Samer i Äppelbo under 150 år – av Eskil Olsson

NEJPIE
Kämp Johan Larssons från Äppelbo urgamla kniv, som gått i släktens ägo.

Samer i Äppelbo under 150 år. Eskil Olsson april 2017.

äppel

I Kämp Johan Larssons ägor i Nordibyn, Äppelbo socken, finns en gammal kniv.
Den har funnits i släktens ägo i många år, åtminstone sedan 1850.
Kämp Johans farfars far sa att ”han jä kniven e nöllt gammul”.
Knivens handtag tycks vara gjord av renhorn, likaså den vackra knivslidan. Några stenkast ifrån Nordibyn finns den vida omtalade Lappheden, där samer hade sin boning under 1700-talet.

Kapten Fahnehjelm på kaptensbostället i Stensbo lät på 1780- eller 1790-talet fördriva dessa samer, men det återstår att se om det finns någon dombok som vittnar om denna tragiska händelse. I Äppelbo i närheten av Malungs rå finns en stensättning som enligt sägnen var en domarring som gick under benämningen ”lappring”.
Bland annat journalisten Maximilian Axelson skriver om den, i sin bok om Västerdalarna från 1855. Det finns folk än idag som kan peka ut den. Det finns även en plats i Äppelbo som heter Lappbron, men den ligger på andra sidan om älven sett från Lappheden. Det finns fler föremål med samisk anknytning i Äppelbo, bland annat en selbåge i renhorn med inskriptionen ”MHS 1702”. Jag misstänker att MHS (eller Mats Hindriksson) var ägaren till föremålet, och inte tillverkaren. Detta var alltså några decennier innan sockenlappsinstitutionen inrättades.

Vilka var då dessa Äppelbosamer? Vi börjar historien år 1651, då ”lappens hustru” Marit finns omnämnd i Äppelbo kyrkas räkenskaper. I samma volym, fast nu år 1652, omnämns ”Jöns Ericsson Lapp”, och några sidor senare ”Jöns Lapp”. Under denna tid (1646-1652) försökte man i Hudiksvalls län fördriva samerna, och man kan anta att en hel del samer även tog sig hit till Dalarna, och det kan ha resulterat i att extra många samer vistades i landskapet under den tiden.

Marit 1651

AH 1736

Vi fortsätter historien år 1736. Då vistades samen Anders Hindersson och hans hustru Margareta Larsdotter i Äppelbo. Margareta födde samma år i februari månad sonen Lars här. Dopvittnerna var samen Sjul Hindersson och Brita Larsdotter, samen Jon Jansson samt pigan Sara Jönsdotter i Prästgården. Anders Hindersson, hans bröder och svågrar finns omnämnda i handlingarna angående fördrivningsförsöken åren 1728-30. Då beslutades det att hans släkt endast fick vistas med sina rendjur i socknarna belägna ovanför Falun. Redan på 1730-talet syns dock familjen i Västerdalarna, men då främst i Järna socken. Kanske var det även Anders Hinderssons släkt eller ättlingar som blev fördrivna under Fahnehjelms tid? Det får framtida forskning försöka utröna.

NEJPIE
Kämp Johan Larssons från Äppelbo urgamla kniv.
Kämp Johan fotograferade.

Annonser

Samer vid Lövsjö bruk i Västerdalarna (Olsson 2016)

Samer vid Lövsjö bruk i Västerdalarna

Under 1600-talet flyttade finnar till Lövsjön i Floda socken. Troligen rjade redan de första finnarna som bebyggde området med järntillverkning. På platsen fanns det bra förutsättningar för detta. Det var gott om vatten, som kunde driva masugnens blåsbälg, och mycket skog för tillverkning av träkol.

