Samer vid Lövsjö bruk i Västerdalarna (Olsson 2016)

Samer vid Lövsjö bruk i Västerdalarna

Under 1600-talet flyttade finnar till Lövsjön i Floda socken. Troligen rjade redan de första finnarna som bebyggde området med järntillverkning. På platsen fanns det bra förutsättningar för detta. Det var gott om vatten, som kunde driva masugnens blåsbälg, och mycket skog för tillverkning av träkol.

Tre samiska familjer vid bruket

I mantalslängden för Floda socken från 1779 omnämns ”lappmännen” Lars Andersson, Anders Jönsson samt Olof Clemetsson med familjer. Olof Clementssons familj var inskrivna tills 1788, men de två andra familjerna står kvar tills 1790. Troligtvis var samerna anställda på bruket, som sk brukslappar. Bruket låg flera mil från samhället så det verkar osannolikt att de var sockenlappar.

lovsjon_2013a
WIKIMEDIA COMMONS Holger.EllgaardEget arbete

Olof Clemetsson

1779-81 fanns i familjen vid Lövsjö bruk en man och en hustru. 1782-87 bodde endast en hustru där, och 1788 finns inte familjen inskriven i mantalslängderna.

1768 gifte sig Olof med samen Anna Johansdotter från Järvsö, född 1745 och dotter till Johan Jönsson och Kerstin Olofsdotter. Olof föddes 1744 och var son till Clemet Olsson och Brita Johansdotter. Olof och Anna fick 1776 sonen Nils, som avled samma år i Floda.

Clemet och hans hustru blev 1747 faddrar åt en flicka född i Gagnef, med kopplingar till Järna. 1767 blev samma par och deras son Olof faddrar åt en pojke född i By, men föräldrarna var från Hälsingland.

Anders Jönsson

Ej att förväxla med Anders Jönsson i Baggbo, Stora Tuna. 1779-80 fanns i familjen vid Lövsjö bruk en man, en hustru och en dotter. 1781-90 fanns en man, en hustru, en son och en dotter.

Lars Andersson

1779 fanns i familjen vid Lövsjö bruk en man, en hustru, och en dotter. 1780-81 fanns en man och en dotter. 1782-83 fanns en man, en hustru, och en dotter. 1784-90 fanns endast en dotter kvar vid Lövsjö bruk.

Lars kom ifrån Nås och gifte sig 1760 i Stora Skedvi kyrka med Helena Månsdotter och

1771 fick de dottern Ulrika i Norrbärke. Hon blev inte gammal utan dog redan samma år i Floda. 1776 fick de i Nås ett till barn, Anders. Lars Andersson finns omnämns i Järna kyrkas räkenskaper 1759 och 1774, och det är möjligtvis samma person.

1765 fick ”lappmannen” Lars Andersson och Lina Mårtensdotter (troligen identiska med paret ovan) dottern Kajsa, döpt i Gagnefs kyrka. Två av hennes fyra faddrar var Clemet Olsson och hans hustru Brita Jansdotter, far till Olof Clemetsson.

Sydsamernas historiska utbredningsområde i Sverige, landskaps- och länsvis genomgång

Utifrån 2016 års kunskapsläge.
HISTORISKA SAEPMIE
sträcker sig över landskapen Lappland – Västerbotten – Ångermanland – Jämtland – Härjedalen – hela Dalarna – Värmland – Västmanland – Medelpad – Hälsingland – Gästrikland – delar av Närke – Södermanland – Uppland.

Västergötland och Östergötland liksom Dalsland har nämnts; men kan ej anses vara vedertaget. Närke är inte heller självklart i uppräkningen.
Umesamiska området räknas traditionellt vanligen in i det sydsamiska.

Länsmässigt handlar det om Västerbotten (inkl del av Norrbotten), Västernorrland, Jämtlands län, Gävleborg, Dalarna, Värmlands, Örebro län, Västmanlands, Upplands län, Stockholms län, Södermanlands län.
Historiskt figurerar en lång rad olika länskonstellationer såsom t ex Trundhjems län, Härnösands län inkl nuvarande landskapet Jämtland, Hudiksvalls län, Närkes och Värmlands län osv.

Kartbilden visar lite hur det sett ut i äldre tider, medeltid, uppger källans skapare.


Länk till kartans skapares sida: Björn Espell, Frösön
http://www.espell.se/saga/karta_medeltid.html

Svealand – gammalt samiskt kärnområde? (ii) Översyn Värmland-Østfold, Närke, Sörmland, Dalsland osv

Värmland, Närke, Sörmland.

