VÄRMLANDSSAMERNA I. Intensiv tid med samer 1603-1670 ca; men var tog dom vägen?

Samerna i Värmland gjorde faktiskt täta avtryck i arkiv, traditioner, terrängnamn kring 1600-talets inte minst bortre hälft. I kommande bloggartiklar ska jag se er på var, hur och varför. Till exempel har jag alltmer ägnat mig åt frågan var tog dessa samer vägen?

utsikt_granberget-holjes

narkevarmlandslan_1779

magogicum
lappefin

Nya Kroppa gård i dagens Storfors kommun hade såväl skatteuttag  i ren som renhjordar och samer, som skötte dessa renar. 1603, källa i nästa bloggavsnitt.

År med samer noterade/källor i eller nära Värmland:

1603, 1608, 1617, 1620, 1632, 1633, 1637, 1660-tal, 1668.

Fortsättning följer!

utsikt_granberget-holjes

Wikimedia Commons. PolarenEget arbete, 2001.
Utsikt från Granberget, Höljes.

MAADTOE & om samer i Ölme, Väse, Höljes, Djurgården, Dingtuna, Närke mm

 

Välkommen på vernissage och vernissagefest!
Lördagen den 10 december
MAADTOE 
[maa-too-ä] sydsamiska för ursprung/härkomstI utställningen väcker Anders Sunna och Michiel Brouwer frågor om samepolitiken, rasismen och exploateringen som den svenska staten utsätter det Samiska samhället för. Båda konstnärerna brinner starkt för att visa och kommunicera det som dolts.
De vill utmana, väcka frågor och framförallt känslor. Detta för att ge en mer mänsklig aspekt till ett svårgreppat och nedtystat ämne. Anders Sunnas måleri berättar starkt och djupt personligt om hans familjs över 40 år långa kamp i Tornedalen. Som kontrast ger Michiel Brouwers kliniska fotografier skarpa påminnelser om samisk historia, av rasbiologi och av svensk samepolitiks misslyckanden in i nutiden.

Vernissageprogram:
11.00 Museet öppnar
16.30 Museichef Andreas Brändström inviger utställningen
17.00 Föredrag av Peter Ericson om samer i Kristinehamn och Värmland (läs mer om Peter och hans forskning på www.southsaamihistory.wordpress.com)
17.30 Konstnärssamtal med Anders Sunna och Michiel Brouwer under ledning av intendent Michael Walter.

18.00 Vernissagefest med mat och mingel i Panncentralen restaurang & café. Pris för festen är 100 kr per person, inkl mat (mustig fiskgryta) och dryck (ett glas vin eller öl). Köp eller förboka din biljett i museibutiken på telefon 0550-882 00.

Museet bjuder på buss från Karlstad!
Bussen avgår från biblioteket i Karlstad kl 15.30 och ankommer till Kristinehamns konstmuseum ca kl 16.00. Återresa till Karlstad från konstmuseet kl 21.00.
Plats i bussen bokas senast torsdag 8 december på e-post inga-lill.kallback@kristinehamn.se. Minsta antal personer för att bussen ska gå är 45 personer, du får bekräftelse via e-post om bussen går eller ej.

Utställningen pågår till och med den 22 januari 2017.

Sydsamernas historiska utbredningsområde i Sverige, landskaps- och länsvis genomgång

Utifrån 2016 års kunskapsläge.
HISTORISKA SAEPMIE
sträcker sig över landskapen Lappland – Västerbotten – Ångermanland – Jämtland – Härjedalen – hela Dalarna – Värmland – Västmanland – Medelpad – Hälsingland – Gästrikland – delar av Närke – Södermanland – Uppland.

Västergötland och Östergötland liksom Dalsland har nämnts; men kan ej anses vara vedertaget. Närke är inte heller självklart i uppräkningen.
Umesamiska området räknas traditionellt vanligen in i det sydsamiska.

Länsmässigt handlar det om Västerbotten (inkl del av Norrbotten), Västernorrland, Jämtlands län, Gävleborg, Dalarna, Värmlands, Örebro län, Västmanlands, Upplands län, Stockholms län, Södermanlands län.
Historiskt figurerar en lång rad olika länskonstellationer såsom t ex Trundhjems län, Härnösands län inkl nuvarande landskapet Jämtland, Hudiksvalls län, Närkes och Värmlands län osv.

Kartbilden visar lite hur det sett ut i äldre tider, medeltid, uppger källans skapare.


Länk till kartans skapares sida: Björn Espell, Frösön
http://www.espell.se/saga/karta_medeltid.html

BOKA ”Ljusminne”, dubbelföredrag ca sex datum lediga okt-dec!