Tre samiska familjer vid bruket

I mantalslängden för Floda socken från 1779 omnämns ”lappmännen” Lars Andersson, Anders Jönsson samt Olof Clemetsson med familjer. Olof Clementssons familj var inskrivna tills 1788, men de två andra familjerna står kvar tills 1790. Troligtvis var samerna anställda på bruket, som sk brukslappar. Bruket låg flera mil från samhället så det verkar osannolikt att de var sockenlappar.

lovsjon_2013a
WIKIMEDIA COMMONS Holger.EllgaardEget arbete

Olof Clemetsson

1779-81 fanns i familjen vid Lövsjö bruk en man och en hustru. 1782-87 bodde endast en hustru där, och 1788 finns inte familjen inskriven i mantalslängderna.

1768 gifte sig Olof med samen Anna Johansdotter från Järvsö, född 1745 och dotter till Johan Jönsson och Kerstin Olofsdotter. Olof föddes 1744 och var son till Clemet Olsson och Brita Johansdotter. Olof och Anna fick 1776 sonen Nils, som avled samma år i Floda.

Clemet och hans hustru blev 1747 faddrar åt en flicka född i Gagnef, med kopplingar till Järna. 1767 blev samma par och deras son Olof faddrar åt en pojke född i By, men föräldrarna var från Hälsingland.

Anders Jönsson

Ej att förväxla med Anders Jönsson i Baggbo, Stora Tuna. 1779-80 fanns i familjen vid Lövsjö bruk en man, en hustru och en dotter. 1781-90 fanns en man, en hustru, en son och en dotter.

Lars Andersson

1779 fanns i familjen vid Lövsjö bruk en man, en hustru, och en dotter. 1780-81 fanns en man och en dotter. 1782-83 fanns en man, en hustru, och en dotter. 1784-90 fanns endast en dotter kvar vid Lövsjö bruk.

Lars kom ifrån Nås och gifte sig 1760 i Stora Skedvi kyrka med Helena Månsdotter och

1771 fick de dottern Ulrika i Norrbärke. Hon blev inte gammal utan dog redan samma år i Floda. 1776 fick de i Nås ett till barn, Anders. Lars Andersson finns omnämns i Järna kyrkas räkenskaper 1759 och 1774, och det är möjligtvis samma person.

1765 fick ”lappmannen” Lars Andersson och Lina Mårtensdotter (troligen identiska med paret ovan) dottern Kajsa, döpt i Gagnefs kyrka. Två av hennes fyra faddrar var Clemet Olsson och hans hustru Brita Jansdotter, far till Olof Clemetsson.

Sydsamernas historiska utbredningsområde i Sverige, landskaps- och länsvis genomgång

Utifrån 2016 års kunskapsläge.
HISTORISKA SAEPMIE
sträcker sig över landskapen Lappland – Västerbotten – Ångermanland – Jämtland – Härjedalen – hela Dalarna – Värmland – Västmanland – Medelpad – Hälsingland – Gästrikland – delar av Närke – Södermanland – Uppland.

Västergötland och Östergötland liksom Dalsland har nämnts; men kan ej anses vara vedertaget. Närke är inte heller självklart i uppräkningen.
Umesamiska området räknas traditionellt vanligen in i det sydsamiska.

Länsmässigt handlar det om Västerbotten (inkl del av Norrbotten), Västernorrland, Jämtlands län, Gävleborg, Dalarna, Värmlands, Örebro län, Västmanlands, Upplands län, Stockholms län, Södermanlands län.
Historiskt figurerar en lång rad olika länskonstellationer såsom t ex Trundhjems län, Härnösands län inkl nuvarande landskapet Jämtland, Hudiksvalls län, Närkes och Värmlands län osv.

Kartbilden visar lite hur det sett ut i äldre tider, medeltid, uppger källans skapare.


Länk till kartans skapares sida: Björn Espell, Frösön
http://www.espell.se/saga/karta_medeltid.html

Svealand – gammalt samiskt kärnområde? (ii) Översyn Värmland-Østfold, Närke, Sörmland, Dalsland osv

Värmland, Närke, Sörmland.

