KUSTVINTERBETE: Ur dagspress i södra Norrland om samer på vintern – fokus på vinterbete (ett kortare smakprov)

Detta tänkt som en presentation av ett av våra pågående projekt. 22 feb 2018

Renuppvisning kommer nästa söndag den 22 dennes att ega rum vid Gustafsberg och Bänkås, dervid lappmannen A. Nordqvist från Frostviken för en intresserad allmänhet förevisar sin till ett tusental djur uppgående renhjord. Vi hänvisa till annonsen i dagens tidning. Sundsvalls Tidning 1891-02-21

Lappar hålla föredrag. Ovikslapparne i Hudiksvall voro i söndags inviterade till kaffefest å Sjömanskapellet, der samtliga dess medlemmar utförde sång med guitarrackompagnement och så väl lappmannen som lappkvinnan uppträdde och talade om skolförhållandena bland lapparne. Kvinnans anörande var så väl til form som innehåll utmärkt. H. A. Sundvalls Tidning 1891-09-07

En renhjord, tillhörig lappmannen Anders Andersson, har nu kommit öfver till Hernön och slagit sig ned där. Sålunda finnes nu ett intressant mål för en uppfriskande söndagspromenad, om vädret blir vackert. Härnösandsposten 1892-03-12 Som Enkan Anna Dorothea Andersson nu flyttat med sin renhjord från Häggdånger till Hernön ombedes de personer som derstädes hafva sina hundar lössläppta att desamma efterse. 1139 Härnösandsposten 1892-04-06 En renhord förvisas i morgon kl. 2 e. m. vid Solum. Blir vädret lika vacker och vårlikt som i dag, torde nog en promenad ut till nomadfolket och dess djur blifva lockande för mången. Härnösandsposten 1892-04-09 Vårtecken: 3) Den renhjord, som funnits här på Hernön i vinter, har dragit till fjälls, ty här började det bli för hett. Härnösandsposten 1892-04-23 En större Renhjord förevisas Söndagen den 19 från kl. 1 e. m. å Kappellsberg mot en afgift af 25 öre person. 513 Lappmannen P. G. Larsson. Härnösandsposten 1893-02-17

Lappgummor på lojakt. För en lappfamilj, som betar sin renhjord vid Åbord i Västernorrlands län, hade härom natten ett varglo ihjälrifvit en ren och skadat två andra. Natten därpå fick varglot dock med lifvet plikta för sin närgångenhet, ty två af lappgummorna dödade det med slag af skidstafvar. Västern. A. Nerikes Allehanda 1893-03-24

Renar i vattnet. Från Frånö skrefs till Hernösandsposten i går: Att isen är tämligen skral på elfven syntes i morse, då en lappfamilj med sin renhjord skulle gå öfver vid Frånö. Kommen till strömfåran, som skär ganska nära Frånö timmerbom, brast isen under en stor del af flocken och djuren kommo i vattnet. Åskådarne trodde att åtminstone några af renarne skulle blifva kvar i vaken, hwilken blef allt större genom de efterföljandes påträngande. Men det gick lika fort att komma upp på den motsatta iskanten, som det gått att komma ned. En gammal gumma, som stod kvar och skulle föra dragrenare öfver med lassen, tillfrågades, om hon ville ha hjälp, men hon svarade käckt: »nej tack, vi behöfva ingen hjälp!« Detta sega, ihärdiga och snart sagdt för ständiga faror utsatta folk har i sanning fått lära hjälpa sig själfva. Härnösandsposten 1893-04-08

En renhjord finnes för närvande ute å Hernön. Ägarne hafva i dag hos oss beklagat sig öfver att hundar därute ofredat hjorden och anhållit att till hundägarne få genom tidningen fram7 ställa en uppmaning, att de taga bättre vara på sina hundkreatur. Härnösandsposten 1894-02-10

