Uppföljning om tavastesamerna; godset de skattade till kring år 1390 var Katinala (Prof. Eric Anthoni 1957 i Genos)

Ur Genos 28(1957), s. 61-66
Katinala
(Prof. E. Anthoni 1957) är den sannolika platsen för godset 1390, inte ”Katala”. Länk nedan.

”Det tidigare nämnda, illa kopierade brevet ger besked om Anders Jönsson till Juttila. Medels brevet säljer han den 5 aug. 1661 (28_61_c.gif (42 bytes): 1561) en stång gammal frälsejord i Katinala (avskriftens Konstala) i Hattula, av Jully Ramsay angivet som Kantala i Säxmäki {5] —->

[5] RAMSAY, a.a., s. 215. Något frälsegods Kantala i Säxmäki fanns ej. Det aktuella brevet är det första bland flere, som beröra Katinala.”

art. ”Katinala- och Juttilasläkterna” i: GENOS

Professor ERIC ANTHONI, Helsingfors (1957)

Katinala.8

http://www.genealogia.fi/genos-old/28/28_61.htm#5

Kantala gods, ”samt de lappar, som har hört under gården” – Fler tavastesamiska fynd! 1390!

Saaris
ruotsi
Magnus Kase, fogde i Tavastland

Ur Diplomatarium Fennicum
5 januari 1390

Magnus Kase, fogde i Tavastland, ger för Bo Jonssons* själ till Åbo domkyrka Kantala gods (i Sääksmäki) med undantag av dess ekorrskogar, dess fiskevatten norr i bottnen samt de lappar, som har hört under gården, dock med villkor att arvingarna skall, om de så vilja, få återlösa godset för 100 mark penningar. Dat. in vigilia epiphaniæ Domini.

Avser Bo Jonsson Grip 1335 – 1386

Vi återkommer till ämnet!

TAVASTE Suecian
Tavastehus Slott ur Suecian

HEMBYGDSFÖRENING? KULTURFÖRENINGAR.. ! Till sommarens evenemang! (justerad prislista)

Spelmansstämmor! Sameföreningar! Festivaler! ”Samedagar”!
Jag kommer till er och föreläser om samernas historia
och samernas forna utbredning….. till Vänern, Vättern och södra Norge och hela Finland!

Hör av er å det snaraste!
Tfn 0729070058
mejl retepnoscire@hotmail.com
https://www.facebook.com/profile.php?id=100009534637279
Prislista nedan!

OBS Social prissättning = billigare för ideella föreningar

Jag erbjuder också paket med kurser, som lämpligen anordnas i lag med flera arrangörer. Här ingår kvällsföreläsning, dagkurs och dagföreläsningar i skolaulor – under ett par intensiva dygn kan vi nå uppemot 4-500 invånare i din kommun.

Peter Ericson
Historiker
Sakkunnig i diverse sedvanemål
Arbetar med samtliga norrländska länsmuseer
och med ett tiotal samebyar

SouthSaamiHistory
Enskild firma

 

FATMOMAKKEGrupporträtt av samer i Fatmomakke.
Nr 3: Ol- Jons Maria.
Nr 5: Axel Lars Lisa.
Nr 11: Sjul Jons Lisa.
Nr 12: Gunilla Gorik gift med
Sivert Gorik. Foto Vilhelmina fotoarkiv
Bild via https://henriksfjall.wordpress.com/museet/tvangsforflyttningen-av-samer/

PRISLISTA för ideella föreningar i sommar utan bilder

Kortare, intensiv och mustig föreläsning utan bilder, utomhus eller inomhus

JUNI
Föreläsning 45-60 min exkl frågor 80-100 min total ………  2 800 SEK
Föreläsning 25-40 min exkl frågor 40-55 min total ………   2 400 SEK

JULI
Föreläsning 45-60 min exkl frågor 80-100 min total ………  2 960 SEK
Föreläsning 25-40 min exkl frågor 40-55 min total ………   2 740 SEK

AUG
Föreläsning
Föreläsning 45-60 min exkl frågor 80-100 min total ………  3 400 SEK
Föreläsning 25-40 min exkl frågor 40-55 min total ………   2 840 SEK

Med bilder, Power Point:

Ordinarie pris annars (sep-april):  8 200 SEK exkl moms, Ordinarie för förening 4 200 SEK exkl moms.

