Ölme, Värmland, 1637 och 2016

En sommardag, innan drottning Kristinas regeringstid under Axel Oxenstierna.

Ett sommarflyttlag med sydliga skogssamer rastar en del av hjorden på läsidan av Ölme prästgård. 59 m.ö.h är åsen, och sista betesplatsen före höglandet närmast Vänern; Liksåsen, med hyfsat bete.
En femtonårig ortsbo,  Per Månsson, passerar gruppen, antecknar senare i dagboken sin, 5 juli 1637:

Och tå iagh kom til Lixååsen mötte migh någre lappefinnor, som förde medh sig 7 styckon reenar.

Ur Diarium Gyllenianum, 1622-1667. Petrus Magnus Gyllenius’ (Per Månsson) dagbok.

Detta område ligger idag i Kristinehamns kommun.

Vi är ganska långt ned. Även i Dalsland finns – ännu overifierade obs detta – uppgifter om samer på 1600-talet. Liknande i Västergötland. Ölme ligger NV Kristinehamn.
Ett Renhultsfallet ligger nära Ölme kyrka. Kan möjligen vara av intresse.

Annonser

Samer och renskötsel vid Värmlands Nykroppa kring år 1600. I. Ur Sign HC 1922-24.

Renskötsel vid Nykroppa. Den på 1680-talet anlagda kungsgården vid Nykroppa var belägen i en ganska oländig skogsmark, hvarest förut troligen blott obetydliga odlingar funnits vid den lilla, där tidigare befintliga bergsmanshyttan. Enligt vad som uppgifves (Gustaf Ekman: Ur Storforsverkens historia, s 28) lades därför under gården och kronobruket vissa, rätt långt från Nykroppa belägna öar och strandområden, hvilka troligen användes som betesmarker för den boskap, som i stora mängder behöfdes för proviantering för den tidvis ganska talrika brukspersonalen.
Emellertid synes man vid ett tillfälle också hafva gjort ett försök att till orten införa en djurart, som je haft högre anspråk på betesmarkernas bördighet än att de steniga skogsbackarna i trakten kunde förväntas fylla den, nämligen renen.
I kronobrukets räkenskaper för bruksåret 1603 (14 okt.1602-13 okt. 1603) upptages nämligen i ”mantalet” för andra veckan, således slutet af oktober, Oluf Rennewactare, hvilken dock snart är försvunnen och under fjärde veckan ersättes med en person, som benämnes Renäwactare, lapefinne. Denne redovisas till räkenskapsårets slut, utom för 27:de till 40:de veckorna, men upptages ej i räkenskaperna för följande år. Om den förstnämnde, som ibland kallas lappe Drenng, upplyses att han ”hafuer wactat de Rennerna som alle först hitkommo efter Per Bullers Zedell”, och att han i lön uppbruti 12 alnar vadmal, 12 alnar blaggarn och 3 par skor. Om lappefinnen säges, att han ”wactar Rennerne och eliesth här efter Dem wacta skall”. hans lön var densamma utom att 1 par skor utbytts mot 4 alnar vadmal.
Att det funnits en renhjord vid Nykroppa år 1603 kan sålunda tagas för avgjordt, men det är egendomligt att densamma ej blifvit upptagen i inventarielistan, och något spår af att hjorden skulle hafva afkastat kött eller hudar har ej kunnat anträffas. Detta är så mycket egendomligare, som kreaturen alltid redovisas mycket noggrant. —

Vår kommentar: Funderingarna går vidare i en del II.

kroppakartagruvor
lyshuset

Ur ”Blad för bergshandteringens vänner”, sjuttonde bandet. Örebro Dagblads tryckeri, 1922-1924.

Källan tillsänt mig av en initierad lokalhistorisk förening. Tack!

Samisk sijte ca 1800 i östra Värmland (Axelson 1852[1978])

Resan startade i Filipstad 1849. M träffade en torparegosse.

”Med honom gick jag från hyttan i Gustaf Adolfs kapell, samt vidare utefter sjön Deglundens norra strand”. Torparegossen berättar: ”Långt upp i nohl ve Lappberge va dä en gång e kohllerkoj i skogen… ”

Bland namn som här i orten väcka främlingens uppmärksamhet är också Lappberget. Detta hat så blifvit kalladt sedan en lappfamilj för 40 à 50 år tillbaka genom Ren och Trysild-dalarne i Norrige anlände dit och äfven någon tid drog omkring med sin hjord der i trakten.

Ur ”Vandring i Wermlands Elfdahl och finnskogar”, Maximilian Axelson 1852, ny utgåva NWT:S förslag, Karlstad 1978)

Sjön Deglunden 

VÄRMLANDSSAMERNA I. Intensiv tid med samer 1603-1670 ca; men var tog dom vägen?

