Ruvhten sijte – en sameby med oerhört gamla anor och en historiskt sett påfallande sydlig utsträckning

Ruvhten sijte – en sameby med oerhört gamla anor och en historiskt sett påfallande sydlig utsträckning

Förr i världen gick de fjällsamiska rajderna från nuvarande södra delen av Jämtlands län till Kårböle, Färila m.m., Ovanåker-Alfta, Söderala, medelpadskusten – men även till nuvarande Gävle, Sandviken, Avesta och andra ställen. Nu i september prövar HD Ruvhtens begäran om resning i Härjedalenmålet,Gammalt tillbaka kallades i kyrkobokföringen detta områdes åretruntmarker för Södra fjällen. Hur det förhöll sig på 1400-talet vid tiden för de hittills mig veterligen tidigast dokumenterade härjedalssamiska bosättningarna har jag fortfarande lite dålig koll på; då det ju inföll under den norsk-danska tiden, och allmänt är en vansklig period i skriven norrländsk historia. Däremot kommer Härjedalenmålet fortsättningsvis inte alldeles självskrivet att handla om de allra äldsta tiderna, som vi sett t ex Lars Rumar mena.

Jag återkommer till ämnet; men konstaterar alltså att härjedalssamerna historiska vinterbete ägt rum i samtliga angränsande landskap och ibland något längre bort.

Jag önskar all lycka till – och ni vet var jag finns..

Här är Ruvhtens hemsida:
http://ruvhten.se/

Ljusdal 1800-talet
http://www.helsingebilder.se/utsida/visabildstor.asp?bildid=4733

Tavlan: Johan Tirén 1892, Wikimedia commons

Sydsamernas historiska utbredningsområde i Sverige, landskaps- och länsvis genomgång

Utifrån 2016 års kunskapsläge.
HISTORISKA SAEPMIE
sträcker sig över landskapen Lappland – Västerbotten – Ångermanland – Jämtland – Härjedalen – hela Dalarna – Värmland – Västmanland – Medelpad – Hälsingland – Gästrikland – delar av Närke – Södermanland – Uppland.

Västergötland och Östergötland liksom Dalsland har nämnts; men kan ej anses vara vedertaget. Närke är inte heller självklart i uppräkningen.
Umesamiska området räknas traditionellt vanligen in i det sydsamiska.

Länsmässigt handlar det om Västerbotten (inkl del av Norrbotten), Västernorrland, Jämtlands län, Gävleborg, Dalarna, Värmlands, Örebro län, Västmanlands, Upplands län, Stockholms län, Södermanlands län.
Historiskt figurerar en lång rad olika länskonstellationer såsom t ex Trundhjems län, Härnösands län inkl nuvarande landskapet Jämtland, Hudiksvalls län, Närkes och Värmlands län osv.

Kartbilden visar lite hur det sett ut i äldre tider, medeltid, uppger källans skapare.


Länk till kartans skapares sida: Björn Espell, Frösön
http://www.espell.se/saga/karta_medeltid.html

Snart i Ljusdal: ”Lite om samerna i forna Hudiksvalls län”

Föredrag Ljusdal Röda Kvarn Peter Ericson

Lördagen 2 april kl 15 OBS tiden!
Det kommer en till blänkare längre fram!

”Lite om samernas historia i forna Hudiksvalls län”
– en timme kring samerna från Rutfjället till Alnö och Ödmården,
och lite vid sidan och om samer i ljusdalstrakten med omnejd

45 min om samerna från Rutfjället till Alnö/Ödmården,
från Per Lapp 1635 och fördrivningarna 1646-64 och 1727-29, vinterflyttningar från Härjedalen kring 1800-1810, över Anders Påls-gruppen, kvinnorna vid Dellen och Linné samt ”sockenlapps”-epoken – till vinterflyttningarna 1902, 1927 osv. Nordvästra Hälsingand. Samt tid till frågor och viss diskussion!

Samiska förvaltningskommuner: se hit! ”Vi har alltid varit här” – FÖREDRAGSTURNÉ (MEST) I NORR i OKTOBER

”Vi har alltid varit här” FÖREDRAGSTURNÉ i OKTOBER OM SYDSAMERNA turné NORRUT från Örebro till Överkalix med undertecknad!

