Maria Magdalena Mathsdotter, 31 år sista vintern i Stockholm?

mm1mm2-e1518606920895.png
Litografi av Schlachter och Seedorff efter fotografi taget av Lotten von Düben föreställande Maria M. Mathsdotter 1866-67.

Annonser

Things You CERTAINLY Did Not Know About ELSA LAULA, 2 of 3 – SVENSKA – Barnmorskeutbildningen

More in S a e p m i e Times 2/2017 – available this week

1.-2. (båda översta) Södra BB och Barnmorskeutbildningen som Elsa Laula genomgick låg i en byggnad som först uppfördes och ägdes av en H.R. Horn, sedan av Jacob Momma – därav kallad Mommas Malmgård eller, efter Mommas adliga namn – Reenstiernas Palats.
Låg och ligger på Wollmar Yxkullsgatan 25. Fram till för något år sedan huserade Mariamottagningen här.
2. Innergården på samma byggnadskomplex: Foto: Frans Gustaf Klemming (1859-1922)
”Foto 1890-1905”.
3. Saepmie Times no 2/2017, framsida (detalj)
4. Samfundet S:t Eriks kulturhusskyltar
Sedan 1993 har samfundet, som ett led i att sprida kännedom om Stockholms bebyggelse, skyltat kulturhistoriskt intressanta byggnader med blå emaljskyltar. På senare år har även historiskt viktiga broar skyltats.
5. Interiör på Wollman Yxkullsgatan 2, 20 maj 1904. Larssons Atejé.

Det andra fotot saknar känd fotograf. Bild 1 är från ca 1900 (1890-1905) och Bild 2 från 1902.

 

 

Alla bilder utom 3 och den nedanstående via Stockholmskällan.

Blomberg
Januari 1905 Foto: Anton Ambrosius Blomberg
Den samiska delegation i samband med vinterkursen,
som Centralförbundet för Nykterhetsundervisning höll i 2-8 januari 1905.
Elsa Laula i mitten sittande.
Två separata tillställningar med samerna i fokus avhölls; varibland
det som timade måndagen den 2 januari är mest omskrivet, samlade många gäster.

Elsa Laulas födelsedag och ………

PASS PÅ IDAG! Prenumerera!
Få senaste forskningen om Elsa Laula och samernas allra första centralförbund, kallat LCF, kring 1904-05 direkt i inkorgen!
 
Gör så här:
1. Sätt in summan, märk betaln med SaepmieT
2. Ge oss vår mejl, skicka mejl till saepmietimes@gmail.com
3. Njut.
 
Ny prenumerant kostar JUST idag 29/11 225 SEK
eller 222 NOK eller 28€. Rabatt till Elsa Laulas ära.
Om du anmälde dig under kampanjerna i höstas är priset IDAG
215 SEK, 212 NOK eller 22 €. Endast idag!
Kontonr 2240045340, clearing 84202,
Kontoinnehavare Peter Ericson.
 
IBAN för internationella betalningar
SE2380000842022240045340
BIC: SWEDESS
 
PayPal och Swish kommer innan kvällen!

Bilderna: kartan. I den östra delen av kvarteret Dufvan i södra Klarakvarteren, Norrmalm, Stockholm, hade LCF en liten tid en expedition (samtida kartor).
Samt detalj på Elsa i januari 1905. 1899 resp 1909 års kartor.
Sist syns annan samisk kvinnohistoria: Sigrid och Anna Jönsdotter i England 1786.
Mer bilddetaljer senare på FB-sidan Southsaamihistory

 

KUSTSKOGSSAMER – definition m.m.

DEFINITION: Denna näringsgrupp är belagd mellan Ångermanland och Mälaren-Mälaröarna-Botkyrka och Värmland. Likheter med traditionellt benämnd skogsrenskötsel är att de äger renar och att de mjölkar dem. Hjorden går på bete om dagen och tas hem middag (lunch) och kväll för mjölkning. I tre veckor stannar man på samma ställe. Skillnaderna är att dessa sydligare kustskogssamer dels är lite mer mobila och flexibla.  Dessutom företer de flesta grupperna en omvänd årscykel, på det att de befinner sig i kusttrakterna under sommarhalvåret. på våren och försommar vandrar de efter i vilka sjöar, vattendrag och sund etc som fisken går till.

