VARIFRÅN KOM DE GAMLA HÄLSINGESAMERNA?
På sistone har vi inför dels projektet Bottniska samer, dels inför flera artiklar om hälsingesamerna sökt att sammanräkna vilka olika provensienser (eller på bättre svenska ”vilket ursprung”) de i arkiven kända hälsingesamerna har.
Lite förklarande kommentarer nedan; annars kommer siffrorna att analyseras och genomgås i de ovan nämna publikationerna, som publiceras senare i vår eller försommar.
Undersökningen avser perioden 1660-1790.
Uppskattning av härkomst explicit angiven i arkiven
för de samer som förtecknats främst i hälsingesocknarnas ministeriallängder.
Även andra arkivtyper har använts.
Total kvantitet av undersökningsmaterial: ca 1 000 samer
Åsele lappmark 4-5%
Ångermanna lappmark 5-7%
Ume lappmark 5-8%
Övriga nordliga lappmarker 4-5%
Ådalen 3% (bl a patriarken Anders Pålsson d.ä 1654-1759)
Medelpad 10-12% (frånsett att en väsentlig del av hälsingesamerna de facto nomadiserade där * )
Gästrikland * 3-5%
Dalarna 8-10%
Jämtland * Samma förbehåll som för Medelpad och Gästrikland 2–3%
Västmanland 3-4%
svenskar 1-2%
Intern utveckling 35 – 60% (siffran inkluderar ingiften och ”halvsamer” etc
samt varierar över tid)
Generellt gäller att antalet ökar med närheten till respektive landskap.
Tidtals kan – ofta i samband med säsongsläger – antalet samer gå upp kraftigt på en ort.
Två landskap vars representation kraftigt kommer att ses öka under 1800-talet är Jämtland och Västmanland; emedan det senare vanligen ser ut att handla om årstidsläger, som tillfälligt besökts. Den jämtländska ökningen handlar genomgående om fjällsamer (eller avnämare ur Storsjöbygdens sockenlappssläkter), som alltmer under 1800-talet antas som sockenlappar.
Peter Ericson
6 maj 2019
