Blodtörst, absolut makt och böner. Något om hur landet (och Stockholm) med kloster byggdes. Eller ett Svearikets Game of Thrones, baserat på en ISIS-lik religiös stadsstat, driven av clarissinnor och gråbröder?

En bakgrund till stadsvandringarnas Clara kloster som år 1413 besöktes av samekvinnan Margareta. Av Peter Ericson.

Ett svenskt, medeltida ISIS (KAS-ish-IS?): Katolsk- i s h  stat i  staten 1270-1527; eller 
gudomlig nåd åt missionens välsignade karelare, samer, satakundare, ålänningar, västerbottningar/”hälsingar”, götar, svear … ? 

Hur uppstod det enorma katolska inflytande som erhölls under framför allt 1300-talet?

Strategin liknande i vissa stycken vissa samiska gruppers egen överlevnadstaktik: att placera sig kring rese-nav, vid kors- och utmed allfartsvägar. Dock gäller det bara själva placerandet av baslägren: där upphör likheterna.

År 1265 gavs dominikanermunkarna rätt att inneha egendom. Något liknande tycks ha gällt gråbröderna.

Allteftersom gråbrödra- och clarissinnesystrarna expanderade sin bas, och emottog arealer av svårbegripligt omfattande storlek av först kung Magnus ladulås och sedermera kung Birger Magnusson och så småningom även av Magnus I Eriksson, kom marken att på sitt sätt avvittras till stormannasläkter, som sökte sig till den växande staden vid Mälarens utlopp i Östersjön.

Förhållandevis tidigt kom dessa stormän att vilja bli begravda i Clara klosterkyrka och de allra största fick sin sista vila i Gråbrödernas kyrka Gråbrödrakyrkan, invigd 1300 – den som vi senare känner som Riddarholmskyrkan. Den är känd som Stockholms äldsta byggnad och enda kvarvarande lämning av en svensk medeltida klosterkyrka.

Munke lägret, sedermera Kungsholmen, utvecklade gråbröderna sina näringar och i övriga staden och blivande staden kom nunnorna, clarissorna i S:a Clara kloster att expandera sin verksamhet och införliva byar som t ex Väsby, strax intill dagens Hötorget (namnet fick det under Gustav Vasa).

”De som bosatte sig i hus på klostrets mark fick stadsprivilegier som borgare. Medlemmarna i Klara Kloster fick aldrig visa sig utanför klostrets gallergrindar, och klostrets omfattande affärsverksamhet sköttes utåt av sysslomannen, som valts av abbedissan och agerade med hennes fullmakt” (”Klara kloster i Stockholm: ett exempel på agrar stordrift under medeltiden.” Meddelanden från Kulturgeografiska institutionen vid Stockholms universitet, 0585-3508; B 15. Stockholm: Kulturgeografiska inst., Stockholms univ.  Dagny Torbrand  1968)

Under en period föreligger alltså en rent feodal verksamhet i en stadsstadliknande administration vars makt inte minst belyses av att Magnus ladulås lät flytta på Norrstigen för nunnornas skull. Samt att han placerade sin och drottning Helvigs dotter, prinsessan Rikissa där på Clara kloster (hon blev kanske, inte alldeles oväntat, abedissa där från 1335).

Den andliga, fysiska, politiska och ekonomiska makt som gråbröder, clarisinnor och svartbröder (alltså i Finland före Stockholm) utövar saknar motstycke i norra Europa. En envis vetenskapstradition vill även placera ett fransiscanerkonvent i Bjurö i dagens Västerbotten.

Historiska fransiscanerkonvent i Sverige (källa: Wikipedia) :
Visby konvent, Gotland (1233–).
Söderköpings konvent, Östergötland (1235–1520).
Uppsala konvent, Uppland (1247–).
Enköpings konvent, Uppland, etablerades kring 1250.
Skara konvent, Västergötland (omnämnt 1259, –).
Gråbrödraklostret i Stockholm, Gråmunkeholmen, Stockholm, (1270–);
systerkloster Sankta Klaras systerkloster grundat 1286 av Magnus Ladulås.
Linköpings konvent, Östergötland, (1287–).
Arboga konvent, Västmanland (1200-talet–).
Jönköpings konvent, Småland (1200-talet–).
Nyköpings konvent, Södermanland (1200-talet–).
Krokeks konvent, Östergötland (omnämnt 1440 –).
Raumo konvent, Satakunta (omnämnt 1449 –).
Kökars konvent, Hamnö Åland, (troligen i mitten av 1400-talet -).
Nylödöse konvent, Västergötland (1473–).
Viborgs konvent, Karelen (1400-talet –).
Växjö konvent, Småland, (1400-talet–).