MER: Gruppen är känd från ca 1650 och kunde låta sin näring fortleva till ca 1850, således nästan lika länge som sockenlapparna fanns. Man kan tänka sig att symbioser förekommit med dessa. Med sjösamerna har man såvitt vi kan utläsa av materialet alltid haft ett mycket gott och nära samarbete. Men man synes inte ha gift sig vare sig med dessa eller med fjällsamerna (mer studier behövs!). Om vintrarna har man ej sällan slagit ihop sina mindre hjordar med fjällsamernas större. men renarna har inte sett lika ut och var sannolikt väl märkta.

Det vore intressant att ta reda på hur spridda dessa grupper var i sydvästra Uppland, i Värmland liksom i Finland.

Under trycket ligger ännu för närvarande en artikel av undertecknad i en antologi som omtalats. Artikeln handlar i hög grad om Hälsingland och Medelpads kustskogssamer.

Samer i Botkyrka och massnedslakt av tusentals renar i Arjeplog: tre veckors arkivfynd ca 1650-1950

Redigerad 19 dec 2016.
Vårliga upptäckter om Värmland, Sörmland, Uppland, Västmanland, Hälsingland, Härjedalen och Norrbotten samt Medelpad.

Denna vecka har jag börjat gå igenom mer udda handlingar samt mantalslängder och jordeböcker och annar judiciellt materiallt i Härjedalen-Jämtland. Till det senare ska jag be att få återkomma. Till stor nytta har Kyrkans räkenskaper varit på olika håll.
Här ett axplock av de tre veckornas fynd:

Samer i SVEALAND är ett begrepp! Det är mer av en syntes.

Utländska medborgare (inklusive samer?) arresterades i Ljusdal 1620-30.
Gränsen till Konungariket Danmark-Norge gick ju ca Kårböle.

Fördrivningarna 1652 omfattade även samer i Härjedalen, oklat vilka kategorier.
Sannolikt renlösa.

Samer fanns i Ljusdal 1651-52 och utbyte synes ha skett mellan bofasta  och samer senast tidigt på 1700-talet.

I Enåker, Uppland (Västmanlands län), fanns ett nomadiseringssystem som kan ha gått över Mälaröarna. År 1733 synes en samisk samling med klart östlig prägel där. Cecilia Andersdotter bör vara hon som är i Botkyrka 1717; hon och maken gifte sig 1706 i Nora, tillika Uppland. Wenich Ersson, vars spår jag ånyo korsar, tycks efter ungdomens mer vittfarna flyttningar och statens övergrepp 1729 ha upptagit ett mer lokal nomadiseringssystem runt dagens Sala och Enköping.

Elva flyttvägar för samer i Möklinta, Västmanland; hängde ihop med nyssnämnda.
År 1652 förekommer samer i socknen: samiska kvinnan Kerstin Pedersdotter dör 31 jan, maken hette Mons. Ett annat fynd från 1726 stärker banden mellan Hälsinglands och Västmanlands samer ytterligare.

1889-90 pågick tvångsförflyttningar av karesuandosamer, de flesta hamnade runt dagens Kiruna. Fler sådana s k dislokationer äger även rum efter år 1922.

Det verkar gå en gräns mellan terrängnamn på lapp– och inte ungefär mitt i Värmland.
Det kan också handla om en språkgräns. Finnskogen heter ju i alla tradition samma sak även innan finnarna kommer.

Från informanter i Ljusdal:
– Vinterflyttningar skedde förbi Hasselasjön. Det var härjedalingar som flyttade till Sundsvall. Här gick också fattiga samer till Vade, Bergsjö (minnesbanken, Jämtlands läns museum).
– Ytterhogdal; Letsbo och Ramsjö synes ha urminneshävd
– En lång rad fina tips kring Ljusdal och Järvsö kom också den 2 april

Konklusionen och insikten om att Vemdalen synes ha haft urminneshävd 1810-1933 ska också läggas på de senaste tre veckornas konto.

Påminner även om en lång rad statliga övergrepp i norr på 1930-talet. Det handlar om mass-nedslakting av renhjordarna i Norrbottens södra lappmark. Detta är ingen nyhet; men väl värt att påminna om.

Källor på begäran. Det kommer mer om allt detta i andra former.

 Botkyrka kyrka i oktober 2012.