Historien om Svealands samer är historien om fördrivningar, etnisk rensning och statlig centraldirigering. Autonoma jakt- och fångstgrupper med småskalig renskötsel rörde sig i närmast hela området under 1600-, 1700- och lejonparten av 1800-talet. Det ser vi i kyrkobokföringen.
Dalsland och Västergötland nämns också ibland som samiska områden; men där saknas ännu belägg av den mer konkreta, handfasta typen – mest sägner och traditioner. Vi ska försöka bena ut vad som hänt och ej.

Redan i 1570-talets början forslar kungamakten stora renhopar till Mälaröarna med Svartsjö slott på Färingsö och Västerås slott, sannolikt också till Gripsholm. Det kan finnas anledning att se på sjöfarten och järnhanteringen relativt samerna.

Vi tittar på landskapen

VÄRMLAND med Västerdalarna samt Grythyttan; Østfold, Akerhus och Hedmark:
Starka traditioner i kombination med mer eller mindre konkreta belägg för samisk närvaro 1608-1766. Uppgiften från Lima 1608 känns löslig ooch föga att hnga upp något på; emedan de uppgifter vi har från Väse, Ölme, Varnum (Varnum analogt) socknar – liksom Kristinehamns respektive Karlstads städer eller idag mtsvarande kommuner under perioden 1617- ca 1650 – ter sig rejält solida. Det kan finnas anledning att säätta upp hypoteser om att samerna forslade tackjärn den sista milen landvägen till Kristinehamn, när staden var nyalagd. kanske tidigare.
Angränsande trakter i Norge – se nedan.

Det fanns alltså under vikingatid och tidigmedeltid en lång rad trakter som – långt innan svedjefinska inflödet av folk – hettr Finnmark, Finmorck etv. Verifieras bland annat av Gothe (Medelpads finnmarker 1945) och är en envis komponent i inlandets kosmologier.

Värmland från norr till sydost och bra precis halva landskapet är genom ortnamn, traditioner och tryckta källor belagt som samiskt aktivitetsomrde. Att det varit så i halva landskapet är alltså känt; forskningen fortskrider.

Rekommenderar denna min tidiga bloggpost:
https://southsaamihistory.wordpress.com/2015/07/23/om-medeltida-samerfinnazfangstfolk-i-finnemarken-ostfold-dalsland-varmland-norsk-text/

Nästa gång: Närke-Sörmland-Västmanland.

Svealand – gammalt samiskt kärnområde? (i)

Historien om Svealands samer är historien om fördrivning, etnisk rensning och statlig centraldirigering. Autonoma jakt- och fångstgrupper med småskalig renskötsel rörde sig i hela området under 1600-, 1700- och lejonparten av 1800-talet; möjligen ända från medeltiden i Uppland – mot detta pekar bland annat den samiska väskbygeln från 1000-1100-talet som hittats i Uppsala samt det träbeläte kallat Mjölnarbogubben i Faluns utskogar, daterat till 1500-talet. Tidigt på 1600-talet noteras samer i östra Värmland, Grythyttan, Närke, södra Dalarna, norra Västmanland, Västerås och Dingtuna. Men också i Östergötland samt sedermera (tidigt 1700-tal) i minst tre sörmländska socknar. Uppland bör i synnerhet utforskas närmare.
Dalsland och Västergötland nämns också ibland som samiska områden; men där saknas ännu belägg. Kristinehamn ser tidigt välbesökt ut. Hoppas kunna återkomma till detta.
Redan i 1570-talets början forslar kungamakten stora renhopar till Mälaröarna med Svartsjö slott på Färingsö och Västerås slott, sannolikt också till Gripsholm.

 Bild: http://www.sjofartsverket.se/sv/Sjofart/Lotsning/Lotsomraden/Vanerns-sjotrafikomrade/Rutter/Hamnar-i-Vanern/

Samiska förvaltningskommuner: se hit! ”Vi har alltid varit här” – FÖREDRAGSTURNÉ (MEST) I NORR i OKTOBER

”Vi har alltid varit här” FÖREDRAGSTURNÉ i OKTOBER OM SYDSAMERNA turné NORRUT från Örebro till Överkalix med undertecknad!