JUNI
Föreläsning 45-70 min exkl frågor 80-100 min total ………  3 200 SEK
Föreläsning 20-30 min exkl frågor 40-55 min total ………   2 800 SEK

JULI
Föreläsning 45-70 min exkl frågor 80-100 min total ………  3 400 SEK
Föreläsning 20-30 min exkl frågor 40-55 min total ………   3 160 SEK

AUG
Föreläsning
Föreläsning 45-70 min exkl frågor 80-100 min total ………  4 100 SEK
Föreläsning 20-30 min exkl frågor 40-55 min total ………   3 740 SEK

Kurspaket v 24 (början eller slutet!) aug 7 900 – 9 800 SEK

Logi och milavgift kan tillkomma, samt moms med 25% tillkommer alltid.

!!Fin-4 PE MORA

 

”Scheffer: ”På konung Magnus Ladulås’ tid voro lapparna ännu oberoende.” När Magnus Birgersson anföll samernas land(?) – runt 1280 ska detta ha timat.

”Emellertid gjorde de ett oförmodat anfall på lapparna, dödade många och underlade sig de övriga ända till norra och södra havet.” – Är det realiteterna bakom flera av sägnerna om tjuder, Stalo och medeltida krig i Lappland som vi här skymtar?

Krigshandling från Sveakonungen Magnus Birgersson, a.k.a Ladulås mot samerna?
Samerna attackerade av Magnus Ladulås’ sveatrupper? (Stecksenius 1731)

Eller: Hur samerna försvann från bottenhavskusterna.

Här handlar det om att snarast möjligt försöka bege sig efter originalkällorna.
Detta är de facto en tredjehandskälla.

Scheffer : ”På konung Magnus Ladulås’ tid voro lapparna ännu oberoende.

Och då han icke själv kunde lägga dem under sitt rike, erbjöd han sig att överlämna äganderätten över dem åt dem, som ville försöka sig på saken och göra dem Sveriges krona underdåniga. Med anledning härav sammanträffade birkarlarna, som bodde i Birkala socken, med lapparna och hade med dem sammankomster och underhandlingar under åtskilliga dagar och hade träffat avtal om sådana i flera dagar. Emellertid gjorde de ett oförmodat anfall på lapparna, dödade många och underlade sig de övriga ända till norra och södra havet. Sedan utverkade de av Konungen en skriftlig handling,genom vilken lapparna, som då ännu bodde på gränsen till Bottnen, tillerkändes dem tillika med alla dem åliggande skatter. Du ser”, säger Scheffer, ”att det tydligt säges, att lapparna på Magnus Ladulås’ tid ännu bodde vid Bottniska viken”.

BATTLE

BILD: Battle of Lewes, 1264.
——-
”Om Västerbotten. Gradualavhandling från år 1731 av Israel Stecksenius. Översatt från latinet av rektorn, fil. d:r J. V. Lindgren, med förord av översättaren. Vignetter och facsimile efter originaltrycket”

Ur VÄSTERBOTTEN 1929 s 36 (PDF),, s 18 i källan.

NOT Om Magnus Birgersson Ladulås
Ur Biografiskt lexikon för Finland http://www.blf.fi/artikel.php?id=129

Magnus Birgersson, med tillnamnet Ladulås, var kung i Sverige 1275–1290. Han fördrev sin bror Valdemar från tronen och etablerade en relativt stark centralmakt. Under hans regeringstid reglerades både det andliga och världsliga frälset då dessa fick fasta former. Det innebar också att böndernas skyldigheter och rättigheter blev stadfästa. De finska landskapen knöts närmare till det svenska riket genom byggnadsarbetena på de fasta borgarna Åbo slott och Tavastehus.