Historien om Svealands samer är historien om fördrivningar, etnisk rensning och statlig centraldirigering. Autonoma jakt- och fångstgrupper med småskalig renskötsel rörde sig i närmast hela området under 1600-, 1700- och lejonparten av 1800-talet. Det ser vi i kyrkobokföringen.
Dalsland och Västergötland nämns också ibland som samiska områden; men där saknas ännu belägg av den mer konkreta, handfasta typen – mest sägner och traditioner. Vi ska försöka bena ut vad som hänt och ej.

Redan i 1570-talets början forslar kungamakten stora renhopar till Mälaröarna med Svartsjö slott på Färingsö och Västerås slott, sannolikt också till Gripsholm. Det kan finnas anledning att se på sjöfarten och järnhanteringen relativt samerna.

Vi tittar på landskapen

VÄRMLAND med Västerdalarna samt Grythyttan; Østfold, Akerhus och Hedmark:
Starka traditioner i kombination med mer eller mindre konkreta belägg för samisk närvaro 1608-1766. Uppgiften från Lima 1608 känns löslig ooch föga att hnga upp något på; emedan de uppgifter vi har från Väse, Ölme, Varnum (Varnum analogt) socknar – liksom Kristinehamns respektive Karlstads städer eller idag mtsvarande kommuner under perioden 1617- ca 1650 – ter sig rejält solida. Det kan finnas anledning att säätta upp hypoteser om att samerna forslade tackjärn den sista milen landvägen till Kristinehamn, när staden var nyalagd. kanske tidigare.
Angränsande trakter i Norge – se nedan.

Det fanns alltså under vikingatid och tidigmedeltid en lång rad trakter som – långt innan svedjefinska inflödet av folk – hettr Finnmark, Finmorck etv. Verifieras bland annat av Gothe (Medelpads finnmarker 1945) och är en envis komponent i inlandets kosmologier.

Värmland från norr till sydost och bra precis halva landskapet är genom ortnamn, traditioner och tryckta källor belagt som samiskt aktivitetsomrde. Att det varit så i halva landskapet är alltså känt; forskningen fortskrider.

Rekommenderar denna min tidiga bloggpost:
https://southsaamihistory.wordpress.com/2015/07/23/om-medeltida-samerfinnazfangstfolk-i-finnemarken-ostfold-dalsland-varmland-norsk-text/

Nästa gång: Närke-Sörmland-Västmanland.

Svealand – gammalt samiskt kärnområde? (i)

Historien om Svealands samer är historien om fördrivning, etnisk rensning och statlig centraldirigering. Autonoma jakt- och fångstgrupper med småskalig renskötsel rörde sig i hela området under 1600-, 1700- och lejonparten av 1800-talet; möjligen ända från medeltiden i Uppland – mot detta pekar bland annat den samiska väskbygeln från 1000-1100-talet som hittats i Uppsala samt det träbeläte kallat Mjölnarbogubben i Faluns utskogar, daterat till 1500-talet. Tidigt på 1600-talet noteras samer i östra Värmland, Grythyttan, Närke, södra Dalarna, norra Västmanland, Västerås och Dingtuna. Men också i Östergötland samt sedermera (tidigt 1700-tal) i minst tre sörmländska socknar. Uppland bör i synnerhet utforskas närmare.
Dalsland och Västergötland nämns också ibland som samiska områden; men där saknas ännu belägg. Kristinehamn ser tidigt välbesökt ut. Hoppas kunna återkomma till detta.
Redan i 1570-talets början forslar kungamakten stora renhopar till Mälaröarna med Svartsjö slott på Färingsö och Västerås slott, sannolikt också till Gripsholm.

 Bild: http://www.sjofartsverket.se/sv/Sjofart/Lotsning/Lotsomraden/Vanerns-sjotrafikomrade/Rutter/Hamnar-i-Vanern/

Samiska förvaltningskommuner: se hit! ”Vi har alltid varit här” – FÖREDRAGSTURNÉ (MEST) I NORR i OKTOBER

”Vi har alltid varit här” FÖREDRAGSTURNÉ i OKTOBER OM SYDSAMERNA turné NORRUT från Örebro till Överkalix med undertecknad!

”Vi har alltid varit här” – Tidiga rön om sydsamer 1000-1800 e.Kr.
Arkeologiska, lingvistiska, språkhistoriska och historiska rön från 500 e.Kr till 1800-talet i Jämtland (t ex).

TURNÉ I OKTOBER MÅNAD 2016. Boka nu! Skriv, så sänder jag offert!