Ovikslapparne hafva nu större delen af sina renar ända nere vid Hofsjön på Bergs sockens område och på kronoparken Skrofudbärget. Det är 12 år sedan renarne voro i så stor flock så långt nere i skogslandet, och äfven då af samma orsak som nu, nämligen därför att renmossan i högfjällen genom tövädershösten nedisats. Det är emellertid, skrifver Ö.P., betecknande att jordägarne i de trakter där dessa lappar nu vistas medgifva dessa besök, då ryktet från andra orter i närheten förmäler, att renarne åstadkomma så oerhörda skador. Värkliga förhållandet synes dock vara, att meningen därom är delad, ty trampar renen ned en och annan skogsplanta, så befriar den ock skogen från den för dennes växtlighet skadliga ”lafven”. För den eller dem, som antingen vilja göra uppköp af renvaror eller bese renhjorden, meddelas, att lapparne vistelse i Hofsjön räcker denna månad samt att god åkväg leder dit dels från Vigge i Berg och dels från Åsarnes gästgifvaregård, 1 ½ mil. Jämtlandsposten 1894-02-23

En Renhjord förevisas Annandag Påsk kl. 1 e. m. hos Guldsmed Åberg i Bergsåker. Afgift 25 öre. Hundar få ej medtagas. 944 Sundsvalls Tidning 1894-03-24

Lapparne segrade. Ett intressant utslag har i dagarne fälts af k. m:t, säger Östersunds-P:n. Det gäller lapparnes rätt till renbete å Ljusnedals bruks område. I tvisten mellan bruksegaren Farup och lapparne afgjorde, som man vet, frågan till lapparnes nackdel både af häradsrätten och af Svea hofrätt. Lapparne fortsatte till k. m:t. I dessa sina besvär påvisade de mot Farups påstående och med stöd af sådana auktoriteter som professorerna Sven Nilsson A. E. Holmgren samt direktör Petter Hjortz, att sydgränsen för lappens urgamla och hittills bibehålla område sträcker sig söder om Herjeådalen till Svärdsjö i stora Kopparbergs län och att Ljusnedals bruks område för den renskötande lappens vistelse från uråldriga tiden. Afvittringen kom dock och undanträngde lappen, hvars fordran att få förblifva i sin häfdvunna rätt till renbete afvisades dels derför, att kulturfolket ansågs behöfva betesdelarne för sina hemman, dels emedan Ljusnedals bruks allmänning uppgafs vara behöflig för främjande af bruksrörelsen. Med upphäfvande af underrätternas utslag har nu k. m:t godkänt lapparnes anspråk att på grund af sedvanerätt få med sina renar uppehålla sig å de delar af Ljusnedals bruks egendom, som de och deras förfäder af ålder besökt. Norra Skåne 1894-07-12

En renhjord på väg nedåt landet passerade här förbi för åtta dagar sedan. Lapparne beklagade sig öfver det skarpa föret (som de uttryckte sig) och de till största delen ofarbara isarne. Deras akjor syntes nog icke heller vilja följa den hala landsvägen utan trillade oftast i diket. Härnösandsposten 1894-12-10

En större renhjord gick vid 9-tiden i morse öfver från Wängön till Lungön. Ingen lapp syntes till. Härnösandsposten 1895-02-16

En större renhjord, bestående af omkring 2,000 djur drog i går fram öfver Alnösundet. Lappar, som i vinter hållit till i Jättendal hade kommit till Alnön och der sammanträffat med lappar som haft sitt vintertillhåll å öns skogar. Och nu hade lappfamiljerna med sina hjordar gjort ressällskap på hemfärden 8 till Jemtlands fjell. Ett 30-tal ackjor, lastade med kvinnor lappbarn, och kåtans förnödenheter, följde efter den väldiga djurflocken utöfver de smältande drifvorna, telefoneras till Sv:lls Tdg. Sundsvalls Tidning 1895-04-13

Ett 6 dagars lappbröllop firades i påskveckan i Funäsdalen, då lappatronen A. A. Dojs tjenstefolk, lappdrängen Anders Renberg och Karin Fjellsten, högtidligen firade sitt bröllop i närvaro af ett stort antal lappar och under stora festligheter dervid 10 ankare bränvin och 2 ankare finare dryckesvaror gingo åt. ”Begåfningen” inbragte åt brudparet öfver 1,000 kr. kontant och ett 50-tal renar, utom allt annat. Norra Skåne 1895-04-30

