HEMBYGDSFÖRENING? KULTURFÖRENINGAR.. ! Till sommarens evenemang! (justerad prislista)

Spelmansstämmor! Sameföreningar! Festivaler! ”Samedagar”!
Jag kommer till er och föreläser om samernas historia
och samernas forna utbredning….. till Vänern, Vättern och södra Norge och hela Finland!

Hör av er å det snaraste!
Tfn 0729070058
mejl retepnoscire@hotmail.com
https://www.facebook.com/profile.php?id=100009534637279
Prislista nedan!

OBS Social prissättning = billigare för ideella föreningar

Jag erbjuder också paket med kurser, som lämpligen anordnas i lag med flera arrangörer. Här ingår kvällsföreläsning, dagkurs och dagföreläsningar i skolaulor – under ett par intensiva dygn kan vi nå uppemot 4-500 invånare i din kommun.

Peter Ericson
Historiker
Sakkunnig i diverse sedvanemål
Arbetar med samtliga norrländska länsmuseer
och med ett tiotal samebyar

SouthSaamiHistory
Enskild firma

 

FATMOMAKKEGrupporträtt av samer i Fatmomakke.
Nr 3: Ol- Jons Maria.
Nr 5: Axel Lars Lisa.
Nr 11: Sjul Jons Lisa.
Nr 12: Gunilla Gorik gift med
Sivert Gorik. Foto Vilhelmina fotoarkiv
Bild via https://henriksfjall.wordpress.com/museet/tvangsforflyttningen-av-samer/

PRISLISTA för ideella föreningar i sommar utan bilder

Kortare, intensiv och mustig föreläsning utan bilder, utomhus eller inomhus

JUNI
Föreläsning 45-60 min exkl frågor 80-100 min total ………  2 800 SEK
Föreläsning 25-40 min exkl frågor 40-55 min total ………   2 400 SEK

JULI
Föreläsning 45-60 min exkl frågor 80-100 min total ………  2 960 SEK
Föreläsning 25-40 min exkl frågor 40-55 min total ………   2 740 SEK

AUG
Föreläsning
Föreläsning 45-60 min exkl frågor 80-100 min total ………  3 400 SEK
Föreläsning 25-40 min exkl frågor 40-55 min total ………   2 840 SEK

Med bilder, Power Point:

Ordinarie pris annars (sep-april):  8 200 SEK exkl moms, Ordinarie för förening 4 200 SEK exkl moms.

JUNI
Föreläsning 45-70 min exkl frågor 80-100 min total ………  3 200 SEK
Föreläsning 20-30 min exkl frågor 40-55 min total ………   2 800 SEK

JULI
Föreläsning 45-70 min exkl frågor 80-100 min total ………  3 400 SEK
Föreläsning 20-30 min exkl frågor 40-55 min total ………   3 160 SEK

AUG
Föreläsning
Föreläsning 45-70 min exkl frågor 80-100 min total ………  4 100 SEK
Föreläsning 20-30 min exkl frågor 40-55 min total ………   3 740 SEK

Kurspaket v 24 (början eller slutet!) aug 7 900 – 9 800 SEK

Logi och milavgift kan tillkomma, samt moms med 25% tillkommer alltid.

!!Fin-4 PE MORA

 

Saamis @ 62′-ett Interreg-projekt: MEDAKTÖRER och FINANSIÄRER sökes

MEDAKTÖRER och FINANSIÄRER sökes i Sogn of Fjordane, Möre og Romsdal, Oppland, Hedmark; Jämtland, Härjedalen, Dalarna, Hälsingland och Medelpad. I Norge och Sverige! Södra Saepmie! På kartbilden framgår vilka län som är berättigade till medfinaniering.

Om SOUTHERN SAAMIS @ 62′ Projektet ska stå på fyra ben: (1) Forskning kring samerna runt 62:a breddgraden – inte minst näringarna hos de gamla skogs-, kust- och fiskesamerna samt s k sockenlapparna och de egendomslösa, (2) Samverkansdelprojekt över gränsen, dels täta, gränslösa möten i form av ambulerande symposier (i ett andra projekt-år kan dessa symposier utvidgas till Finland, Karelen och Ryssland), (3) Koppling till markrättigheter och sedvana och utredningar kring detta, (4) Koppling till den simultant pågående Sanningskommissionen om tidigare begångna övergrepp. Informationsprojekt med tillgängliggörande av kunskapen stäms av löpande i delmål och delprojekt. Projektet tänks två- eller treårigt.
I mån av tid – dvs att projektet hinner komma igång –  kan även konstruktiva arbeten till Svensk-norska renbeteskonventionen komma ifråga.

Utgångspunkten idag, 16 april, är att vi börjar med en förstudie.
Anmäl vänligen ert intresse idag till Astrid Kalvemo eller undertecknad!

https://www.facebook.com/profile.php?id=100009534637279 (min yrkesfacebook)
Kartbild_Interreg_Sverige_Norge_2014_2020

Finnish Forest Saami medieval distribution and toponymia i Coastal Finland (in Swedish, will translate!)