”Vi har alltid varit här” – Tidiga rön om sydsamer 1000-1800 e.Kr.
Arkeologiska, lingvistiska, språkhistoriska och historiska rön från 500 e.Kr till 1800-talet i Jämtland (t ex).

TURNÉ I OKTOBER MÅNAD 2016. Boka nu! Skriv, så sänder jag offert!

Turnén syftar till att omfatta de flesta av dessa regioner/län:

VÄRMLAND

BERGSLAGEN
ÖREBRO
DALARNA
GÄVLEBORG
UPPLAND – MÄLARDALEN (vid intresse)
HEDMARK och TRÖNDELAGEN (vid intresse)
HÄRJEDALEN
JÄMTLAND
VÄSTERNORRLAND
VÄSTERBOTTEN
NORRBOTTEN

I södra Västerbotten och norra Jämtland slår jag följe med Bernt Ove Viklund.
Under turnén presenteras också det nya projektet om samerna kring 62:a breddgraden!

Kontakta mig här: https://www.facebook.com/profile.php?id=100009534637279

Eller här: https://www.facebook.com/sosaamihi/

Samiska föremål. Magi och kult. Seite. Seite från Ailesjokk, mellan Ammarnäs och Tärnaby i södra lappland. Nordiska museets föremål inv nr 228874

About the object

Subject
Samiska föremål. Magi och kult. Seite. Seite från Ailesjokk, mellan Ammarnäs och Tärnaby i södra lappland. Nordiska museets föremål inv nr 228874
History
Fotografering
2007 Säker uppgift
Fotograf:Landin, Mats
Identifier
NMA.0048941
Institution
Nordiska museet

Fördrevs samerna 1646-52 även från Härjedalen av Ivar Nilsson Natt och Dag? SouthSaamiHistory erbjuder föreläsningar 2016-17 (Föredragserbjudanden, skisser på titlar och några färdiga, Del 1:2)

Fördrevs även samerna från Härjedalen? Detta och annat intressant behandlas i mina föredrag.
Presenterar dessa ännu som skisser, men sluttitlarna blir näraliggande nedanstående:
(defintiva titlar kommer i början av maj månad!)

Äldre samiska näringar och grupper i Värmland, Dalarna, Mälardalen, Uppland och Bergslagen samt deras rörelsemönster. Några levnadsöden; om de återkommande fördrivningarna.
Anpassbart för de olika delarna.

Samernas historia i och omkring Hälsingland/Gävleborg/Gästrikland

Slaveri i söder och öster och kring Storsjön: sockenlappar – hur man utrotar ett folk gradvis.

Samer i Medelpad (kan fås som Samer i Njurunda, på Alnön, i Skön, i Timrå, kring Matfors).

– Samernas historia i Jämtlands län: inkluderar med fördel avsnitt om metod och teori kring arkivforskning och dokumentation av renskötselhistoria

Från Borga till Bönhamn. Samernas historia i Ångermanland med arkeologen Bernt Ove Viklund , kan anpassas för olika delar av landskapet

(ännu på skiss-stadiet: ) AMBULERANDE SYMPOSIUM:
SAMERNA I HÄRJEDALEN 1450-1950. Nya rön om samernas historia kring 62:a breddgraden Hedmark-Hälsingland.
Erbjuds förhoppningsvis tillsammans med andra forskare och med universitetsfolk

Kontakta mig för offert och information!

Peter

 Wikimedia Commons: Olaus Magnus. Originalbildtext:

På ett träsnitt från Olaus Magnus Historia om de nordiska folken avbildas Nordens olika folkslag i form av en moskovit, en finne, en same och en göte.