Lappar på ströftåg. Föregående vecka kommo till Bräcke lappar, två män och två kvinnor, från Nyhemstrakten medförande en i dessa trakter sällsynt och äfven högst ansenlig renhjord, uppgående till något öfver tvåhundra stycken. Sällskapet hade sju akjor som drogos hvardera af en ren bunden med grimskaft vid föregående lass, och i slutet af tåget en lösgående ren, tjänande som bromsare. På Lillkrogens område söder om Hällslutens by i Bräcke logerade renhjorden öfver natten, men lapparne i byn. Följande morgon vid affärden voro många åskådare samlade. Nyfikenheten var så mycket större, som de flästa där på trakten aldrig förut sett någon ren. Tåget fortsatte öfver jämtlandsgränsen vid Jämtkrogen för att, som nå- gon af familjen yttrade, fara öfver åt Ånge och där, om tillgång på rebete fans, öfvervintra. Men ännu i går befunnos ofvannämda lappar med sin renhjord på skogen mellan Jämtkorgen och Lombäcken i Borgsjö, och äfven där voro nyfikna åskådare samlade, så att det liknade en marknadsplats. Jämtlandsposten 1897-02-01

 

Annonser

VINTERBETE – Dokumentationsprojekt, vill Ni deltaga?

Saepmie Times och SFFU (min firma) kommer i vår och sommar att ge ut skrifter om kust- och kustnära vinterbetet såsom det dokumenterades i dagspress (eventuellt även i andra arkivformer) och fotografier.

Vinterbete är nu i fokus men sommarbete kan komma att bli av intresse sedan.

 
Vi ser gärna att Din sameby är med och deltar i och sponsrar projektet!
Får vi många aktörer, blir det inte särskilt höga kostnader för var och en av oss.
 
Vår utgångspunkt är att full samisk sedvana råder i de fyra nordligaste kustlänen; nämligen i Norrbotten, Västerbotten, Västernorrland och Gävleborg – precis som angavs i SOU 1922:10 och i Domen av Kungl. Maj:t 1894. (och som Alvå-Rumar pga f y r a då pågående sedvanemål var förhindrade att slå fast 2002-05 i SOU 2015:14).

Krig2Bottenhavet

SAMEBYAR: nu kan Ni få förstudier med rapport om sedvana för 4 400 SEK inklusive moms!

Historiska arkivstudier

SAMEBYAR! Erbjuder JUST NU i januari förstudier för 4 400 inklusive moms
om sedvana på vinterland.

5 000 inkl moms för sommarland. Där kan ev arkivresa om ca 600 kr tillkomma.

Boka i januari (senast 31/1!!), första delbetalning i februari.

Leverans feb-maj eller efter överenskommelse.

Inkluderar en rapport och leverans av de viktigaste bevisen som bilagor.

Uppdaterar: Har redan två sådana uppdrag så nu hinner max en eller två byar till in, först till kvarn! Obsevera: Erbjudandet kommer garanterat ALDRIG igen.

MERITER: Nordmalingsmålet sakkunnig 2000-2011, dito Rätanmålet 2011-2012. Med mera!

Sms 0729070058 Peter Ericson


PS. Utför också forskning till renbruksplaner, konventionsbete m.m.

HALVA

Meriter, nämner några:

Sakkunnig Nordmalingsmålet 2000-2011
Sakkkunnig Rätanmålet 2011-2012
Konsulterad i Härjedalenmålet 2012-2013
Konventionsbetesforskning 2016-2017
Renbruksplansforskning 2017-2018
Antikvarie samisk kulturmiljövård 1998-2003
Folkbildningssatsningar samernas historia 2001-2004, 2007-
Utställningsproducent
Författare
Universitetslärare samernas historia, studierektor, doktorand 1995-1998
etc

Vinterland, rabatt förstudier.. ?

Decemberrabatt på
förstudie
inför sedvanestudier

1. Om bara förstudie 2-6 h efter överenskommelse 400 SEK/h exkl moms
eller max 2 000 SEK. Det är hälften av normalpriset!

2. Om förstudien leder till mer uppdrag inom sex veckor från dess avslut/rapport, uppdrag på minst tio timmar, avdrages (från del- eller slutfaktura) dessutom halva priset på förstudien!

Boka & betala i december (om inte ”2” träder in .. !)

Detta bildspel kräver JavaScript.


Hör av Er snarast!

Finns ca 40 lediga timmar 16-30 dec
och därtill 50-60 h i januari!

Därefter upptagen till juni.

M.v.h. Peter Ericson
SFFU – Saepmie forskning föreläsning undervisning
saepmieforskning@gmail.com

Tfn 0729070058, +46729070058 (sms först!)

