Blodtörst, absolut makt och böner – hur land (och stad) med kloster byggdes. Eller om Svearikets Game of Thrones, baserat på en ISIS-lik religiös stadsstat, driven av clarissinnor och gråbröder?

Med tack till Monika E Pensar samt källan Studium Catholicum

En bakgrund till stadsvandringarnas Clara kloster som år 1413 besöktes av samekvinnan Margareta. Av Peter Ericson.

Ett svenskt, medeltida ISIS (KAS-ish-IS?): Katolsk- i s h  stat i  staten 1270-1527; eller 
gudomlig nåd åt missionens välsignade karelare, samer, satakundare, ålänningar, västerbottningar/”hälsingar”, götar, svear … ? 

Hur uppstod det enorma katolska inflytande som erhölls under framför allt 1300-talet?

Strategin liknande i vissa stycken vissa samiska gruppers egen överlevnadstaktik: att placera sig kring rese-nav, vid kors- och utmed allfartsvägar. Dock gäller det bara själva placerandet av baslägren: där upphör likheterna.

År 1265 gavs dominikanermunkarna rätt att inneha egendom. Något liknande tycks ha gällt gråbröderna.

Allteftersom gråbrödra- och clarissinnesystrarna expanderade sin bas, och emottog arealer av svårbegripligt omfattande storlek av först kung Magnus ladulås och sedermera kung Birger Magnusson och så småningom även av Magnus I Eriksson, kom marken att på sitt sätt avvittras till stormannasläkter, som sökte sig till den växande staden vid Mälarens utlopp i Östersjön.

Förhållandevis tidigt kom dessa stormän att vilja bli begravda i Clara klosterkyrka och de allra största fick sin sista vila i Gråbrödernas kyrka Gråbrödrakyrkan, invigd 1300 – den som vi senare känner som Riddarholmskyrkan. Den är känd som Stockholms äldsta byggnad och enda kvarvarande lämning av en svensk medeltida klosterkyrka.

Munke lägret, sedermera Kungsholmen, utvecklade gråbröderna sina näringar och i övriga staden och blivande staden kom nunnorna, clarissorna i S:a Clara kloster att expandera sin verksamhet och införliva byar som t ex Väsby, strax intill dagens Hötorget (namnet fick det under Gustav Vasa).

”De som bosatte sig i hus på klostrets mark fick stadsprivilegier som borgare. Medlemmarna i Klara Kloster fick aldrig visa sig utanför klostrets gallergrindar, och klostrets omfattande affärsverksamhet sköttes utåt av sysslomannen, som valts av abbedissan och agerade med hennes fullmakt” (”Klara kloster i Stockholm: ett exempel på agrar stordrift under medeltiden.” Meddelanden från Kulturgeografiska institutionen vid Stockholms universitet, 0585-3508; B 15. Stockholm: Kulturgeografiska inst., Stockholms univ.  Dagny Torbrand  1968)

Under en period föreligger alltså en rent feodal verksamhet i en stadsstadliknande administration vars makt inte minst belyses av att Magnus ladulås lät flytta på Norrstigen för nunnornas skull. Samt att han placerade sin och drottning Helvigs dotter, prinsessan Rikissa där på Clara kloster (hon blev kanske, inte alldeles oväntat, abedissa där från 1335).

Den andliga, fysiska, politiska och ekonomiska makt som gråbröder, clarisinnor och svartbröder (alltså i Finland före Stockholm) utövar saknar motstycke i norra Europa. En envis vetenskapstradition vill även placera ett fransiscanerkonvent i Bjurö i dagens Västerbotten.

Historiska fransiscanerkonvent i Sverige (källa: Wikipedia) :
Visby konvent, Gotland (1233–).
Söderköpings konvent, Östergötland (1235–1520).
Uppsala konvent, Uppland (1247–).
Enköpings konvent, Uppland, etablerades kring 1250.
Skara konvent, Västergötland (omnämnt 1259, –).
Gråbrödraklostret i Stockholm, Gråmunkeholmen, Stockholm, (1270–);
systerkloster Sankta Klaras systerkloster grundat 1286 av Magnus Ladulås.
Linköpings konvent, Östergötland, (1287–).
Arboga konvent, Västmanland (1200-talet–).
Jönköpings konvent, Småland (1200-talet–).
Nyköpings konvent, Södermanland (1200-talet–).
Krokeks konvent, Östergötland (omnämnt 1440 –).
Raumo konvent, Satakunta (omnämnt 1449 –).
Kökars konvent, Hamnö Åland, (troligen i mitten av 1400-talet -).
Nylödöse konvent, Västergötland (1473–).
Viborgs konvent, Karelen (1400-talet –).
Växjö konvent, Småland, (1400-talet–).

Sedermera tillväller Clara kloster sig Karlberg och Rörstrand. Karl Knutsson Bonde tilbyter sig år 1452 Djurgården; och det är ungefär den tiden som markerar början av Clara Klosters nedgångstid. Dock behåller man rätten till allt fiske utanför dåvarande Djurgårdslandet – ett ohyggligt stort område!

