Vad betyder Sidonia? Om den sjösamiska (?) kvinnan vintern 1672 och fler roslagsfynd

…samt av senaste fynden eller indikationerna i Nyköping och Norrtälje kommuner.
ROSLAGEN: Fynden i Tystberga; Häverö samt Österhaninge/Ornö ( m f) socknar.

Eller samer förmodat baserade i Stockholms ytterskärgård, i Östersjön.
Hennes dopnamn har satt igång funderingsmaskineriet.
11 februari 1672.
En gammal Lappkäring (begrofz). Sidonia wid nampn
I Österhaninge socken, dagens Haninge kommun. Kanske från Ornö?

Österhaninge CI:1 (1665-1717) Bild 115 (AID: v94879.b115, NAD: SE/SSA/1595)

Senaste fynd eller indikationer:

Lappgrufvan, i Häverö sn; med de omgivande terrängnamnen
Lappskogen. Lappgrufvan skrivs 1601 och åter 1640.

Fler och liknande explicita lapp-terrängnamn i Tysteberga socken,, idag inom Nyköpings komnun

Samt Sidonia i Österhaninge 1672,  och hennes sannolikt bibliskt inspirerade namn
Valt av en grupp samer aktiva under 1500-talet.
http://www.ancient.eu/sidon/  (i t ex Lukas 4: 26)


”Lappgruvan antas vara upptagen 1601 av Hans Proberaren, föreståndare vid Ortala bruk (Studiecirkel Kuggwassengen etc). Nya Lappgruvan upptogs 1727. En stånggång byggdes 1780 för att kunna länspumpa gruvan. Den drevs av en vattenkonst vid Bredsund. Vid vattendraget söder om Bredsundsviken finns rester efter denna.” (källa nedan)
Herräng, Häverö sn, Norrtälje kn, Upppland, Stockholms län.

Karta från 1640.

Var dom sjösamer?
Forskningen går vidare:

Och vad betyder namnet? Jo, det härrör från grekiska och betyder ”fiske”.
Fiskerskan………………………………………..

Annonser

Fördrevs samerna även från Härjedalen av Ivar Nilsson Natt och Dag? Nästan färdiga skisser på titlar t o m 2017-18 (Föredragserbjudanden Del 1:2)

Fördrevs även samerna från Härjedalen? Detta och annat intressant behandlas i mina föredrag.
Presenterar dessa ännu som skisser, men sluttitlarna blir näraliggande nedanstående:

– Äldre samiska näringar och grupper i Värmland, Dalarna, Mälardalen, Uppland och Bergslagen samt deras rörelsemönster. Några levnadsöden; om de återkommande fördrivningarna.
Anpassbart för de olika delarna.

– Samernas historia i och omkring Hälsingland/Gävleborg/Gästrikland

-Slaveri i söder och öster och kring Storsjön: sockenlappar – hur man utrotar ett folk gradvis.

– Samer i Medelpad (kan fås som Samer i Njurunda, på Alnön, i Skön, i Timrå, kring Matfors).

– Samernas historia i Jämtlands län: inkluderar med fördel avsnitt om metod och teori kring arkivforskning och dokumentation av renskötselhistoria

– Från Borga till Bönhamn. Samernas historia i Ångermanland med arkeologen Bernt Ove Viklund , kan anpassas för olika delar av landskapet

(ännu på skiss-stadiet: ) AMBULERANDE SYMPOSIUM:
– SAMERNA I HÄRJEDALEN 1450-1950.
Nya rön om samernas historia kring 62:a breddgraden Hedmark-Hälsingland.
Erbjuds förhoppningsvis tillsammans med andra forskare och med universitetsfolk

Kontakta mig för offert och information!

Peter


IVAR NILSSON NATT OCH DAG
Landshövding i Hudiksvalls län (som omfattade Härjedalen 1645-51 under hans ämbetstid) 1641-1651

Update Dec 3, 2015: Sörmland 16-1700s-Saami studies, interesting aspects of Saamis between Lake Hjälmaren and parish Botkyrka

I am still scrutinizing the notes from the 1670s Sörmland parish/parishes which had been interpreted as having something Saami in it. I don’t want any false impressions to circulate. And at this very moment, it does not seem like they are Saamis.

But, till I have figured out; we can note that at least eight Saami individuals, of whome seven was adults or old, at four different occasion frequented Sörmland
A good share of them was women, older women. Much indicate that these women had been in the area either for long or as a habit for a range of time.

During the past weeks we have found Saamis in parish Torshälla and parish Kjula, mainly first decades 1700s. From before we knew Saamis visited parish Botkyrka, at least Jöns Thomasson and Cecilia Andersdotter, who buried their daughter Margreta in 1717.

Since we have Saamis in the west from this area, in the parish of Asker at ths South-Western shors of Lake Hjälmaren (1650) and this people in Botkyrka (1717) and also a bunch of Saamis around 1720-1740 (will summarize more aon this particular issue later) in what now is Eskilstuna municipality, among which several were old or semi-old women, most likely to have frequented the area since late 1690, if I bring out the most secure presumability I can manage. We may also recall the Saami notes in parish Dingtuna in 1643; elsewhere in Westmania in 1636 and earlier in Västerås (as early as 1571). And Ölme in 1637.
I also say these last findings increase the chances we might state that reindeer herding was a fact South of Lake Mälaren already in the 1600s. Nomad ways might have rounded the great lakes.

Stay tuned!

– Oh, if these forest could talk?


Parish Kjula. Not too surprising an airport is situated there.