Etnisk rensning, arresterade samer – Dramatik kring ett dokument från våren 1729 (red 160806)

Dokumentet förmedlat av Jouni Tervalampi.

Dalasamerna & Landshövding CG Bielke i storlänet 20 mars – 2 juni 1729
Om det lönlösa i 1729-30 års fördrivningsföretag

Tretton skogssamer i antagligen två sijter arresterades när gruppen under vårvintern inträdde från Västmanland till Gästrikland; som ingick i dåvarande Västernorrlands län vilket omfattande (nuvarande) Jämtland, Västernorrland och Gävleborg.

Carl Gustaf Bielke undertecknade denna marsdag skrivelsen till Kung Fredrik I.
Den tre sidor långa skrivelsen – uppläst i Riksrådet 2 juni detta år – andas viss förtvivlan över att någon specifik hemvist för samerna icke kunnat identifieras.
Då inget samiskt distrikt vare sig i eller närmast utanför länet visat sig beredda att emottaga eller upptaga dessa samer i sina kollektiv; torde riksrådet ha insett det dödfödda i företaget att samla ihop hundratals samer runtom (enligt mina senare preliminära beräkningar kan det ha rört sig om ett drygt tusental samtida, kanske 1200-1300 samer från Värmland över Sörmland och Roslagen och utmed kusten från Älvakarleby och Forsmark med kluster på 40-50 familjer i säsongsvis i socknar som Enånger, Söderala, Jättendal, Gnarp, Njurunda, Nordingrå) i trakten för att föra dom till ett alltmer diffust lappmarksaktigt.

Vad hände då med denna grupp av tretton samer?
Det har hittills ingen kunnat svara tillfredsställande på.

Här inleds alltså dels en skriftväxling mellan samerna i dalaskogarna och Hovet; dels inleds processen som initierar ”sockenlappar” i storsjöområdet och andra delar av Jämtland; Ångermanland; Medelpad; Hälsingland; Gästrikland samt Dalarna med norra Västmanland (det senare synes vara  en separat utveckling med bl a de gål-lappar som Linné omnömner 1734 i Äppelbo). Under perioden ca 1731-40 inrättas de tidigaste socknarna sådana sockenlappar, vars sysslor första tiden ofta ter sig lätt odefinierade.

Fördrivningsförsöken har, som vi visat, pågått under århundraden och inte minst under perioden 1646-1652. Men just i denna omgång kan ett indignerat och samefientligt brev av kyrkoherden i By, södra Dalarna 1709 ha satt bollen i rullning. Under de hårda krigsåren och perioden då Sverige ansattes av ryska krigsmakten löt staten samerna bero; men nu sedan saker  lugnat sig något, började rensningar på allvar.

Dokumentet visar dock en förvirrad bild där man, trots en förutfattad mening om samer som någonting nordligt, ändå tycks kapitulera för samernas hemortsrätt där i söder.

Fördrivningarna pausas; ersätts med det slavliknande sockenlappsystemet.
Inom det enorma Västternorrland fortsätter en intern och särpräglad, kustnära och mångfacetterad samekultur att utvecklas, med från småskalig till medelstor seminomadisk renskötsel. Den ska jag titta på i min artikel i en kommande antologi om sydsamernas historia.

Veterligen har ingen ännu hittat något dokument som bekräftar att gruppen som omtalats släpptes; men det ter sig som det enda rimliga. Sannolikt blir barnen i den trettonhövdade gruppen häktade småningom s k sockenlappar under decennierna som följer.

Vi kan också notera att detta är blott tre före Linné möte med samerna i Jättendal.

Riksarkivet-29mars1729-Lappar_3 (1)


Carl Gustaf Bielke styrde alltså 1729 dåvarande Västernorrlands län från sitt kansli i Gävle.
Hans fögderi, som hand var landshövding över, sträckte sig från Hofors över Los till Femunden och vidare till Burgfjäll, Ångermanna lappmark-Nordmaling-Bjurholm och vidare 450 km ner efter mellersta och södra norrlandskusten.

BILD: Creative Commons Nationalmuseum Stockholm.

Description

Svenska: Carl Gustav Bielke, svensk, Född 1683, Död 1754. Miniatyren målad av: Eric Utterhielm, svensk, Född 1662, Död 1717.Nationalmuseums inventarienummer: NMB 2502

Förvärv: Inköp 2000 med Hjalmar och Anna Wicanders donationsmedel

Date 1 January 1708

Senare bild av Bielke (bild via Gävledraget – f ö bra sida!)


Gamla tiders Gefle/Gevalia.

