Sydsamernas historiska utbredningsområde i Sverige, landskaps- och länsvis genomgång

Utifrån 2016 års kunskapsläge.
HISTORISKA SAEPMIE
sträcker sig över landskapen Lappland – Västerbotten – Ångermanland – Jämtland – Härjedalen – hela Dalarna – Värmland – Västmanland – Medelpad – Hälsingland – Gästrikland – delar av Närke – Södermanland – Uppland.

Västergötland och Östergötland liksom Dalsland har nämnts; men kan ej anses vara vedertaget. Närke är inte heller självklart i uppräkningen.
Umesamiska området räknas traditionellt vanligen in i det sydsamiska.

Länsmässigt handlar det om Västerbotten (inkl del av Norrbotten), Västernorrland, Jämtlands län, Gävleborg, Dalarna, Värmlands, Örebro län, Västmanlands, Upplands län, Stockholms län, Södermanlands län.
Historiskt figurerar en lång rad olika länskonstellationer såsom t ex Trundhjems län, Härnösands län inkl nuvarande landskapet Jämtland, Hudiksvalls län, Närkes och Värmlands län osv.

Kartbilden visar lite hur det sett ut i äldre tider, medeltid, uppger källans skapare.


Länk till kartans skapares sida: Björn Espell, Frösön
http://www.espell.se/saga/karta_medeltid.html

VILDRENSFUNDERINGAR: 1. Vildrensstam som bas för nomadiseringssystem etc

Utrotade samerna den fennoskandiska vildrensstammen?
Nyttjades alla vildrensfångstgårdar av samer? Nej.
Tämjdes vildrenen? Ja, i hög grad. Jagades vildren? Det också, av olika grupper.

Vildrensfänget ska vi titta närmre på i SouthSaamiHistory-bloggen.
Och en ordentlig titt på hur dessa system kan ha fungerat parallellt med en framväxande nomadism.

Att det kan ha funnits flera olika vildrensunderarter är väl ett inte alltför djärvt antagande.
kanske kan hälsingesamernas åtstidscykel med kalvning och fiske mellan vår och höst, inlandsflytt i vinter och Sveg/Lillhärdal som allra innersta årstidsland kan ju antyda att man följer en specifik vildrensstam. Och samtidigt har tamren och dragren.

Vi ämnar återkomma till dessa frågor.

BILDER
1. Spjutspetsar av renhorn från mellersta Magdalénien (12 000–15 000 år gamla), hittade i Saint-Antonin-Noble-Val i Frankrike.

2. Utbredningskarta över renens underarter i Nordamerika.
CephasEget arbete
     Approximate range of subspecies of Caribou (Rangifer tarandus) in North-America. From: Feldhamer, George A., Bruce C. Thompson, and Joseph A. Chapman. Wild Mammals of North America : Biology, Management, and Conservation. 2003. Johns Hopkins University Press, Baltimore. 2nd ed. 1216 p. ISBN 0801874165. Banfield, A. W. F. The mammals of Canada. National Museum of Natural Sciences, National Museum of Canada, University of Toronto Press, 438 p. ISBN 0802021379. Mammal Fact Sheets: Caribou: http://www.hww.ca/hww2.asp?id=85

Minst femte århundradet med vinterbete – Medelpad, Sundsvall: I. Torghandel renkött 1945-50, 1891-1910

Ingen som känns igen?
Samer från ett vidsträckt område – från Vilhelmina  till Idre- nyttjade det förmånliga vinterbeter runt Sundsvall förr. Idag är det främst Jijnjevaerie och Oredahke som rör sig i krokarna.

En  tidigare bild (N.G Nilsson 1891-1910, uppger Sundsvalls Museum) syns här:


Som vanligt inga namn på de samiska aktörerna. Hör av er om ni vet någonting om bilderna och om sundsvallsflyttare eller -flyttningar!

Lars Larsson Kråik har sagt att upp till iallafall åtta flyttlag kunde stå samtidigt.
Slakt skedde ofta på Gärdetjärn. Arbetarna köpte mest blod; herrskapsfolken och krögare stekar. Följer man dasgpress dag för dag; finnner man ofta att näringsställena och handlare erbjuder enprodukter från ca februari månad.

Jag kan inte ser några uppehåll i sundsvallsflyttningarna (med omnejd) under perioden 1843-1936; håller sannolikt för närmast årliga medelpadska flyttningar 1600-idag (fjällsamiskt; skogssamiska kan ha pågått mycket längre); medan i mina ögon ovedersägliga belägg eller närmast sådana finns för tiden 1718-1948 ca.

.Apropå, fick jag 2002 hålla ett en timme långt anförande på SSR:s landsmöte i denna min hemstad (i Stadshuset, till höger å nedre bilden). Över det är jag mycket stolt.

Siktar på två-tre delar till i denna viktiga miniserie.

