SAMER I GÖTALAND? 1. ”– tå iagh kom til Lixååsen mötte migh någre lappefinnor, som förde medh sig 7 styckon reenar” (Ölme, 1637)

VÄRMLAND  och Västerdalarna med västligaste Västmanland/Bergslagen – fordom hörde Värmland till Götaland.

1603-04 Nya Kroppa bruk Samer på avlöningslistan

1608 Lima 23 januuari 1608, same omnämns i tingsärende

1617 Väseskogen – Samer omnämns, från Norge

1620 Same omnämns i Grythyttan ”Lappe Thomas”

1637 i Diarium Gyllenianum beskriver den då unge Per, sedermera Petrus magnus Gyllenius hur han möter samer med renar i början av juli 1637:

”Och tå iagh kom til Lixååsen mötte migh någre lappefinnor,
som förde medh sig 7 styckon reenar.”
 

1640 Samer omnämns i Älvdalen, trolldom

 

1660-tal och senare Höljes Lappheden starka traditioner om samer

1680-1700 Samer i Idrefjällen, norska samer (fler uppg 1749 och fram)

Värmland och Närke hörde förr samma i Wermlands och Nerikes Lähn

DALSLAND Samer i traditionsuppteckningar men sparsam med uppgifter

VÄSTERGÖTLAND Samer nämns i en del källor från Tiveden

ÖSTERGÖTLAND Torneåsamiskan anklagas för trolldom 1933

NÄRKE Rättsfall mt två nilssöner 1632 resp 1640 i Axberg resp Asked.
Samiske Bengt Nilsson är kärande i rättsfall i Asker; han kommer från
Kristinehamn.

Fortsättning med samer i Skåne

Annonser

Sydsamernas historiska utbredningsområde i Sverige, landskaps- och länsvis genomgång

Utifrån 2016 års kunskapsläge.
HISTORISKA SAEPMIE
sträcker sig över landskapen Lappland – Västerbotten – Ångermanland – Jämtland – Härjedalen – hela Dalarna – Värmland – Västmanland – Medelpad – Hälsingland – Gästrikland – delar av Närke – Södermanland – Uppland.

Västergötland och Östergötland liksom Dalsland har nämnts; men kan ej anses vara vedertaget. Närke är inte heller självklart i uppräkningen.
Umesamiska området räknas traditionellt vanligen in i det sydsamiska.

Länsmässigt handlar det om Västerbotten (inkl del av Norrbotten), Västernorrland, Jämtlands län, Gävleborg, Dalarna, Värmlands, Örebro län, Västmanlands, Upplands län, Stockholms län, Södermanlands län.
Historiskt figurerar en lång rad olika länskonstellationer såsom t ex Trundhjems län, Härnösands län inkl nuvarande landskapet Jämtland, Hudiksvalls län, Närkes och Värmlands län osv.

Kartbilden visar lite hur det sett ut i äldre tider, medeltid, uppger källans skapare.


Länk till kartans skapares sida: Björn Espell, Frösön
http://www.espell.se/saga/karta_medeltid.html

Update 23 sep 2015: Samiska hundraåringar (nå, cirka iallafall!)

1719 Liden Medelpad Brita Jönsdotter begravs 11 januari, 100 år.

1758 Jättendal Hälsingland Anders Påhlsson dör i eldsvåda, hösten 1759. 105 år.
Avlade tjugofem barn!!

1707 Norra Fågelås Västergötland 26 feb ”En vandrings man från Lappland 119 år” [sic]

1725 Torsåker Gästrikland Ella Nilsdotter. 105 år.

Förutom det vidlyftiga västgötska exemplet, känns det som relativt rimliga åldrar. Förbehåll dock för att samtliga ju faktiskt föddes före Kyrkolagen av år 1686 (dvs den som föreskrev att alla födslar, dödsfall och vigslar skulle noteras i det som kom att kallas ministerialböcker).

