Samisk samling sommaren 1733 Enåker, Uppland

Samisk infrastruktur i Västmanland, Gästrikland, Uppland, Sörmland 1733.
I väntan på vidare fördrivningsbeslut?

Enåker C:1 (1692-1772) Bild 31 / sid 53 (AID: v72077.b31.s53, NAD: SE/ULA/10217)

Wernich Ersson synes på lite äldre dagar ha nomadiserat lokalt i ostligaste Västmanland och västligaste Uppland. Jacob Aronsson såg vi vintern 1724 i Valbo, Gästrikland. Nilsson låter antyda  att Ingbo i Nora (vid Dalälven) redan på 1730-talet kan kopplas till samisk aktivitet. ”Lappgumman” Cecilia Andersdotter kunna vara densamma som begravde sin dotter i Botkyrka 1717; och möjligen är hon också densamma som vi ser i västra delarna av Sörmland på 1740-talet. Isåfall är vi några helt nya nomadiseringsmönster på spåren.
Har själv kastat mina ögon på Mälaröarna länge nu; kanske är det inte en orimlig tanke, att dessa ingått i ett nomadiseringssystem! Ska be att få återkomma!

Man kan ha uppehållit sig några år i Uppland efter arresteringarna och fördrivningsförsöken (ofta refererade till som etnisk rensning) år 1729.
Att fingranska Våla, Simtuna och Torstuna härader efter samer bör vara en angelägen sak. Vi får se om Jouni Tervalampi kommit åt detta i samband med snart stundande bokutgivning.

Annonser

Svealand – gammalt samiskt kärnområde? (i)

Historien om Svealands samer är historien om fördrivning, etnisk rensning och statlig centraldirigering. Autonoma jakt- och fångstgrupper med småskalig renskötsel rörde sig i hela området under 1600-, 1700- och lejonparten av 1800-talet; möjligen ända från medeltiden i Uppland – mot detta pekar bland annat den samiska väskbygeln från 1000-1100-talet som hittats i Uppsala samt det träbeläte kallat Mjölnarbogubben i Faluns utskogar, daterat till 1500-talet. Tidigt på 1600-talet noteras samer i östra Värmland, Grythyttan, Närke, södra Dalarna, norra Västmanland, Västerås och Dingtuna. Men också i Östergötland samt sedermera (tidigt 1700-tal) i minst tre sörmländska socknar. Uppland bör i synnerhet utforskas närmare.
Dalsland och Västergötland nämns också ibland som samiska områden; men där saknas ännu belägg. Kristinehamn ser tidigt välbesökt ut. Hoppas kunna återkomma till detta.
Redan i 1570-talets början forslar kungamakten stora renhopar till Mälaröarna med Svartsjö slott på Färingsö och Västerås slott, sannolikt också till Gripsholm.

 Bild: http://www.sjofartsverket.se/sv/Sjofart/Lotsning/Lotsomraden/Vanerns-sjotrafikomrade/Rutter/Hamnar-i-Vanern/

Samiska förvaltningskommuner: se hit! ”Vi har alltid varit här” – FÖREDRAGSTURNÉ (MEST) I NORR i OKTOBER

”Vi har alltid varit här” FÖREDRAGSTURNÉ i OKTOBER OM SYDSAMERNA turné NORRUT från Örebro till Överkalix med undertecknad!

”Vi har alltid varit här” – Tidiga rön om sydsamer 1000-1800 e.Kr.
Arkeologiska, lingvistiska, språkhistoriska och historiska rön från 500 e.Kr till 1800-talet i Jämtland (t ex).

TURNÉ I OKTOBER MÅNAD 2016. Boka nu! Skriv, så sänder jag offert!

