Tvåtusen samiska år på två timmar

Trolldomsprocesser; Forna utbredningen i söder; renskötselns ålder; urminneshävd; näringar som bedrivits och hur har man levt och nomadiserat. Glimtar ur arkeologiska undersökningar samt ur sedvanemål

Bernt Ove Viklund och undertecknad Peter Ericson föreläser 1-3 ggr på 1-2 dagar.
Även skolor kan komma i fråga! Hör av er för offert!
retepnoscire@hotmail.com

Vi levandegör samernas historia i hela Saepmie; men denna gång fokus på landskapen Västerbotten, södra Lappland, Ångermanland, Medelpad, Jämtland, Härjedalen, Dalarna, Hälsinglland, Gästrikland, Värmland, Närke, Västmanland, Uppland, Sörmland

heikki-foto

Våra exakta föredragstitlar kommer lite senare (kring 28 dec)!

Boka oss, bästa pris om du bokar före 5 januari.
Föreläsningarna bör ske mellan mars och maj.

TVÅ späckade timmar av mestadels glömd samisk historia!

——————— —————— Peter Ericson 21 dec 2016

pepepe bov
Foton: Jörgen Heikki, SR/Sameradion; C Grubbegårdh-Gottberg; Sollefteå Museum

”Mellansverige” och samernas glömda historia upp mot ytan!

”Mellansverige” vaknar. Har nu två föreläsningsdatum preliminärklara i Örebro och Västmanlands län samt ett på gång i Västerdalarna (och ett jobb nyligen gjort i Värmland): fyra län –  eller iallafall delar av dessa län … –  har alltså på kort tid besinnat sin samiska historia; förkastad och förträngd, dels efter trolldomsprocesser 1626-33, dels efter förvisningarna 1646, 1648, 1652, 1720-23, 1725-26, 1729-30 osv.
 
Mr Sunna och Mr Brouwer med MAADTOE är mycket att tacka för detta!
Andra konstnärer tillkommer  i denna process.

Närke och Värmlands län 1625-1639, 1654-1779: basics

Närkes och Värmlands län var ett län i Sverige som existerade åren 16251639 och åter 16541779. Under den första perioden ingick även Dalsland samt Västmanlandsdelen av nuvarande Örebro län, med undantag av Fellingsbro härad. Under den andra tidsperioden ingick Närke, Värmland och de delar av Västmanland som alltjämt tillhör Örebro län[1].

Det delades 1779 upp i Örebro län och Värmlands län.

kommunkarta1952_orebro

narkevarmlandslan_1779

Not: Länsbildningen ifråga tycks ha äldre rötter i medeltida förläningssystem.

Källor på bilder på begäran eller införes senare.

Sydsamernas historiska utbredningsområde i Sverige, landskaps- och länsvis genomgång

Utifrån 2016 års kunskapsläge.
HISTORISKA SAEPMIE
sträcker sig över landskapen Lappland – Västerbotten – Ångermanland – Jämtland – Härjedalen – hela Dalarna – Värmland – Västmanland – Medelpad – Hälsingland – Gästrikland – delar av Närke – Södermanland – Uppland.

Västergötland och Östergötland liksom Dalsland har nämnts; men kan ej anses vara vedertaget. Närke är inte heller självklart i uppräkningen.
Umesamiska området räknas traditionellt vanligen in i det sydsamiska.

Länsmässigt handlar det om Västerbotten (inkl del av Norrbotten), Västernorrland, Jämtlands län, Gävleborg, Dalarna, Värmlands, Örebro län, Västmanlands, Upplands län, Stockholms län, Södermanlands län.
Historiskt figurerar en lång rad olika länskonstellationer såsom t ex Trundhjems län, Härnösands län inkl nuvarande landskapet Jämtland, Hudiksvalls län, Närkes och Värmlands län osv.

Kartbilden visar lite hur det sett ut i äldre tider, medeltid, uppger källans skapare.


Länk till kartans skapares sida: Björn Espell, Frösön
http://www.espell.se/saga/karta_medeltid.html

Nota Bene, New: GUIDING TO BE OFFERED – SAAMI AND OTHER CULTURAL ENVIRONMENTS

UPDATE 2016-06-12: Offering Off June-Aug 2016!

This guiding offering almost entirely off during summer 2016, due to full schedule for undersigned.
Welcome back in 2017 (possibly September 2016, if you are willing to pay me good!)

