Tjoevkemåjhtoe – LJUSMINNE REVISITED Vårturné, priser, idé

Temakvällen 2 000 sydsamiska år BEGER SIG UT I LANDET!
Tjoevkemåjhtoe 1997-2017 LJUSMINNE REVISITED
Hiistoriker Peter Ericson & Arkeolog Bernt Ove Viklund, vi har totalt 60+ år av erfarenhet av arbete med samernas historia och i tjugo år har vi samarbetat med museer, böcker, sedvanemål!
Idé om vårens turnéer: 
Vi tänker oss sålunda

MARS Gävleborg-Dalarna
APRIL Västerbotten-Västernorrland
MAJ Uppland-Bergslagen
JUNI Jämtland

Andra geografiska upplägg också möjliga!

PRIS för helkväll ca 3h: 13 600 SEK exkl moms, tillkommer del av resa och del av logi. För totala 16 800 håller vi varsitt längre skolanförande också. Fler skolföreläsningar kan ge fördelaktiga totalpriser.

Social prissättning; hör av er för offert!
 retepnoscire@hotmail.com eller 070-6076232

eller inboxa min facebook (Peter)
 https://www.facebook.com/profile.php?id=100009534637279

 



 bov pe-hd
heikki-foto
Stora fotot: Jörgen Heikki
styrnas
Myckelby, Styrnäs, Ådalen, Ångermanland

Sydsamernas historiska utbredningsområde i Sverige, landskaps- och länsvis genomgång

Utifrån 2016 års kunskapsläge.
HISTORISKA SAEPMIE
sträcker sig över landskapen Lappland – Västerbotten – Ångermanland – Jämtland – Härjedalen – hela Dalarna – Värmland – Västmanland – Medelpad – Hälsingland – Gästrikland – delar av Närke – Södermanland – Uppland.

Västergötland och Östergötland liksom Dalsland har nämnts; men kan ej anses vara vedertaget. Närke är inte heller självklart i uppräkningen.
Umesamiska området räknas traditionellt vanligen in i det sydsamiska.

Länsmässigt handlar det om Västerbotten (inkl del av Norrbotten), Västernorrland, Jämtlands län, Gävleborg, Dalarna, Värmlands, Örebro län, Västmanlands, Upplands län, Stockholms län, Södermanlands län.
Historiskt figurerar en lång rad olika länskonstellationer såsom t ex Trundhjems län, Härnösands län inkl nuvarande landskapet Jämtland, Hudiksvalls län, Närkes och Värmlands län osv.

Kartbilden visar lite hur det sett ut i äldre tider, medeltid, uppger källans skapare.


Länk till kartans skapares sida: Björn Espell, Frösön
http://www.espell.se/saga/karta_medeltid.html

Etnisk rensning, arresterade samer – Dramatik kring ett dokument från våren 1729 (red 160806)

Dokumentet förmedlat av Jouni Tervalampi.

Dalasamerna & Landshövding CG Bielke i storlänet 20 mars – 2 juni 1729
Om det lönlösa i 1729-30 års fördrivningsföretag

Tretton skogssamer i antagligen två sijter arresterades när gruppen under vårvintern inträdde från Västmanland till Gästrikland; som ingick i dåvarande Västernorrlands län vilket omfattande (nuvarande) Jämtland, Västernorrland och Gävleborg.

Carl Gustaf Bielke undertecknade denna marsdag skrivelsen till Kung Fredrik I.
Den tre sidor långa skrivelsen – uppläst i Riksrådet 2 juni detta år – andas viss förtvivlan över att någon specifik hemvist för samerna icke kunnat identifieras.
Då inget samiskt distrikt vare sig i eller närmast utanför länet visat sig beredda att emottaga eller upptaga dessa samer i sina kollektiv; torde riksrådet ha insett det dödfödda i företaget att samla ihop hundratals samer runtom (enligt mina senare preliminära beräkningar kan det ha rört sig om ett drygt tusental samtida, kanske 1200-1300 samer från Värmland över Sörmland och Roslagen och utmed kusten från Älvakarleby och Forsmark med kluster på 40-50 familjer i säsongsvis i socknar som Enånger, Söderala, Jättendal, Gnarp, Njurunda, Nordingrå) i trakten för att föra dom till ett alltmer diffust lappmarksaktigt.

Vad hände då med denna grupp av tretton samer?
Det har hittills ingen kunnat svara tillfredsställande på.