Nordmalingsmålet och om min medverkan 2000-2011

Från aug 2015, edit 1 maj 2017


Nordmalingsmålet var ett rättsfall där markägare i Nordmalings kommun stämde tre samebyar i Västerbottens län: Rans sameby, Ubmeje Tjeälddie och Vapstens sameby. Högsta Domstolens slutgiltiga dom kom 2011 och innebar en seger för samernan
 http://www.samer.se/4465

stolta Foton: Jörgen Heikki SR Sameradion (länk sist)

Jag själv arbetade med Nordmalingsmålet större delen av perioden hösten 2000 – mars 2011; och skrev en omfattande om än i formen rapsodisk rapport som inkluderade min tidigare kunskapsbas (fick utstå en hel del kritik för det pga felaktiga förmodanden att jag skulle ha suttit och letat fram det materialet inför denna process!).
Jag förhördes i tingsrätten i tre dagar, hovrätten i två och i HD faktiskt i tre dagar!

Detta är vid sidan av barnen det jag är mest stolt över i livet. Detta bidrag att få vara med och återställa samiska rätten.

Jag har arbetat med allslags källor; kanske mest med kyrkobokföring (som först blev digitaliserad i sista etappen efter Hovrätten; dessförinnan var det ett oerhört trögt medium); lappfogdearkiv; dagspress; intervjuer; uppteckningar m.m. Jag kom att styra rätt mycket av innehållet och styrde tidigt bort arkeologin – åtminstone den delen av arkeologin, som tenderar att diskutera om vem som var ”först”. Vi lyckades spika en serie bevis för vinterbete med start 1822 (hann hitta 1821 mitt under dagarna som jag förhördes i HD; det fick ej åberopas som bevis, men inga hinder fanns för mig som sakkunnig att ta upp detta! Det var ett stort flyttlag från flera lappbyar som samlats utåt Järnäs). Dessutom kom lokala samer med skogssamisk livsstil samt sockenlappar 1799 och 1802 med renar i sina bouppteckningar att åberopas i bevisningen.

Tack för förtroendet; tack, Ran, Upmeje och Vapsten (samt, en tid, Vilhelmina norra) samt Gärde Wesslau med föregångare! Många trevliga möten har det blivit med dessa strävsamma renägare och renskötare. Och många samer från mest hela Saepmie. Tack, Anne Severinsen!

Har sedan dess arbetat en del med dels Rätan, dels med Härjedalen.
Jag hoppas i framtiden få arbeta mer med sedvanemål.

Foto härifrån: http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=2327&artikel=4338092

Sydsamernas historiska utbredningsområde i Sverige, landskaps- och länsvis genomgång

Utifrån 2016 års kunskapsläge.
HISTORISKA SAEPMIE
sträcker sig över landskapen Lappland – Västerbotten – Ångermanland – Jämtland – Härjedalen – hela Dalarna – Värmland – Västmanland – Medelpad – Hälsingland – Gästrikland – delar av Närke – Södermanland – Uppland.

Västergötland och Östergötland liksom Dalsland har nämnts; men kan ej anses vara vedertaget. Närke är inte heller självklart i uppräkningen.
Umesamiska området räknas traditionellt vanligen in i det sydsamiska.

Länsmässigt handlar det om Västerbotten (inkl del av Norrbotten), Västernorrland, Jämtlands län, Gävleborg, Dalarna, Värmlands, Örebro län, Västmanlands, Upplands län, Stockholms län, Södermanlands län.
Historiskt figurerar en lång rad olika länskonstellationer såsom t ex Trundhjems län, Härnösands län inkl nuvarande landskapet Jämtland, Hudiksvalls län, Närkes och Värmlands län osv.

Kartbilden visar lite hur det sett ut i äldre tider, medeltid, uppger källans skapare.


Länk till kartans skapares sida: Björn Espell, Frösön
http://www.espell.se/saga/karta_medeltid.html

VILDRENSFUNDERINGAR: 1. Vildrensstam som bas för nomadiseringssystem etc

Utrotade samerna den fennoskandiska vildrensstammen?
Nyttjades alla vildrensfångstgårdar av samer? Nej.
Tämjdes vildrenen? Ja, i hög grad. Jagades vildren? Det också, av olika grupper.

Vildrensfänget ska vi titta närmre på i SouthSaamiHistory-bloggen.
Och en ordentlig titt på hur dessa system kan ha fungerat parallellt med en framväxande nomadism.