I sammanhanget kan vara lämpligt att tillägga att djur under medeltid vanligen betydde vildren.

Svartbrödramunkarna

Bilden blir än mer komplex med Svartbrödraklostrets instiftande på 1330-talet. Redan kring 1220 hade man kommit till Strängnäs och Sigtuna; och inte långt därefter gjorde man anspråk på den tomt som idag domineras av Stockholms slott och som tingats på av byggherrarna till Slottet Tre Kronor. Svartbröderna kom sedan att hålla till vid Österlånggatan. De var dominikanermunkar, och oftast sällan såta vänner med gråbröderna. Dominikanerna, Herrens hundar, domini canes (en ordlek) kom att bli tongivande i franska inkvisitionen, och tycks ha haft ett mycket stort inflytande i Europa. Där ska tusentals människor ha bränts på bål! Detta är alltså föregångarna till våra nordiska trolldomsprocesser,

Dominikanerbrödernas konvent kom 1249 till det som skulle bli Åbo. Här fick man så småningom för första gången välja rikshalvans/provinsens  egen biskop och det blev dominikanfadern Johannes från Sigtuna, som valdes år 1286 (och senare ärkebiskop i Uppsala) – Åboland fick påsåvis en internationell kontakt medelst en utomlands utbildad prästman. För övrigt samma år som S:a Clara kloster sägs ha instiftats.

Att dominikanerorden så tidigt etablerades i Finland är avgjort intressant ifråga om studier av det tidiga svenska rikets infrastruktur.

 


I en kommande bloggpost tittar vi på Riddarholmskyrkan, och dess betydelse för nationalstaten Sverige och dess regenter.  I åter en annan post ser vi på hur man placerat klostret utmed allfartsvägar synkront med korstågs- och pilgrimsleder.

Högstesparven

Karaktären High Sparrow, spelad av walesaren Jonathan Pryce, i Game of Thrones torde ha inspirerats av forna tiders gråbröder och fransiscaner samt dominikanerkonventet svartbrödramunkarna. Promobild. Länk:
http://gameofthrones.wikia.com/wiki/High_Sparrow

 

 

Med tack till Monika E Pensar samt källan Studium Catholicum

Annonser

SAMER I GÖTALAND? 1. ”– tå iagh kom til Lixååsen mötte migh någre lappefinnor, som förde medh sig 7 styckon reenar” (Ölme, 1637)

Editerad 26 dec 2017

VÄRMLAND  och Västerdalarna med västligaste Västmanland/Bergslagen – fordom hörde Värmland till Götaland.

1603-04 Nya Kroppa bruk Samer på avlöningslistan

1608 Lima 23 januuari 1608, same omnämns i tingsärende

1617 Väseskogen – Samer omnämns, från Norge

1620 Same omnämns i Grythyttan ”Lappe Thomas”

1637 i Diarium Gyllenianum beskriver den då unge Per, sedermera Petrus magnus Gyllenius hur han möter samer med renar i början av juli 1637:

”Och tå iagh kom til Lixååsen mötte migh någre lappefinnor,
som förde medh sig 7 styckon reenar.”
 

1640 Samer omnämns i Älvdalen, trolldom

 

 

1660-tal och senare Höljes Lappheden starka traditioner om samer

1680-1700 Samer i Idrefjällen, norska samer (fler uppg 1749 och fram)

Värmland och Närke hörde förr samma i Wermlands och Nerikes Lähn

DALSLAND Samer i traditionsuppteckningar men sparsam med uppgifter

VÄSTERGÖTLAND Samer nämns i en del källor från Tiveden

ÖSTERGÖTLAND Torneåsamiskan anklagas för trolldom 1633

NÄRKE Rättsfall mot två nilssöner 1632 resp 1640 i Axberg resp Asker.
Samiske Bengt Nilsson är kärande i rättsfall i Asker; han kommer från
Kristinehamn.

Fortsättning med samer i Skåne

Sydsamernas historiska utbredningsområde i Sverige, landskaps- och länsvis genomgång

Utifrån 2016 års kunskapsläge.
HISTORISKA SAEPMIE
sträcker sig över landskapen Lappland – Västerbotten – Ångermanland – Jämtland – Härjedalen – hela Dalarna – Värmland – Västmanland – Medelpad – Hälsingland – Gästrikland – delar av Närke – Södermanland – Uppland.

Västergötland och Östergötland liksom Dalsland har nämnts; men kan ej anses vara vedertaget. Närke är inte heller självklart i uppräkningen.
Umesamiska området räknas traditionellt vanligen in i det sydsamiska.

Länsmässigt handlar det om Västerbotten (inkl del av Norrbotten), Västernorrland, Jämtlands län, Gävleborg, Dalarna, Värmlands, Örebro län, Västmanlands, Upplands län, Stockholms län, Södermanlands län.
Historiskt figurerar en lång rad olika länskonstellationer såsom t ex Trundhjems län, Härnösands län inkl nuvarande landskapet Jämtland, Hudiksvalls län, Närkes och Värmlands län osv.