Fördrevs samerna även från Härjedalen av Ivar Nilsson Natt och Dag? Nästan färdiga skisser på titlar t o m 2017-18 (Föredragserbjudanden Del 1:2)

Fördrevs även samerna från Härjedalen? Detta och annat intressant behandlas i mina föredrag.
Presenterar dessa ännu som skisser, men sluttitlarna blir näraliggande nedanstående:

– Äldre samiska näringar och grupper i Värmland, Dalarna, Mälardalen, Uppland och Bergslagen samt deras rörelsemönster. Några levnadsöden; om de återkommande fördrivningarna.
Anpassbart för de olika delarna.

– Samernas historia i och omkring Hälsingland/Gävleborg/Gästrikland

-Slaveri i söder och öster och kring Storsjön: sockenlappar – hur man utrotar ett folk gradvis.

– Samer i Medelpad (kan fås som Samer i Njurunda, på Alnön, i Skön, i Timrå, kring Matfors).

– Samernas historia i Jämtlands län: inkluderar med fördel avsnitt om metod och teori kring arkivforskning och dokumentation av renskötselhistoria

– Från Borga till Bönhamn. Samernas historia i Ångermanland med arkeologen Bernt Ove Viklund , kan anpassas för olika delar av landskapet

(ännu på skiss-stadiet: ) AMBULERANDE SYMPOSIUM:
– SAMERNA I HÄRJEDALEN 1450-1950.
Nya rön om samernas historia kring 62:a breddgraden Hedmark-Hälsingland.
Erbjuds förhoppningsvis tillsammans med andra forskare och med universitetsfolk

Kontakta mig för offert och information!

Peter


IVAR NILSSON NATT OCH DAG
Landshövding i Hudiksvalls län (som omfattade Härjedalen 1645-51 under hans ämbetstid) 1641-1651

Värmländska vrår som sjuder av samernas historia – plus uppdatering om samerna i Kristinehamn

amä

Summerar vad vi har:

Starka traditioner från Dalby/Norra Finnskoga om samer på 1600- och 1760-talen. Orten Höljes ligger o fokus, se andra bloggposter.

Terrängnamn, samiskrelaterad toponymi i ett i princip obrutet bälte – delvis följande Klarälven – ett bälte som synbarligen fortsätter in i Norge och uppåt Älvdalen
– men också som delvis grenar sig mot Fredriksberg och Grythyttan.

Ölme – mötet mellan Per Månssson (sedermera Petrus Magnus Gyllenius) som 5 juli 1637 möter samer vid Liksåsen.

Vi har Västerdalarna med bl a Nås och Äppelbo, blott en dagsmarsch från den toponymi- dvs ortnamnstätaste (med ”lapp”-namn) trakten kring Gåsborn och två från Höljes. Vi noterar ackjorna i Äppelbo.

Vad nytt?

Bängdt Nilsson, magikern (nåjden, antar vi) från Kristinehamn, samen som år 1650 blev misshandlad pga sina övernaturliga färdigheter. Detta skedde i Köpsta, Askers socken i sydöstra Närke. Han kom alltså från Kristinehamn.
Ölme ligger också i dagens Kristinehamn.

Man kan tänka sig att Kronan, när Kristinehamn gavs stadsrättigheter 1642 – eller tidigare – för bruk fanns där innan – att den utövade en attraktionskraft på samerna i området. Kanske deltog några av dessa och deras renar i transporterandet av järnet.

Härutöver bör nämnas noteringarna om samer i Axberg, Närke 1632; Västerås på 1620-talet; Grythyttan bl a 1668; Dingtuna 1643 och Skinnskatteberg kring 1650 (samt påminner vi om Kronans renar och samiska, lejda renvaktare på 1570-talet kring Mälaren!) – det finns ju en pågående bergslagssamiskhistorik; den avses få en fortsättning.

Till allt detta ska vi återkomma! Inte minst Kristinehamn och samerna och bruken!

Lönnhöjden

BILDERNA: Från lonnhojden.se, som handlar om dettta finska nybygge.
Sidan kan f ö rekommenderas! http://lonnhojden.se/#home