Historien om Saepmie, belyst av historikern Peter Ericson i höst. Boka till 15/8 till nedsatt pris!

FÖREDRAG. Historien om Saepmie, belyst av historiker Peter Ericson i höst. För skolor, för alla, för universitet. Om Saepmies faktiska utbredning, dess forna fria status. Den glömda medeltiden, om svenska sjösamer och samernas förbigångna men rika finländska historia. Boka nu, till 15/8 visst nedsatt pris.
Kan beställas i hela Norden,

”I Saepmies Tid –
Saepmie genom kolonisation och härjningar,
goda tider och självstyre, fördrivningar och utveckling.
Om hela Saepmie: Sunndal över Tana till Kola, Petersburg och Nyköping.”

En föreläsning 70-90 min (ni väljer) helkväll merd rejält tilltagen tid för diskussion och frågor. 8 000 SEK inkl moms men exkl resa aug-nov.

En något kortare version på 55 min inkl debatt av något hett samerelaterat ämne diskuteras med PE som moderator. Samma kostnad.

Versioner anpassade för högstadiet gymnasiet, folkhägskolor OCH universitet finns; samt engelsk version. I fallet med skolor mängdrabatt och gärna i stora aulor!
Mediakampanj inför föreläsningarna ingår i priset.

Bokas direkt av undertecknad.

En boka-tidigt-rabatt infaller fr o m Nu 21 juli och till och med 15 augusti 2018!

6 800 SEK

Föredraget/föreläsningen erbjudes hela hösten eller 1 aug – 31 dec 2018.

kola

Peter Ericson
Saepmie Föreläsning
Tfn 0729070058
+46729070058
saepmieforskning@gmail.com

Annonser

”Saepmies historia” (fokus processer 1200-, 1400, och 1700-talen), ”Samerna i Svealand. Sjösamer och andra” – Peter Ericson föreläser i Äppelbo

TVÅ föreläsningar med mig i Äppelbo.
Programmet härnedan.
 
1. 14.50 –  ca 16.00 Peter Ericson. Forskare, sakkunnig, bloggare.
”Saepmies historia i ny vy, nytt ljus, med nya fokus.
Belysning av kunskapsläget idag om perioden 500 – 2000.”
 
19.45 – 21.15 inkl frågor – Peter Ericson

”Samerna i Svealand, södra Norrland samt övriga sydliga områden. Från Vänern till Nyköping. Sjösamer och andra grupper”

HELA PROGRAMMET

 
13. 00 – Eskil Olsson. Saepmie Times.
”Samerna kring Äppelbo och Västerdalarna”
Del I. Fokus på samerna kring Äppelbo.
Kort paus
14.00 – Maria Björkroth. Dalarnas Museum
”Första året med Ohtsedidh”
Om Dalarnas Museums samiska projekt
Fikapaus
14.50 – Peter Ericson. Sakkunnig.
”Saepmies historia i ny vy, nytt ljus, med nya fokus.
Belysning av kunskapsläget idag om perioden 500 – 2000.”
 
——- Kvällsprogram ——
18.00 – Eskil Olsson. 
”Samerna kring Äppelbo och Västerdalarna”
Del II. Om samerna i Västerdalarna.
 
Fikapaus
19.45 – Peter Ericson
”Samerna i Svealand, södra Norrland samt övriga sydliga områden.
Från Vänern till Nyköping. Sjösamer och andra grupper”
 
MEDVERKANDE:
Eskil Olsson, lokalhistoriker, och i Saepmie Times-redaktionen
Maria Björkroth, Antikvarie Dalarnas Museum
Peter Ericson, sakkunnig historiker, föreläsare
 
Gör Din anmälan till saepmieforskning@gmail.com
eller saepmietimes@gmail.com
– och följ sedan betalningsanvisningarna på bilden!
 
Specialrabatt:

Sameby- och sameföreningsmedlem: 130 kr vuxen, 100 kr pensionär eller stud.

 

 

Foto på undertecknad:
Leif Weckström, Hufvudstadsbladet 7 feb 2018.
Övriga bilder: Maria Magdalena Matsdotter, bild daterad 1860-tal.
Anders Olsson, sockenlapp i Arbrå, ca 1870.

