Tamren i Mälardalen, Värmland och Österbotten? Lite mer om kronans renar 1570-1610 ca

Kring år 1600 förekom försök till tamrenskötsel på ett tjugotal sörmländska, uppländska och västmanländska slott, gods och herresäten. Västerås och Mariefred slott hade varit ute tidigast, liksom hade man placerat ut renhjordar tillsammans med andra hjortdjur på kungliga Djurgården. Av allt att döma huserade samerna som åtföljde djurgårdsrenarna i det som nu är studenbostadsområdena kring Lappkärrsberget (det kan dock inte uteslutas att namnet skulle kunna vara äldre. Det finns namn från 1400-talet på lapp- i stockholmstrakten, t ex i Roslagen).

Tamrenskötselprojekt med sydlig åretruntrenskötsel på initiativ av vasasönerna pågick under dessa decennier även på flera håll; i Värmland, Medelpad, Ångermanland och Österbotten placerades renhjordar ut på bruk och kungsgårdar. Något eller några fler landskap skulle ha kommit i fråga, t ex Gästrikland, men det tycks såsom detta skrinlades, möjligen i och med Karl IX:s död. Medelpad är inte heller hundraprovcentigt säkerställt att renarna vare sig sänder eller kom fram. Värmlandsprojektet var Karls eget projekt under tiden som Hertig Carl. Dessa renars skötare upptages i skattelängderna och den mindre hjord det där handlade om torde kunna antagas ha tjänstgjort som dragrenar åt det Nya Kroppa bruk där deras vårdare arbetade.

Svartsjö kungsgård i Mälaren är en av de mer namnkunniga platserna där tamren huserats. Det vore intressant att starta ett forskningsprojekt om just dessa renar – liksom om annan samisk historia i t ex Färentuna socken liksom i södertörnssocknarna.

Generellt medföljde renvårdare med hjordarna (dock är det ej säkerställd att det alltid var så). Vårdarna hade inte minst ett bestyr att hålla renarna lugna ombord på fraktfartygen, som lade ut från Seskarö i Norrbotten. Vanligen hämtades renarna ur de kronans hjordar som förvaltades av birklarna/lappfogdarna. Av vad vi kan sluta oss till, kom renvårdarna från samma områden. De första vi känner är de fyra renvårdarna som medföljde renhjorden till Västerås slott år 1570; Pål Lappe och Anna Lapska plus två andra icke namngivna samer. Det kan också ha handlar om s k finländska samer (detta var ju under en tid då Finland ingick i det svenska riket). Att Pål hette Pavval är sannolikt en lågoddsare.

Vi ska vid tillfälle titta närmare på om huruvida birkarlen Nils Oravainens mycket stora hjord möjligen konfiskerades och utspreds i sydliga områden, efter att denne slutgiltigt förlorat sitt förtroende hos kungen och kronan.

Vi ska också se på hur det gick. Av det allra mesta att döma klarade sig inte nortrbottensrenar så långt söderut. På flera håll torde också kunskap ha saknats  om betesbehov, liksom rimligt bete. Det kan ha varit så att djurgårdsrenarna (och i någon mån de på Karlbergs djurgård) klarade sig bäst, i samband med att de förvildades och fick springa förhållandevis fritt och själva söka sitt bete. ”Svinnet” i samband med sjötransporterna torde inte heller ha varit alldeles obetydligt.

ANNAN TAMREN? Utan tvivel har renar förts såväl till försäljning liksom på bete rutnom Mälardalen, på Södertörn och på Mälaröarna. Till detta avser vi återkomma!

Peter Ericson 4 augusti 2019

Gustav_Vasa_triumphs_3LAPPKIÄRRSlapponicahae_kuva Hannu Vallas 1998

Bilder: 1. ”Gustav Vasa triumferar i Västerås”. Fred J (Wikimedia Commons) – The original painting was soon lost. The image depicts a watercolor reproduction made 1722 by J. Wendelius, when the originals were still kept at Gripsholm castle. The watercolor reproductions are kept at the Royal library, Stockholm. 2. Ur en av de äldre djurgårdskartorna ca 1700 (RA). 3.  Schefferus 1673. 4. Korsholm. Finländska Museiverket: Byggda kulturmiljöer av riksintresse RKY Gamla Vasa och Korsholms kyrka, Vasa. Mustasaari kyrkas ruiner. Bild: MV/ RHO 41598 Fotograf: Hannu Vallas 1998.
5 (nedan). Utsnitt ur Olaus Magnus’ (Olaf Månssons) karta från 1540. 

