance 37 € / 40 USD / 30 GBP Lunch included.

25 Halvdag 10-1330 (Sameföreningar), halvdag 1530-1850 spec.pris, kontakta Er ordförande!

26 Halvdag 10-1330 För rörelsehindrade 1545-19
FÖRKÖPSPRIS 180 kr.

27 Datumet inställt!

SEPTEMBER
7 sep HELDAG
8 sep Halvdag 10-1330 (Sameföreningar), halvdag 1530-1850 In English (15 GBP in advance /or 20 USD or 17 €). PayPal available, will be announced during Thursday May 31!)
9 sep Halvdag 10-1330, 1545-19 em För rörelsehindrade 

Förköp på Swish 0724243922
eller privatkonto Swedbank (PE) 2240045340, clearing 84202

Vänligen gör också en förhandsanmälan i samband med förhandsbetalning.
Alla dagar har platser kvar då detta skrivs, 31 maj 2018!

GRUPPER/BOKA?
Kontakta mig tfn 0729070058
Eller epost saepmietimes@gmail.com

V ä l k o m n a !

Peter Ericson​
Historiker, föreläsare, redaktör
– Och Stadsvandringsguide!

 

 

 

… Samiskt urfolk i Mottiland, Attmar, Årskogen, Bergsjö och runt Norrdellen?

1. Invånarna i Norrbo, Bjuråker och Gnarp (eventuellt även i andra dellensocknar – eller dellennära socknar – som Forsa och Hög) har flyttsamer som inhyses 250 år före alla andra  i kustlandet….  och socknen känner ett ansvar för samerna i trakten och låter gamlingar gå rotegång som en del andra inhemska åldringar. Allt detta är fullständigt unikt!
Dessutom har Bergsjö dels en mycket djupt inarbetat sametradition, dels hade man bland jämtlandssamerna gjort sig kända långt in i 1900-talet för att vara generösa med samer som hamnat på obestånd. Det gäller allrafrämst invånarna i byn Vade.

2. Swab & Robsahm beskriver hur ingen av samerna vid Middagsberget – som ingår i Bjuråkers sockenlapps sijte – någonsin varit i den ”egentliga lappmarken”; liksom de icke
kan göra sig förstådda på sin samiska med de andra samerna, de som kommer uppöverifrån.

3. Richard Gothe skriver 1945 att samerna kom före svedjefinnarna till Medelpads södra finnmark. Då handlar det om Torp, Ramsjö, Borgsjö och Stöde. Den första ort som nämns där samer vistas i västra Medelpad är veterligen Ensillre år 1705.

4. Några odiskutabla nav, hjärtan och samlingsplatser för kustskogssamerna ligger i angivna socknar samt i Jättendal, Hudiksvall och Njurunda.

5. Ett viste är dokumenterat i slutet av 1700-talet i gränsskogen kring Årskogen.

MER OM DESSA SAMER I SAEPMIE TIMES no 2/2018, som utkommer i juli och no 3/2018, som utkommer i september!!

Foto föreställande Lappkyrkan i Bergsjö socken.
Från nordanstig.se, turismsidan.

SAAMI HISTORY ON ALNÖ ISLAND -Fishing, Mountain, Forest, Coastal Forest Labour and parish Saamis on Alnön Island Pt I Saami History for Alnö, in English

Edited Feb 19, 2018, in a nostalgic non-sea icy mood

(This Series is not the same as in Swedish, there are some various aspects.
You will be able to read the rest in an edited version in the E-zine Saepmie Times)

Yesterday I ran into some thick descriptive sources who lived in shelters and small cottages around turn of the century 1900.

Fishing Saamis and labour Saamis seem to have intermixed with Parish Saamis, Forest and Coastal Forest Saamis and Mountain Saamis during the 1800s, and this picture remains until the 1920s.

Coastal Forest Saamis as well as the Sea Saamis are the core recruitement groups for the  first generations of the so called parish lapps (sockenlappar) or parish Saamis; which consist a handicraft-like profession. This is valid ca 1730-1840. From mid-1800s parish Lapps are vanishing as a group fairly fast; and left to recruit from is mainly the poorer segment by the Mountain Saamis. Alnö is also known for having had a non-Saami, Swede-born parish Saami. Not so seldom fired soldiers could slip into these eventually in the 1800s less and less attractive posts. From the beginning it was a guarantee not to get expelled; and most parish Saamis in this mega-county of Jämtland-Västernorrland-Gävleborg could practice a reasonable amount of nomadizing, although it was forbidden by actual law. This is why I use the word ”shelter” about this area.

Some Mountain Saamis wintergroups actually could travel further South along the winter; a few of them even to Norrala- Söderhamn. They often used Alnö Island or the Strait West of it as a gathering point after the Helsingian excursions during mid-winter.