Botkyrka kyrka. Här har författaren varit på bröllop, minsann!
Här förrättades begravning av ett samiskt barn september 1717.
Det var Jöns Thomasson och Cecilia Andersdotter. Namnet på barnet –
en stackars liten som dör bara ett halvt år gammal – anges inte,
men dopbevis ska ha medförts från pastor i Nora, rimligen Upplands Nora.
Ska reda ut detta. http://aforum.genealogi.se/discus/messages/83800/249996.html?1176284232 
NOTA BENE: Efter det här har 1600-talssamer påträffats på Mälaröarna och i Österhaninge samt en rad samiska namn i Kjula och Torshälla, också i Sörmland.

Sydsamernas historiska utbredningsområde i Sverige, landskaps- och länsvis genomgång

Utifrån 2016 års kunskapsläge.
HISTORISKA SAEPMIE
sträcker sig över landskapen Lappland – Västerbotten – Ångermanland – Jämtland – Härjedalen – hela Dalarna – Värmland – Västmanland – Medelpad – Hälsingland – Gästrikland – delar av Närke – Södermanland – Uppland.

Västergötland och Östergötland liksom Dalsland har nämnts; men kan ej anses vara vedertaget. Närke är inte heller självklart i uppräkningen.
Umesamiska området räknas traditionellt vanligen in i det sydsamiska.

Länsmässigt handlar det om Västerbotten (inkl del av Norrbotten), Västernorrland, Jämtlands län, Gävleborg, Dalarna, Värmlands, Örebro län, Västmanlands, Upplands län, Stockholms län, Södermanlands län.
Historiskt figurerar en lång rad olika länskonstellationer såsom t ex Trundhjems län, Härnösands län inkl nuvarande landskapet Jämtland, Hudiksvalls län, Närkes och Värmlands län osv.

Kartbilden visar lite hur det sett ut i äldre tider, medeltid, uppger källans skapare.


Länk till kartans skapares sida: Björn Espell, Frösön
http://www.espell.se/saga/karta_medeltid.html

Tidiga sydsamer i uppteckningar och arkiv 1470- – 1680-talen (I) Ett axplock

1478 ”Jämtland” (via Kungsgården, Frösön?)
1480-tal
1495 Trondheim
1506/1511 Essan, Junsele
1520 Samer får förplägnad vid Hammerdals MArknad
1550-tal Gulsele
1550- Skattelängder Ångermanna och Jömtlands (inkl Herdalens) lappmark
FRÄMST KYRK- OCH DOMBÖCKER
1600-talet Lima, same nämns. Västerdalarna
1601 Lappgruvan, Häverö sn., Roslagen.
1610-talet Väse Värmland
1603 Samer vid Nya kroppa kungsgård, Värmland
1604-05 Ångermansamer skattar i renar
1605 Åsele och Lycksele marknad inrättas
1617 Sameläger i Väse, Värmland
1620-talet Närke/Västmanland; Västerås/Enköping
1620-30: Närke; lapptorp, osäker uppgift.
1620 ca Kristinehamn
1636 Norberg, Västmanland
1637 Ölme, Värmland
1643 Dingtuna, Västmanland
1645-52 Härjedalen
1654 Skog (även 1670-tal), Ångermanland
1650-tal Möklinta: Norberg; husby
1660-tal Bergsjö; Grythyttan (V.Västmanland);
1670- södra Hälsingland; Österhaninge, ev Ornö. Lappviken , BJörkö-Arholma  viken
1680 ca Gästrikland; Svartsjölandet
Därutöver finns några samer i Västerås på 1570-talet, men de är antagligen de renvårdare som Kronan skeppade till trakten från det vi idag kallar Norrbotten

Fyller på med Norge, Finland och Ryssland

ÖH

Helt kort om svealandssamerna från Höljes över Ölme, Dingtuna till Nynäshamn-Nyköping

Brief English summary at the end, On Central Scandinavian/Nordic Saamis.