22 maj 1636, Norbergs dödbok. ”ett [itt?] lappe barn ifrå Håkanbenning”

Här är det anonymiserade samiska barnet i Norberg, Västmanland, som Jouni Tervalampi pratade om i radioprogrammet. Dock uppges någonsorts adress. Det är faktiskt inte alldeles ovanligt under 1600-talet kring dessa trakter.

22 maj 1636, Norbergs dödbok.

”ett [itt?] lappe barn ifrå Håkanbenning”

Källa: Norbergs kyrkoarkiv, Död- och begravningsböcker, SE/ULA/11099/F I/1 (1628-1638) : Bild 16, Sida 7.

Här i länk lite relaterad historik: om Norberg. inom detta bergslag, närmare bestämt vid fagersta stad/Västansfors/Västervåla socken fann ett mycket intressant ortnamn:
Simbla.

http://bergslagen.forening.genealogi.se/pdf/Norbergssocken1354.pdf

SAMISK EXODUS 1729-30: ”och att wåra förfäders fäder härstädes äro födda och in till deras dödsdagar sitt uppehälle här haft, — ”

EXODUS (Edit 12 juli 2016) I de etniska rensningarnas (av samerna) eller EXODUSENS kanske mest pressade tidevarv – åtminstone i de ”svenska” samernas sjuttonhundratal

I maj 1730 sände dalasamerna denna supplik (böneskrift) till Kung Fredrik:

-för någon tid blifwit publicerat i predrickstolarna i stoora Kopparbergs höfdingedöme, det wij Usla och af wärlden helt föracktade Lappmän skola ifrån denna orten medföra hustrur och Barn afskickas och til Lappmarken försändas, hwarest wij aldrig warit hafwer fast mindre någon ägendom därstädes äga, icke heller kunna wij sen, uti wår Elendighet och stoora enfaldighet. utt wij därstädes kunna försörja och nära oss. utan blefwo satta å sådant sätt i det stånd, såsom de, hwilka til spillo gifna woro; och ehuruwäl wij därom giort ansökning hoos högwälb:ne H:r Baron och Landshöfdinqen Danckwardt, å hwilken wij här tils wistande warit, som och att wåra förfäders fäder härstädes äro födda och in till deras dödsdagar sitt uppehälle här haft, det wij och hade förmodat, få samma Konql. Nåd och frihet at hugna oss wid.

Notering: Språkbruket går igen vid Linnés möte, i Jättendal med skogssamerna 1732. /PE

Via Svanberg 1981, 1986, 1999. Han uppger följande källor:

Axel Boethius 1923: ”Några anteckningar om lapparna i Dalarna, deras slöjd och skadliga djurfångst.” Dalarnas hembygdsförbunds tidskrift 3, s. 20-26; den fortsatta framställningen bygger, där ej annat anges, på arkivalier i Uppsala Landsarkiv: Kopparbergs länsstyrelses arkiv. Landskansliets handlingar A I b, No 68a (8/4 1730), D I, No 14 (l3II1 1730); Härnösands Landsarkiv: Gävleborgs länsstyrelses arkiv. Landskansliets handlingar D I a, No 19, No 20; Riksarkivet: Topographica vol. 575- 576. Lappmarken; Uppsala Universitets Bibliotek: S 161 aa:55. Haegerma!”cks samling rörande Hälsingland

Det kan nämnas, att samerna i Hälsingland också ska ha skrivit liknande suppliker.

Samtida karta av Homann (1730)

Uppförstoringsbar version

BILD, NEDAN: FIB Kulturfront 26 okt 2015
http://www.fib.se/item/3139-kallak-befolkas-lagret-tar-fart
Filmklipp med polisingripanden i länken

kallak-flyttapaer

Nota Bene, New: GUIDING TO BE OFFERED – SAAMI AND OTHER CULTURAL ENVIRONMENTS

UPDATE 2016-06-12: Offering Off June-Aug 2016!

This guiding offering almost entirely off during summer 2016, due to full schedule for undersigned.
Welcome back in 2017 (possibly September 2016, if you are willing to pay me good!)

In June, early July and August, plus parts of September I will offer guided tours
in counties or landscapes/shires of

HÄLSINGLAND *
MEDELPAD ***
ÅNGERMANLAND ***
GÄSTRIKLAND *
JÄMTLAND ***
STOCKHOLM *
VÄSTMANLAND *

*** = Special Saami features, in a wide range
* = A few Saami environments included or possible

Areas High Coast Ådalen Valley Indalen Valley
Dellen meteorite lakes
Bergslagen Stockholm Alternative and Saami-connected history
Southern Saepmie, mainly coastal areas.
I can  connect you with tourist-aiming Saami grouups

By car, feet, bike, train.