Three main roads over the strait(-s); Northern Jämtland’s (and Vilhelmina) (mt.) Saamis went over Skäggsta, parish Hässjö; Westerns, Central and Southern Jämtland Mountain Saamis passed over Tuna by-Korsta to Gustafsberg. Härjedalen Saamis went over from Essvik.

The frequent Forest (semi-nomad or, at times, full nomad) Saamis are visible in parishes Tynderö, Skön, Njurunda, Selånger – and most likely they – and their close relatives the Fishing Saamis – as well as the Coastal Forest Saamis must have crowded Alnön Island the decades around 1700. And so we need to include the multi-subsistence group of Sea Saamis, hard to differ in the material from the exclusively fishing groups or Fishing Saamis. And the Mountain Saamis did actually start early with their winter pasturage for more or less huge reindeer herds (3 000 in the later part of the period of well documented winter grazing of 1718-1935).

”Såg vid såg jag såg, varhelst jag såg” (Approx. ”Saw by saw I saw, wherever I saw”). Some of the fishing Saamis could in some seasons work at one of the 15-17 saw mills on Alnön Island.
This is Nacka saw mill; my paternal grandfather’s childhood habitate. It is also a documented passaging point for a North-Eastern nomadic trail, over the winter way, on the ice that is.

EPILOGUE: I will try to find my old county museum-reports to post later in this series!

Utbildningsdagen samernas historia 19/4 Övik Prislista – Last call for ”early birds”

Notera: särskild uppmärksamhet kommer att ges sedvana – och svenska kustsamer!
Utbildningsdag – fortbildning
Kursen i Orrestaare 19/4 – samarrangemang med och på Örnsköldsviks Folkhögskola

Idag torsdag 15/2 är sista dagen denna månad med ”early bird-pris”.

Idé: Anmäl Er idag, betala också idag!

Obs grupprabatt för företag och social prissättning = hanterliga priser för privatpersoner och ensamföretagare med enskild firma.
Förkunskaper en stor fördel Inget absolut krav, men vi tror det ger mest då.
Obs också att alla kursdeltagare erhåller en prenumeration fr o m no 1/2018 på Saepmie Times och specialpris på no 2/2017! Skynda Er att anmäla Er nu!

Peter Ericson 20180215

Anmälan sms 0729070058 Ange kostkrav/allergier och organisation

Betalningsuppgifter (prislista härnedan!)
Kontonr Swedbank 2240045340, clearing 84202 (Peter Ericson)
SWISH 0724243922 Johan Ericson
FRÅN NORGE: IBAN/BIC: SE2380000842022240045340. BIC: SWEDESS

Ericson – Viklund kursledare

Ångermanälven. Wikimedia Commons.

Hemsön. Karl Stein ca 1897.

Prislista
Myndighet, företag, kommun etc statllig förvaltning
1020 kr en person (pris fr o m 16/2 1150 kr) 
Per person om två personer 900 kr (1030 kr fr o m 16/2)
840 kr (955 kr fr o m 16/2) pp om tre personer
760 kr pp om fyra personer

Samebyar specialpris under vissa omständigheter,
hör av Er på sms 07290670058, +46729070058

Privatperson, ensamföretagare …. 560 kr (fr o m 16/2 680 kr)

PS. De som finns i trakten kan även passa på att se min föreläsning (troligen kostnadsfri) på Skule Naturum 16/4 om de fyra kvinnorna Elsa Laula – Maria M. Mathsdotter – Sigrid Jönsdotter – Anna Jönsdotter.

Per Holmbergers ordlista från de fördrivna samernas ättlingar via L-G Larssons nya bok!

Foto: Sameradion/SVT Sápmi. Via Vetenskapsradion.

Mer i länk.

http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=2327&artikel=6885600

”Gråbonn”, Gråben; Stina Clementsdotter till Karl XIV Johan år 1819

Ännu en viktig pusselbit ifråga om begrepp konungz lappa tillika om samerna och sörsamernas relation till kungadynastin Bernadotte. Samt ett litet bidrag till den samiska kvinno- och organisationshistorien.

Lantmätar Rennerfelt via Levi Johansson 1819 och 1849:

»Lappens naturliga fiende är vargen, hvilken han benämner ‘grå-
ben’; näst denne fruktar han mest bonden, som han gifvit namn af
‘Gråbond’.