Magnus fick under sin far Birger jarls livstid ställning som hertig och efter dennes död erhöll han Södermanland som län. Hans förhållande till sin äldre bror kung Valdemar var spänt, och i stället samarbetade han med sin yngre bror Erik. År 1274 återkom Valdemar från en pilgrimsresa till Rom och följande år blev brytningen mellan bröderna ett faktum. Magnus och Erik stöddes militärt av kung Erik Klipping av Danmark, och upproret inleddes i Västergötland. Med hjälp av 100 danska fotsoldater och 700 tyska legoknektar besegrade Magnus kung Valdemar i slaget vid Hova, och Valdemar flydde till Norge. I juli valdes Magnus till kung på Mora äng och kröntes följande år i Uppsala.

Efter Valdemars fördrivning försämrades Magnus förhållande till Erik Klipping, som i stället slöt förbund med Valdemar. Magnus måste avstå södra delen av riket åt Valdemar 1277, men lyckades återta det två år senare. Också några av rikets stormän gjorde uppror, och först 1280, när Magnus låtit halshugga upprorsledarna, lugnade sig situationen.

För att ytterligare stabilisera det politiska läget i riket valde Magnus att stadfästa privilegier och förmåner. År 1281 utfärdades ett omfattande privilegiebrev för kyrkan i samband med kröningen av drottning Helvig i Söderköping. Kyrkan fick frihet för de stående skatterna och eventuella kommande pålagor för sina dåvarande egendomar. Bötesinkomster från kyrkans landbönder skulle tillfalla biskoparna, inte kungen. Privilegierna innebar att Magnus hade skapat ett andligt frälse som skulle fortleva ända till reformationen på 1500-talet.

”att birckerlar af Lula och Pitta skulle haffwa några lappa, som wore komne af Tauesteland, och the skulle haffua waritt konungz lappa” – TAVASTESAMERNA 1454

HÄME/TAVASTIA/ – Tavastesamerna s k konungslappar? Källa (via) : http://extranet.narc.fi/DF/detail.php?id=2959

hämeenlinna

Sten Henriksson, fogde i Norrbotten, intygar att några samer, som var komna från Tavastland, med rätta tillhörde birkarlarna i Luleå och Piteå socknar.
Från en samling ”vtkopier aff någre gamble breff om bircherlars rettighett i Lapmarken” bland ”Handlingar rörande tvisten om Finnmarken vid Västerhafvet” i svenska riksarkivet. Urkunden är tryckt i Handl. rör. Skand:s hist. XXIX, sid. 29, varifrån här avtryckt.
Torneå 27 december 1454.
Alle the dannemen thetta breff förekomma kan kennes iag Sten Hinrichson, fougte öffuer Norrebotnen å högborne herres wegna mins nådige herra konung Carls, och giör witterligitt medh thesso mino närwarandes öpne breffue, att åhrom effther Gudz byrdh m.cd.liiij tå war mig vnderwist att birckerlar af Lula och Pitta skulle haffwa några lappa, som wore komne af Tauesteland, och the skulle haffua waritt konungz lappa; huilkit ärende iag haffuer nu sedan skäliga ransakatt och pröfuatt medh dannemen af allan Westerbotnen, och kan thet eij annorledis i sanningen finnas än för:de lappa höra rätteliga birckerlarnar till, och the them med rette skiffte fångitt haffua af sine skifftebröder af Tauesteland. Och ty efther the skäll, som iag nu här innan funnet haffuer, thå må eij iag eller någon min eftherkommande å konungz wegna medh rette för:de birckerla hindra, quelia eller möda om för:de lappa, som the så medh skäll fångit haffua. Till skälom wissom och witnesbyrdom bedis iag beskedelige manne incegle Anders Drengz, lagman her sammestedz, med mitt egitt incigle hengende vnder thetta breff, som skreffuitt är i Tornö anno som förskriffuit står, tredie dagh jull.