Sedermera tillväller Clara kloster sig Karlberg och Rörstrand. Karl Knutsson Bonde tilbyter sig år 1452 Djurgården; och det är ungefär den tiden som markerar början av Clara Klosters nedgångstid. Dock behåller man rätten till allt fiske utanför dåvarande Djurgårdslandet – ett ohyggligt stort område!

I sammanhanget kan vara lämpligt att tillägga att djur under medeltid vanligen betydde vildren.

Svartbrödramunkarna

Bilden blir än mer komplex med Svartbrödraklostrets instiftande på 1330-talet. Redan kring 1220 hade man kommit till Strängnäs och Sigtuna; och inte långt därefter gjorde man anspråk på den tomt som idag domineras av Stockholms slott och som tingats på av byggherrarna till Slottet Tre Kronor. Svartbröderna kom sedan att hålla till vid Österlånggatan. De var dominikanermunkar, och oftast sällan såta vänner med gråbröderna. Dominikanerna, Herrens hundar, domini canes (en ordlek) kom att bli tongivande i franska inkvisitionen, och tycks ha haft ett mycket stort inflytande i Europa. Där ska tusentals människor ha bränts på bål! Detta är alltså föregångarna till våra nordiska trolldomsprocesser,

Dominikanerbrödernas konvent kom 1249 till det som skulle bli Åbo. Här fick man så småningom för första gången välja rikshalvans/provinsens  egen biskop och det blev dominikanfadern Johannes från Sigtuna, som valdes år 1286 (och senare ärkebiskop i Uppsala) – Åboland fick påsåvis en internationell kontakt medelst en utomlands utbildad prästman. För övrigt samma år som S:a Clara kloster sägs ha instiftats.

Att dominikanerorden så tidigt etablerades i Finland är avgjort intressant ifråga om studier av det tidiga svenska rikets infrastruktur.

Bilderna: Slottet Tre Kronor och Svartbrödraklostret, detalj på Vädersoltävlan från 1500-talet (år 1535) (kopia från 1600-talet).

Tre Kronor från Slottsbacken, oljemålning 1661 av Govert Camphuysen. Högborgens rikssalslänga visas framför kärntornet och Johan III:s kungsvåning mellan de två tornen till vänster. Längst ner till höger lejonkulan. Bilden via Wikipedia.

 


I en kommande bloggpost tittar vi på Riddarholmskyrkan, och dess betydelse för nationalstaten Sverige och dess regenter.  I åter en annan post ser vi på hur man placerat klostret utmed allfartsvägar synkront med korstågs- och pilgrimsleder.

Högstesparven

Karaktären High Sparrow, spelad av walesaren Jonathan Pryce, i Game of Thrones torde ha inspirerats av forna tiders gråbröder och fransiscaner samt dominikanerkonventet svartbrödramunkarna. Promobild. Länk:
http://gameofthrones.wikia.com/wiki/High_Sparrow

Bilder NEDAN:

En av de tidigare (nederst) abbedissorna, Rikissa Magnusdotter; samt reminiscenser av den sista, Anna Reinholdsdotter (Andersson. Ur Fornvännen 1958).

 

 

 

Med tack till Monika E Pensar samt källan Studium Catholicum

Annonser

Lördagstipset På Stan: Samisk historievandring! Samer från 1300-tal till idag

Lördag (Samma som ovan): heldagstur!

Start Viking Line via Katarina-Maria-Gamla Stan-Klara 225 kr.
Hela turen till och med Norra real: 250 kr.
Ingen mat inkluderad, men vi tar fikapauser.
Start kl 10.00, avslut ca 16.00 – 16.15.
Obs förlängt och prisförhöjt. Inkl NYTT inslag!

Swish 0724243922

Frågor sms 0729070058

Anm saepmieforskning@gmail.com (eller hit/på Swish!)

* eller betala till swedbankkonto (privat) 2240045340, clearing 84202, kontoinnehavare Peter Ericson