 INBJUDAN NBV etc

Om Samernas äldre historia i Södermanland: Kända samer i Sörmland med omnejd 1672-1737, samisk historia 1480-1737. Del I/? (fortsätter i Saepmie Times!)

Samer på mälaröar, söder om Mälaren och i arkipelagen. Vilka näringar hade dom? Det ser vi närmare på nåsta gång!

Österhaninge 1672 Sidonia, gammal samekvinna (eventuellt på Ornö?)
Färingsö 1683 ”Lappgúmman”
Botkyrka 1717 Pär Thomasson med Cecilia Andersdotter, nomadiserade oftast i Uppland-Gästrikland
Kjula 1720 (bild 1: ser ut att ha varit ett helt flyttlag) ”Lappens son Lars”
Torshälla 10 sep 1722 ”En lapp hústrú”
Kjula 1737 (bild 2) ”Lappgumman Lisa Andersdotter feb 1737

Utöver detta finns en lång rad lapp-namn i ytterskärgårdarna.
Bara några exempel (årtal först):
1480 Boo socken
1670 Tystberga (utanför Nyköping!)
1670 Ornö (Lappwijken m fl)

Under 1500- och tidiga 1600-talet transporterades kronan en massa renhjordar t ill bla Gripsholm samt till en del sörmländska och uppländska gods och slott.

Det finns stor anledning att undersöka denna spännande historia vidare!

KJULA 1720

Kjula 1737

 

(Värmlandssamen) ”hafuer wactat de Rennerna som alle först hitkommo efter Per Bullers Zedell” – Samer och renskötsel vid Värmlands Nykroppa kring år 1600. I. Ur Sign HC 1922-24.

Renskötsel vid Nykroppa. Den på 1580-talet anlagda kungsgården vid Nykroppa var belägen i en ganska oländig skogsmark, hvarest förut troligen blott obetydliga odlingar funnits vid den lilla, där tidigare befintliga bergsmanshyttan. Enligt vad som uppgifves (Gustaf Ekman: Ur Storforsverkens historia, s 28) lades därför under gården och kronobruket vissa, rätt långt från Nykroppa belägna öar och strandområden, hvilka troligen användes som betesmarker för den boskap, som i stora mängder behöfdes för proviantering för den tidvis ganska talrika brukspersonalen.
Emellertid synes man vid ett tillfälle också hafva gjort ett försök att till orten införa en djurart, som je haft högre anspråk på betesmarkernas bördighet än att de steniga skogsbackarna i trakten kunde förväntas fylla den, nämligen renen.
I kronobrukets räkenskaper för bruksåret 1603 (14 okt.1602-13 okt. 1603) upptages nämligen i ”mantalet” för andra veckan, således slutet af oktober, Oluf Rennewactare, hvilken dock snart är försvunnen och under fjärde veckan ersättes med en person, som benämnes Renäwactare, lapefinne. Denne redovisas till räkenskapsårets slut, utom för 27:de till 40:de veckorna, men upptages ej i räkenskaperna för följande år. Om den förstnämnde, som ibland kallas lappe Drenng, upplyses att han ”hafuer wactat de Rennerna som alle först hitkommo efter Per Bullers Zedell”, och att han i lön uppbruti 12 alnar vadmal, 12 alnar blaggarn och 3 par skor. Om lappefinnen säges, att han ”wactar Rennerne och eliesth här efter Dem wacta skall”. hans lön var densamma utom att 1 par skor utbytts mot 4 alnar vadmal.
Att det funnits en renhjord vid Nykroppa år 1603 kan sålunda tagas för avgjordt, men det är egendomligt att densamma ej blifvit upptagen i inventarielistan, och något spår af att hjorden skulle hafva afkastat kött eller hudar har ej kunnat anträffas. Detta är så mycket egendomligare, som kreaturen alltid redovisas mycket noggrant. —

Vår kommentar: Funderingarna går vidare i en del II. Som publiceras i Saepmie Times, tillsammans med en version av denna text

kroppakartagruvor
lyshuset

Ur ”Blad för bergshandteringens vänner”, sjuttonde bandet. Örebro Dagblads tryckeri, 1922-1924.