Turnén syftar till att omfatta de flesta av dessa regioner/län:

VÄRMLAND

BERGSLAGEN
ÖREBRO
DALARNA
GÄVLEBORG
UPPLAND – MÄLARDALEN (vid intresse)
HEDMARK och TRÖNDELAGEN (vid intresse)
HÄRJEDALEN
JÄMTLAND
VÄSTERNORRLAND
VÄSTERBOTTEN
NORRBOTTEN

I södra Västerbotten och norra Jämtland slår jag följe med Bernt Ove Viklund.
Under turnén presenteras också det nya projektet om samerna kring 62:a breddgraden!

Kontakta mig här: https://www.facebook.com/profile.php?id=100009534637279

Eller här: https://www.facebook.com/sosaamihi/

Samiska föremål. Magi och kult. Seite. Seite från Ailesjokk, mellan Ammarnäs och Tärnaby i södra lappland. Nordiska museets föremål inv nr 228874

About the object

Subject
Samiska föremål. Magi och kult. Seite. Seite från Ailesjokk, mellan Ammarnäs och Tärnaby i södra lappland. Nordiska museets föremål inv nr 228874
History
Fotografering
2007 Säker uppgift
Fotograf:Landin, Mats
Identifier
NMA.0048941
Institution
Nordiska museet

Fördrevs samerna 1646-52 även från Härjedalen av Ivar Nilsson Natt och Dag? SouthSaamiHistory erbjuder föreläsningar 2016-17 (Föredragserbjudanden, skisser på titlar och några färdiga, Del 1:2)

Fördrevs även samerna från Härjedalen? Detta och annat intressant behandlas i mina föredrag.
Presenterar dessa ännu som skisser, men sluttitlarna blir näraliggande nedanstående:
(defintiva titlar kommer i början av maj månad!)

Äldre samiska näringar och grupper i Värmland, Dalarna, Mälardalen, Uppland och Bergslagen samt deras rörelsemönster. Några levnadsöden; om de återkommande fördrivningarna.
Anpassbart för de olika delarna.

Samernas historia i och omkring Hälsingland/Gävleborg/Gästrikland

Slaveri i söder och öster och kring Storsjön: sockenlappar – hur man utrotar ett folk gradvis.

Samer i Medelpad (kan fås som Samer i Njurunda, på Alnön, i Skön, i Timrå, kring Matfors).

– Samernas historia i Jämtlands län: inkluderar med fördel avsnitt om metod och teori kring arkivforskning och dokumentation av renskötselhistoria

Från Borga till Bönhamn. Samernas historia i Ångermanland med arkeologen Bernt Ove Viklund , kan anpassas för olika delar av landskapet

(ännu på skiss-stadiet: ) AMBULERANDE SYMPOSIUM:
SAMERNA I HÄRJEDALEN 1450-1950. Nya rön om samernas historia kring 62:a breddgraden Hedmark-Hälsingland.
Erbjuds förhoppningsvis tillsammans med andra forskare och med universitetsfolk

Kontakta mig för offert och information!

Peter

 Wikimedia Commons: Olaus Magnus. Originalbildtext:

På ett träsnitt från Olaus Magnus Historia om de nordiska folken avbildas Nordens olika folkslag i form av en moskovit, en finne, en same och en göte.

Fördrevs samerna även från Härjedalen av Ivar Nilsson Natt och Dag? Nästan färdiga skisser på titlar t o m 2017-18 (Föredragserbjudanden Del 1:2)

Fördrevs även samerna från Härjedalen? Detta och annat intressant behandlas i mina föredrag.
Presenterar dessa ännu som skisser, men sluttitlarna blir näraliggande nedanstående:

– Äldre samiska näringar och grupper i Värmland, Dalarna, Mälardalen, Uppland och Bergslagen samt deras rörelsemönster. Några levnadsöden; om de återkommande fördrivningarna.
Anpassbart för de olika delarna.

– Samernas historia i och omkring Hälsingland/Gävleborg/Gästrikland

-Slaveri i söder och öster och kring Storsjön: sockenlappar – hur man utrotar ett folk gradvis.

– Samer i Medelpad (kan fås som Samer i Njurunda, på Alnön, i Skön, i Timrå, kring Matfors).

– Samernas historia i Jämtlands län: inkluderar med fördel avsnitt om metod och teori kring arkivforskning och dokumentation av renskötselhistoria

– Från Borga till Bönhamn. Samernas historia i Ångermanland med arkeologen Bernt Ove Viklund , kan anpassas för olika delar av landskapet

(ännu på skiss-stadiet: ) AMBULERANDE SYMPOSIUM:
– SAMERNA I HÄRJEDALEN 1450-1950.
Nya rön om samernas historia kring 62:a breddgraden Hedmark-Hälsingland.
Erbjuds förhoppningsvis tillsammans med andra forskare och med universitetsfolk

Kontakta mig för offert och information!