Här inleds alltså dels en skriftväxling mellan samerna i dalaskogarna och Hovet; dels inleds processen som initierar ”sockenlappar” i storsjöområdet och andra delar av Jämtland; Ångermanland; Medelpad; Hälsingland; Gästrikland samt Dalarna med norra Västmanland (det senare synes vara  en separat utveckling med bl a de gål-lappar som Linné omnömner 1734 i Äppelbo). Under perioden ca 1731-40 inrättas de tidigaste socknarna sådana sockenlappar, vars sysslor första tiden ofta ter sig lätt odefinierade.

Fördrivningsförsöken har, som vi visat, pågått under århundraden och inte minst under perioden 1646-1652. Men just i denna omgång kan ett indignerat och samefientligt brev av kyrkoherden i By, södra Dalarna 1709 ha satt bollen i rullning. Under de hårda krigsåren och perioden då Sverige ansattes av ryska krigsmakten löt staten samerna bero; men nu sedan saker  lugnat sig något, började rensningar på allvar.

Dokumentet visar dock en förvirrad bild där man, trots en förutfattad mening om samer som någonting nordligt, ändå tycks kapitulera för samernas hemortsrätt där i söder.

Fördrivningarna pausas; ersätts med det slavliknande sockenlappsystemet.
Inom det enorma Västternorrland fortsätter en intern och särpräglad, kustnära och mångfacetterad samekultur att utvecklas, med från småskalig till medelstor seminomadisk renskötsel. Den ska jag titta på i min artikel i en kommande antologi om sydsamernas historia.

Veterligen har ingen ännu hittat något dokument som bekräftar att gruppen som omtalats släpptes; men det ter sig som det enda rimliga. Sannolikt blir barnen i den trettonhövdade gruppen häktade småningom s k sockenlappar under decennierna som följer.

Vi kan också notera att detta är blott tre före Linné möte med samerna i Jättendal.

Riksarkivet-29mars1729-Lappar_3 (1)


Carl Gustaf Bielke styrde alltså 1729 dåvarande Västernorrlands län från sitt kansli i Gävle.
Hans fögderi, som hand var landshövding över, sträckte sig från Hofors över Los till Femunden och vidare till Burgfjäll, Ångermanna lappmark-Nordmaling-Bjurholm och vidare 450 km ner efter mellersta och södra norrlandskusten.

BILD: Creative Commons Nationalmuseum Stockholm.

Description

Svenska: Carl Gustav Bielke, svensk, Född 1683, Död 1754. Miniatyren målad av: Eric Utterhielm, svensk, Född 1662, Död 1717.Nationalmuseums inventarienummer: NMB 2502

Förvärv: Inköp 2000 med Hjalmar och Anna Wicanders donationsmedel

Date 1 January 1708

Senare bild av Bielke (bild via Gävledraget – f ö bra sida!)


Gamla tiders Gefle/Gevalia.

Anna Kristina Burgström; Hemsön och södra ångermansamerna

Del I

Anna har under de senaste två decennierna kommit och gått i min väg.
Hon föddes 1883; som dotter till Lisa Stina Andersdotter född 1851 och Nils Nilsson Burgström född 1855. Det finns många lokala berättelser om bägge föräldrarna.
Bägge föräldrar vilhelminasamer ur renskötarmiljö, men som flyttade ner för att prova lyckan i Ådalen och kring Högsjö-Säbrå med omnejd. De kom att kalla fiskarsamer, men som prövade också på andra näringar. Deras torp i Bölen, Högsjö bör ha varit oerhört trångt. Annas liv var ohyggligt strävsamt och fyllt av fattigdom och knog. Till det återkommer jag i senare delar av denna miniserie.

När kamrater och släktingar kom ner på vinterbete till Nora, Nordingrå, Hemsön och Åbordsön, brukade Anna sluta upp och ta påhugg som s k lapp-piga.

Det berättas att när hon följde en hjord på andra sidan Norafjärden kring Lövvikslandet (från 1920-talet till inemot 1960 hade hon en bas i sitt torp på Svartnoranäset) en söndag, bestämde hon sig för att bevisa gudstjänsten i Hemsö kyrka. Det skulle kunna ha varit 1924 eller möjligen 1925. Därefter ska hon ha gått på isen tillbaka.

Anna sålde en borste till min mormors bror Pelle, född 1913 i Fällsvik, Nordingrå socken. Kring år 2000 använde han den nu till att rengöra gräsklipparen med. Kråkris och ene till tvagor och borstar hämtades ofta på Germundön.

