Triss i samernas Medelpad 1.1 ( = inklusive nya bilder)

Triss i samiska platser
i vårt nybakade förvaltningslän med gammal samisk historia

Eller samiska kulturmiljöer i Medelpad no 1-3

Lappbacken (Skön sn), öster om Birstaberget, intill E4, branta motorvägskurvan.
Outrett: Nils Sivertsson var sockenlapp samt fanns andra sockenlappshushåll i Västland.
Ett av dessa skulle kunna avses. En Ryssbacken är intill eller samma plats. Den torde å sin sida ha med 1721 års aggressioner att göra.
Decennierna runt 1800 blev förresten aktiviteterna bland de forna sjösamerna, dåmera kallade sockenlappar alltmer alltmer frekventa runt Skönvik och Birstaberget; och på Frölandssidan (med andra toponymer, dvs terrängnamn skvallrande om samiska aktiviteter; namn som vi ska återkomma till)

Foto: Trakten väster om Birsta var flitigt besökt av norra jämtlandssamerna – normalt årligen 1805-1935, kanske årligen 1620-1935. Fr o m Norra ostkustbanan/Ådalsbanans tillkomst kring 1926 gjorde vinterflyttningarna för de flesta grupper halt här.
Foto: (”troligen”) Gunnar Näslund. Sundsvalls museums fotoarkiv via Digitalt Museum.

ÖRÅKER
Långmyrberget (Selånger sn). Var? Bakom Hällomberget (ovanför Österro). Vinterviste.
Omtalat 1897, i samband med Johan Tiréns arbete inför 1897 års Stockholmsutställning.

Bild av Johan Tirén. Renvaktare på Julaftonsnatten.

JT2

Stråket-ett pärlband av platser
Målsta-Vivsta-Viforsen-Allsta-Tunbyn-Böle-Sidsjön-Nacksta
med kringliggande områden. Välbesökt av samer, inte minst under 1860-1880-talen men även tidigare och senare. Betesplatser i höglägena i ostligaste Tune upp emot Klissberget, liksom å ömse sidor landsvägen, i Nacksta och uppåt Sidsjöbacken med södra Stadsberget och hela stadsskogen nedom emot Svartvik. Det bör nämnas att fler andra flyttleder och -stråk går i kors med denna.

Bild: Dicksons bravader tillsammans med de samiska sijtherna 1875.
Från en artikel som stammar från en text i Medelpads Allehanda, men som cirkulerade i ett antral svenska dagstidningar; detta från Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning.

dickson.png

TO BE CONTINUED

Annonser

Triss i Samernas Medelpad 1.0

Triss i samiska platser
i ett nybakat förvaltningslän med gammal samisk historia

Eller samiska kulturmiljöer i Medelpad no 1-3

Lappbacken (Skön sn), öster om Birstaberget, intill E4, branta motorvägskurvan.
Outrett: Nils Sivertsson var sockenlapp samt fanns andra sockenlappshushåll i Västland.
Ett av dessa skulle kunna avses. En Ryssbacken är intill eller samma plats. Den torde å sin sida ha med 1721 års aggressioner att göra.
Decennierna runt 1800 blev förresten aktiviteterna bland de forna sjösamerna, dåmera kallade sockenlappar alltmer alltmer frekventa runt Skönvik och Birstaberget; och på Frölandssidan (med andra toponymer, dvs terrängnamn skvallrande om samiska aktiviteter; namn som vi ska återkomma till)

Foto: Trakten väster om Birsta var flitigt besökt av norra jämtlandssamerna – normalt årligen 1805-1935, kanske årligen 1620-1935. Fr o m Norra ostkustbanan/Ådalsbanans tillkomst kring 1926 gjorde vinterflyttningarna för de flesta grupper halt här.
Foto: (”troligen”) Gunnar Näslund. Sundsvalls museums fotoarkiv via Digitalt Museum.

ÖRÅKER
Långmyrberget (Selånger sn). Var? Bakom Hällomberget (ovanför Österro). Vinterviste.
Omtalat 1897, i samband med Johan Tiréns arbete inför 1897 års Stockholmsutställning.