”Vi har alltid varit här” – Tidiga rön om sydsamer 1000-1800 e.Kr.
Arkeologiska, lingvistiska, språkhistoriska och historiska rön från 500 e.Kr till 1800-talet i Jämtland (t ex).

TURNÉ I OKTOBER MÅNAD 2016. Boka nu! Skriv, så sänder jag offert!

Turnén syftar till att omfatta de flesta av dessa regioner/län:

VÄRMLAND

BERGSLAGEN
ÖREBRO
DALARNA
GÄVLEBORG
UPPLAND – MÄLARDALEN (vid intresse)
HEDMARK och TRÖNDELAGEN (vid intresse)
HÄRJEDALEN
JÄMTLAND
VÄSTERNORRLAND
VÄSTERBOTTEN
NORRBOTTEN

I södra Västerbotten och norra Jämtland slår jag följe med Bernt Ove Viklund.
Under turnén presenteras också det nya projektet om samerna kring 62:a breddgraden!

Kontakta mig här: https://www.facebook.com/profile.php?id=100009534637279

Eller här: https://www.facebook.com/sosaamihi/

Samiska föremål. Magi och kult. Seite. Seite från Ailesjokk, mellan Ammarnäs och Tärnaby i södra lappland. Nordiska museets föremål inv nr 228874

About the object

Subject
Samiska föremål. Magi och kult. Seite. Seite från Ailesjokk, mellan Ammarnäs och Tärnaby i södra lappland. Nordiska museets föremål inv nr 228874
History
Fotografering
2007 Säker uppgift
Fotograf:Landin, Mats
Identifier
NMA.0048941
Institution
Nordiska museet

Fördrevs samerna 1646-52 även från Härjedalen av Ivar Nilsson Natt och Dag? SouthSaamiHistory erbjuder föreläsningar 2016-17 (Föredragserbjudanden, skisser på titlar och några färdiga, Del 1:2)

Fördrevs även samerna från Härjedalen? Detta och annat intressant behandlas i mina föredrag.
Presenterar dessa ännu som skisser, men sluttitlarna blir näraliggande nedanstående:
(defintiva titlar kommer i början av maj månad!)

Äldre samiska näringar och grupper i Värmland, Dalarna, Mälardalen, Uppland och Bergslagen samt deras rörelsemönster. Några levnadsöden; om de återkommande fördrivningarna.
Anpassbart för de olika delarna.

Samernas historia i och omkring Hälsingland/Gävleborg/Gästrikland

Slaveri i söder och öster och kring Storsjön: sockenlappar – hur man utrotar ett folk gradvis.

Samer i Medelpad (kan fås som Samer i Njurunda, på Alnön, i Skön, i Timrå, kring Matfors).

– Samernas historia i Jämtlands län: inkluderar med fördel avsnitt om metod och teori kring arkivforskning och dokumentation av renskötselhistoria

Från Borga till Bönhamn. Samernas historia i Ångermanland med arkeologen Bernt Ove Viklund , kan anpassas för olika delar av landskapet

(ännu på skiss-stadiet: ) AMBULERANDE SYMPOSIUM:
SAMERNA I HÄRJEDALEN 1450-1950. Nya rön om samernas historia kring 62:a breddgraden Hedmark-Hälsingland.
Erbjuds förhoppningsvis tillsammans med andra forskare och med universitetsfolk

Kontakta mig för offert och information!

Peter

 Wikimedia Commons: Olaus Magnus. Originalbildtext:

På ett träsnitt från Olaus Magnus Historia om de nordiska folken avbildas Nordens olika folkslag i form av en moskovit, en finne, en same och en göte.

Fördrevs samerna även från Härjedalen av Ivar Nilsson Natt och Dag? Nästan färdiga skisser på titlar t o m 2017-18 (Föredragserbjudanden Del 1:2)

Fördrevs även samerna från Härjedalen? Detta och annat intressant behandlas i mina föredrag.
Presenterar dessa ännu som skisser, men sluttitlarna blir näraliggande nedanstående:

– Äldre samiska näringar och grupper i Värmland, Dalarna, Mälardalen, Uppland och Bergslagen samt deras rörelsemönster. Några levnadsöden; om de återkommande fördrivningarna.
Anpassbart för de olika delarna.