”Lapparna synas dessförinnan med sina klagomål ha varit ända till Kungs,
vilket förklarar tidsutdräkten.
Bevisligen begagnade de sig redan på den tiden av metoden
att med förbigående av alla instanser framlägga sina bekymmer för
landsfadern personligen. Om den saken säger lantmätare Rennerfeldt
i sina förut nämnda anteckningar:
»Lapparna hafva höga begrepp om sina rättigheter; de anse hvarje
nybygge, anlagdt i fjelltrakterna, såsom förnyade kränkningar, men
hysa det oaktadt stort förtroende för öfverheten, synnerligast Konungen,
den de tro omfatta sig med serdeles ynnest, men tro deremot, att de
tjenstemän, med hvilka de hafva närmare beröring, äro ogena och med
föresats förtiga rätta förhållandena. För att motverka sådant, hafva
lapparna utsett tvänne, som inför Hans Maj:t personligen skulle framföra
deras klagomål. Redan 3:ne ggr. hafva de deputerade begifvit sig
till Stockholm och äfven hvarje gång lyckats vinna företräde hos
Hans Maj:t. En af dem, Stina Clementsdotter, vanligen Lapp Stina kallad,
är likasom ett förestyr för Frostvikslapparne. Hon förenar med
ett gott hufvud förslagenhet och munvighet, men är öfverdrifven i sina
målningar.

»Lappens naturliga fiende är vargen, hvilken han benämner ‘grå-
ben’; näst denne fruktar han mest bonden, som han gifvit namn af
‘Gråbond’.

Nekas kan ej, att bönder och nybyggare, såsom varande de
talrikaste samt hittills de mest omhuldade, ofta behandlat lapparna på
ett kränkande och grymt sätt. Sådane ofog äro så mycket mera utan
påföljd, som inom Frostviken, utom presten, ej är boende en enda
tjensteman, som kan taga de betryckte i försvar. Lapparne äga visserligen
en egen Länsman, men denne är boende omkring 18 å 20 mil
från deras egentliga tillhåll, och besöker dem ej oftare än skatterna
skola indrifvas eller andra utlagor utkräfvas. Många exempel kunde
anföras, hvilka visa den misshandling lapparne äro underkastade af
dem, hvilka nu tagit i besittning deras jord; men man torde nu kunna
hoppas, att sådane åtgärder blifva vidtagna, som åtminstone betrygga
lappens personliga säkerhet, hvarigenom ett nuvarande förnedrande
nationalhat endast kan försvinna, och den så länge förbisedde och
styfmoderligt behandlade folkstammen blir mottaglig för bättre moralisk
och religiös bildning, hvars frukter komma att utgöra mildhet och
humanitet. Lapparne erkänna sjelfva den låga ståndpunkt de innehafva
på bildningens trappa, och i detta erkännande uppenbarar sig
redan en inneboende längtan till något bättre: vida ädlare än det
öfversitteri och den hånande stolthet, som möta dem af en, åtminstone
i det yttre och i slughet bättre lottad omgifning, hvilken, långt ifrån
att bibringa dem några af sina förmåner, endast söka tillegna sig deras
ägodelar, ofta på ett sätt, som tyckes tillkännage, att de ej erkänna dem
såsom sina medmenniskor.»

Ur SKRIFTER UTGIVNA GENOM
LANDSMÅLS- OCH FOLKMINNESARKIVET I UPPSALA
SEK B.3
BEBYGGELSE OCH FOLKLIV
I DET GAMLA
FROSTVIKEN
AV
LEVI JOHANSSON  (andra uppl. 1967): s 326 ff

 

 

 

 

Övik, Härnösand, Sundsvall: KURSER, FÖRELÄSNINGAR i vårt nya SAMISKA FÖRVALTNINGSDISTRIKT i vinter och vår

KURSTÄTT: Råd snart bot på Din organisations kunskapsluckor om samernas historia i Y-län!

 

SFFU – min firma – möter det ökade behovet av kunskap om samer i Västernorrland

Vem jag är? Peter Ericson, femtioplus.
Projektledare, sakkunnig författare, föreläsare, forskare.
redaktör och universitetslärare. Sysslar ett per decennier med samer i Y-län

 

Introduktionskurser i SUNDSVALL. Samernas historia i länet fokus Sundsvall och Medelpad. Samerna i Sverige och Norden.

Slutet av feb, slutet av mars och början av maj.

Preliminära datum – 27/2, 22/3 och 17/5.

 

Föreläsningar i HÄRNÖSAND Arr: Härnösand Pensionärsuniversitet

Torsdag 1 mars kl 13-15

Samernas historia I Ångermanna lappmark och Västernorrland, med fokus på södra Ångermanland och Härnösand med fokus 1478 – 2018. Säbrå, Hemsö, Häggdånger och Högsjös samlingsplatser.

Måndag 12 mars kl 13-15

Samerna förr ett folk i hela Norden – på ständig reträtt 1277-2018. ”Konungz lappa” i Tavastland och Ångermanna lappmark 1454-1484 och andra nedslag.