Turnén syftar till att omfatta de flesta av dessa regioner/län:

VÄRMLAND

BERGSLAGEN
ÖREBRO
DALARNA
GÄVLEBORG
UPPLAND – MÄLARDALEN (vid intresse)
HEDMARK och TRÖNDELAGEN (vid intresse)
HÄRJEDALEN
JÄMTLAND
VÄSTERNORRLAND
VÄSTERBOTTEN
NORRBOTTEN

I södra Västerbotten och norra Jämtland slår jag följe med Bernt Ove Viklund.
Under turnén presenteras också det nya projektet om samerna kring 62:a breddgraden!

Kontakta mig här: https://www.facebook.com/profile.php?id=100009534637279

Eller här: https://www.facebook.com/sosaamihi/

Samiska föremål. Magi och kult. Seite. Seite från Ailesjokk, mellan Ammarnäs och Tärnaby i södra lappland. Nordiska museets föremål inv nr 228874

About the object

Subject
Samiska föremål. Magi och kult. Seite. Seite från Ailesjokk, mellan Ammarnäs och Tärnaby i södra lappland. Nordiska museets föremål inv nr 228874
History
Fotografering
2007 Säker uppgift
Fotograf:Landin, Mats
Identifier
NMA.0048941
Institution
Nordiska museet

Fördrevs samerna 1646-52 även från Härjedalen av Ivar Nilsson Natt och Dag? SouthSaamiHistory erbjuder föreläsningar 2016-17 (Föredragserbjudanden, skisser på titlar och några färdiga, Del 1:2)

Fördrevs även samerna från Härjedalen? Detta och annat intressant behandlas i mina föredrag.
Presenterar dessa ännu som skisser, men sluttitlarna blir näraliggande nedanstående:
(defintiva titlar kommer i början av maj månad!)

Äldre samiska näringar och grupper i Värmland, Dalarna, Mälardalen, Uppland och Bergslagen samt deras rörelsemönster. Några levnadsöden; om de återkommande fördrivningarna.
Anpassbart för de olika delarna.

Samernas historia i och omkring Hälsingland/Gävleborg/Gästrikland

Slaveri i söder och öster och kring Storsjön: sockenlappar – hur man utrotar ett folk gradvis.

Samer i Medelpad (kan fås som Samer i Njurunda, på Alnön, i Skön, i Timrå, kring Matfors).

– Samernas historia i Jämtlands län: inkluderar med fördel avsnitt om metod och teori kring arkivforskning och dokumentation av renskötselhistoria

Från Borga till Bönhamn. Samernas historia i Ångermanland med arkeologen Bernt Ove Viklund , kan anpassas för olika delar av landskapet

(ännu på skiss-stadiet: ) AMBULERANDE SYMPOSIUM:
SAMERNA I HÄRJEDALEN 1450-1950. Nya rön om samernas historia kring 62:a breddgraden Hedmark-Hälsingland.
Erbjuds förhoppningsvis tillsammans med andra forskare och med universitetsfolk

Kontakta mig för offert och information!

Peter

 Wikimedia Commons: Olaus Magnus. Originalbildtext:

På ett träsnitt från Olaus Magnus Historia om de nordiska folken avbildas Nordens olika folkslag i form av en moskovit, en finne, en same och en göte.

Fördrevs samerna även från Härjedalen av Ivar Nilsson Natt och Dag? Nästan färdiga skisser på titlar t o m 2017-18 (Föredragserbjudanden Del 1:2)

Fördrevs även samerna från Härjedalen? Detta och annat intressant behandlas i mina föredrag.
Presenterar dessa ännu som skisser, men sluttitlarna blir näraliggande nedanstående:

– Äldre samiska näringar och grupper i Värmland, Dalarna, Mälardalen, Uppland och Bergslagen samt deras rörelsemönster. Några levnadsöden; om de återkommande fördrivningarna.
Anpassbart för de olika delarna.

– Samernas historia i och omkring Hälsingland/Gävleborg/Gästrikland

-Slaveri i söder och öster och kring Storsjön: sockenlappar – hur man utrotar ett folk gradvis.