Bild av Johan Tirén. Renvaktare på Julaftonsnatten.

JT2

Stråket-ett pärlband av platser
Målsta-Vivsta-Viforsen-Allsta-Tunbyn-Böle-Sidsjön-Nacksta
med kringliggande områden. Välbesökt av samer, inte minst under 1860-1880-talen men även tidigare och senare. Betesplatser i höglägena i ostligaste Tune upp emot Klissberget, liksom å ömse sidor landsvägen, i Nacksta och uppåt Sidsjöbacken med södra Stadsberget och hela stadsskogen nedom emot Svartvik. Det bör nämnas att fler andra flyttleder och -stråk går i kors med denna.

Bild: Dicksons bravader tillsammans med de samiska sijtherna 1875.
Från en artikel som stammar från en text i Medelpads Allehanda, men som cirkulerade i ett antral svenska dagstidningar; detta från Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning.

dickson.png

TO BE CONTINUED

Till alla samebyar. Välkomna in i kretsen av sponsorer av Dokumentionsprojektet 2018-19!

Parallellt söks medel för anknytande forskningsprojekt.
En inneliggande ansökan kopplat till förvaltningskommun och -region finns också.
Jämtlands läns samebyar avses i förstone; men kretsen torde vidgas.

Lägg 2 000, 5 000 eller 10 000 kr och få en dokumentationskurs
till samebyn och gemensam copyright till slutrapporten (dessutom rabatt på föreläsningar och ett antal prenumerationer på Saepmie Times vid de högre insatserna).
Lägger ni 20 000, ingår också fyra föreläsningar, varav 1-3 på skolor i någon av de kommuner där ni är verksamma). Fler detaljer kommer.

Hör gärna av Er!

PE tfn 0729070058
Epost saepmieforskning@gmail.com
Boka guidning, stadsvandring i samernas Stockholmiana i stockholm: saepmietimes@gmail.com
Boka guidning i Höga kusten med omnejd eller Medelpad med samisk prägel rentahistorian@gmailcom

Vid beställning av föreläsningar: Heidi Jonsson NBV 0767-238654

Peter Ericson
15-16 års vana av sedvanemål

JÅ no 4
Jonas Åhrén, fotograferad i samband med kustvinterbete.

VINTERBETESPROJEKTET INLEDS – bli sponsrande sameby! # 1

Hej alla samebyar!

Nu under april-maj (och eventuellt juli) tänkte vi genomföra detta projekt – VINTERBETESPROJEKTET.

Det baseras helt på samebyarnas aktiva moraliska och ekonomiska stöd

Bidra med en summa på 2 000, 5 000, 10 000 eller 20 000 och få nedanstående tilbaka
(vi highlightar 5 000 och 10 000, för vi tror detta är det intressantaste respektive rekommenderar främst dessa insatser):

GRUNDPLAN per sponsorsandel

1. Vid 2 000: En förstudie för hela rennäringsområdet tas fram. Fem kopior översänds (eller enligt överenskommelse). Ca 5 sidor exklusive bilagor och ca 20 allmänna poster, som motsvarar och utgör bevis för historisk renskötsel medtages.
En kortare muntlig framställning (ca 30-45 min) hos eller i närheten av er. rabatteras med 50%.

2. Vid 5 000: En förstudie specifikt för samebyn tas fram. Ca 8 sidor exklusive bilagor och minst 25 poster, som motsvarar och utgör bevis för historisk renskötsel.
En kortare muntlig framställning (ca 30-45 min) presenteras hos eller i närheten av er.

3. Vid 10 000: En förstudie specifik för samebyn efter avtal och direktiv tas fram.
Ca 12-14 sidor exklusive bilagor och minst 40 poster,  som motsvarar och utgör bevis för historisk renskötsel. Sedvana och i förekommande fall urminneshävd bevisas och utvecklas.
En kortare muntlig framställning presenteras hos eller i närheten av er, 60-80 min samt håller undertecknad i adokumentations- och arkivforskningskurs, praktisk och teoretisk.