Att det kan ha funnits flera olika vildrensunderarter är väl ett inte alltför djärvt antagande.
kanske kan hälsingesamernas åtstidscykel med kalvning och fiske mellan vår och höst, inlandsflytt i vinter och Sveg/Lillhärdal som allra innersta årstidsland kan ju antyda att man följer en specifik vildrensstam. Och samtidigt har tamren och dragren.

Vi ämnar återkomma till dessa frågor.

BILDER
1. Spjutspetsar av renhorn från mellersta Magdalénien (12 000–15 000 år gamla), hittade i Saint-Antonin-Noble-Val i Frankrike.

2. Utbredningskarta över renens underarter i Nordamerika.
CephasEget arbete
     Approximate range of subspecies of Caribou (Rangifer tarandus) in North-America. From: Feldhamer, George A., Bruce C. Thompson, and Joseph A. Chapman. Wild Mammals of North America : Biology, Management, and Conservation. 2003. Johns Hopkins University Press, Baltimore. 2nd ed. 1216 p. ISBN 0801874165. Banfield, A. W. F. The mammals of Canada. National Museum of Natural Sciences, National Museum of Canada, University of Toronto Press, 438 p. ISBN 0802021379. Mammal Fact Sheets: Caribou: http://www.hww.ca/hww2.asp?id=85

Minst femte århundradet med vinterbete – Medelpad, Sundsvall: I. Torghandel renkött 1945-50, 1891-1910

Ingen som känns igen?
Samer från ett vidsträckt område – från Vilhelmina  till Idre- nyttjade det förmånliga vinterbeter runt Sundsvall förr. Idag är det främst Jijnjevaerie och Oredahke som rör sig i krokarna.

En  tidigare bild (N.G Nilsson 1891-1910, uppger Sundsvalls Museum) syns här:


Som vanligt inga namn på de samiska aktörerna. Hör av er om ni vet någonting om bilderna och om sundsvallsflyttare eller -flyttningar!

Lars Larsson Kråik har sagt att upp till iallafall åtta flyttlag kunde stå samtidigt.
Slakt skedde ofta på Gärdetjärn. Arbetarna köpte mest blod; herrskapsfolken och krögare stekar. Följer man dasgpress dag för dag; finnner man ofta att näringsställena och handlare erbjuder enprodukter från ca februari månad.

Jag kan inte ser några uppehåll i sundsvallsflyttningarna (med omnejd) under perioden 1843-1936; håller sannolikt för närmast årliga medelpadska flyttningar 1600-idag (fjällsamiskt; skogssamiska kan ha pågått mycket längre); medan i mina ögon ovedersägliga belägg eller närmast sådana finns för tiden 1718-1948 ca.

.Apropå, fick jag 2002 hålla ett en timme långt anförande på SSR:s landsmöte i denna min hemstad (i Stadshuset, till höger å nedre bilden). Över det är jag mycket stolt.

Siktar på två-tre delar till i denna viktiga miniserie.

 Foto:  Curt Assarsson
Bilder via Sundsvalls Museum och DigitaltMuseum:

http://digitaltmuseum.se/021016380733?classification=563&advanced_search=1&pos=4
http://digitaltmuseum.se/011014622454?query=renk%C3%B6tt%20sundsvall&pos=0

Poisoned Well, the Delsbo Gaaltije: Who, How, What happens now?

Information and photographs: Christina Grubbegårdh-Gottberg

One of the most important and well-known Saami Cultural environments
The gaaltije of parish Delsbo. Gaaltije means COLD – freshwater – WELL.
The scene is getting semi-clear:

1. The Entrepreneur demolished or tossed away the sign with ”Lappkällan”=Well=Gaaltije


2. The area was driven through, demolished, and the virgin forest became pillaged

3. The Well, the gaaltije, were mashed and driven over and over till it was no more to be recognized.

4. As a final humiliation of this old Saami cultural environment, diesel oil were spilt and entirely filled the old, perhaps sacred well.

SAAMI CLEARWATER WELL BECAME DELSBO DIESEL WELL

Remainings of ancient remanings…………………………

Or so I understood the scenario.
Now we let the auhtorities and the Justice put forth th responsible acteurs.

In this area the Saamis has at least a four hundred year old history.

Thanks again to Christina for the information and the photos.

Peter Ericson, Saepmie, May 10 2016