TEXT: Språkkontakter och ortnamn
av Gunnar Nybond
to a large extent based on Åkerblom:
”Fil.dr, sedermera professor Bror Åkerblom, gav redan 1945 ut en skrift på 67 sidor med titeln Lapp-namnen i Finland (Särtryck ur Folkmåls- studier XI). I skriften redogör han ingående för lappnamnens uppkomst och utbredning”

Lappnamn

Här frestas man framställa ett spörsmål, som kanske öppnar ett ännu vidare perspektiv på frågan om finskt och svenskt i våra trakter i forntiden. Kan möjligen benämningen lappar och finnar i en avlägsen tid här ha haft samma betydelse och avsett samma folkgrupp? Vi kan ju uppvisa flera namn, som tyder på lappars närvaro i sydligaste Österbotten under en tid, som måste förläggas 600-700 år tillbaka i tiden. Namnet Lappfjärd är ju allmänt känt som by och socken namn. Det dyker upp på den äldsta kända skriftliga urkunden från Österbotten redan 1303. Lappfjärdsnamnets dokumenterade ålder närmar sig sålunda snart sjuhundra år. Man kan ju använda detta som måttstock på andra lapp namn i trakten. I Sideby finns tre sådana, nämligen två stycken Lappholmen och ett Lappviken.

Det ena namnet Lappholmen kan ännu utläsas på grundkartan såsom namn på en bergig skogsbacke i Flada bydel av Sideby kyrkby. Backen når upp över 10-meters höjdkurvan och har sålunda stigit ur havet redan på 800-talet som en av de första holmarna i en blivande skärgård, som sedan växte samman till ett större landområde och knöts ihop med fastlandet långt senare norr om nuvarande Sideby kyrkby. Ännu flera hundra år framåt bredde en stor infjärd ut sig över de nu odlade markerna i Sideby ända upp till Mässträsket och Byträsket. Infjärden hade förbindelse med havet genom ett smalt sund ut till nuvarande Flada fjärden. I den gamla infjärden låg den andra Lappholmen, och en utbuktning av fjärden åt sydost bildade Lappviken. Dessa två namn finns inte mera på någon karta men är ännu levande i folkets medvetande och språkbruk.

Hur skall man förklara förekomsten av dessa lappnamn? – Först en liten orientering om lappnamnen i allmänhet.

Fil.dr, sedermera professor Bror Åkerblom, gav redan 1945 ut en skrift på 67 sidor med titeln Lapp-namnen i Finland (Särtryck ur Folkmåls- studier XI). I skriften redogör han ingående för lappnamnens uppkomst och utbredning. Utan att närmare referera innehållet skall jag här citera några punkter av hans sammanfattning:

1) Till grund för en del av Lapp-namnen ligger ett tillvitelseord lappare m. med betydelsen sladdrare, struntpratare, gycklare, en som förnöter tiden med onyttigt prat.

2) Tili grund för övriga Lapp-namn ligger ett lapp, lappe m. eller ett som tillnamn avvänt Lapp, Lappe med ungefär samma förklenande betydelse.

5) Många av Lapp-namnen i Finland är bundna vid vatten och därtill hörande land, vilket vittnar om deras samband med lapparnas näringsliv och periodiska rörelser med köpenskap och skattebetalning.

8) Namngivningen med lapp, lappe, lappare har troligen införts i vårt land av gotiska handelsmän, dels till Karelen, dels till sydvästra Finland, under övergången mellan hednisk och kristen tid (ca 1000-1300 e. Kr.), varefter den blivit tradition hos iandets invånare och liksom följt lappfolket, när det dragit sig norrut. Därvid har Lapp-namn givits platser, där lappar en längre tid uppehållit sig.

Så långt Åkerblom.

Kriterierna på lappnamnens anknytning till vattenleder och fastland samt till köpenskap (byteshandel) stämmer mycket väl in på förhållandena i Sideby på 1300-, senast 1400-talet. Jag hade en artikel införd i tidningen Syd- Österbotten 1 7. 12.1981, i vilken jag med ledning av några gamla ortnamn i Sideby och med utgång från landhöjningens inverkan under 500-600 år lokaliserade byns äldsta kända hamn till trakten av den nutida ungdomslokalen. Namnen är Skiephusgierdet, Skiephushagen och Skiephusmaren och kan noteras i denna gamla skrivform på Sideby bykarta från 1769. Det ligger mycket nära till hands att lappar kommit ned till kusten från inlandet för att idka byteshandel och slagit läger kanske just på de platser, som sedan fått namnen Lappholmen och Lappviken. Men det är föga troligt att de skulle ha uppehållit sig där någon längre tid, utan vistelsen där får väl antagas ha varit mera säsongbetonad. Det nomadiserande lappfolkets visten och renbetesmarker under denna tid får vi nog söka längre inne i landet, och då går tankarna till benämningar, som har anknytning till renar i skogstrakterna ovanför Ömossa mot Storå. Där finns en ort med namnet Peurala, som av den svenska befolkningen åtmistone ännu för femtio år tillbaka kallades ”Peuraskoojin”. Där finns också Renmossen och hemmanet Renvik, som fick svenskt namn vid anläggningen 1815 men tydligen med någon slags bindning till namnet Peurala. Man behöver bara färdas genom denna trakt och se de magra tallhedarna mellan låga bergklackar, där marken täcks av ymnig renlav, så kan man med litet fantasi för sin inre syn få fram lappkåtor och betande renflockar som i våra dagars lappmarker.

Vem vet, kanske också namnen Sandjärv, Nojärv och Finforsen i Ömossa har något samband med lapparnas strövtåg i nejden i forna tider. Det finns så mycket som är outforskat på detta område och som det kanske aldrig går att få klarhet i.