Slutet v 43 eller slutet v 48:
27-30 okt eller 30 nov-4 dec

Nya rön om sydsamernas äldre historia
– 1200 år på 45 minuter

Bildresultat för christine av sachsen
Peter Ericson är forskare, författare. föreläsare, ofta anlitad som sakkunnig.
Talar om sydsamernas medeltidshistoria; ӊgda
samer”, trolldomsprocesser med dödsdomar, etniska rensningar. Fjäll-, kust- och skogssamer från Ammarnäs tilll Ölme och Ösmo (Värmland/Sörmland) samt om starka kvinnor och de s k konungz lappas urgamla vana att gå till kungs. Om kunskapsläget och källorna: om s k sockenlappar, lite om hur olika fördrivningar tillika samernas flykter ägt rum i olika riktningar. Även om lappfogdeväsendet och sedvanerätten (just detta koncept erbjuds bara i detta sammanhang!).

 

I renen och renskötarens spår – från fjällen till kusten

 Foto från Vändåts facebooksida: https://www.facebook.com/V%C3%A4nd%C3%A5t-152976804743030/


Bernt Ove Viklund har sina rötter på sin mammas sida i södra Lappland. Sedan barnsben med ett varmt intresse för renskötarkulturen och arbetar sedan många år som arkeolog. Idag räknas han som en av de allra mest erfarna vad gäller det samiska landskapet.
Vid föredraget presenteras arbeten utförda i områden från norska sidan av gränsen och ned till kusten. Klargörande bildspel berättad på ett livfullt sätt.

Kontakta oss för offert! Tfn 0706076232


Foto: Jörgen Heikki, SR/Sameradion

BERNT OVE OCH UNDERTECKNAD (PETER)


Bilderna överst från vänster till höger:
Kristofer av  Bayern gav Jämtland i morgongåva till barnbruden Dorotea år 1445 (Bild 2); tredje bilden föreställer Christine och sista hennes morfar Albrecht, mottagen av ”gåvan” (som bestod av en jämtlandssamisk man som tillfångatagits på jakttur).

Samer i Väse, KARLSTAD 1617: Marita Jonsdotter för tinget i Ölme härad 26 juli 1633

SAMERNAS HISTORIA I VÄRMLAND TÄTNAR ÄNNU MER

Här via Kersti Wistrand ett avslöjande – i sin tur via Lars Gunnar Larsson – som gör sydöstra Värmland ännu mer liksom vibrerande av spännande samisk historia.

1633 anklagas Marita Jonsdotter, ”en gammal qwuinna” för lövjeri, dvs trolldom, detta i Ölme häradsrätt, Värmland. Hon säger sig ha lärt sig trollkonsterna av en ”lapp” som vistades på ”Väseskogen” (mer detaljer senare). Det är grannsocknen i väster.
Källa på begäran.

Förvisso; den här typen av bortförklaringar och projiceranden på samer känner vi igen – Men detta mål är förhållandevis utdraget och utförligt beskrivet. Hon ger detaljer om samerna. Trovärdigheten synes större än annars i såna här sammanhang (det finns ett parallellfall i Lima 1608, vilket jag förhåller mig mer skeptisk till).

Således har vi

1617 – Samer i Väse (dag Karlstads kommun)
1633 – Rättegång i Ölme, där 1617 nämns (Kristinehamns kommun).
1637 – juli, samer i Ölme (Petrus Magnus Gyllennius dagbok)
1650 – Bencdt Nilsson i Kiöpstadh, Asker, Närke. han sägs härstamma från ”Cristinehampn”.

Vi har också en annan Nilsson, anklagad för trolldom 1632 i Axberg, Närke.

 

Därtill har vi 1626-1633 ett antal trolldomsprocesser i söder, som genomgående tycks drabba samer.

Till dessa återkommer jag!

VÄSE

BILDEN/-RNA: 1. + 2. Utdrag från Ölme häradsrätts protokoll
Ting 26 juli 1633. 3. Metria: Karsvalla, Upsala/Uppsala är orter som nämns i domboksprotokollet. 4. Väse, från Hemnet. 5. Lurö (Visit Värmland)
6. Stora Björnrukan, södra Arnön.
NB: Bildkällförteckningen skall redigeras.


lrf-karsvalla

Svealand – gammalt samiskt kärnområde? (i)

Historien om Svealands samer är historien om fördrivning, etnisk rensning och statlig centraldirigering. Autonoma jakt- och fångstgrupper med småskalig renskötsel rörde sig i hela området under 1600-, 1700- och lejonparten av 1800-talet; möjligen ända från medeltiden i Uppland – mot detta pekar bland annat den samiska väskbygeln från 1000-1100-talet som hittats i Uppsala samt det träbeläte kallat Mjölnarbogubben i Faluns utskogar, daterat till 1500-talet. Tidigt på 1600-talet noteras samer i östra Värmland, Grythyttan, Närke, södra Dalarna, norra Västmanland, Västerås och Dingtuna. Men också i Östergötland samt sedermera (tidigt 1700-tal) i minst tre sörmländska socknar. Uppland bör i synnerhet utforskas närmare.
Dalsland och Västergötland nämns också ibland som samiska områden; men där saknas ännu belägg. Kristinehamn ser tidigt välbesökt ut. Hoppas kunna återkomma till detta.
Redan i 1570-talets början forslar kungamakten stora renhopar till Mälaröarna med Svartsjö slott på Färingsö och Västerås slott, sannolikt också till Gripsholm.