Till skillnad från materialet i Värmland och Västmanland, är det jag hittills skrivit om Roslagens samiska historia till stor del en hypotes, som ännu kräver sitt beläggande.
Idén om att samernas historia sträcker sig dit, baserar sig till stor del på toponymier, dvs terrängnamn, ortnamn. Därtill finns de åldrande samekvinnor vi sett i Österhaninge 1672 och Färentuna 1683. Utöver detta, är sedan länge nomadiserande upplandssamer kända från trakterna kring Enköping och österut – samt det faktum att dessa utsträckte sina flyttningar till t ex Botkyrka. Vi har också funnit en samling samer under tidigt 1700-talet i nuvarande Eskilstuna kommun – och sedan förr visste vi om att samer frekventerade Dingtuna 1643 och frånsett nordliga samer och statliga samiska renskötare 1626 respektive 1571 – övriga Västmanland, Närke och Värmland  senast från 1617 (av vilket matterial Petrus Magnus Gyllennii redogörelse från 5 juli 1637 fortfarande står ur, se Värmland här på bloggen).
Och allt för många terrängnamn i Roslagen på lapp– syns i kluster för att det ska vara en slump. Här vill jag främst nämna Häverö och Björkö-Arholma samt Forsmark (med Lappbacken etc) i norr; Boo med Värmdö i mitten – samt Ornö med Österhaninge; Sorunda och Tystberga i Nynäshamn respektive Nyköping i söder. Notera även Mälaröarna, vilka kan ha utgjort en del av en vinterväg mellan Bergslagen och södra Roslagen/Sörmland.
Återkommer när jag hittat fler beständiga fynd.

Summerar: Jag höll precis på en en summering i avsnitt om kunskapslöget kring  samerna i Svealand; när insikten om möjligheten av en roslagssamisk förekomst slog till. Till den ska jag be att få återkomma! Förhoppningsvis ganska snart.

In English, update: While summarizing the current existing knowledge of the Saami history of Svealand or Central Scandinacia/European and partly Russian Nordic (I do, indeed, fous on Sweden); I got sruck by the insight of the possibility there might have been a Saami history in Roslagen or Stockholm County coastal area and Archipelago!
This is so far based upon a rich variety of toponymia, locally clustered; and some early findings in church records of Botkyrka; Färentuna
I also want to remind about the Mälaröarna Islands in Lake Mälaren. Same pattern might be observed there. This might have been the winterways between Southern Södermanland and Västmanland. When more findings are noticed, I will update again!
And I will return – hopefully soon –  to the summary of Svealand and its undeniable Saami history!

Map: http://www.blido.info/nyheter

Medeltida roslagssamer (?) och Klara Vattugränds forna namn!

Boo; Sorunda; Ornö; Björkö-Arholma …..

Här skulle man bara kolla upp några uppgifter kring Sörmland; och fram dimper terrängnamn som antyder samernas historia i följande nuvarande kommuner

NACKA – Boo sn Lappkärr (två) samt Rensätra-namn, sn halv uppsjö (noterat först år 1488)
NYNÄSHAMN – Sorunda sn
HANINGE – Ornö sn
NORRTÄLJE – Björkö-Arholma sn
Återkommer med själva namnen!

Har vidare tittar på Lappkärrsberget osv (1649-40).
Och idag upptäckt att Klara Vattugränd hette Lappgränd tidigare!
Sökandet fortsätter!

Samisk samling sommaren 1733 Enåker, Uppland

Samisk infrastruktur i Västmanland, Gästrikland, Uppland, Sörmland 1733.
I väntan på vidare fördrivningsbeslut?

Enåker C:1 (1692-1772) Bild 31 / sid 53 (AID: v72077.b31.s53, NAD: SE/ULA/10217)

Wernich Ersson synes på lite äldre dagar ha nomadiserat lokalt i ostligaste Västmanland och västligaste Uppland. Jacob Aronsson såg vi vintern 1724 i Valbo, Gästrikland. Nilsson låter antyda  att Ingbo i Nora (vid Dalälven) redan på 1730-talet kan kopplas till samisk aktivitet. ”Lappgumman” Cecilia Andersdotter kunna vara densamma som begravde sin dotter i Botkyrka 1717; och möjligen är hon också densamma som vi ser i västra delarna av Sörmland på 1740-talet. Isåfall är vi några helt nya nomadiseringsmönster på spåren.
Har själv kastat mina ögon på Mälaröarna länge nu; kanske är det inte en orimlig tanke, att dessa ingått i ett nomadiseringssystem! Ska be att få återkomma!

Man kan ha uppehållit sig några år i Uppland efter arresteringarna och fördrivningsförsöken (ofta refererade till som etnisk rensning) år 1729.
Att fingranska Våla, Simtuna och Torstuna härader efter samer bör vara en angelägen sak. Vi får se om Jouni Tervalampi kommit åt detta i samband med snart stundande bokutgivning.