Källan tillsänt mig av en initierad lokalhistorisk förening. Tack!

1894. Betesrätt i Dalarna! ” — sydgränsen för lappens urgamla och hittills bibehållna område sträcker sig söder om Herjeådalen till Svärdsjö i stora Kopparbergs län — ” – Om 1894 års dom!

En frihetstida reservatstanke kan blir det som fäller avgörandet i Härjedalen?

Apropå Härjedalen, sedvana och rätt till renbete – se vad vi hittat!

Samerna vann ju Ljusnedalsmålet (i fallet med Farup som motpart förlorade han postumt), det är inte precis någon hemlighet.

Men vad de flesta nog ej vet, är att i det i domen utsägs explicit och ordagrant att betesrätten sträcker sig ned till Svärdsjö.

Det innebär naturligtvis att alla trakter mellan Ljusnedal och Svärdsjö vid detta tillfälle kan ses såsom sedvaneland.

Härutifrån givetvis en öppen fråga för jurister att tvista om huruvida detta gäller
fortfarande, men som regel har ju samerna förhindrats att utöva sina gamla rätt, vilket då ej ska belasta den rätten.

Sålunda rapporterades från avgörandet i högsta instans:

Lapparne segrade. Ett intressant utslag har
i dagarne fälts af k. m:t, säger Östersunds-P:n.
Det gäller lapparnes rätt
till renbete å Ljusnedals bruks område.
I tvisten mellan bruksegaren Farup och
lapparne afgjorde, som man vet, frågan 
till lapparnes nackdel både af häradsrätten
och af Svea hofrätt. Lapparne fortsatte
till k. m:t.

Johan_Tirén_-_Same_med_hund
I dessa sina besvär påvisade de mot Fa-
rups påstående och med stöd af sådana
auktoriteter som professorerna Sven Nilsson
A. E. Holmgren samt direktör Petter Hjortz,
att sydgränsen för lappens urgamla och 
hittills bibehålla område sträcker sig söder
om Herjeådalen till Svärdsjö i stora Kop-
parbergs län och att Ljusnedals bruks om-
råde för den renskötande lappens vistelse
från uråldriga tiden– . Afvittringen kom dock
och undanträngde lappen, hvars fordran att
få förblifva i sin häfdvunna rätt till renbete
afvisades dels derför, att kulturfolket an-
sågs behöfva betesdelarne för sina hemman,
dels emedan Ljusnedals bruks allmänning
uppgafs vara behöflig för främjande af
bruksrörelsen.
Med upphäfvande af underrätternas ut-
slag har nu k. m:t godkänt lapparnes an-
språk att på grund af sedvanerätt få med
sina renar uppehålla sig å de delar af Ljus-
nedals bruks egendom, som de och deras
förfäder af ålder besökt.  (PE framhävning)

Norra Skåne 1894-07-12 Avskrift: Eskil Olsson

VADAN JUST SVÄRDSJÖ?
Här må man gå tillbaka till tiden för de stora fördrivningarna av samer under kung Fredriks tid av år 1720-30; ca och att det då fastslogs av kungen tillika den lungsiktige landshövding Dankwardt ”at dom (samerna) i nåden må efterlåtas så blifwa qwar med deras rehndiúr úti de längst úp i dahlarna ofwan Fahlun belägne socknar, til och derstädes genom deras arbete och slögder sökia sit úppehälle”.

Fördrivningarna kom ju att leda fram till det för samerna fatala sockenlappssystemet; där tvångsbofastheten så småningom inträdde och indirekt kom att leda till massdöd genom den nittioprocentiga spädbarnsdödligheten som följde.

En slags tidig reservatsidé om Svärdsjö; som väl ter sig som en kompromissvariant med det envetna lappmarksbegreppet. Ännu vid denna tid hade man inte tillgång till ens tillnärmelsevis geometrisk rimliga eller skalenliga kartor över de glesbefolkade områdena.

Sverige låg i spillror; ryssen hade härjat. Kung ”Friedrich”:s svåger, Karl XII var död, enligt Lauritz Weibull låg kungen bakom. Och nu skulle samernas drivas norrut.

