Update: We have, in 2016, six known identical toponyms in the area

In the parishes of Bjuråker, Delsbo and Forsa there are at least six Lappkällan,
the Saami Well. This apró pos the subject of poisoned wells.

At least one Lappkällan in Delsbo is still not destroyed;
and, furthermore, signed up and known by for example Delsbo fornminnesförening.

What actually has happened to the other one, we need to investigate.

Sources: Dellenportalen and two local informants, plus Inger E.


Photo from Dellenportalen http://dellenportalen.se/batar/dellensjoarna/

Annonser

Vad betyder Sidonia? Om den sjösamiska (?) kvinnan vintern 1672 och fler roslagsfynd

…samt av senaste fynden eller indikationerna i Nyköping och Norrtälje kommuner.
ROSLAGEN: Fynden i Tystberga; Häverö samt Österhaninge/Ornö ( m f) socknar.

Eller samer förmodat baserade i Stockholms ytterskärgård, i Östersjön.
Hennes dopnamn har satt igång funderingsmaskineriet.
11 februari 1672.
En gammal Lappkäring (begrofz). Sidonia wid nampn
I Österhaninge socken, dagens Haninge kommun. Kanske från Ornö?

Österhaninge CI:1 (1665-1717) Bild 115 (AID: v94879.b115, NAD: SE/SSA/1595)

Senaste fynd eller indikationer:

Lappgrufvan, i Häverö sn; med de omgivande terrängnamnen
Lappskogen. Lappgrufvan skrivs 1601 och åter 1640.

Fler och liknande explicita lapp-terrängnamn i Tysteberga socken,, idag inom Nyköpings komnun

Samt Sidonia i Österhaninge 1672,  och hennes sannolikt bibliskt inspirerade namn
Valt av en grupp samer aktiva under 1500-talet.
http://www.ancient.eu/sidon/  (i t ex Lukas 4: 26)


”Lappgruvan antas vara upptagen 1601 av Hans Proberaren, föreståndare vid Ortala bruk (Studiecirkel Kuggwassengen etc). Nya Lappgruvan upptogs 1727. En stånggång byggdes 1780 för att kunna länspumpa gruvan. Den drevs av en vattenkonst vid Bredsund. Vid vattendraget söder om Bredsundsviken finns rester efter denna.” (källa nedan)
Herräng, Häverö sn, Norrtälje kn, Upppland, Stockholms län.

Karta från 1640.

Var dom sjösamer?
Forskningen går vidare:

Och vad betyder namnet? Jo, det härrör från grekiska och betyder ”fiske”.
Fiskerskan………………………………………..

PM: Sjösamiska (?) Sidonia (Libanon, bibliskt); fynd i Nyköping & Norrtälje

ROSLAGEN: Fynden i Tystberga; Häverö samt Österhaninge/Ornö ( m f) socknar.

Eller samer förmodat baserade i Stockholms ytterskärgård, i Östersjön.
Hennes dopnamn har satt igång funderingsmaskineriet.
11 februari 1672.
En gammal Lappkäring (begrofz). Sidonia wid nampn 

Österhaninge CI:1 (1665-1717) Bild 115 (AID: v94879.b115, NAD: SE/SSA/1595)

Senaste fynd eller indikationer:

Lappgrufvan, i Häverö sn; med de omgivande terrängnamnen
Lappskogen. Lappgrufvan skrivs 1601 och åter 1640.

Fler och liknande explicita lapp-terrängnamn i Tysteberga socken,, idag inom Nyköpings komnun

Samt Sidonia i Österhaninge 1672,  och hennes sannolikt bibliskt inspirerade namn
Valt av en grupp samer aktiva under 1500-talet.
http://www.ancient.eu/sidon/  (i t ex Lukas 4: 26)


”Lappgruvan antas vara upptagen 1601 av Hans Proberaren, föreståndare vid Ortala bruk (Studiecirkel Kuggwassengen etc). Nya Lappgruvan upptogs 1727. En stånggång byggdes 1780 för att kunna länspumpa gruvan. Den drevs av en vattenkonst vid Bredsund. Vid vattendraget söder om Bredsundsviken finns rester efter denna.” (källa nedan)
Herräng, Häverö sn, Norrtälje kn, Upppland, Stockholms län.

Karta från 1640.

Var dom sjösamer?
Forskningen går vidare:

 

Riddling Update: Feb 11, 1672. Sea Saami (?) Sidonia, origin (Lebanon); findings in Nyköping & Norrtälje

Or Saamis, plausibly medievally rooted, in Stockholm’s outer, Baltic Archipelago
Puzzled by her baptizing name … 1672. den 11 Feb. En gammal Lappkäring (begrofz). Sidonia wid nampn 

Österhaninge CI:1 (1665-1717) Bild 115 (AID: v94879.b115, NAD: SE/SSA/1595)

 

Last findings:

Lappgrufvan, Lapp or sooner Saami mine in parish Häverö; other place names around
inuding Lappskogen, Lap forest, noted at least 1602 and again 1640.

Apparent such names in parish Tystberga, today’s Nyköping municipality.