OM 1540

 

STOCKHOLMS GRYNING i tio delar. 2. Helgeandsholmen – stockholmarna – ”nutiden” (1888)

Ur Nornan, Svensk kalender 1888

Helgeandsholmen.  (Del 2 av 2)

En bild från det gamla 
Stockholm. af Vilhelm Koersner. 

Med teckningar af V. Andrén. 



På Lilla Stockholmen, hvilken fortfarande lärer 
skiljas från Helgeandsholmen genom en smal., 
öfver-täckt kanal, uppförde riksdrotsen Per Brahe omkring 
1648 ett palats. Före århundradets slut kom palatset
i kronans ego och användes sedan till hvarjehanda
behof, såsom till hofstallmästareboställe och till lokaler
för kungl. biblioteket, riksarkivet,
vetenskapsakademien, borgrätten m. m. Det nedrefs på 1820-talet.
Utefter norra sidan af grefve Brahes hus gick den
s. k. gröna gången, der handeln med grönsaker var
koncentrerad. Nere vid stranden låg fatburen eller
hofvets tvättstuga.

De gamla träbroarne öfver Helgeandsholmen blefvo,
Oaktadt många och dyrbara reparationer, alltmera
bo-fälliga. Slutligen beslöt Stockholms stad 1781 att
ersätta dem med en brobyggnad af sten. Den nya
Norrbro blef dock icke färdig förr än i slutet af
Gustaf IV Adolfs regeringstid.

Efter nya Norrbros anläggning försvann den 
gamla bråten af slagtarehus, skoförsäljningslokaler m. m. 
samt fiskarehamnen från Barkareholmen. I
brohvalfven inrättades i stället fiskerier, som anslogos på lön
åt embets- och tjenstemän i handelskollegium, och
den nedanför bron belägna halfrundeln användes till
upplagsplats för fiskredskap, byggnadsvirke o. d.

NORNAN2

Först 1831 uppstod fråga om att förvandla den
osnygga halfrundeln till promenadplats och att i brohvalfven inreda kafé.
Följande år öppnades »Parterren vid nya bron» för
allmänheten. Den erhöll efter hand namnet
Strömparterren; det mera rojalistiska Josefinelund vann
icke stockholmarnes bifall.

Redan förut hade tanken att gifva 
den vestra,  större delen af Helgeandsholmen 
ett värdigt yttre  vaknat hos Stockholms borgerskap.
I glädjen öfver Norges förening med Sverige insamlades penningar 
till ännu en bro, af jern, från Norrmalm till staden öfver Helgeandsholmen. 
Meningen var att i samband med byggandet af denna bro kungliga stallet
och öfriga byggnader å Helgeandsholmen skulle rifvas, holmen planeras
och en monumental byggnad af ett eller annat slag der uppföras.
En deputation af borgerskapet uppvaktade Karl XIII och
erhöll hans tillstånd att få anlägga ifrågavarande
jernbro öfver strömmen.

Under Karl Johans regering tillkom en ny
byggnad å Helgeandsholmen, nemligen Bazaren. Den är
bygd på mark, som genom kungl. bref 1837
förklarats vara kronans egendom, och tillhör ett bolag. I
kontraktet mellan kronan och bolaget heter det, att
om i framtiden beslut i vederbörlig ordning fattas att
förändra Helgeandsholmen till en öppen plats genom
alla derå befintliga byggnaders borttagande, så eger
kronan eller Stockholms stad att inlösa
bazarbyggna-den mot godtgörande af anläggningskostnaden enligt
de i offentligt förvar befintliga räkningarna, och skall
likviden verkställas i silfver efter 1664 års myntfot.