Samerna i Värmland gjorde faktiskt täta avtryck i arkiv, traditioner, terrängnamn kring 1600-talets inte minst bortre hälft. I kommande bloggartiklar ska jag se er på var, hur och varför. Till exempel har jag alltmer ägnat mig åt frågan var tog dessa samer vägen?

utsikt_granberget-holjes

narkevarmlandslan_1779

magogicum
lappefin

Nya Kroppa gård i dagens Storfors kommun hade såväl skatteuttag  i ren som renhjordar och samer, som skötte dessa renar. 1603, källa i nästa bloggavsnitt.

År med samer noterade/källor i eller nära Värmland:

1603, 1608, 1617, 1620, 1632, 1633, 1637, 1660-tal, 1668.

Fortsättning följer!

utsikt_granberget-holjes

Wikimedia Commons. PolarenEget arbete, 2001.
Utsikt från Granberget, Höljes.

MAADTOE & om samer i Ölme, Väse, Höljes, Djurgården, Dingtuna, Närke mm

 

Välkommen på vernissage och vernissagefest!
Lördagen den 10 december
MAADTOE 
[maa-too-ä] sydsamiska för ursprung/härkomstI utställningen väcker Anders Sunna och Michiel Brouwer frågor om samepolitiken, rasismen och exploateringen som den svenska staten utsätter det Samiska samhället för. Båda konstnärerna brinner starkt för att visa och kommunicera det som dolts.
De vill utmana, väcka frågor och framförallt känslor. Detta för att ge en mer mänsklig aspekt till ett svårgreppat och nedtystat ämne. Anders Sunnas måleri berättar starkt och djupt personligt om hans familjs över 40 år långa kamp i Tornedalen. Som kontrast ger Michiel Brouwers kliniska fotografier skarpa påminnelser om samisk historia, av rasbiologi och av svensk samepolitiks misslyckanden in i nutiden.

Vernissageprogram:
11.00 Museet öppnar
16.30 Museichef Andreas Brändström inviger utställningen
17.00 Föredrag av Peter Ericson om samer i Kristinehamn och Värmland (läs mer om Peter och hans forskning på www.southsaamihistory.wordpress.com)
17.30 Konstnärssamtal med Anders Sunna och Michiel Brouwer under ledning av intendent Michael Walter.

18.00 Vernissagefest med mat och mingel i Panncentralen restaurang & café. Pris för festen är 100 kr per person, inkl mat (mustig fiskgryta) och dryck (ett glas vin eller öl). Köp eller förboka din biljett i museibutiken på telefon 0550-882 00.

Museet bjuder på buss från Karlstad!
Bussen avgår från biblioteket i Karlstad kl 15.30 och ankommer till Kristinehamns konstmuseum ca kl 16.00. Återresa till Karlstad från konstmuseet kl 21.00.
Plats i bussen bokas senast torsdag 8 december på e-post inga-lill.kallback@kristinehamn.se. Minsta antal personer för att bussen ska gå är 45 personer, du får bekräftelse via e-post om bussen går eller ej.

Utställningen pågår till och med den 22 januari 2017.

Sydsamernas historiska utbredningsområde i Sverige, landskaps- och länsvis genomgång

Utifrån 2016 års kunskapsläge.
HISTORISKA SAEPMIE
sträcker sig över landskapen Lappland – Västerbotten – Ångermanland – Jämtland – Härjedalen – hela Dalarna – Värmland – Västmanland – Medelpad – Hälsingland – Gästrikland – delar av Närke – Södermanland – Uppland.

Västergötland och Östergötland liksom Dalsland har nämnts; men kan ej anses vara vedertaget. Närke är inte heller självklart i uppräkningen.
Umesamiska området räknas traditionellt vanligen in i det sydsamiska.

Länsmässigt handlar det om Västerbotten (inkl del av Norrbotten), Västernorrland, Jämtlands län, Gävleborg, Dalarna, Värmlands, Örebro län, Västmanlands, Upplands län, Stockholms län, Södermanlands län.
Historiskt figurerar en lång rad olika länskonstellationer såsom t ex Trundhjems län, Härnösands län inkl nuvarande landskapet Jämtland, Hudiksvalls län, Närkes och Värmlands län osv.

Kartbilden visar lite hur det sett ut i äldre tider, medeltid, uppger källans skapare.


Länk till kartans skapares sida: Björn Espell, Frösön
http://www.espell.se/saga/karta_medeltid.html

BOKA ”Ljusminne”, dubbelföredrag ca sex datum lediga okt-dec!

Slutet v 43 eller slutet v 48:
27-30 okt eller 30 nov-4 dec

Nya rön om sydsamernas äldre historia
– 1200 år på 45 minuter

Bildresultat för christine av sachsen
Peter Ericson är forskare, författare. föreläsare, ofta anlitad som sakkunnig.
Talar om sydsamernas medeltidshistoria; ӊgda
samer”, trolldomsprocesser med dödsdomar, etniska rensningar. Fjäll-, kust- och skogssamer från Ammarnäs tilll Ölme och Ösmo (Värmland/Sörmland) samt om starka kvinnor och de s k konungz lappas urgamla vana att gå till kungs. Om kunskapsläget och källorna: om s k sockenlappar, lite om hur olika fördrivningar tillika samernas flykter ägt rum i olika riktningar. Även om lappfogdeväsendet och sedvanerätten (just detta koncept erbjuds bara i detta sammanhang!).