Anna Kristina Burgström. Född 1883-06-04 i Vilhelmina (AC) [1] . Död 1971-04-20 i Ålderdomshemmer, Nora (Y) [2] . f Nils Nilsson Burgström. Född 1855-07-29 i Vilhelmina (AC) [3] . Död 1924-10-15 i Bölen, Högsjö (Y) [4] . Same
m Andersdotter Lisa Stina. Född 1851-06-27 i Vilhelmina (AC) [3] . Död 1944-07-06 i Nordansjö 1:4 – Ålderdomshemmet, Nordansjö, Högsjö (Y) [5] .

Källor

  1. 22 HÖGSJÖ AIIa:1 1895-1905 p 50 – Bölen
  2. SDB5
  3. försb
  4. 22 HÖGSJÖ AIIa:7 1923-1939 p 68 – Bölen
  5. SCB 1944https://www.abc.se/~m9172/index.htm?/~m9172/000/014/916.

     FOTO: Wikipedia. Y-näsmannenEget arbete

    Vi återkommer till denna klassiska bild från en betesvinter under andra hälften av 1890-talet, en tuff period i renskötsel, inte minst vad beträffade vinterbetet.

Föredragstitlar hösten 2016, hör av Er!

 

 

FÖREDRAG AUGUSTI – DECEMBER

– Små och stora renhjordar och samer utefter kusten från Bottenviken till Dalälven. Specialiserat för varje ort.
– Sedvana och vinterbete utmed 85 mil kust mellan Råneå och Valbo under 400 år.
Samiska näringar i östersjö- och bottnisk kust mellan Petersburg och Nyköping
Interna föredrag för samebyar om sedvanemål och sakkunnigarbete, fokus Nordmaling och eventuellt/på beställning andra mål.
Äldre samiska näringar och grupper i Värmland, Dalarna, Mälardalen, Uppland och Bergslagen samt deras rörelsemönster. Några levnadsöden; om de återkommande fördrivningarna. Anpassbart för de olika delarna.
Samernas historia i och omkring Hälsingland/Gävleborg/Gästrikland

Samer i Medelpad (kan fås som Samer i Njurunda, på Alnön, i Skön, i Timrå, kring Matfors).

Och dessa, om tillräckligt stort intresse:

 – Samernas historia i Jämtlands län: inkluderar med fördel avsnitt om metod och teori kring arkivforskning och dokumentation av renskötselhistoria

– Från Borga till Bönhamn. Samernas historia i Ångermanland med arkeologen Bernt Ove Viklund , kan anpassas för olika delar av landskapet

Slaveri i söder och öster och kring Storsjön: sockenlappar – hur man utrotar ett folk gradvis.

KONTAKTA MIG SNARAST FÖR OFFERT! / Peter Ericson mejlretepnoscire@hotmail.com
Tfn 0729070058

https://www.facebook.com/profile.php?id=100009534637279

Kvar är de befintliga föredragen

– Saami Reservations .. – för universitet
– Samerna i Mellansverige och Bergslagen, om fördrivningar och flykt mm
– Bakom kulisserna i Nordmalingsprocessen och om sedvanemål, urminneshävd osv

 

Samer_äldre-bild Svall Bilden: Hämtad från Norraberget och deras hemsida . Samisk vintergrupp på vinterbete i medelpad, sannolikt kring öråkersområdet (Sköns sn) på 1920-30-talet.
Här är bildens  plats (ska också kunna beses på Norra bergets museums permanenta samiska utställning i Sundsvall. Sameföreningen NoerhteNaestie har också återuppbyggt en kåta på Norra stadsberget): http://www.norraberget.se/event/nar-djuren-hittade-sin-ratta-plats/

ÅNGERMAN(NA)SAMERNA – Litet men intressant fynd om ”konungz lappas” tidigt belagda renskötsel

Tack till Skogsfrun, dvs Gudrun Norstedt för lån av bild!

Redan 1603-04 lämnade ångermannasamerna renar och renkalvar i skatt.
Det antyder för mig systematiserad renskötsel.

Det är isf tidigare än vad någon i historisk tid belagt före i det området.
Sannolikt förekom renskötsel analogt med Aronsson (1991) redan under järnålder;
men i historisk tid har den veterligen inte bevisats tidigare.

Nämnas bör detta: det är också dåförtiden vanligtvis Ångermanlands lappfogde som inkasserar jämtlands (och härjedals-)samernas skatt!

Kring år 2001 kartlade författaren/undertecknad 200 st renlegoarbetare, mest i landskapet Ångermanland, några i Medelpad och de syntes bedriva en småskalig skogssamisk renskötsel tidigt, i bl a landet innanför Ullånger, det som ångermanlänningarna kallar Ullångers- och även Vibyggeråfjällen.