Single hours and packet of days or even weeks to be offered.

FIRST: Borgberget, Stensätter; close to Angsta W of Bollsta. Ådalen Valley.
SECOND: Dellen Lakes told to dwell sea monsters …
https://thecloakedhedgehog.wordpress.com/2012/08/15/the-helsingia-lake-monsters/
Both places with rich Saami history around, of which I am telling you lots!
And we could go see sppme oof the most interesting cultural environmeents!



HIGH COAST: Stortorget, Häggvik, parish Nordingå, Angaria = Ångermanland
Close to famous Mannaminne and my maternal grandmothers parish Nordingrå.
Also oftenly frequented by Mountain Saamis reindeer herds and formerly by Sea Saamis.
Photo: Milly Lundstedt http://www2.hogakusten.com/en/to-do/a113556/stortorget-haggvik/showdetails

These concepts will be featured detailed later, and with various feed included

Feel free to contact me!

Peter Ericson

Svealand – gammalt samiskt kärnområde? (ii) Översyn Värmland-Østfold, Närke, Sörmland, Dalsland osv

Värmland, Närke, Sörmland.

Historien om Svealands samer är historien om fördrivningar, etnisk rensning och statlig centraldirigering. Autonoma jakt- och fångstgrupper med småskalig renskötsel rörde sig i närmast hela området under 1600-, 1700- och lejonparten av 1800-talet. Det ser vi i kyrkobokföringen.
Dalsland och Västergötland nämns också ibland som samiska områden; men där saknas ännu belägg av den mer konkreta, handfasta typen – mest sägner och traditioner. Vi ska försöka bena ut vad som hänt och ej.

Redan i 1570-talets början forslar kungamakten stora renhopar till Mälaröarna med Svartsjö slott på Färingsö och Västerås slott, sannolikt också till Gripsholm. Det kan finnas anledning att se på sjöfarten och järnhanteringen relativt samerna.

Vi tittar på landskapen

VÄRMLAND med Västerdalarna samt Grythyttan; Østfold, Akerhus och Hedmark:
Starka traditioner i kombination med mer eller mindre konkreta belägg för samisk närvaro 1608-1766. Uppgiften från Lima 1608 känns löslig ooch föga att hnga upp något på; emedan de uppgifter vi har från Väse, Ölme, Varnum (Varnum analogt) socknar – liksom Kristinehamns respektive Karlstads städer eller idag mtsvarande kommuner under perioden 1617- ca 1650 – ter sig rejält solida. Det kan finnas anledning att säätta upp hypoteser om att samerna forslade tackjärn den sista milen landvägen till Kristinehamn, när staden var nyalagd. kanske tidigare.
Angränsande trakter i Norge – se nedan.

Det fanns alltså under vikingatid och tidigmedeltid en lång rad trakter som – långt innan svedjefinska inflödet av folk – hettr Finnmark, Finmorck etv. Verifieras bland annat av Gothe (Medelpads finnmarker 1945) och är en envis komponent i inlandets kosmologier.

Värmland från norr till sydost och bra precis halva landskapet är genom ortnamn, traditioner och tryckta källor belagt som samiskt aktivitetsomrde. Att det varit så i halva landskapet är alltså känt; forskningen fortskrider.

Rekommenderar denna min tidiga bloggpost:
https://southsaamihistory.wordpress.com/2015/07/23/om-medeltida-samerfinnazfangstfolk-i-finnemarken-ostfold-dalsland-varmland-norsk-text/

Nästa gång: Närke-Sörmland-Västmanland.

Del 1 (Inledning). Samer och renar 1660-1920-tal. Lite om samernas historia i Bergsjö-Forsa-Ilsbo-Tuna-Rogsta, Hälsingland

 

Samer och renar 1660-1920-tal. Lite om samernas historia i Bergsjö-Forsa-Ilsbo-Tuna-Rogsta, Hälsingland