In June, early July and August, plus parts of September I will offer guided tours
in counties or landscapes/shires of

HÄLSINGLAND *
MEDELPAD ***
ÅNGERMANLAND ***
GÄSTRIKLAND *
JÄMTLAND ***
STOCKHOLM *
VÄSTMANLAND *

*** = Special Saami features, in a wide range
* = A few Saami environments included or possible

Areas High Coast Ådalen Valley Indalen Valley
Dellen meteorite lakes
Bergslagen Stockholm Alternative and Saami-connected history
Southern Saepmie, mainly coastal areas.
I can  connect you with tourist-aiming Saami grouups

By car, feet, bike, train.

Single hours and packet of days or even weeks to be offered.

FIRST: Borgberget, Stensätter; close to Angsta W of Bollsta. Ådalen Valley.
SECOND: Dellen Lakes told to dwell sea monsters …
https://thecloakedhedgehog.wordpress.com/2012/08/15/the-helsingia-lake-monsters/
Both places with rich Saami history around, of which I am telling you lots!
And we could go see sppme oof the most interesting cultural environmeents!



HIGH COAST: Stortorget, Häggvik, parish Nordingå, Angaria = Ångermanland
Close to famous Mannaminne and my maternal grandmothers parish Nordingrå.
Also oftenly frequented by Mountain Saamis reindeer herds and formerly by Sea Saamis.
Photo: Milly Lundstedt http://www2.hogakusten.com/en/to-do/a113556/stortorget-haggvik/showdetails

These concepts will be featured detailed later, and with various feed included

Feel free to contact me!

Peter Ericson

Helt kort om svealandssamerna från Höljes över Ölme, Dingtuna till Nynäshamn-Nyköping

Brief English summary at the end, On Central Scandinavian/Nordic Saamis.

Till skillnad från materialet i Värmland och Västmanland, är det jag hittills skrivit om Roslagens samiska historia till stor del en hypotes, som ännu kräver sitt beläggande.
Idén om att samernas historia sträcker sig dit, baserar sig till stor del på toponymier, dvs terrängnamn, ortnamn. Därtill finns de åldrande samekvinnor vi sett i Österhaninge 1672 och Färentuna 1683. Utöver detta, är sedan länge nomadiserande upplandssamer kända från trakterna kring Enköping och österut – samt det faktum att dessa utsträckte sina flyttningar till t ex Botkyrka. Vi har också funnit en samling samer under tidigt 1700-talet i nuvarande Eskilstuna kommun – och sedan förr visste vi om att samer frekventerade Dingtuna 1643 och frånsett nordliga samer och statliga samiska renskötare 1626 respektive 1571 – övriga Västmanland, Närke och Värmland  senast från 1617 (av vilket matterial Petrus Magnus Gyllennii redogörelse från 5 juli 1637 fortfarande står ur, se Värmland här på bloggen).
Och allt för många terrängnamn i Roslagen på lapp– syns i kluster för att det ska vara en slump. Här vill jag främst nämna Häverö och Björkö-Arholma samt Forsmark (med Lappbacken etc) i norr; Boo med Värmdö i mitten – samt Ornö med Österhaninge; Sorunda och Tystberga i Nynäshamn respektive Nyköping i söder. Notera även Mälaröarna, vilka kan ha utgjort en del av en vinterväg mellan Bergslagen och södra Roslagen/Sörmland.
Återkommer när jag hittat fler beständiga fynd.

Summerar: Jag höll precis på en en summering i avsnitt om kunskapslöget kring  samerna i Svealand; när insikten om möjligheten av en roslagssamisk förekomst slog till. Till den ska jag be att få återkomma! Förhoppningsvis ganska snart.

In English, update: While summarizing the current existing knowledge of the Saami history of Svealand or Central Scandinacia/European and partly Russian Nordic (I do, indeed, fous on Sweden); I got sruck by the insight of the possibility there might have been a Saami history in Roslagen or Stockholm County coastal area and Archipelago!
This is so far based upon a rich variety of toponymia, locally clustered; and some early findings in church records of Botkyrka; Färentuna
I also want to remind about the Mälaröarna Islands in Lake Mälaren. Same pattern might be observed there. This might have been the winterways between Southern Södermanland and Västmanland. When more findings are noticed, I will update again!
And I will return – hopefully soon –  to the summary of Svealand and its undeniable Saami history!