Kartbilden visar lite hur det sett ut i äldre tider, medeltid, uppger källans skapare.


Länk till kartans skapares sida: Björn Espell, Frösön
http://www.espell.se/saga/karta_medeltid.html

Update 23 sep 2015: Samiska hundraåringar (nå, cirka iallafall!)

1719 Liden Medelpad Brita Jönsdotter begravs 11 januari, 100 år.

1758 Jättendal Hälsingland Anders Påhlsson dör i eldsvåda, hösten 1759. 105 år.
Avlade tjugofem barn!!

1707 Norra Fågelås Västergötland 26 feb ”En vandrings man från Lappland 119 år” [sic]

1725 Torsåker Gästrikland Ella Nilsdotter. 105 år.

Förutom det vidlyftiga västgötska exemplet, känns det som relativt rimliga åldrar. Förbehåll dock för att samtliga ju faktiskt föddes före Kyrkolagen av år 1686 (dvs den som föreskrev att alla födslar, dödsfall och vigslar skulle noteras i det som kom att kallas ministerialböcker).

Jag kan inte i samtliga fall belägga det jag misstänker – huvudsakligen skogssamisk bakgrund; men i fallen med Torsåker och Jättendal torde det kunna fastslås.

Det kommer nog fler gamlingar framöver i bloggen.

Finn=fångstman, samisk förfäder? Gamle E. G. Geijer diskuterade 1831 frågan om samiska förmödrar i Småland!

Svea: Tidskrift för vetenskap och konst, Issue 13 (Uppsala 1831)

https://books.google.se/books?id=TFwgAQAAMAAJ&lpg=PA314&ots=iSyAYJMoli&dq=lapparne%20dalarna&pg=PA235&output=embed

Den vidlyftige men inte helt ointressante E.G.G menar i artikeln Sverige vid slutet av hedniska tiden (s 236ff) att de finnar som givit namn åt såväl Västergötlands terrängnamn som många av Smålands Finnveden etc är samerna (eller deras förmödrar/-fädrer). Med tanke på att finne i betydelse finländare är en förhållandevis sen (oklar från när; jobbar på frågan!) etnonym, är det måhända tänkvärt. Självklart har sådana teser testats hos undertecknad. Lencquist anges som källa vad gäller de finska samernas tidigare sydliga belägenhet (s 302 a.a.). De intressantaste partierna ligger som jag ser det på s 313-317 (a.a), dvs mot slutet. Geijer argumenterar övertygande; ser samerna som de äldsta invånarna i Norden och exemplifierar med ortnamn och överhuvudtaget på ett (åtminstone styckevis) intellektuellt redbart sätt. Även om just hans namn inte kanske är det starkaste att hänvisa till… Och ibland svävar han ut nånting alldeles kopiöst. Men tanken…

Här ett av de många geijerska argumenten, i modern wikipediabelysning:

https://sv.wikipedia.org/wiki/Finnekumla_socken

Namnet skrevs 1413 Finnakumblum och kommer från kyrkbyn. Efterleden innehåller kummel, ‘(grav)minnesmärke’ syftande på ett bronsåldersröse vid byn. Förleden innehåller sannolikt finne, ‘kringströvande jägare och fiskare’.[9]
Namnet skrevs före 4 september 1904 även Finnekomla socken.

Etniska substrat, som t ex Kerstin Eidltiz Kuoljok pratat om, är rimligen ett verktyg att arbeta med här. Skrithi-, scrici-, screrifenni, –fenni. Finn-namnen går ända ner i Skåne.

Nog svindlar tanken.

En avvikande uppfattning men ävenledes med intressanta aspekter redovisas här: http://sydaby.eget.net/mig/finn1.htm
Det handlar om Östergötlands medeltid.
Här handlar det om ”vanliga” finnar.
Men nog förtjänar frågan sin mer omfattande utredning.

Bildkälla: Tv-Värnamo, som även innehåller denna intressanta text –

”Finnveden är känt sedan 500-talet, de tre häraderna Sunnerbo, Västbo och Östbo ligger runt sjön Bolmen.

Finnveden är den vikinga- och medeltida benämningen på ett av de ursprungliga ”små landen”, närmare bestämt på den västligaste delen av Småland, omfattande de tre häraderna Sunnerbo, Västbo och Östbo.

Förleden är ordet finn(e), syftande antingen på folkslaget eller på ”kringströvande jägare och fiskare”. Efterleden är troligen ed(e) ”väg”, syftande på Lagastigen, men det kan också vara ”hed” i betydelsen skogsområde.

Den äldsta kända texthänvisningen till Finnveden är från den gotiske historikern Jordanes, som i sin text De origine actibusque Getarum (Om goternas ursprung och bedrifter) från år 551 berättar om finnaithe, en av stammarna i Skandinavien.

Idag omfattas regionen av kommunerna Gislaved, Gnosjö, Ljungby, Vaggeryd och Värnamo.”