And this – Biblical, Lebanese – origin for the lady in parish Österhaninge 1672:

http://www.ancient.eu/sidon/  (i.e Luke 4: 26)

Svealand – gammalt samiskt kärnområde? (i)

Historien om Svealands samer är historien om fördrivning, etnisk rensning och statlig centraldirigering. Autonoma jakt- och fångstgrupper med småskalig renskötsel rörde sig i hela området under 1600-, 1700- och lejonparten av 1800-talet; möjligen ända från medeltiden i Uppland – mot detta pekar bland annat den samiska väskbygeln från 1000-1100-talet som hittats i Uppsala samt det träbeläte kallat Mjölnarbogubben i Faluns utskogar, daterat till 1500-talet. Tidigt på 1600-talet noteras samer i östra Värmland, Grythyttan, Närke, södra Dalarna, norra Västmanland, Västerås och Dingtuna. Men också i Östergötland samt sedermera (tidigt 1700-tal) i minst tre sörmländska socknar. Uppland bör i synnerhet utforskas närmare.
Dalsland och Västergötland nämns också ibland som samiska områden; men där saknas ännu belägg. Kristinehamn ser tidigt välbesökt ut. Hoppas kunna återkomma till detta.
Redan i 1570-talets början forslar kungamakten stora renhopar till Mälaröarna med Svartsjö slott på Färingsö och Västerås slott, sannolikt också till Gripsholm.

 Bild: http://www.sjofartsverket.se/sv/Sjofart/Lotsning/Lotsomraden/Vanerns-sjotrafikomrade/Rutter/Hamnar-i-Vanern/

Värmländska vrår som sjuder av samernas historia – plus uppdatering om samerna i Kristinehamn

amä

Summerar vad vi har:

Starka traditioner från Dalby/Norra Finnskoga om samer på 1600- och 1760-talen. Orten Höljes ligger o fokus, se andra bloggposter.

Terrängnamn, samiskrelaterad toponymi i ett i princip obrutet bälte – delvis följande Klarälven – ett bälte som synbarligen fortsätter in i Norge och uppåt Älvdalen
– men också som delvis grenar sig mot Fredriksberg och Grythyttan.

Ölme – mötet mellan Per Månssson (sedermera Petrus Magnus Gyllenius) som 5 juli 1637 möter samer vid Liksåsen.

Vi har Västerdalarna med bl a Nås och Äppelbo, blott en dagsmarsch från den toponymi- dvs ortnamnstätaste (med ”lapp”-namn) trakten kring Gåsborn och två från Höljes. Vi noterar ackjorna i Äppelbo.

Vad nytt?

Bängdt Nilsson, magikern (nåjden, antar vi) från Kristinehamn, samen som år 1650 blev misshandlad pga sina övernaturliga färdigheter. Detta skedde i Köpsta, Askers socken i sydöstra Närke. Han kom alltså från Kristinehamn.
Ölme ligger också i dagens Kristinehamn.

Man kan tänka sig att Kronan, när Kristinehamn gavs stadsrättigheter 1642 – eller tidigare – för bruk fanns där innan – att den utövade en attraktionskraft på samerna i området. Kanske deltog några av dessa och deras renar i transporterandet av järnet.

Härutöver bör nämnas noteringarna om samer i Axberg, Närke 1632; Västerås på 1620-talet; Grythyttan bl a 1668; Dingtuna 1643 och Skinnskatteberg kring 1650 (samt påminner vi om Kronans renar och samiska, lejda renvaktare på 1570-talet kring Mälaren!) – det finns ju en pågående bergslagssamiskhistorik; den avses få en fortsättning.

Till allt detta ska vi återkomma! Inte minst Kristinehamn och samerna och bruken!

Lönnhöjden

BILDERNA: Från lonnhojden.se, som handlar om dettta finska nybygge.
Sidan kan f ö rekommenderas! http://lonnhojden.se/#home

Terrängnamn med sannolik koppling till samernas historia i Nås och Malung

Källa: ortnamnsarkivet

Terrängnamn i Malung och Nås i Västerdalarna

4703 Lappa förr torp Malung Nås och Malungs d:a tg Kopparbergs Dalarna #>
4704 Lappa terräng Malung Nås och Malungs d:a tg Kopparbergs Dalarna #>
4705 Lappamossen myr Malung Nås och Malungs d:a tg Kopparbergs Dalarna #>
4706 Lappaso myr Malung Nås och Malungs d:a tg Kopparbergs Dalarna #>
4707 Lappaso myr Malung Nås och Malungs d:a tg Kopparbergs Dalarna Ja #>
4708 Lappgrådan fors Malung Nås och Malungs d:a tg Kopparbergs Dalarna #>
4709 Lappgrådan gråda Malung Nås och Malungs d:a tg Kopparbergs Dalarna #>
4710 Lapphällan hälla? Malung Nås och Malungs d:a tg Kopparbergs Dalarna #>
4711 Lappkärr mosse Malung Nås och Malungs d:a tg Kopparbergs Dalarna #>
4712 Lappsarå mosse Malung Nås och Malungs d:a tg Kopparbergs Dalarna #>
4713 Lappsarå sank mark? Malung Nås och Malungs d:a tg Kopparbergs Dalarna #>
4714 Lappön ö Malung Nås och Malungs d:a tg Kopparbergs Dalarna #>

Tillägg: Samt bör Kutåsen, Kutmossen osv ange ett ”gåetie”, i äldre fornsvenska eller forn norrländska ”kut-, kutu-”


Bild via Malungs Flygklubb
http://www.malungsflygklubb.se/sidor/klubben.htm