Jag kan inte i samtliga fall belägga det jag misstänker – huvudsakligen skogssamisk bakgrund; men i fallen med Torsåker och Jättendal torde det kunna fastslås.

Det kommer nog fler gamlingar framöver i bloggen.

Finn=fångstman, samisk förfäder? Gamle E. G. Geijer diskuterade 1831 frågan om samiska förmödrar i Småland!

Svea: Tidskrift för vetenskap och konst, Issue 13 (Uppsala 1831)

https://books.google.se/books?id=TFwgAQAAMAAJ&lpg=PA314&ots=iSyAYJMoli&dq=lapparne%20dalarna&pg=PA235&output=embed

Den vidlyftige men inte helt ointressante E.G.G menar i artikeln Sverige vid slutet av hedniska tiden (s 236ff) att de finnar som givit namn åt såväl Västergötlands terrängnamn som många av Smålands Finnveden etc är samerna (eller deras förmödrar/-fädrer). Med tanke på att finne i betydelse finländare är en förhållandevis sen (oklar från när; jobbar på frågan!) etnonym, är det måhända tänkvärt. Självklart har sådana teser testats hos undertecknad. Lencquist anges som källa vad gäller de finska samernas tidigare sydliga belägenhet (s 302 a.a.). De intressantaste partierna ligger som jag ser det på s 313-317 (a.a), dvs mot slutet. Geijer argumenterar övertygande; ser samerna som de äldsta invånarna i Norden och exemplifierar med ortnamn och överhuvudtaget på ett (åtminstone styckevis) intellektuellt redbart sätt. Även om just hans namn inte kanske är det starkaste att hänvisa till… Och ibland svävar han ut nånting alldeles kopiöst. Men tanken…

Här ett av de många geijerska argumenten, i modern wikipediabelysning:

https://sv.wikipedia.org/wiki/Finnekumla_socken

Namnet skrevs 1413 Finnakumblum och kommer från kyrkbyn. Efterleden innehåller kummel, ‘(grav)minnesmärke’ syftande på ett bronsåldersröse vid byn. Förleden innehåller sannolikt finne, ‘kringströvande jägare och fiskare’.[9]
Namnet skrevs före 4 september 1904 även Finnekomla socken.

Etniska substrat, som t ex Kerstin Eidltiz Kuoljok pratat om, är rimligen ett verktyg att arbeta med här. Skrithi-, scrici-, screrifenni, –fenni. Finn-namnen går ända ner i Skåne.

Nog svindlar tanken.

En avvikande uppfattning men ävenledes med intressanta aspekter redovisas här: http://sydaby.eget.net/mig/finn1.htm
Det handlar om Östergötlands medeltid.
Här handlar det om ”vanliga” finnar.
Men nog förtjänar frågan sin mer omfattande utredning.

Bildkälla: Tv-Värnamo, som även innehåller denna intressanta text –

”Finnveden är känt sedan 500-talet, de tre häraderna Sunnerbo, Västbo och Östbo ligger runt sjön Bolmen.

Finnveden är den vikinga- och medeltida benämningen på ett av de ursprungliga ”små landen”, närmare bestämt på den västligaste delen av Småland, omfattande de tre häraderna Sunnerbo, Västbo och Östbo.

Förleden är ordet finn(e), syftande antingen på folkslaget eller på ”kringströvande jägare och fiskare”. Efterleden är troligen ed(e) ”väg”, syftande på Lagastigen, men det kan också vara ”hed” i betydelsen skogsområde.

Den äldsta kända texthänvisningen till Finnveden är från den gotiske historikern Jordanes, som i sin text De origine actibusque Getarum (Om goternas ursprung och bedrifter) från år 551 berättar om finnaithe, en av stammarna i Skandinavien.

Idag omfattas regionen av kommunerna Gislaved, Gnosjö, Ljungby, Vaggeryd och Värnamo.”