 Bild: http://www.sjofartsverket.se/sv/Sjofart/Lotsning/Lotsomraden/Vanerns-sjotrafikomrade/Rutter/Hamnar-i-Vanern/

Fördrevs samerna även från Härjedalen av Ivar Nilsson Natt och Dag? Nästan färdiga skisser på titlar t o m 2017-18 (Föredragserbjudanden Del 1:2)

Fördrevs även samerna från Härjedalen? Detta och annat intressant behandlas i mina föredrag.
Presenterar dessa ännu som skisser, men sluttitlarna blir näraliggande nedanstående:

– Äldre samiska näringar och grupper i Värmland, Dalarna, Mälardalen, Uppland och Bergslagen samt deras rörelsemönster. Några levnadsöden; om de återkommande fördrivningarna.
Anpassbart för de olika delarna.

– Samernas historia i och omkring Hälsingland/Gävleborg/Gästrikland

-Slaveri i söder och öster och kring Storsjön: sockenlappar – hur man utrotar ett folk gradvis.

– Samer i Medelpad (kan fås som Samer i Njurunda, på Alnön, i Skön, i Timrå, kring Matfors).

– Samernas historia i Jämtlands län: inkluderar med fördel avsnitt om metod och teori kring arkivforskning och dokumentation av renskötselhistoria

– Från Borga till Bönhamn. Samernas historia i Ångermanland med arkeologen Bernt Ove Viklund , kan anpassas för olika delar av landskapet

(ännu på skiss-stadiet: ) AMBULERANDE SYMPOSIUM:
– SAMERNA I HÄRJEDALEN 1450-1950.
Nya rön om samernas historia kring 62:a breddgraden Hedmark-Hälsingland.
Erbjuds förhoppningsvis tillsammans med andra forskare och med universitetsfolk

Kontakta mig för offert och information!

Peter


IVAR NILSSON NATT OCH DAG
Landshövding i Hudiksvalls län (som omfattade Härjedalen 1645-51 under hans ämbetstid) 1641-1651

Värmländska vrår som sjuder av samernas historia – plus uppdatering om samerna i Kristinehamn

amä

Summerar vad vi har:

Starka traditioner från Dalby/Norra Finnskoga om samer på 1600- och 1760-talen. Orten Höljes ligger o fokus, se andra bloggposter.

Terrängnamn, samiskrelaterad toponymi i ett i princip obrutet bälte – delvis följande Klarälven – ett bälte som synbarligen fortsätter in i Norge och uppåt Älvdalen
– men också som delvis grenar sig mot Fredriksberg och Grythyttan.

Ölme – mötet mellan Per Månssson (sedermera Petrus Magnus Gyllenius) som 5 juli 1637 möter samer vid Liksåsen.

Vi har Västerdalarna med bl a Nås och Äppelbo, blott en dagsmarsch från den toponymi- dvs ortnamnstätaste (med ”lapp”-namn) trakten kring Gåsborn och två från Höljes. Vi noterar ackjorna i Äppelbo.

Vad nytt?

Bängdt Nilsson, magikern (nåjden, antar vi) från Kristinehamn, samen som år 1650 blev misshandlad pga sina övernaturliga färdigheter. Detta skedde i Köpsta, Askers socken i sydöstra Närke. Han kom alltså från Kristinehamn.
Ölme ligger också i dagens Kristinehamn.

Man kan tänka sig att Kronan, när Kristinehamn gavs stadsrättigheter 1642 – eller tidigare – för bruk fanns där innan – att den utövade en attraktionskraft på samerna i området. Kanske deltog några av dessa och deras renar i transporterandet av järnet.

Härutöver bör nämnas noteringarna om samer i Axberg, Närke 1632; Västerås på 1620-talet; Grythyttan bl a 1668; Dingtuna 1643 och Skinnskatteberg kring 1650 (samt påminner vi om Kronans renar och samiska, lejda renvaktare på 1570-talet kring Mälaren!) – det finns ju en pågående bergslagssamiskhistorik; den avses få en fortsättning.

Till allt detta ska vi återkomma! Inte minst Kristinehamn och samerna och bruken!

Lönnhöjden

BILDERNA: Från lonnhojden.se, som handlar om dettta finska nybygge.
Sidan kan f ö rekommenderas! http://lonnhojden.se/#home