 Foto:  Curt Assarsson
Bilder via Sundsvalls Museum och DigitaltMuseum:

http://digitaltmuseum.se/021016380733?classification=563&advanced_search=1&pos=4
http://digitaltmuseum.se/011014622454?query=renk%C3%B6tt%20sundsvall&pos=0

Poisoned Well, the Delsbo Gaaltije: Who, How, What happens now?

Information and photographs: Christina Grubbegårdh-Gottberg

One of the most important and well-known Saami Cultural environments
The gaaltije of parish Delsbo. Gaaltije means COLD – freshwater – WELL.
The scene is getting semi-clear:

1. The Entrepreneur demolished or tossed away the sign with ”Lappkällan”=Well=Gaaltije


2. The area was driven through, demolished, and the virgin forest became pillaged

3. The Well, the gaaltije, were mashed and driven over and over till it was no more to be recognized.

4. As a final humiliation of this old Saami cultural environment, diesel oil were spilt and entirely filled the old, perhaps sacred well.

SAAMI CLEARWATER WELL BECAME DELSBO DIESEL WELL

Remainings of ancient remanings…………………………

Or so I understood the scenario.
Now we let the auhtorities and the Justice put forth th responsible acteurs.

In this area the Saamis has at least a four hundred year old history.

Thanks again to Christina for the information and the photos.

Peter Ericson, Saepmie, May 10 2016

Samiska förvaltningskommuner: se hit! ”Vi har alltid varit här” – FÖREDRAGSTURNÉ (MEST) I NORR i OKTOBER

”Vi har alltid varit här” FÖREDRAGSTURNÉ i OKTOBER OM SYDSAMERNA turné NORRUT från Örebro till Överkalix med undertecknad!

”Vi har alltid varit här” – Tidiga rön om sydsamer 1000-1800 e.Kr.
Arkeologiska, lingvistiska, språkhistoriska och historiska rön från 500 e.Kr till 1800-talet i Jämtland (t ex).

TURNÉ I OKTOBER MÅNAD 2016. Boka nu! Skriv, så sänder jag offert!

Turnén syftar till att omfatta de flesta av dessa regioner/län:

VÄRMLAND

BERGSLAGEN
ÖREBRO
DALARNA
GÄVLEBORG
UPPLAND – MÄLARDALEN (vid intresse)
HEDMARK och TRÖNDELAGEN (vid intresse)
HÄRJEDALEN
JÄMTLAND
VÄSTERNORRLAND
VÄSTERBOTTEN
NORRBOTTEN

I södra Västerbotten och norra Jämtland slår jag följe med Bernt Ove Viklund.
Under turnén presenteras också det nya projektet om samerna kring 62:a breddgraden!

Kontakta mig här: https://www.facebook.com/profile.php?id=100009534637279

Eller här: https://www.facebook.com/sosaamihi/

Samiska föremål. Magi och kult. Seite. Seite från Ailesjokk, mellan Ammarnäs och Tärnaby i södra lappland. Nordiska museets föremål inv nr 228874

About the object

Subject
Samiska föremål. Magi och kult. Seite. Seite från Ailesjokk, mellan Ammarnäs och Tärnaby i södra lappland. Nordiska museets föremål inv nr 228874
History
Fotografering
2007 Säker uppgift
Fotograf:Landin, Mats
Identifier
NMA.0048941
Institution
Nordiska museet

Fördrevs samerna 1646-52 även från Härjedalen av Ivar Nilsson Natt och Dag? SouthSaamiHistory erbjuder föreläsningar 2016-17 (Föredragserbjudanden, skisser på titlar och några färdiga, Del 1:2)

Fördrevs även samerna från Härjedalen? Detta och annat intressant behandlas i mina föredrag.
Presenterar dessa ännu som skisser, men sluttitlarna blir näraliggande nedanstående:
(defintiva titlar kommer i början av maj månad!)

Äldre samiska näringar och grupper i Värmland, Dalarna, Mälardalen, Uppland och Bergslagen samt deras rörelsemönster. Några levnadsöden; om de återkommande fördrivningarna.
Anpassbart för de olika delarna.

Samernas historia i och omkring Hälsingland/Gävleborg/Gästrikland

Slaveri i söder och öster och kring Storsjön: sockenlappar – hur man utrotar ett folk gradvis.

Samer i Medelpad (kan fås som Samer i Njurunda, på Alnön, i Skön, i Timrå, kring Matfors).

– Samernas historia i Jämtlands län: inkluderar med fördel avsnitt om metod och teori kring arkivforskning och dokumentation av renskötselhistoria

Från Borga till Bönhamn. Samernas historia i Ångermanland med arkeologen Bernt Ove Viklund , kan anpassas för olika delar av landskapet

(ännu på skiss-stadiet: ) AMBULERANDE SYMPOSIUM:
SAMERNA I HÄRJEDALEN 1450-1950. Nya rön om samernas historia kring 62:a breddgraden Hedmark-Hälsingland.
Erbjuds förhoppningsvis tillsammans med andra forskare och med universitetsfolk

Kontakta mig för offert och information!