Det ena årtiondet efter det andra har emellertid
gått, och alltjemt förblifver Helgeandsholmen i sitt
gamla skick, ett ständigt trätofrö mellan upphofsmän
till olika förslag i och för ordnandet af denna plats,
som både borde och kunde blifva vår hufvudstads
vackraste punkt. Holmens hela östra del fylles nu af 
en ganska egendomlig hopgyttring af byggnader af det 
mest olika utseende, men alla gamla och ruckliga. 
Tvättstugor och klappbryggor, gamla badhus med sina 
duschtorn samt uthus af diverse slag rada upp sig 
utefter stranden mellan plank och stengaflar. Sedan 
Vasabron anlades, har denna ’medaljens frånsida’ 
kommit bättre i dagen än någonsin. De gamla husens 
gårdar med alla sina märkvärdiga trapputbyggnader, 
sina spjelstaket, tvättkläder uthängda till torkning, 
tvätterskor och barnungar öfver allt, äro liksom allt 
förfallet tilldragande för artisten, — se våra teckningar —
och nog märker man, då man banat sig vä g in i denna
labyrint, der flertalet stockholmare aldrig satt sin fot,
att man befinner sig i hjertat af en gammal stad, på
en plats, dit den nya tiden med sin nivelleringslust
ännu ej hunnit. Vi ha nyligen sett ett förslag att
ordna Helgeandsholmen stranda på de dryga
kostnader ett förenadt riksdags- och riksbankspalats der-
städes skulle betinga, vi ha sedan sett ett ännu nyare
förslag till holmens afrödjande uppkomma, men intet
är ännu afgjordt, och Helgeandsholmen kommer
antagligen att länge förblifva det trätofrö den varit —
och förblifva i sitt gamla skräpiga skick midt i det
moderna Stockholms medelpunkt.

PE fetstilar

STOCKHOLMS GRYNING i tio delar. I. Helgeandsholmen och stockholmarna

Ur Nornan, Svensk kalender 1888

Helgeandsholmen.  (Del 1 av 2)

En bild från det gamla 
Stockholm. af Vilhelm Koersner. 

Med teckningar af V. Andrén. 

Helgeandsholmen betraktar
man i våra dagar
uteslutande ur estetisk och
politisk synpunkt; i forna
dagar såg man åter
platsen företrädesvis ur
mili-tärisk och merkantil.
Under medeltiden var
Helgeandsholmen befästad
och utgjorde Stockholms
bålverk mot fiender eller
upprorsmakare, som
nalkades norrifrån.

Egentligen är det  oriktigt att tala om Helgeandsholmen under medeltiden, 
ty på denna tid och långt senare lågo här tre små 
holmar, Stora och Lilla Stockholmen samt 
Barkare-holmen. Den förstnämda af dessa holmar erhöll tidigt 
namnet Helgeandsholmen af helgeandshuset, som der 
inrättades af den olycklige hertig Valdemar Magnusson.

Under århundradenas lopp hafva de tre holmarne
förenats och genom utfyllningar erhållit dubbelt så
stor areal mot förr.

Från Norrmalm ledde en träbro med vindbrygga
öfver till Barkareholmen, sOm genom en annan bro
förbands med Stora Stockholmen. Mellan denna och
staden upprätthölls förbindelsen genom tvenne broar,
af hvilka den ena gick rakt fram till Norreport å
nuvarande Mynttorget, och den andra, den s. k.
slagtar-husbron, gick på sned i sydostlig riktning till stranden
nedanför slottets östra sida.

De förnämsta institutionerna å Helgeandsholmen
voro under medeltiden helgeandshuset och badstugan.
Det förra utgjorde en egendomlig förening af
fattighus och herberge för resande. Här kunde dessa,
om de kommo för sent för att slippa in genom
stadsporten till Sjelfva staden, få rum för natten.
Badhuset — man ser att gamla badhuset på Norrbro har
höga anor — tillhörde Helgalekamens gille och var
en synnerligen inkomstbringande inrättning.

På Lilla Stockholmen lågo flere mälterier eller,
såsom de den tiden kallades, maltpörten.
Förmodligen användes Barkareholmen eller nuvarande
Strömparterren under medeltiden liksom under de följande
århundradena till hamn för sumpfiskare. Der låg ock
stadens slagtarehus, och skomakareembetet hade der
sin gemensamma försäljningslokal.

Rundt omkring holmen lågo kvarnar, och
kvarnhjulens brus hördes vida omkring.