– Samer i Medelpad (kan fås som Samer i Njurunda, på Alnön, i Skön, i Timrå, kring Matfors).

– Samernas historia i Jämtlands län: inkluderar med fördel avsnitt om metod och teori kring arkivforskning och dokumentation av renskötselhistoria

– Från Borga till Bönhamn. Samernas historia i Ångermanland med arkeologen Bernt Ove Viklund , kan anpassas för olika delar av landskapet

(ännu på skiss-stadiet: ) AMBULERANDE SYMPOSIUM:
– SAMERNA I HÄRJEDALEN 1450-1950.
Nya rön om samernas historia kring 62:a breddgraden Hedmark-Hälsingland.
Erbjuds förhoppningsvis tillsammans med andra forskare och med universitetsfolk

Kontakta mig för offert och information!

Peter


IVAR NILSSON NATT OCH DAG
Landshövding i Hudiksvalls län (som omfattade Härjedalen 1645-51 under hans ämbetstid) 1641-1651

”31 Jan 1652. Een Lappmans hustru — Kerstin Pedersdotter Mannen heet Mons”: Två fynd i Möklinta gör Västmanland än intressantare

(My aim is to translate this into a English version within approx.2-3 days)

Ett dödsfall 1652 och ett annat 1726 förstärker rejält bilden av Möklinta i nordöstra Västmanland i norra delen av nuvarande Sala kommun som en del av ett oerhört intressant område. Dels har vi åsar i nord-sydlig riktning och på kartan kända visteplatser  dels en rad växande replipunkter där samer vistats i ett svealändskt eller mellansvenskt bälte från minst Värmland (angränsade områden i Norge nämns ibland) till Uppland (Åland nämns ibland). Västmanland vibrerar av samernas historia 1571-ca 1900.
I den här trakten ligger bland annat Rensmuren, där jag varit.

31 Jan – Een Lappmans hustru — Kerstin Pedersdotter
Mannen heet Mons  (källa på begäran eller senare)

 1726 Möklinta, Västmanland

Denne Anders Larsson hade jag låst fast i Hälsingland.
Nu är frågan om han är rotad i Bergslagen eller Hälsingland
Kunde han vara en broder till Matz?
Hans barn är döpt i Högs kyrka, Hälsingland (ca/V om Hudiksvall).
Möklinta F:1 (1715-1770) Bild 49 / sid 91 (AID: v73344.b49.s91, NAD: SE/ULA/11089)

NEDAN: Bild, Kulturmiljöbild, Riksantikvarieämbetet
http://kmb.raa.se/cocoon/bild/show-image.html?id=16001000089904

Möklinta kyrka

Foto: H. Andersson – Okänt datum

Kyrkan. Efter teckning ur Grau: Beskrivning över Västmanland.

Bergslagens samer (del 1), kort glimt och introduktion

 

Lappkullen, Skinnskatteberg.
Den samiska historien i detta område är förhållandevis tät och rik.
Runt 30 samiska individer nämns i tolv händelser 1620-1711 mellan Axberg i Närke över Grythyttan och Hed samt Riddarhyttan/Skinnsberg och Norberg till Möklinta och Karbenning i nordvästra Västmanland till Norberg med Västerfärnebo (på andra sidan Dalälven möter oss ett tredubbelt antal bara mellan Säter och Österfärnebo decennierna närmast år 1700. Det är såvitt kan ses Kyrkolagen av år 1686 som gör att det blir sådana pucklar kring denna period.

lappk
Foto: Peter Ericson

DEPORTED FROM THEIR OWN LAND (II): Epilogue, after the Arrest, where did they go?

In March 1729, at the county border between Uppland and Gävleborg the Sheriff went too catch thirteen Saamis in one winter group; eight children and five adults. I suspect they were caught at the very passing of the Dalälven River, most likely on the late spring-winter ice. I havent heard what happned to the reindeer herd.