Peter


IVAR NILSSON NATT OCH DAG
Landshövding i Hudiksvalls län (som omfattade Härjedalen 1645-51 under hans ämbetstid) 1641-1651

Värmländska vrår som sjuder av samernas historia – plus uppdatering om samerna i Kristinehamn

amä

Summerar vad vi har:

Starka traditioner från Dalby/Norra Finnskoga om samer på 1600- och 1760-talen. Orten Höljes ligger o fokus, se andra bloggposter.

Terrängnamn, samiskrelaterad toponymi i ett i princip obrutet bälte – delvis följande Klarälven – ett bälte som synbarligen fortsätter in i Norge och uppåt Älvdalen
– men också som delvis grenar sig mot Fredriksberg och Grythyttan.

Ölme – mötet mellan Per Månssson (sedermera Petrus Magnus Gyllenius) som 5 juli 1637 möter samer vid Liksåsen.

Vi har Västerdalarna med bl a Nås och Äppelbo, blott en dagsmarsch från den toponymi- dvs ortnamnstätaste (med ”lapp”-namn) trakten kring Gåsborn och två från Höljes. Vi noterar ackjorna i Äppelbo.

Vad nytt?

Bängdt Nilsson, magikern (nåjden, antar vi) från Kristinehamn, samen som år 1650 blev misshandlad pga sina övernaturliga färdigheter. Detta skedde i Köpsta, Askers socken i sydöstra Närke. Han kom alltså från Kristinehamn.
Ölme ligger också i dagens Kristinehamn.

Man kan tänka sig att Kronan, när Kristinehamn gavs stadsrättigheter 1642 – eller tidigare – för bruk fanns där innan – att den utövade en attraktionskraft på samerna i området. Kanske deltog några av dessa och deras renar i transporterandet av järnet.

Härutöver bör nämnas noteringarna om samer i Axberg, Närke 1632; Västerås på 1620-talet; Grythyttan bl a 1668; Dingtuna 1643 och Skinnskatteberg kring 1650 (samt påminner vi om Kronans renar och samiska, lejda renvaktare på 1570-talet kring Mälaren!) – det finns ju en pågående bergslagssamiskhistorik; den avses få en fortsättning.

Till allt detta ska vi återkomma! Inte minst Kristinehamn och samerna och bruken!

Lönnhöjden

BILDERNA: Från lonnhojden.se, som handlar om dettta finska nybygge.
Sidan kan f ö rekommenderas! http://lonnhojden.se/#home

DEPORTED FROM THEIR OWN LAND (II): Epilogue, after the Arrest, where did they go?

In March 1729, at the county border between Uppland and Gävleborg the Sheriff went too catch thirteen Saamis in one winter group; eight children and five adults. I suspect they were caught at the very passing of the Dalälven River, most likely on the late spring-winter ice. I havent heard what happned to the reindeer herd.

Two of these Saamis came from the Hinder-clan:

Anders Hindersson and Helena Hindrich- or Hindersdotter (same name); Helena with husband Matz Larsson and their five children, plus Hindrich Månsson – and, with Anders Hindersson, wife Marita Larsdotter and their three children.
Oral source: Jouni Tervalampis in same radio program as undersigned!
Link below.

The Saamis were taken to Gävle Castle’s Prison, where they were locked in. Authorities plan was to lead these people further to a diffuse ”Lapland” – which seem not have happened.

And what then, after the presumable release .. ?

Anders with family is on the Svärdsjö forest and signs the supplication in the summer of 1730.

Anders and Marita/Margareta Larsdotter gets their son Lars 1736, in parish Äppelbo. Linné  writes already in 1734 about divided  or reserved farm Saamis (gållappar); yet if this family is one of them, is, though, uncertain.

Matz Larsson’s son Larz Mattzson becomes the Parish Saami of Hamrånge. Almost ironalically that he, the son, gets driven away from the – by then most likely ancient winter pasturage areas around Rödmossa in parish Valbo. As his parents were imprisoned and maybe also himself as a little boy back in 1729.

Matz is also one of the signers of the supplication between Sundboern and Svärdsjö border stones in the summer of 1730.

Stay tuned- my aim is to keep oon telling this story, also go back and thicken it.

Hedesunda, where the Sheriff caught 13 Saamis.