4. vid 20 000: Samma som i ”3”.
Men vi skriver också i vår tidning, i blogg samt artiklar till rikstidningar om sedvanan och projektet.
Alla de namngivna och kända samerna som historiskt har bevisats flytta till kusten medtages i rapporten och släktträd liksom i existerande fall fotografier iläggs. Rapporten blir ca 22-24 s lång exkusive bilagor (som i sin tur kommer att vara på minst ca15-30 s)

Elektroniska leveranser om intget annat sägs, skrivs eller överenskoms.

Summor upp till 5 000 insättes som engångsbelopp snarast möjligt.
Faktura kan översändas, om så önskas.

10 – 20 000 kr kan gärna delas upp i två till fyra delar.

KONTAKTA OSS, VID INTRESSE, SNARAST PÅ EPOST saepmieforskning@gmail.com

SOU-2006-14-Holmon Rubbish

VINTERBETESPROJEKTET INLEDS – bli sponsrande sameby! # 1

Hej alla samebyar!

Nu under april tänkte vi genomföra detta projekt – VINTERBETESPROJEKTET.

Det baseras helt på samebyarnas aktiva moraliska och ekonomiska stöd

Bidra med en summa på 2 000, 5 000, 10 000 eller 20 000 och få nedanstående tilbaka
(vi highlightar 5 000 och 10 000, för vi tror detta är det intressantaste respektive rekommenderar främst dessa insatser):

GRUNDPLAN per sponsorsandel

1. Vid 2 000: En förstudie för hela rennäringsområdet tas fram. Fem kopior översänds (eller enligt överenskommelse). Ca 5 sidor exklusive bilagor och ca 20 allmänna poster, som motsvarar och utgör bevis för historisk renskötsel medtages.
En kortare muntlig framställning (ca 30-45 min) hos eller i närheten av er. rabatteras med 50%.

2. Vid 5 000: En förstudie specifikt för samebyn tas fram. Ca 8 sidor exklusive bilagor och minst 25 poster, som motsvarar och utgör bevis för historisk renskötsel.
En kortare muntlig framställning (ca 30-45 min) presenteras hos eller i närheten av er.

3. Vid 10 000: En förstudie specifik för samebyn efter avtal och direktiv tas fram.
Ca 12-14 sidor exklusive bilagor och minst 40 poster,  som motsvarar och utgör bevis för historisk renskötsel. Sedvana och i förekommande fall urminneshävd bevisas och utvecklas.
En kortare muntlig framställning presenteras hos eller i närheten av er, 60-80 min samt håller undertecknad i adokumentations- och arkivforskningskurs, praktisk och teoretisk.

4. vid 20 000: Samma som i ”3”.
Men vi skriver också i vår tidning, i blogg samt artiklar till rikstidningar om sedvanan och projektet.
Alla de namngivna och kända samerna som historiskt har bevisats flytta till kusten medtages i rapporten och släktträd liksom i existerande fall fotografier iläggs. Rapporten blir ca 22-24 s lång exkusive bilagor (som i sin tur kommer att vara på minst ca15-30 s)

Elektroniska leveranser om intget annat sägs, skrivs eller överenskoms.

Summor upp till 5 000 insättes som engångsbelopp snarast möjligt.
Faktura kan översändas, om så önskas.

10 – 20 000 kr kan gärna delas upp i två till fyra delar.

SOU-2006-14-Holmon Rubbish

KUSTVINTERBETE: Ur dagspress i södra Norrland om samer på vintern – fokus på vinterbete (ett kortare smakprov)

Detta tänkt som en presentation av ett av våra pågående projekt. 22 feb 2018

Renuppvisning kommer nästa söndag den 22 dennes att ega rum vid Gustafsberg och Bänkås, dervid lappmannen A. Nordqvist från Frostviken för en intresserad allmänhet förevisar sin till ett tusental djur uppgående renhjord. Vi hänvisa till annonsen i dagens tidning. Sundsvalls Tidning 1891-02-21