FOTO: Wikimedia Commons. Gudrun Norstedt/SkogsfrunEget arbete

Stor-Degersjön på gränsen mellan Örnsköldsviks och Kramfors kommuner, sedd från berget Hästen i öster.

I detta område inventerade undeertecknad (PE) efter samiska lämningar inför Botniabanan.

Minst femte århundradet med vinterbete: II. Alnön vintern 1850/51, Anders Thomasson med familj, och renoxen som blev kvar

1851-04-12 Samen Anders Thomasson med familj och renhjord vistas på Alnö
För omkring 14 dagar sedan, uppehöll sig Lappmannen Anders Thomasson med familj och Renhjord inom Ahlnö socken. Wid afflyttning derifrån sakandes en ung ren-oxe bland renhopen, som för tillfället icke fick reda på, men sedan djuret blifwit ensamt och skildt från de öfwriga renarne, sökte det sig till de ställen de, huggning hördes och träd fälldes i skogen, warte sig för attt hylla sig sig till mennikskor eller för att hemta föda af mossan på de nedfällde träden, nog af, djuret infann sig alltjemt wid dylika tillfällen och wisade sig mycket tamt, men undwek dock att låta fånga sig.
Efter någon tids förlopp tröttnade likwäl inwånanarne på ön, med den olägenhet djuret medförde, nemligen att deras hästar esomoftast blefwo skrämda af renen, hwarefter allwarsamma försök gjordes att fånga densamma lefwande men, som sådant misslyckades, blef han nedskjuten den 8 dennes [1851-04-08]; kött och hud är taget i förwar för Thomassons räkning, enligt annonce å annat ställe i bladet.
TILLVARATAGET
För omkring 14 dagar sedan, uppehöll sig Lappmanenn Anders Thomasson, med sin familj på Ahlnön, och vid afflyttningen derifrån qvarblef en ung mindre ren-oxe, hvilken, då man nedfällde träd infann sig för att äta lafven deraf, men vid detta tillfälle blefvo hästarne som körkarlen medhafvde rädda och skyggade, så att det var omöjligt att styra dem; man beslöt då att fånga djuret lefvande men sådant misslyckades, derefter blef det den 8 dennes nedskjutet; kött och hud tillvaratogos af undertecknadde, der ägaren dertill eger sig anmäla.
Ahlnön den 9 april 1851.
L. Ullberg, i Bänkås.
F. Söderberg, i Rökland

[Nytt Allvar och Skämt, nr 29, lördag 12 april 1851, 1851-04-12]

Gælnoe jïh … I. Samisk kulturled i Kramfors

Till mina gamla synder hör ett en gång levande, idag tillspillogivet projekt:
den samiska kulturleden Gælnoe jïh plaaves mearoe, översatt till Hällmarker & blått hav
Emedan gælnoe ska betyda ”berg med bra renbete och hällmark i dagern”
(uppgift Per-Ragnar Åhrén år 1999, 2000)

Mer om leden kommer senare.
Den startade i Hola och gick till Hornö.
Idag har myndighetsklåfingrar plockat bort de flesta ….

Foto via Anne Hänninen

Saamis @ 62′ : Sydsamernas historia – möten, hot & löften – längs 62:a breddgraden (i) Delsbo, Färila, Järvsö, Ljusdal

Fotografier: Christina Grubbegårdh-Gottberg

Plausibelt heligt berg i trakten av Färila.
Skägglav i ansenlig mängd.


Längs Ljusnan finns en del intressanta uppgifter om samiska sittställen.
Författaren i enkel fältklädsel; eftersom de potentiella fynden gjordes en solig och mycket varm (24 grader  skuggan) söndageftermiddag. 🙂
Lappkällan, Delso sn: Helt eller delvis skadad/förstörda sydsamiska kulturmiljö i Delsbo, Hälsingland. Skogsmaskiner tycks ha blivit dessa sedan länge välkända samiska lämningars och spårs bane.

Fortsättning följer!

KARIN STRÖMBERG: Samerna vid medelpadskusten (uppsats 1984)

KARIN STRÖMBERG var en folkbildningsivrare från Sundsvall som engagerade sig förhållandevis intensivt i samerna historia. Hon skrev en uppsats 1984 för Phebe Fjelllström, på Etnologiska institutionen vid Umeå universitet.

Jag återkommer till uppsatsen. Den innehåller en hel del om vintervistelser och förhållandet mellan kustbygderna s k bofasta och samerna som kom om vintern.
Karins metod att spåra renskötsel i ministerialböcker/kyrkobokföring har influerat mig mycket! Återkommer även till detta specifikt.