Map: http://www.blido.info/nyheter

Vad betyder Sidonia? Om den sjösamiska (?) kvinnan vintern 1672 och fler roslagsfynd

…samt av senaste fynden eller indikationerna i Nyköping och Norrtälje kommuner.
ROSLAGEN: Fynden i Tystberga; Häverö samt Österhaninge/Ornö ( m f) socknar.

Eller samer förmodat baserade i Stockholms ytterskärgård, i Östersjön.
Hennes dopnamn har satt igång funderingsmaskineriet.
11 februari 1672.
En gammal Lappkäring (begrofz). Sidonia wid nampn
I Österhaninge socken, dagens Haninge kommun. Kanske från Ornö?

Österhaninge CI:1 (1665-1717) Bild 115 (AID: v94879.b115, NAD: SE/SSA/1595)

Senaste fynd eller indikationer:

Lappgrufvan, i Häverö sn; med de omgivande terrängnamnen
Lappskogen. Lappgrufvan skrivs 1601 och åter 1640.

Fler och liknande explicita lapp-terrängnamn i Tysteberga socken,, idag inom Nyköpings komnun

Samt Sidonia i Österhaninge 1672,  och hennes sannolikt bibliskt inspirerade namn
Valt av en grupp samer aktiva under 1500-talet.
http://www.ancient.eu/sidon/  (i t ex Lukas 4: 26)


”Lappgruvan antas vara upptagen 1601 av Hans Proberaren, föreståndare vid Ortala bruk (Studiecirkel Kuggwassengen etc). Nya Lappgruvan upptogs 1727. En stånggång byggdes 1780 för att kunna länspumpa gruvan. Den drevs av en vattenkonst vid Bredsund. Vid vattendraget söder om Bredsundsviken finns rester efter denna.” (källa nedan)
Herräng, Häverö sn, Norrtälje kn, Upppland, Stockholms län.

Karta från 1640.

Var dom sjösamer?
Forskningen går vidare:

Och vad betyder namnet? Jo, det härrör från grekiska och betyder ”fiske”.
Fiskerskan………………………………………..

Samernas historia i Roslagen skymtar. I. År 1488-1672, öar och kärr

Sjösamer, ursprungliga.. ?
Indikationer om samer i och kring Roslagen år 1488-1672, Stockholms ytterskärgård

egl2 Österhaninge socken (sn.), Sörmland i Stockholms län:

1672. den 11 Feb. En gammal Lappkäring (begrofz). Sidonia wid nampn 

Österhaninge CI:1 (1665-1717) Bild 115 (AID: v94879.b115, NAD: SE/SSA/1595)

Vad är det här för människor? Är det finska samer? Är det sjösamer?
Det mesta pekar på ett havsburet folk. kanske finns det kopplingar mellan de havsburna sjösamerna och de landbaserade småskaliga skogssamerna.
Hoppas på arkeologernas och antropologernas hjälp här.

Vi har nu i sökandet nått ner till Sorunda, Nynäshamn. Det är – av vad vi vet idag – det sydligaste som samer med en ursprunglig näring rört sig.

Jag tycker mig se tre olika system: ett  de yttre öarna, ett i de inre och större samt ett fastlandsbaserat. I övrigt vågar jag ej yttra mig mer ingående ännu.

Sökandet fortsätter

LPKÄRR
Boo sn, Nacka kommun; tidigare Värmdö sn.

LappwijkenBjörkö-Arholma församling, fordom i Vätö sn.
Fjärran ögrupp i Norrtälje kommun (kn).
Källa från 1670: ”Lapp wijken”.

ÖH

Österhaninge församlings äldstta ministerialbok, 1665-1717.
Sidonia skulle kunna ha  varit aktiv ute på Ornö? Sökandet fortfar.

egl


   O. J. Hagelstam 1806

Från Botkyrka september 1717 över Uppland-Västmanland-Ljusdal 1652 till Arjeplog 1937

Vårliga upptäckter om Värmland, Sörmland, Uppland, Västmanland, Hälsingland, Härjedalen och Norrbotten samt Medelpad.

Denna vecka har jag börjat gå igenom mer udda handlingar samt mantalslängder och jordeböcker och annar judiciellt materiallt i Härjedalen-Jämtland. Det senare ska jag be att få återkomma till. Till stor nytta har Kyrkans räkenskaper varit på olika håll.
Här ett axplock av de tre veckornas fynd:

Samer i SVEALAND är ett begrepp! Det är mer av en syntes.