Lappar hålla föredrag. Ovikslapparne i Hudiksvall voro i söndags inviterade till kaffefest å Sjömanskapellet, der samtliga dess medlemmar utförde sång med guitarrackompagnement och så väl lappmannen som lappkvinnan uppträdde och talade om skolförhållandena bland lapparne. Kvinnans anörande var så väl til form som innehåll utmärkt. H. A. Sundvalls Tidning 1891-09-07

En renhjord, tillhörig lappmannen Anders Andersson, har nu kommit öfver till Hernön och slagit sig ned där. Sålunda finnes nu ett intressant mål för en uppfriskande söndagspromenad, om vädret blir vackert. Härnösandsposten 1892-03-12 Som Enkan Anna Dorothea Andersson nu flyttat med sin renhjord från Häggdånger till Hernön ombedes de personer som derstädes hafva sina hundar lössläppta att desamma efterse. 1139 Härnösandsposten 1892-04-06 En renhord förvisas i morgon kl. 2 e. m. vid Solum. Blir vädret lika vacker och vårlikt som i dag, torde nog en promenad ut till nomadfolket och dess djur blifva lockande för mången. Härnösandsposten 1892-04-09 Vårtecken: 3) Den renhjord, som funnits här på Hernön i vinter, har dragit till fjälls, ty här började det bli för hett. Härnösandsposten 1892-04-23 En större Renhjord förevisas Söndagen den 19 från kl. 1 e. m. å Kappellsberg mot en afgift af 25 öre person. 513 Lappmannen P. G. Larsson. Härnösandsposten 1893-02-17

Lappgummor på lojakt. För en lappfamilj, som betar sin renhjord vid Åbord i Västernorrlands län, hade härom natten ett varglo ihjälrifvit en ren och skadat två andra. Natten därpå fick varglot dock med lifvet plikta för sin närgångenhet, ty två af lappgummorna dödade det med slag af skidstafvar. Västern. A. Nerikes Allehanda 1893-03-24

Renar i vattnet. Från Frånö skrefs till Hernösandsposten i går: Att isen är tämligen skral på elfven syntes i morse, då en lappfamilj med sin renhjord skulle gå öfver vid Frånö. Kommen till strömfåran, som skär ganska nära Frånö timmerbom, brast isen under en stor del af flocken och djuren kommo i vattnet. Åskådarne trodde att åtminstone några af renarne skulle blifva kvar i vaken, hwilken blef allt större genom de efterföljandes påträngande. Men det gick lika fort att komma upp på den motsatta iskanten, som det gått att komma ned. En gammal gumma, som stod kvar och skulle föra dragrenare öfver med lassen, tillfrågades, om hon ville ha hjälp, men hon svarade käckt: »nej tack, vi behöfva ingen hjälp!« Detta sega, ihärdiga och snart sagdt för ständiga faror utsatta folk har i sanning fått lära hjälpa sig själfva. Härnösandsposten 1893-04-08

En renhjord finnes för närvande ute å Hernön. Ägarne hafva i dag hos oss beklagat sig öfver att hundar därute ofredat hjorden och anhållit att till hundägarne få genom tidningen fram7 ställa en uppmaning, att de taga bättre vara på sina hundkreatur. Härnösandsposten 1894-02-10

Ovikslapparne hafva nu större delen af sina renar ända nere vid Hofsjön på Bergs sockens område och på kronoparken Skrofudbärget. Det är 12 år sedan renarne voro i så stor flock så långt nere i skogslandet, och äfven då af samma orsak som nu, nämligen därför att renmossan i högfjällen genom tövädershösten nedisats. Det är emellertid, skrifver Ö.P., betecknande att jordägarne i de trakter där dessa lappar nu vistas medgifva dessa besök, då ryktet från andra orter i närheten förmäler, att renarne åstadkomma så oerhörda skador. Värkliga förhållandet synes dock vara, att meningen därom är delad, ty trampar renen ned en och annan skogsplanta, så befriar den ock skogen från den för dennes växtlighet skadliga ”lafven”. För den eller dem, som antingen vilja göra uppköp af renvaror eller bese renhjorden, meddelas, att lapparne vistelse i Hofsjön räcker denna månad samt att god åkväg leder dit dels från Vigge i Berg och dels från Åsarnes gästgifvaregård, 1 ½ mil. Jämtlandsposten 1894-02-23