Antagligen tillhörde alla holmarne Klara kloster
eller andra kyrkliga inrättningar och kommo jemte
helgeandshuset och badstugan genom Gustaf Vasas
reduktion under kronan. Hans efterträdare, framför
allt Kristina, skänkte emellertid bort ett stort antal
tomter åt enskilde.

Redan tidigt synes K. M:t och kronan hafva kom-
mit till insigt om Helgeandsholmens lämplighet såsom
plats för hofstallet. Ar 1615 omtalas jr. M:ts stall
pä Helgeandsholmen, I midten af 1600-talet flyttades
det emellertid för en kortare tid till Operans n. v. plats,
men år 1673 förlädes det åter till Helgeandsholmen.
Det nedbrann i grund 1696, men återuppfördes genast
efter ritning af grefve Tessin och ansågs under hela
förra århundradet och början af detta såsom en af
hufvudstadens prydligaste byggnader.

På Lilla Stockholmen, hvilken fortfarande lärer
skiljas från Helgeandsholmen genom en smal.,
öfver-täckt kanal, uppförde riksdrotsen Per Brahe omkring
1648 ett palats.

Helgeandsholmen

Tidplan: föreläsningar, guidning, kalendrar, Hanaholmen, Sundsvall etc …

NYTT och KOMMANDE / tidplan
Spännande projekt kring Saepmie Times – Southsaamihistory
VÄLKOMNA att deltaga och beställa!
 
B e s t ä l l :
GUIDNING Högakusten – aug
Forskning vattendomar, sedvana etc
Helsingforskalendern sep-okt
Sundsvallskalendern oktober-nov
Södermalmskalendern okt
 
FÖRELÄSNINGAR med Peter Ericson *** – stadsvandringar dito
 
25.8 Årstidsläger i XYZ, mest Medelpad med omnejd
Norra stadsberget Sundsvall (Danslogen), kl 18. ***
Arr: Medelpads Fornminnesförening.
 
[Aug: ev utomhusseminarier Sundsvall/Medelpad/Hälsingland- om intresse finns!]
 
1.9 Stadsvandring södra turen Stockholm.Boka: ABF Stockholm.
14.9 Stadsvandring norra turen. ABF.
FÖRANMÄLAN KRÄVS!
15.9 Hela Sápmis historia Norra stadsberget Sundsvqall (Danslogen), kl 18. *** Arr: Medelpads Fornminnesförening.
 
23.9 Kristinestad, Österbotten. Medborgarinstitutet (MI)
Samernas historia i Österbotten. ***
24.9 Kronoby, Ö-botten. MI. Detaljer kommer,. ***
26.9 Nanoq föreläsning om hela Sápmis historia, fokus öst. ***
3-5.10 Uteseminarier Helsingfors, eventuellt med omnejd.
Info kommer.
5.10 HANAHOLMEN (Esbo/Espoo) föreläsning Peter Ericson
Hela Sápmis historia, fokus öst. ***
Del av Nordiska folkfestivalen, föreläsningen äger rum på kvällen ca kl 19.
11.11 Kvarkens Båtmuseum, Malax, föreläsning om samernas historia i Österbotten ***
 

Södra Turen, samernas Stockholm … Välkomna i september!

Märk, hur vår samiska historia …

| Södra turen av Samernas Stockholmiana |
 Biljetter via ABF-Stockholm! Samling Hotell Malmen, framför entrén

Maria Magdalena – kyrka, kvinna, samisk legend, gärning, livsverk. Demokratins och syskonen Lindhagens födelsekvarter, Elsa Laulas Södra BB, Gustav III och Anders Fjellners föräldrar och Mariatorgets (Adolf Fredriks torg) tornerspel, Riddarfjärdens medeltid och en smula Bellmaniana. Tusen år på Åsön (Sÿndre Malm, 1288), 600 år av samisk Stockholmiana i en mycket späckad vandring.