 

I renen och renskötarens spår – från fjällen till kusten

 Foto från Vändåts facebooksida: https://www.facebook.com/V%C3%A4nd%C3%A5t-152976804743030/


Bernt Ove Viklund har sina rötter på sin mammas sida i södra Lappland. Sedan barnsben med ett varmt intresse för renskötarkulturen och arbetar sedan många år som arkeolog. Idag räknas han som en av de allra mest erfarna vad gäller det samiska landskapet.
Vid föredraget presenteras arbeten utförda i områden från norska sidan av gränsen och ned till kusten. Klargörande bildspel berättad på ett livfullt sätt.

Kontakta oss för offert! Tfn 0706076232


Foto: Jörgen Heikki, SR/Sameradion

BERNT OVE OCH UNDERTECKNAD (PETER)


Bilderna överst från vänster till höger:
Kristofer av  Bayern gav Jämtland i morgongåva till barnbruden Dorotea år 1445 (Bild 2); tredje bilden föreställer Christine och sista hennes morfar Albrecht, mottagen av ”gåvan” (som bestod av en jämtlandssamisk man som tillfångatagits på jakttur).

Samer i Väse, KARLSTAD 1617: Marita Jonsdotter för tinget i Ölme härad 26 juli 1633

SAMERNAS HISTORIA I VÄRMLAND TÄTNAR ÄNNU MER

Här via Kersti Wistrand ett avslöjande – i sin tur via Lars Gunnar Larsson – som gör sydöstra Värmland ännu mer liksom vibrerande av spännande samisk historia.

1633 anklagas Marita Jonsdotter, ”en gammal qwuinna” för lövjeri, dvs trolldom, detta i Ölme häradsrätt, Värmland. Hon säger sig ha lärt sig trollkonsterna av en ”lapp” som vistades på ”Väseskogen” (mer detaljer senare). Det är grannsocknen i väster.
Källa på begäran.

Förvisso; den här typen av bortförklaringar och projiceranden på samer känner vi igen – Men detta mål är förhållandevis utdraget och utförligt beskrivet. Hon ger detaljer om samerna. Trovärdigheten synes större än annars i såna här sammanhang (det finns ett parallellfall i Lima 1608, vilket jag förhåller mig mer skeptisk till).

Således har vi

1617 – Samer i Väse (dag Karlstads kommun)
1633 – Rättegång i Ölme, där 1617 nämns (Kristinehamns kommun).
1637 – juli, samer i Ölme (Petrus Magnus Gyllennius dagbok)
1650 – Bencdt Nilsson i Kiöpstadh, Asker, Närke. han sägs härstamma från ”Cristinehampn”.

Vi har också en annan Nilsson, anklagad för trolldom 1632 i Axberg, Närke.

 

Därtill har vi 1626-1633 ett antal trolldomsprocesser i söder, som genomgående tycks drabba samer.

Till dessa återkommer jag!

VÄSE

BILDEN/-RNA: 1. + 2. Utdrag från Ölme häradsrätts protokoll
Ting 26 juli 1633. 3. Metria: Karsvalla, Upsala/Uppsala är orter som nämns i domboksprotokollet. 4. Väse, från Hemnet. 5. Lurö (Visit Värmland)
6. Stora Björnrukan, södra Arnön.
NB: Bildkällförteckningen skall redigeras.


lrf-karsvalla

Svealand – gammalt samiskt kärnområde? (i)

Historien om Svealands samer är historien om fördrivning, etnisk rensning och statlig centraldirigering. Autonoma jakt- och fångstgrupper med småskalig renskötsel rörde sig i hela området under 1600-, 1700- och lejonparten av 1800-talet; möjligen ända från medeltiden i Uppland – mot detta pekar bland annat den samiska väskbygeln från 1000-1100-talet som hittats i Uppsala samt det träbeläte kallat Mjölnarbogubben i Faluns utskogar, daterat till 1500-talet. Tidigt på 1600-talet noteras samer i östra Värmland, Grythyttan, Närke, södra Dalarna, norra Västmanland, Västerås och Dingtuna. Men också i Östergötland samt sedermera (tidigt 1700-tal) i minst tre sörmländska socknar. Uppland bör i synnerhet utforskas närmare.
Dalsland och Västergötland nämns också ibland som samiska områden; men där saknas ännu belägg. Kristinehamn ser tidigt välbesökt ut. Hoppas kunna återkomma till detta.
Redan i 1570-talets början forslar kungamakten stora renhopar till Mälaröarna med Svartsjö slott på Färingsö och Västerås slott, sannolikt också till Gripsholm.

 Bild: http://www.sjofartsverket.se/sv/Sjofart/Lotsning/Lotsomraden/Vanerns-sjotrafikomrade/Rutter/Hamnar-i-Vanern/