– Samernas historia i och omkring Hälsingland/Gävleborg/Gästrikland

-Slaveri i söder och öster och kring Storsjön: sockenlappar – hur man utrotar ett folk gradvis.

– Samer i Medelpad (kan fås som Samer i Njurunda, på Alnön, i Skön, i Timrå, kring Matfors).

– Samernas historia i Jämtlands län: inkluderar med fördel avsnitt om metod och teori kring arkivforskning och dokumentation av renskötselhistoria

– Från Borga till Bönhamn. Samernas historia i Ångermanland med arkeologen Bernt Ove Viklund , kan anpassas för olika delar av landskapet

(ännu på skiss-stadiet: ) AMBULERANDE SYMPOSIUM:
– SAMERNA I HÄRJEDALEN 1450-1950.
Nya rön om samernas historia kring 62:a breddgraden Hedmark-Hälsingland.
Erbjuds förhoppningsvis tillsammans med andra forskare och med universitetsfolk

Kontakta mig för offert och information!

Peter


IVAR NILSSON NATT OCH DAG
Landshövding i Hudiksvalls län (som omfattade Härjedalen 1645-51 under hans ämbetstid) 1641-1651

1790: Gästrikesamerna Jöns Jonssons hustru Brita Hendrigsdotter, änkan Anna Jansdotter, Mårten Mattsson – rättstvist kring renhjord om 400 djur

OCKELBO-HAMRÅNGE 1790

Samerna i området år 1790 fick en stämning för en i (iaf kärande delen av) allmogens tycke alltför stor renhjord utan tillsyn. Samerna var ”Jöns Jonssons hustru Brita Hendrigsdotter och änkan Anna Jansdotter” – av allt att döma ockelbosamer; eller iallafall med bas där (Ockelbo ministerialböcker är i sin helhet förkomna!). Därtill instämdes Mårten Mattsson och han hade sin bas i Hamrånge, men sågs ofta på vinterbete neråt gästrikesocknarna, inte sällan i Valbo.

Främst hade rentramp och höskador ägt rum vid Holmsjömurarne och St. Björnmossen mot Åmot, liksom Källsjön – området gränsar till sörhälsingesamernas fädrers och mödrars Svärdsjö: på ett ställe motsvarade skadorna åtta skrindor hö. Samerna menade att röran kom sig av utifrån kommande samer med hjordar. En adelsman Cedersch(i)öld erbjöd sig att hysa renarna på Moo Bruksskog, vilket tycks ha skett. Vi återkommer till processen.
Min tanke är nog att det är renarna som givit platsen lapp-namnet; men vore väl värt att reda ut om det skulle finnas ett äldre toponymiskt ursprung,

Om rättstvisten finns att läsa i Ockelbo-Hamrånge Tingslag 1790 års Höstting § 6.

Renhjorden ifråga lär delvis emanera ifrån fjällsamers vinterflyttningar; och delvis sannolikt utgjorde den rester av de hjordar som de åldrande gamla skogssamernas (sockenlapparnas föräldrar tillika far och morföräldrar) vilka nomadiseringsvis rörde sig på skogarna mellan Rättvik, Bjurås, Svärdsjö. Sedermera ärvda av Ovansjö, Ockelbo och andra socknars s k sockenlappar, varur svarandena 1790 härstammade eller rentav var.

BJURSÅS Bilden från Bjursås. Dalarna, där vi tror att renhjorden med dess ren-förmödrar/-vajor och -oxar ifråga hade ätit sig fet.
Foto från: http://listitsweden.se/presentation/bjursas-camping-mitt-i-dalarnas-schweiz/

Jan 1882: En av många indikationer, ev belägg, på renskötsel av södra Jämtlands- och härjedalssamer

Jan 22 1882 födelse (Attmar, Medelpad), jan 30 dop (Gnarp, Hälsingland – grannsocken till Attmar.


Märta Nilsdotter Fjällbergs familj står vid denna tid förtecknad i husförhörslängderna som ovikensame, och många flyttar till Medelpad av dessa under olika delar av 1800-talet.

Tännäs lappförsamling C:2 (1881-1894) Bild 70 / sid 5 (AID: v115370.b70.s5, NAD: SE/ÖLA/11060)
Gnarp C:7 (1877-1894) Bild 34 / sid 30 (AID: v134748.b34.s30, NAD: SE/HLA/1010046)