DEl 1. INLEDNING

Emellan 1660-talets renskötsel omtalad i Helsingerunor 1921 och de renhjordar som passerade decennierna runt sekelskiftet 1900 hann det förflyta mycken tid.
Den sena 1600-talet och första decennierna 1700-talet har vi förbipasserande skogssamiska hjordar; och mest sannolikt även en och annan fjällsamisk hjord från Härjedalen. De jämtländska hjordarna skulle kunna ha börjat angöra lite senare, men det ska vi låta vara osagt. Skogssamerna kändaste hållställen var i Norrbo-Bjuråker på västersidan Dellen. Men Forsa förekom också; liksom Bergsjö. Tuna har alltid varit populärt: det har dessutom varit samlingsställe för gästrike.- och västmanlandssamer, vilka i perioder varit nära släkt med hälsingesamerna. I stort sett i alla tider som kan studeras finns sådana kopplingar.
Från mitten av 1700-talet ser vi s k sockenlappar bli en del av vardagslivet; omnämns från Delsbo och börjar synes varstans efter en trevande början på 1740-talet i Forsa. Under 1800-talet ser vi Bergsjö med Vade bli känt för sin generositet mot samerna. En flyttled tillika vandringsled passerade hit via Hasselasjön. Åter andra gick över Norrbo.
Under mitten av 1800-talet varvar samer från norra, södra Jämtland samt Hörjedalen att flytta hit och ut till kusten. Perioden ca 1850-1920 syns samerna i Jämtland och Härjedalen med sina renhjordar kunna samsas förhållandevis bra om detta kustnära vinterbete.
Västansjö i Bjuråker blir senare ett populärt tillhåll.
Rogsta är naturligtvis ett kapitel för sig; liksom kuststräckan norröver (i det senare fallet tar vi det bokstavligt!).
Vi återkommer!

Jon Jönssons bouppteckning, Forsa, från januari 1797, låter ana en livfull livsstil med renen som viktig komponent: renhud, ren. och hästbellingar.

S.k ”Lappstugan” fotograferad på 1890-talet.
Från Sockenbilder. Accessnr och annat nedan. Bildtext:
Lappstugan nedanför Bålleberget på 1890-talet.Byggd av sockenlappen Lars Rör i slutet av 1700-talet. Rör gick 1804 till kejsaren i Wien med jämtländska renar som gåva. Stugan kom att förfalla under andra halvan av 1800-talet. Lappstugan inreddes några år efter att kortet togs av Hans-Petter Åström. Sonen Jonas ”Lappstu-Jonke” Åström blev den siste i stugan. Huset blev nedbränt en natt av kommunen trots att Åströms släkt ville köpa den. Nu finns villor där och vägen heter just, Lappstugevägen.

Sökord: Lappstugan, hus, natur
Motivkategori:byggnader
Id:7
Fotograf: Per Johan Pettersson Kyrkbyn
Fotoår: okänt
Bildnummer: Be-lal-003
Förening: Bergsjö hembygdsförening
Land: SE
Motivplats: Gävleborg, Nordanstig, Bergsjö,
Teknik: Inskannat s/v foto
Rättighet:
Originalplats: (visas ej publikt)
Släktboken:
Publiceras: ja
Säljas:
Tidigare nr:
Samling: Bergsjö hbf
Skick: gott
Reg av: Eva E
Reg datum: 2009-03-24

Samisk samling sommaren 1733 Enåker, Uppland

Samisk infrastruktur i Västmanland, Gästrikland, Uppland, Sörmland 1733.
I väntan på vidare fördrivningsbeslut?

Enåker C:1 (1692-1772) Bild 31 / sid 53 (AID: v72077.b31.s53, NAD: SE/ULA/10217)

Wernich Ersson synes på lite äldre dagar ha nomadiserat lokalt i ostligaste Västmanland och västligaste Uppland. Jacob Aronsson såg vi vintern 1724 i Valbo, Gästrikland. Nilsson låter antyda  att Ingbo i Nora (vid Dalälven) redan på 1730-talet kan kopplas till samisk aktivitet. ”Lappgumman” Cecilia Andersdotter kunna vara densamma som begravde sin dotter i Botkyrka 1717; och möjligen är hon också densamma som vi ser i västra delarna av Sörmland på 1740-talet. Isåfall är vi några helt nya nomadiseringsmönster på spåren.
Har själv kastat mina ögon på Mälaröarna länge nu; kanske är det inte en orimlig tanke, att dessa ingått i ett nomadiseringssystem! Ska be att få återkomma!

Man kan ha uppehållit sig några år i Uppland efter arresteringarna och fördrivningsförsöken (ofta refererade till som etnisk rensning) år 1729.
Att fingranska Våla, Simtuna och Torstuna härader efter samer bör vara en angelägen sak. Vi får se om Jouni Tervalampi kommit åt detta i samband med snart stundande bokutgivning.