Kring Södra Bantorgets 1850-tal, under tuffa tider startar vi och blickar fram amot samiska pionjärer och ett par av deras allra främsta samarbetspartners syskonen Lindhagen. Sveriges demokratis vagga ligger i de kvarter vi inleder i. Vi beger oss – via en hisnande tusenårsfärd över Fatbursparken – till Södra BB, där Elsa Laula genomgick sin barnmorskeutbildning 1904-05. Hur hon färdades från Klara Södra kyrkogata eller huruvida hon mest bodde på Ågrens pensionat vet vi ej; men gissar att hon gick dagligen till Wollmar Yxkullsgatan. Här pausar vi och fundera över bröderna Mommas lappländska verksamhet och ser hur området förändrats sedan 1670 och 1905. Och vad hände 1906, när tidskriften Dagny  vände Elsa Laula och de andra samerna ryggen?
Vi tar ett svep och en paus via Monteliusgatans berömda och pampiga vy över Riddarfjärden och jämför det medeltida Stockhom med dagens och ser var alla renar hölls. Efter att ha besett Maria Magdalenas adress vid andra huvudstadsbesöket 1866, avslutar vi med en smula Bellmania på Maria kyrkogårds ”Walk of Fame”. Klart vi letar upp Ulla Winblads viloställe, då guiden är gammal s k Bellmanian.

Bilder:
1. Södra Bantorget och forna Fatburssjön från Skaraborgsgatan på 1860-talet. 2. Första gången Södermalm nämns är 14 aug 1288. SDHK 1416 (RA). 3. Södra BB, där Elsa Laula examinerades till barnmorska i slutet av år 1905. 4. Frimärke med Elsa Laula och sydsamisk text (Design Astrid Båhl. Foto: Saemien Sijte). 5. Maria Magdalena Matsdotter, 1860-tal.

 

 

 

SÁPMI I FOKUS, historia! Välkomna – deltag, boka, bilda!

Saepmie Utbildning i Stormens Öga! Dekalog (10-av något) av spännande aktiviteter!


Vårt utbud, det som är klart idag 190412 till och med oktober

1. Stadsvandringar Sthlm. Premiär!

Säsongspremiär to 2 maj Mariatorget kl 12.30

Förhandsbetalning Swish 0724243922

(Swedbankkonto nedan, prisinfo repeteras i em)

Fredagen 10 maj Mariatorget, samling kl 11.00.
(finns även kortare och längre vandringar!)

2. Kurs Bollnäs etc
Samernas historia i hela Sápmi och i Hälsingland med omnejd,
datum och lokaler fastställer inom några dagar.
Erbjuder kurser på distans och ambulerande;:
Samernas historia, Sápmis historia och samernas organisationshistoria.
Specialle kurser för lärarstuderande finns.
Flera kurser riktar sig till samiska organisationer och förvaltningskommuner!
SMS först, ring sedan: 0729070058.

3. Föreläsning Njurunda 17 april
Samernas historia i Njurunda (inkl kort Sápmi-historik)

4. Skolföreläsningar plus handledning Helsingfors.
Nya datum 26 och 29 april i Stor-Helsingfors – ännu vakanta att boka för Er!
nbjudningar har gått ut till de svenska gymnasierna samt någon tiondeklass i Nylands län. Fler datum och skolor tillkommer. Har föreläst på Tölö och Lärkans gymnasier, fler på gång. Boka pronto: saepmieutbildning@gmail, tfn +46729070058 (texta med fördel först!)

Johan_Tirén-Samepojke_leker_med_sin_hund

 

5. De samiska historiedagarna.
Sámi History Days 3-5 okt i Helsingfors.

Tid och plats kommer.

6. Senare föreläsningar – troliga datum:

26 sep Jakobstad (Nanoq, dvs inte i staden), obekräftat 190412

24 okt Uppsala (Träffpunkten) kl 18-20

Flera orter och även tidigare datum tillkommer.
Förfrågningar ligger ute i hela Mälardalen, Gävle-Dala m fl distrikt.
Hade gärnat deltagit i Ume samiska vecka, men måste tacka nej till Jokkmokks marknad 2020,
då jag är bokad på Arbis i Helsingfors 5 feb 2020.

I skrivande stund ter det sig sannolikt med 1-2 föreläsningar mellan Värnern och örebo, trol Karlskoga
och sedan antagligen Kristinehamn eller Degerfors.