Måndag 19 mars kl 13-15

Sigrid och Anna Jönsdotter – sockenlappsdöttrar i Njutånger och Newcastle, från koja till slott och åter till koja. Samt mer samisk kvinnohistoria och Ångermanlands samiska historia och dessas koppling till samernas organisationshistoria 1389 – idag.

Fortbildningskurs, utbildningsdag Ö-vik 19 april Samernas historia
mer info i separata bloggposter
Samisk arkeologi i fält v 22, fortsättning på 19 april-kursen Bernt Ove Viklund

Anmäl Dig här eller på mejl saepmieforskning@gmail.com
eller sms 0729070058

OBS Rejäl mängdrabatt vid över fem deltagare från samma organisation / motsv.
Samt social prissättning för privatpersoner.

Prislista kommer i separat bloggpost
Anmälan är bindande OBS!

Peter Ericson

Things You CERTAINLY Did Not Know About ELSA LAULA, 2 of 3 – SVENSKA – Barnmorskeutbildningen

More in S a e p m i e Times 2/2017 – available this week

1.-2. (båda översta) Södra BB och Barnmorskeutbildningen som Elsa Laula genomgick låg i en byggnad som först uppfördes och ägdes av en H.R. Horn, sedan av Jacob Momma – därav kallad Mommas Malmgård eller, efter Mommas adliga namn – Reenstiernas Palats.
Låg och ligger på Wollmar Yxkullsgatan 25. Fram till för något år sedan huserade Mariamottagningen här.
2. Innergården på samma byggnadskomplex: Foto: Frans Gustaf Klemming (1859-1922)
”Foto 1890-1905”.
3. Saepmie Times no 2/2017, framsida (detalj)
4. Samfundet S:t Eriks kulturhusskyltar
Sedan 1993 har samfundet, som ett led i att sprida kännedom om Stockholms bebyggelse, skyltat kulturhistoriskt intressanta byggnader med blå emaljskyltar. På senare år har även historiskt viktiga broar skyltats.
5. Interiör på Wollman Yxkullsgatan 2, 20 maj 1904. Larssons Atejé.

Det andra fotot saknar känd fotograf. Bild 1 är från ca 1900 (1890-1905) och Bild 2 från 1902.

 

 

Alla bilder utom 3 och den nedanstående via Stockholmskällan.

Januari 1905 Foto: Anton Ambrosius Blomberg
Den samiska delegation i samband med vinterkursen,
som Centralförbundet för Nykterhetsundervisning höll i 2-8 januari 1905.
Elsa Laula i mitten sittande.
Två separata tillställningar med samerna i fokus avhölls; varibland
det som timade måndagen den 2 januari är mest omskrivet, samlade många gäster.

Things You CERTAINLY Did Not Know About ELSA LAULA, 1 of 3 (Aftonbladet 31/8 1903) – Swedish version

More in S a e p m i e Times 2/2017 – available this weekend

”Ännu ett kapitel ur historien fattar jag ganska väl. Det behandlar visserligen medeltidsförhållanden, men historien upprepar sig åter och återigen, säger man. Och det är nog därför, som jag kan förstå, huru det var under en viss medeltidsperiod. Då lappen läser om, huru Sveriges folk tyranniserades af danska och tyska fogdar jämte romerska präster, så begriper han det! Huru dessa herrar, som voro af en annan nation, litet eller intet frågade efter eller ens ville förstå svenska folkets intressen och behof. Huru fogden och prästen endast voro vampyrer, som sögo svenska folkets blod, dess lifskraft. […]

Lappens hjärta röres likväl som andra svenskars hjärtan – vi äro svenskar vi också – vid minnet af Engelbreckt, befriaren. I Örebro såg jag statyn af honom, den ädle, energiske mannen, som oförskräckt förde de betrycktas talan. Den man som vågade, då intet annat hjälpte, hålla i yxskaftet och låta yxan gå för bräckandet af fogdeväldet. Hvad han liknade en – lapp, den lille mannen med sitt långa hår och sitt lifbälte!”
(Laula Aftonbladet, 31/8-1903 * , via Buhre 2010)

NOT 6 juli 2018: * Årtalet är fel, ska vara 1904!

KÄLLA:

Frida Buhre. ”En föråldrad brokig tafla” Spatio-temporala representationer av samernas första politiska rörelse 1903-1907 Ht 2010 Avdelningen för retorik. Litteraturvetenskapliga institutionen Mastersuppsats, 45hp. Handledare: Otto Fischer. UU.

Januari 1905 Foto: Anton Ambrosius Blomberg
Den samiska delegation i samband med vinterkursen,
som Centralförbundet för Nykterhetsundervisning höll i 2-8 januari 1905.
Elsa Laula i mitten sittande.
Två separata tillställningar med samerna i fokus avhölls; varibland
det som timade måndagen den 2 januari är mest omskrivet, samlade många gäster.