Svealand – gammalt samiskt kärnområde? (i)

Historien om Svealands samer är historien om fördrivning, etnisk rensning och statlig centraldirigering. Autonoma jakt- och fångstgrupper med småskalig renskötsel rörde sig i hela området under 1600-, 1700- och lejonparten av 1800-talet; möjligen ända från medeltiden i Uppland – mot detta pekar bland annat den samiska väskbygeln från 1000-1100-talet som hittats i Uppsala samt det träbeläte kallat Mjölnarbogubben i Faluns utskogar, daterat till 1500-talet. Tidigt på 1600-talet noteras samer i östra Värmland, Grythyttan, Närke, södra Dalarna, norra Västmanland, Västerås och Dingtuna. Men också i Östergötland samt sedermera (tidigt 1700-tal) i minst tre sörmländska socknar. Uppland bör i synnerhet utforskas närmare.
Dalsland och Västergötland nämns också ibland som samiska områden; men där saknas ännu belägg. Kristinehamn ser tidigt välbesökt ut. Hoppas kunna återkomma till detta.
Redan i 1570-talets början forslar kungamakten stora renhopar till Mälaröarna med Svartsjö slott på Färingsö och Västerås slott, sannolikt också till Gripsholm.

 Bild: http://www.sjofartsverket.se/sv/Sjofart/Lotsning/Lotsomraden/Vanerns-sjotrafikomrade/Rutter/Hamnar-i-Vanern/

”31 Jan 1652. Een Lappmans hustru — Kerstin Pedersdotter Mannen heet Mons”: Två fynd i Möklinta gör Västmanland än intressantare

(My aim is to translate this into a English version within approx.2-3 days)

Ett dödsfall 1652 och ett annat 1726 förstärker rejält bilden av Möklinta i nordöstra Västmanland i norra delen av nuvarande Sala kommun som en del av ett oerhört intressant område. Dels har vi åsar i nord-sydlig riktning och på kartan kända visteplatser  dels en rad växande replipunkter där samer vistats i ett svealändskt eller mellansvenskt bälte från minst Värmland (angränsade områden i Norge nämns ibland) till Uppland (Åland nämns ibland). Västmanland vibrerar av samernas historia 1571-ca 1900.
I den här trakten ligger bland annat Rensmuren, där jag varit.

31 Jan – Een Lappmans hustru — Kerstin Pedersdotter
Mannen heet Mons  (källa på begäran eller senare)

 1726 Möklinta, Västmanland

Denne Anders Larsson hade jag låst fast i Hälsingland.
Nu är frågan om han är rotad i Bergslagen eller Hälsingland
Kunde han vara en broder till Matz?
Hans barn är döpt i Högs kyrka, Hälsingland (ca/V om Hudiksvall).
Möklinta F:1 (1715-1770) Bild 49 / sid 91 (AID: v73344.b49.s91, NAD: SE/ULA/11089)

NEDAN: Bild, Kulturmiljöbild, Riksantikvarieämbetet
http://kmb.raa.se/cocoon/bild/show-image.html?id=16001000089904

Möklinta kyrka

Foto: H. Andersson – Okänt datum

Kyrkan. Efter teckning ur Grau: Beskrivning över Västmanland.

DEPORTED FROM THEIR OWN LAND (II): Epilogue, after the Arrest, where did they go?

In March 1729, at the county border between Uppland and Gävleborg the Sheriff went too catch thirteen Saamis in one winter group; eight children and five adults. I suspect they were caught at the very passing of the Dalälven River, most likely on the late spring-winter ice. I havent heard what happned to the reindeer herd.

Two of these Saamis came from the Hinder-clan:

Anders Hindersson and Helena Hindrich- or Hindersdotter (same name); Helena with husband Matz Larsson and their five children, plus Hindrich Månsson – and, with Anders Hindersson, wife Marita Larsdotter and their three children.
Oral source: Jouni Tervalampis in same radio program as undersigned!
Link below.

The Saamis were taken to Gävle Castle’s Prison, where they were locked in. Authorities plan was to lead these people further to a diffuse ”Lapland” – which seem not have happened.

And what then, after the presumable release .. ?

Anders with family is on the Svärdsjö forest and signs the supplication in the summer of 1730.

Anders and Marita/Margareta Larsdotter gets their son Lars 1736, in parish Äppelbo. Linné  writes already in 1734 about divided  or reserved farm Saamis (gållappar); yet if this family is one of them, is, though, uncertain.

Matz Larsson’s son Larz Mattzson becomes the Parish Saami of Hamrånge. Almost ironalically that he, the son, gets driven away from the – by then most likely ancient winter pasturage areas around Rödmossa in parish Valbo. As his parents were imprisoned and maybe also himself as a little boy back in 1729.

Matz is also one of the signers of the supplication between Sundboern and Svärdsjö border stones in the summer of 1730.

Stay tuned- my aim is to keep oon telling this story, also go back and thicken it.

Hedesunda, where the Sheriff caught 13 Saamis.