En Renhjord förevisas Annandag Påsk kl. 1 e. m. hos Guldsmed Åberg i Bergsåker. Afgift 25 öre. Hundar få ej medtagas. 944 Sundsvalls Tidning 1894-03-24

Lapparne segrade. Ett intressant utslag har i dagarne fälts af k. m:t, säger Östersunds-P:n. Det gäller lapparnes rätt till renbete å Ljusnedals bruks område. I tvisten mellan bruksegaren Farup och lapparne afgjorde, som man vet, frågan till lapparnes nackdel både af häradsrätten och af Svea hofrätt. Lapparne fortsatte till k. m:t. I dessa sina besvär påvisade de mot Farups påstående och med stöd af sådana auktoriteter som professorerna Sven Nilsson A. E. Holmgren samt direktör Petter Hjortz, att sydgränsen för lappens urgamla och hittills bibehålla område sträcker sig söder om Herjeådalen till Svärdsjö i stora Kopparbergs län och att Ljusnedals bruks område för den renskötande lappens vistelse från uråldriga tiden. Afvittringen kom dock och undanträngde lappen, hvars fordran att få förblifva i sin häfdvunna rätt till renbete afvisades dels derför, att kulturfolket ansågs behöfva betesdelarne för sina hemman, dels emedan Ljusnedals bruks allmänning uppgafs vara behöflig för främjande af bruksrörelsen. Med upphäfvande af underrätternas utslag har nu k. m:t godkänt lapparnes anspråk att på grund af sedvanerätt få med sina renar uppehålla sig å de delar af Ljusnedals bruks egendom, som de och deras förfäder af ålder besökt. Norra Skåne 1894-07-12

En renhjord på väg nedåt landet passerade här förbi för åtta dagar sedan. Lapparne beklagade sig öfver det skarpa föret (som de uttryckte sig) och de till största delen ofarbara isarne. Deras akjor syntes nog icke heller vilja följa den hala landsvägen utan trillade oftast i diket. Härnösandsposten 1894-12-10

En större renhjord gick vid 9-tiden i morse öfver från Wängön till Lungön. Ingen lapp syntes till. Härnösandsposten 1895-02-16

En större renhjord, bestående af omkring 2,000 djur drog i går fram öfver Alnösundet. Lappar, som i vinter hållit till i Jättendal hade kommit till Alnön och der sammanträffat med lappar som haft sitt vintertillhåll å öns skogar. Och nu hade lappfamiljerna med sina hjordar gjort ressällskap på hemfärden 8 till Jemtlands fjell. Ett 30-tal ackjor, lastade med kvinnor lappbarn, och kåtans förnödenheter, följde efter den väldiga djurflocken utöfver de smältande drifvorna, telefoneras till Sv:lls Tdg. Sundsvalls Tidning 1895-04-13

Ett 6 dagars lappbröllop firades i påskveckan i Funäsdalen, då lappatronen A. A. Dojs tjenstefolk, lappdrängen Anders Renberg och Karin Fjellsten, högtidligen firade sitt bröllop i närvaro af ett stort antal lappar och under stora festligheter dervid 10 ankare bränvin och 2 ankare finare dryckesvaror gingo åt. ”Begåfningen” inbragte åt brudparet öfver 1,000 kr. kontant och ett 50-tal renar, utom allt annat. Norra Skåne 1895-04-30

Lappar på ströftåg. Föregående vecka kommo till Bräcke lappar, två män och två kvinnor, från Nyhemstrakten medförande en i dessa trakter sällsynt och äfven högst ansenlig renhjord, uppgående till något öfver tvåhundra stycken. Sällskapet hade sju akjor som drogos hvardera af en ren bunden med grimskaft vid föregående lass, och i slutet af tåget en lösgående ren, tjänande som bromsare. På Lillkrogens område söder om Hällslutens by i Bräcke logerade renhjorden öfver natten, men lapparne i byn. Följande morgon vid affärden voro många åskådare samlade. Nyfikenheten var så mycket större, som de flästa där på trakten aldrig förut sett någon ren. Tåget fortsatte öfver jämtlandsgränsen vid Jämtkrogen för att, som nå- gon af familjen yttrade, fara öfver åt Ånge och där, om tillgång på rebete fans, öfvervintra. Men ännu i går befunnos ofvannämda lappar med sin renhjord på skogen mellan Jämtkorgen och Lombäcken i Borgsjö, och äfven där voro nyfikna åskådare samlade, så att det liknade en marknadsplats. Jämtlandsposten 1897-02-01