Two of these Saamis came from the Hinder-clan:

Anders Hindersson and Helena Hindrich- or Hindersdotter (same name); Helena with husband Matz Larsson and their five children, plus Hindrich Månsson – and, with Anders Hindersson, wife Marita Larsdotter and their three children.
Oral source: Jouni Tervalampis in same radio program as undersigned!
Link below.

The Saamis were taken to Gävle Castle’s Prison, where they were locked in. Authorities plan was to lead these people further to a diffuse ”Lapland” – which seem not have happened.

And what then, after the presumable release .. ?

Anders with family is on the Svärdsjö forest and signs the supplication in the summer of 1730.

Anders and Marita/Margareta Larsdotter gets their son Lars 1736, in parish Äppelbo. Linné  writes already in 1734 about divided  or reserved farm Saamis (gållappar); yet if this family is one of them, is, though, uncertain.

Matz Larsson’s son Larz Mattzson becomes the Parish Saami of Hamrånge. Almost ironalically that he, the son, gets driven away from the – by then most likely ancient winter pasturage areas around Rödmossa in parish Valbo. As his parents were imprisoned and maybe also himself as a little boy back in 1729.

Matz is also one of the signers of the supplication between Sundboern and Svärdsjö border stones in the summer of 1730.

Stay tuned- my aim is to keep oon telling this story, also go back and thicken it.

Hedesunda, where the Sheriff caught 13 Saamis.

Briefly On The Battle of Lake Mälaren, Nordencreutz, Tersmeden and Saamis South of L. Mälaren. 1: 2.

English version


Carl Tersmeden makes a Münchhausen-ish impression, brave and proud Navy Officer. In His Majesty Fredrik’s I duty, he fought back the lion’s share of the Swedish shires in the uprising against the Crown. The peasants hade lost patience, and refused to leave out more knights. 5 000 Dalecarlians walked in a rally towards Stockholm, a fatal move.

In a follow-up article I will write more about the Dalecarlia Uprising in 1743. 

Saamis south of Lake Mälaren
Friday morning I was, by Åsa Virdi Kroik and Göran G. Fjällborg, given the latters harvets from som genealogic studies around Eskilstuna municipality. The Sörmland notes really surprised me; and now I have checked them out. Sofar it seems like an extension of the rich Saami small-scale reindeer Forest Saami combination subsistance.  Appparently not, spatially, too far from the Dingtuna event with a Saami group, a birth which took place in 1643 is known: exactly hundred years before the Mälaren Battle.
The notes I have been scrutinizing has been between 1722 and 1743. The hunt goes on, and there will be a 2:2 article plus, most likely, mote updates. Stay tuned!

Above: The Nordencreutz map from 1739, which I might believe that Tersmeden used during his lake maritime warfare.


Tersmeden.

Vi kanske, om vi har tur, kan hitta några lämningar efter detta fördrivna folk.

Återanvänd ingress (lätt redigerad) summerar ännu bra vad det svunna sydligaste Saepmie kan ha handlat om….

Historien om Bergslagens samer är historien om fördrivning, etnisk rensning och statlig centraldirigering.
Autonoma jakt- och fångstgrupper med småskalig skogsrenskötsel rörde sig i hela området under 1600-, 1700- och lejonparten av 1800-talet; möjligen ända från medeltiden i Uppland -mot detta pekar bland annat den samiska väskbygeln från 1000-1100-talet som hittats i Uppsala samt det träbeläte kallat Mjölnarbogubben i Faluns utskogar, daterat till 1500-talet. Tidigt på 1600-talet noteras samer i Orsa, östra Värmland, Västerås och Dingtuna.

Till detta kan läggas bl a Lima, Grythyttan, Axberg och Asker i Närke.

Nu är allt detta sydliga samiska förött och borta; språk, folk, kultur.
Vi kanske, om vi har tur, kan hitta några lämningar efter detta fördrivna folk.


Sverige på 1100-talet.