Men kanske är det en Historiens ironi att just Fredrik I, den vage kungen som aldrig lärde sig svenska och som mest är känd för att jaga björn, massakrera dalkarlar (149 st 22 juni 1743 och några fler senare) och fördriva samer – att just han kanske blir markägarnas i Härjedalen ‘Waterloo’.

NOT: Det finns betydligt flera och senare belägg för vinterbetesrätt i dessa sydligare områden. Liksom äldre. Under perioden 1660-1920 ca synes närmast inga tvivel ha funnits på den gamla sedvanan. Vi har inte minst en tät, regional, samisk historia med åtskilliga uppgifter om småskalig renskötsel.
Detta dokument ovan med domen från 1894 stärker kraftfullt bevisningen för denna sedvana.

Peter Ericson, historiker, redaktör, föreläsare
Sakkunnig i Härjedalenmålet (samt förr Nordmalingsmålet, Rätanmålet etc)

19 februari 2018

TIREN jamt

Boka föreläsningar om samernas / nordisk historia 2017/18: ”Saepmie [Sápmi/Sábme/Säämi/Sääʹmjânnam] – Om ett embryo till en samisk stat 800 – 1500 e.Kr” etc

Boka föreläsningar om samernas / nordisk historia 2017/18

Titlar med samisk historia

Kustskogssamer, sjösamer – och sockenlappar? Samiska näringar i arkiven 1600-1900 (från i vår)

Sigrid & Anna – sockenlappsdöttrarna från Njutånger som kom att resa till slott och herresäten i North Durham och Northumberland sommaren 1786.

Samernas organisationshistoria – mest om kvinnnorna (arbetstitel)

Om Ångermanna lappmark (dito)

Saepmie [Sápmi/Sábme/Säämi/Sääʹmjânnam] – Om ett embryo till en samisk stat 800 – 1500 e.Kr

A N N A T

KURSER I VÅR, avancerad samisk historia och arkeologi/kulturmiljövård!

I Västernorrland, inbjudan november; anmälan dec och senaste betalning i januari!
Mer info senare!ÖVRIGA föreläsningstitlar

Norra Nordens politiska historia planeras till våren 2018,

liksom en föreläsning om övergången mellan Karl XII och Fredrik I och frågan om vem som mördade K XII
Därtill kan det bli en föreläsning om Kolonisationens historia i Sápmi.
Men SIGRID & ANNA är vinterns huvudföreläsning!

Den tar också upp etniska rensningar och sambandet mellan de olika samiska näringar och samer i de olika landskapen i södra Norrland och s k Mellansverige.

Boka här: saepmieforskning@gmail.com
Tfn 0729070058, sms först

Sabme

OHTSEDIDH seminarium Västmanlands läns museum 27 sep kl 10-17. Program!

SEMINARIUM

27 september, kl. 10.00-17.00

Västmanlands läns museum

Västerås

Sedan lång tid har det funnits en samisk befolkning i Dalarna, Gävleborgs och Västmanlands län. I arkiv och i folktradition framskymtar en grupp människor som lever lite vid sidan av, men ändå i symbios med, det omgivande samhället. Trots att källorna är många vet vi väldigt lite om den samiska kulturhistorien i regionen.

För att uppmärksamma de samiska kulturyttringarna skapades projektet Ohtsedidh. Projektet är ett samarbete mellan de tre länsmuseerna i Dalarna, Gävleborg och Västmanland samt Gaaltije, Sydsamisk kulturcentrum.

Till seminariet i Västerås har vi bjudit in forskare och sakkunniga i ämnet och alla är välkomna att deltaga under dagen. Ingen föranmälan krävs och seminariet är gratis. Dock är antalet platser begränsade.