 

VINTERBETE – Dokumentationsprojekt, vill Ni deltaga?

 

Saepmie Times och SFFU (min firma) kommer i vår och sommar att ge ut skrifter om kust- och kustnära vinterbetet såsom det dokumenterades i dagspress (eventuellt även i andra arkivformer) och fotografier.

Vinterbete är nu i fokus men sommarbete kan komma att bli av intresse sedan.

 
Vi ser gärna att Din sameby är med och deltar i och sponsrar projektet!
Får vi många aktörer, blir det inte särskilt höga kostnader för var och en av oss.
 

Vår utgångspunkt är att full samisk sedvana råder i de fyra nordligaste kustlänen; nämligen i Norrbotten, Västerbotten, Västernorrland och Gävleborg – precis som angavs i SOU 1922:10 och i Domen av Kungl. Maj:t 1894. (och som Alvå-Rumar pga f y r a då pågående sedvanemål var förhindrade att slå fast 2002-05 i SOU 2006:14).

Krig2Bottenhavet

SAMEBYAR: nu kan Ni få förstudier med rapport om sedvana för 4 400 SEK inklusive moms!

Historiska arkivstudier

SAMEBYAR! Erbjuder JUST NU i januari förstudier för 4 400 inklusive moms
om sedvana på vinterland.

5 000 inkl moms för sommarland. Där kan ev arkivresa om ca 600 kr tillkomma.

Boka i januari (senast 31/1!!), första delbetalning i februari.

Leverans feb-maj eller efter överenskommelse.

Inkluderar en rapport och leverans av de viktigaste bevisen som bilagor.

Uppdaterar: Har redan två sådana uppdrag så nu hinner max en eller två byar till in, först till kvarn! Obsevera: Erbjudandet kommer garanterat ALDRIG igen.

MERITER: Nordmalingsmålet sakkunnig 2000-2011, dito Rätanmålet 2011-2012. Med mera!

Sms 0729070058 Peter Ericson


PS. Utför också forskning till renbruksplaner, konventionsbete m.m.

HALVA

Meriter, nämner några:

Sakkunnig Nordmalingsmålet 2000-2011
Sakkkunnig Rätanmålet 2011-2012
Konsulterad i Härjedalenmålet 2012-2013
Konventionsbetesforskning 2016-2017
Renbruksplansforskning 2017-2018
Antikvarie samisk kulturmiljövård 1998-2003
Folkbildningssatsningar samernas historia 2001-2004, 2007-
Utställningsproducent
Författare
Universitetslärare samernas historia, studierektor, doktorand 1995-1998
etc

Vinterland, rabatt förstudier.. ?

Decemberrabatt på
förstudie
inför sedvanestudier

1. Om bara förstudie 2-6 h efter överenskommelse 400 SEK/h exkl moms
eller max 2 000 SEK. Det är hälften av normalpriset!

2. Om förstudien leder till mer uppdrag inom sex veckor från dess avslut/rapport, uppdrag på minst tio timmar, avdrages (från del- eller slutfaktura) dessutom halva priset på förstudien!

Boka & betala i december (om inte ”2” träder in .. !)

Detta bildspel kräver JavaScript.


Hör av Er snarast!

Finns ca 40 lediga timmar 16-30 dec
och därtill 50-60 h i januari!

Därefter upptagen till juni.

M.v.h. Peter Ericson
SFFU – Saepmie forskning föreläsning undervisning
saepmieforskning@gmail.com

Tfn 0729070058, +46729070058 (sms först!)