Utländska medborgare (inklusive samer?) arresterades i Ljusdal 1620-30.
Gränsen till Konungariket Danmark-Norge gick ju ca Kårböle.

Fördrivningarna 1652 omfattade även samer i Härjedalen, oklat vilka kategorier.
Sannolikt renlösa.

Samer fanns i Ljusdal 1651-52 och utbytte synes ha skett mellan bofasta  och samer senast tidigt på 1700-talet.

I Enåker, Uppland (Västmanlands län), fanns ett nomadiseringssystem som kan ha gått över Mälaröarna. År 1733 synes en samisk samling med klart östlig prägel där. Cecilia Andersdotter bör vara hon som är i Botkyrka 1717. Wenich Ersson, vars spår jag ånyo korsar, tycks efter ungdomens mer vittfarna flyttningar och statens övergrepp 1729 ha upptagit en mer lokal nomadiseringssystem runt dagens Sala och Enköping.

Elva flyttvägar för samer i Möklinta, Västmanland; hängde ihop med nyssnämnda.
År 1652 förekommer samer i socknen: samiska kvinnan Kerstin Pedersdotter dör 31 jan, maken hette Mons. Ett annat fynd från 1726 stärker banden mellan Hälsinglands och Västmanlands samer ytterligare.

1889-90 pågick tvångsförflyttningar av karesuandosamer, de flesta hamnade runt dagens Kiruna. Fler sådana s k dislokationer äger även rum efter år 1922.

Det verkar gå en gräns mellan terrängnamn på lapp– och inte ungefär mitt i Värmland.
Det kan också handla om en språkgräns. Finnskogen heter ju i alla tradition samma sak även innan finnarna kommer.

Från informanter i Ljusdal:
– Vinterflyttningar skedde förbi Hasselasjön. Det var härjedalingar som flyttade till Sundsvall. Här gick också fattiga samer till Vade, Bergsjö (minnesbanken, Jämtlands läns museum).
– Ytterhogdal; Letsbo och Ramsjö synes ha urminneshävd
– En lång rad fina tips kring Ljusdal och Järvsö kom också den 2 april

Konklusionen och insikten om att Vemdalen synes ha haft urminneshävd 1810-1933 ska också läggas på de senaste tre veckornas konto.

Påminner även om en lång rad statliga övergrepp i norr på 1930-talet. Det handlar om mass-nedslakting av renhjordarna i Norrbottens södra lappmark. Detta är ingen nyhet; men väl värt att påminna om.

Källor på begäran. Det kommer mer om allt detta i andra former.

 Botkyrka kyrka i oktober 2012.

Botkyrka kyrka. Här har författaren varit på bröllop, minsann!
Här förrättades begravning av ett samiskt barn september 1717.
Det var Jöns Thomasson och Cecilia Andersdotter. Namnet på barnet –
en stackars liten som dör bara ett halvt år gammal – anges inte,
men dopbevis ska ha medförts från pastor i Nora, rimligen Upplands Nora.
Ska reda ut detta. http://aforum.genealogi.se/discus/messages/83800/249996.html?1176284232

Svealand – gammalt samiskt kärnområde? (i)

Historien om Svealands samer är historien om fördrivning, etnisk rensning och statlig centraldirigering. Autonoma jakt- och fångstgrupper med småskalig renskötsel rörde sig i hela området under 1600-, 1700- och lejonparten av 1800-talet; möjligen ända från medeltiden i Uppland – mot detta pekar bland annat den samiska väskbygeln från 1000-1100-talet som hittats i Uppsala samt det träbeläte kallat Mjölnarbogubben i Faluns utskogar, daterat till 1500-talet. Tidigt på 1600-talet noteras samer i östra Värmland, Grythyttan, Närke, södra Dalarna, norra Västmanland, Västerås och Dingtuna. Men också i Östergötland samt sedermera (tidigt 1700-tal) i minst tre sörmländska socknar. Uppland bör i synnerhet utforskas närmare.
Dalsland och Västergötland nämns också ibland som samiska områden; men där saknas ännu belägg. Kristinehamn ser tidigt välbesökt ut. Hoppas kunna återkomma till detta.
Redan i 1570-talets början forslar kungamakten stora renhopar till Mälaröarna med Svartsjö slott på Färingsö och Västerås slott, sannolikt också till Gripsholm.

 Bild: http://www.sjofartsverket.se/sv/Sjofart/Lotsning/Lotsomraden/Vanerns-sjotrafikomrade/Rutter/Hamnar-i-Vanern/