9.30-10.00 KAFFE
10.00-10.20 Välkomna Carl-Magnus Gagge, Västmanlands läns museum och Joakim Wehlin, Dalarnas museum
10.20-10.50 En mellansvensk samisk befolkning under 1700-1800-tal. En bakgrund. Ingvar Svanberg, Uppsala universitet
10.50-11.20 Samer i syd. Ett arkeologiskt perspektiv Inger Zachrisson, tidigare Statens historiska museum
11.20-11.50 Tjoevkemåjhtoe vs. Saepmie Times. Om norrhälsinge- och medelpadskustsamerna och viss annan samisk historia 1277-1877 Peter Ericson, Firman Saepmie föreläsningar forskning undervisning
11.50-13.00 LUNCH
13.00-13.30 Sydsamer Ewa Ljungdahl, Gaaltije Sydsamiskt kulturcentrum
13.30-14.00 Samer utanför Gävle på 1700-talet – kringströvande och förirrade? Lars Gunnar Larsson, Uppsala universitet
14.00-14.30 Skogssamer vid Barkensjöarna och Norbergs socken Jouni Tervalampi, tervalampi-arkfoto.blogspot.se
14.30-15.00 KAFFE
15.30-16.00 Undersökning av sockenlappboställe i Järvsö Maria Björck och Bo Ulfhielm, Länsmuseet Gävleborg
16.00-16.30 Spåren från historien som aldrig skrivits Gunilla Larsson, Uppsala universitet
16.30-17.00 Avslutande diskussion Joakim Wehlin

Kontakt: Joakim Wehlin, joakim.wehlin@dalarnasmuseum.se

Våra (bloggens) bilder: Wallander 1865, Folkmarknad Västmanland.
Sidonia 1672: 1672. den 11 Feb. En gammal Lappakäring (begrofz). Sidonia wid nampn 

Österhaninge CI:1 (1665-1717) Bild 115 (AID: v94879.b115, NAD: SE/SSA/1595)

Ölme, Värmland, 1637 och 2016

En sommardag, innan drottning Kristinas regeringstid under Axel Oxenstierna.

Ett sommarflyttlag med sydliga skogssamer rastar en del av hjorden på läsidan av Ölme prästgård. 59 m.ö.h är åsen, och sista betesplatsen före höglandet närmast Vänern; Liksåsen, med hyfsat bete.
En femtonårig ortsbo,  Per Månsson, passerar gruppen, antecknar senare i dagboken sin, 5 juli 1637:

Och tå iagh kom til Lixååsen mötte migh någre lappefinnor, som förde medh sig 7 styckon reenar.

Ur Diarium Gyllenianum, 1622-1667. Petrus Magnus Gyllenius’ (Per Månsson) dagbok.

Detta område ligger idag i Kristinehamns kommun.

Vi är ganska långt ned. Även i Dalsland finns – ännu overifierade obs detta – uppgifter om samer på 1600-talet. Liknande i Västergötland. Ölme ligger NV Kristinehamn.
Ett Renhultsfallet ligger nära Ölme kyrka. Kan möjligen vara av intresse.

”Genom seklen de ropa” – Åtta syskon som dog. Sockenlappens döttrar på slottet. Tidning i augusti. Föreläser sep-okt.

….. de samiska systrarna Anna Jönsdotter och Sigrid Jönsdotter, sockenlappens barn. Låt vara att det är halvannat sekel, dvs kring etthundrafemtio år sedan som dessa kvinnor föddes.

SAMETJEJERNA

Slottet de kom till var Ravensworth, 1786-87, de stannade i sju månader och tycks ha funnit sig ganska väl där-

Sigrids och Annas rötter har jag sökt, funnit i ganska hög grad och en hel del av dem – och arbetet fortgår.

Men redan vet jag så mycket, att jag skriver på en berättelse, och kan redan nu erbjuda detta som ”topptitel” på höstens föreläsningar.
I själv verket kommer det att finnas åtminstone tre olika titlar som baserar sig på dessa händelser.

Kvinnohistoria, genushistoria – äventyrs- och kolonisationshistoria.
Och en tragisk historia om tuffa villkor, åtta syskon som dog.

Missa inte detta.

I nya tidningen …..

Som får sitt namn offentliggjort om  e n  timme …………

Eller – alltså – i mina föreläsningar!
Bokas nu, snarast, i juli eller senast början av augusti – och utförs i
september och oktober i första hand.
En ny turné kan komma att äga rum i januari-februari 2018.

 

  1. Siljan från Vidablick i Rättvik, verk av Holger Ellgaard, Creative Commons.
    2. Målning i Delsbo som jag fick foto av den 11 november 2015.

Peter Ericson
5 juli 2017