Peter

 Wikimedia Commons: Olaus Magnus. Originalbildtext:

På ett träsnitt från Olaus Magnus Historia om de nordiska folken avbildas Nordens olika folkslag i form av en moskovit, en finne, en same och en göte.

Fördrevs samerna även från Härjedalen av Ivar Nilsson Natt och Dag? Nästan färdiga skisser på titlar t o m 2017-18 (Föredragserbjudanden Del 1:2)

Fördrevs även samerna från Härjedalen? Detta och annat intressant behandlas i mina föredrag.
Presenterar dessa ännu som skisser, men sluttitlarna blir näraliggande nedanstående:

– Äldre samiska näringar och grupper i Värmland, Dalarna, Mälardalen, Uppland och Bergslagen samt deras rörelsemönster. Några levnadsöden; om de återkommande fördrivningarna.
Anpassbart för de olika delarna.

– Samernas historia i och omkring Hälsingland/Gävleborg/Gästrikland

-Slaveri i söder och öster och kring Storsjön: sockenlappar – hur man utrotar ett folk gradvis.

– Samer i Medelpad (kan fås som Samer i Njurunda, på Alnön, i Skön, i Timrå, kring Matfors).

– Samernas historia i Jämtlands län: inkluderar med fördel avsnitt om metod och teori kring arkivforskning och dokumentation av renskötselhistoria

– Från Borga till Bönhamn. Samernas historia i Ångermanland med arkeologen Bernt Ove Viklund , kan anpassas för olika delar av landskapet

(ännu på skiss-stadiet: ) AMBULERANDE SYMPOSIUM:
– SAMERNA I HÄRJEDALEN 1450-1950.
Nya rön om samernas historia kring 62:a breddgraden Hedmark-Hälsingland.
Erbjuds förhoppningsvis tillsammans med andra forskare och med universitetsfolk

Kontakta mig för offert och information!

Peter


IVAR NILSSON NATT OCH DAG
Landshövding i Hudiksvalls län (som omfattade Härjedalen 1645-51 under hans ämbetstid) 1641-1651

Årligt vinterbete (sedan länge?) i Sundsvall och nedre Ådalen 1718 hos de la Motraye

Vi erinrar oss Sverre Fjellheim; och har kanske en fyrahundraårig sedvanerätt i östra/nordöstra Medelpad.

Vi anlände den 30:e på förmiddagen till Sundsvall, Medelpads 
förnämsta stad, belägen vid ändan av en lång vik av Bottniska 
havet, nog djup för dess handelsfartyg, med vilka den utskeppar 
en del järn, timmer, harts, smör och fisk. Den är helt och hållet 
byggd av trä, även kyrkan. 

Man berättade oss, att lappar under vintern plägade visa sig 
i stadens omgivningar, men nu hade de redan försvunnit. Vi 
stannade i Sundsvall blott för att äta middag och byta om hästar 
och lämnade sedan staden vid tvåtiden på eftermiddagen. Några 
mil längre bort kommo vi in i Ångermanland, genom vilket land- 
skap vi färdades dels i släde eller vagn och dels till häst, allt- 
eftersom vi funno vägarna mer eller mindre farbara. När vi passerade 
Ångermanälven, som giver detta landskap sitt namn (åtminstone efter 
den allmännaste uppfattningen), hörde vi, att under den strängaste 
vintern lappar plägade slå läger på dess stränder; före vinterns 
slut drogo de sig sedan liksom de andra upp bland de svenska 
och norska fjällen. Detta landskap och de fyra, jag sist nämnt, 
samt ett femte, som kallades Umeland, beläget på vår väg norrut, 



188 — 



sägas fordom hava utgjort vad de gamle kallade Jotunhem. Ånger- 
manland har en mängd goda hamnar, höga och täta furuskogar, 
mycket litet ängsmark och ännu mindre åkerjord. Det säges 
fordom hava varit det förnämsta tillhållet för de sjörövare, man 
kallade kapare, ett namn som enligt några är att härleda från 
de gethudar {capra, get), vari de klädde sig. De kunna själva 
hava givit anledning till fabeln om satyrerna, om lapparna icke 
gjort det före dem. Sjörövarna hade lätt att gömma sig med 
bytet i dessa skogar och bland dessa berg, där flera av naturen 
eller med konst urholkade grottor erbjödo synnerligen frestande 
tillhåll.

FULL TEXT https://archive.org/stream/4T140NOR/4T0140NOR_djvu.txt


Detta ska vara utsikten från Klissberget mot Selångers kärnbygd.
Foto/upplagt av OlaHammer på Youtube.

Klissberget har under långa tider varit en av de viktigare samlings- och betesplatserna för fjällsamernas vinterbete. Intervjuade en man, som föddes i början av 1910-talet, som mycket väl minns de årliga flyttningar dit. De intiliggande byarna Nackstas och Kolstas byskogar och utmarker användes ofta också till vinterbete.