7. Konferens om regional kolonialism Jämtland,
datum och ort kommer!

8. Saepmie Times kommer ut i bokform, först som PDF.

9. Boken Bottniska samer växer fram.
Därpublikationer om olika regioner går att förhandsbeställa!

10. Ett etnologisk projekt med samer i fokus
startar i XYZ-län närmsta tiden,

VÄLKOMNA ATT BOKA OCH DELTA!
Anmälan generellt till: saepmieutbildning@gmail.com,
samma vid förfrågningar om samarbete etc
Förhandsbetalning Swish 0724243922
Swedbank privat 2240045340, clearing 84202

Peter Ericson
Saepmie utbildning
Enskild firma

Stadsvandra, smartare, billigare – i samernas fotspår 5-6-7 oktober!

Stadsvandra i samernas historiska Stockholm …
Återskapa 600 år av samisk närvaro kommande helg –
med Peter Ericson, historiker, föreläsare, forskare, författare

I samarbete med NBV-Stockholms län
fre 5 oktober kl. 15.00 – 18.00
lördag 6 okt kl.10.15 – 13.00 (e.m-tur inställd obs!)
sön 7 okt kl. 11.00 – 14.00

Start alla dagar Mariatorget, söder om Tors fiske.

  • Du Prenumerant på Saepmie Times! Du har rabatt:
    Din totala kosnad lördag är 90 kr, och fre/sönd 110 kr.

    NY AFFISCH HELA HELGEN

Maria i Stockholm 1866: ”som ett minne från 19:de seklets civilisation och till ewärdelig skam för myndigheternas slapphet”

Till ewärdelig skam för myndigheternas slapphet.
Om Maria M. Matsdotters (1835-1873) andra besök i Stockholm

”Från Lappland ingår återigen ett sorglig budskap genom den patriotiska Maria Mattsdotters i hufwudstaden warande beskyddarinnor, för hwilka hon omtalar att nybyggarne ej wilja upphöra att förfölja lapparne: de höra skogarne, tända eld på dem endast för att förstöra betet för renarne och hetsa hundar på boskapen, så att de arma djuren bli så skrämda, att de fly öfwer fjellen till ryska och norska lappmarkerna, hwarigenom de swenska förlora dem. —

När man tänker sig att så förfölja oskyldiga, redliga, fromma och wackra djur, hela familjens enda bergning och underhåll, ryser man att menniskan kan wara så elak, och detta för att ej wilja inhägna sin nyodling, då det finnes skog, utan heldre tänder eld på den och låter de brända stommarna (sic) stå qwar, som ett minne från 19:de seklets civilisation och till ewärdelig skam för myndigheternas slapphet” – Nu har den sjelfuppfostrade Maria under nybyggarnas grymma hotelser ånyo begifwit sig till Stockholm, för att af konung och folk begära skydd och frihet å sin fädernebygd.”

Nya Wermlandstidningen 5 dec

Not: Vi har senaste dygn hittat pastor Henri Roerichs adress under denna tid.

EPILOG: De hävdas att odlingsgränsen blev en följd av detta besök samtt det attt Maria därefter i samband med vinterbete i Härnösand fick träffa den väserbottniska landhövdingen Almqvist på genomresa. De frekventa kungamötena verkar också ha gett resulat.

Bilder: Maria, litografi av Slachter och Seedorff efter Lotten von dübens foografi. Via G von Düben (1870). fotografi av Stockholms Dagblad tillika pastor Henri Roerichs bostadshus 1866. På Clara Strandgata, numera Vasagatan.

Förslag: Rejäl minnesplakett över Elsa Laulas verk på Klara Södra Kyrkogata 13 B?

Inbjuder samiska och andra organisationer i hela Norden att vara med och uppvakta Stockholm stad att utanpå Copper Building – samt kanske på ett par andra platser – sätta en minnesplakett över Elsa Laula och de andra som framställde ”Inför lif eller död?”, startade och drev samernas första centralförbund samt den första samiska tidningen i Sverige! En sådan plakett skulle naturligtvis (kort) ta upp hela organisationsrörelsen samt möjligen Elsas mors och Torkel Tomassons fars besök till kungs 6 feb 1900.

Hör av Er! Epost saepmieforskning@gmail.com

Peter Ericson 15 september 2018

 


Elsa_Laula_Kristina_Laula_og_Maria_Laula

Foto-credits och källor i en senare bloggpost.
Nedre bilden föreställer Elsa med mor Kristina Josefina och syster Maria.