https://youtu.be/8iHWJ-btq4k

1730 års tumskruvar i Torne lappmark

19. Här på uplästes Högwälborne hr. Baron och Landzhöfdingens
publication af den 16 April 1729 om Caitoma Lapparnes Handell
här wid Juccasjerfwi sålydande i bokstafwen Nemble.
Ehuruwähl hans Kongl. Mayt. igenom dess resolution under den 6
Novembr. 1722 allernådigst har stadfäst Luhleå stad det privile-
gium och förmån, det bör, likmätigt 1695 års uprättade Jordebok
öfwer Lapmarkerne, Lap Allmogen i Luhleå handa och sine waror
förbyta med Luleå stadz borgerskap, på deras wanlige marcknadz-
platzer, anbefallandes mig der öfwer en noga hand hålla, efter
som iag och strax derefter samma Kongl. Resolution låtit i Lap-
marcken publicera Lapallmogen till efterrättelsse; Icke dess min-
dre som det förspördes, det, twärt emot Lapallmogen i Luleå ändå
skola sig understå, at med sine waror resa til Piteå och Torneå
Lapmarcker, hwarigenom Borgerskapetz näring och handel blifwer
förderfwad Konungen och staden till skada, altså har mig å Embe-
tes wägnar ålegat, för högstbemte. Kongl. Maytz. Resolution här
igenom å nyo at uprepa och publicera Låta, med yttermera förbud,
det ingen af dhe lapmän och byar, hwilka efter Jordeboken och
Kongl. förordningen höra till Luleå Lapmarck, måge under hwad
förwändning det wara må, resa med sina Wahror och afwell till an-
dre Marcknadz och bytesplatzer än som Luleå stad och Lapmarck af
ålder förunte och nu brukeligen äro; Och på det sådant, må så
mycket mera hämmas å ligger det Herrar Justitiarierne och Crono-
befallningzmännerne I Torne och Pitheå, at genast drifwa dem
tillbaka till den ort de höra;


Anno 1730 den 13. 14. 15. 16. 17. 19 och 20 Januarii höltz ordi-
narie Laga Häradz Ting och Rättegång med Allmogen af Torneå Lap-
marck och Juccasjerfwi Tingzlag uppå dess wanliga Tingställe när-
warande Tingztolcken Mikkel Jönsson Stålnacka och Wanlige Edswor-
ne Nämdemän

BILD: Dahlberg, Torneå ur Suecian.

PENTAX Image

Minns i september? – Samehistoriska stadsvandringar fre – lör 7 – 8 sep (UPPDATERAD 30/8)

Saepmie Stuehkiesne
Samernas Stockholmiana eller Sápmi i Stockholm

Historien om flera bemärkta samekvinnor och någon man 1413-idag.  – BOKA NU!

 

 

https://www.facebook.com/samernassthlm/videos/234488557235116/?t=1

Stadsvandringar fredag och lördag 7 – 8 september.

Fem turer:

Tur 1. Fredag heldag inkl paus för lunchbuffé (225 kr exkl lunch)
Samling 9.00, avgång 9.15, avslutas kl.15.45. Viking Line till Klara k:a.

Tur 2. Lördagsturen: Viking Line till Norra real (250 kr)
(225 kr om avslutad vid Klara)

Fredag, delsträckor: 

Tur 3. Maria till Klara (k:a) kl 11- 15 (120 kr)

Lördag, delsträckor:

Tur 4. Klara till Norra real (70 kr, tid kommer senare, ungefär som fredag)

Tur 5. Maria till Norra real kl
11– 16
(160 kr)
Samling utanför Cafe Fru Bellman

 

 

Nota bene: 
Alla vandrare får Saepmie Times 1/2018 (värde 75 kr)
där det står om Maria Magdalena Matsdotter!
Dessutom erhålles prenumerationer till halva priset.

 

 

Klara samiska historia, del 1 1300-1600-tal

Klara, Norrmalm, Stockholm

1300-tal. Norrstigen passerar området. Runt 1290 grundläggs S:a Clara kloster utgående från en donation av Magnus ladulås. Men besitter en enorm landmassa. Klostret blor grunden till hela norra Stadens expansion. Klostret är en syskoninstitution till Gråbrödraklostret, grundat något decennium tidigare; som besitter större andlig makt men med möjligen mindre värdsliga tillgångar. Dock är de mera involverade i Stadsholmens görandden och låtanden.

1400-tal. Samiska legendariska kvinnan Margareta, som 1389 hade träffat Unionsdrottningen Margareta i Malmö (då i Danmark) besöker såvitt vi vet bägge fransiscanerklostren; S:a Clara kloster och Gråmunkeklostret på Kidaskär (idag Riddarholmen). Klostret genomgår en tuff tid med många bränder; efter 1300-talets – givetvis frånsett Digerdöden – genomgående blomstring kom 1400-talet mest att utgöra en nedgång. Striderna runt Brunkeberg på 1470- och 1490/00–talet samt flera förödande bränder samma sekel kom på sikt att innebära klostrets undergång.

15-1600-tal. Klostret rivs 1527 av en resolut Gustav Vasa. Det finns belägg för att teglet i clarisinneklostret användes vid tillbyggena av Slottet Tre Kronor, såväl 1527 som senare.
Sedermera river Johan III deras kyrka och uppför det som ska bli S:a Klara kyrka. Hamnlägena och kajplatserna flyttas ned i terrängen.

Klara gentrifieras (skulle vi ha sagt idag); det blir från att ha utgjort en splittrad bebyggelse nu högreståndsmiljöer. Detta förstärks alltmer efter stadsplanerna runt 1630-40.
Sumpmarken fortsätter dock att skapa en ohälsosam miljö; något som torde ha pågått mest genom hela senmedeltiden. Flera samiska arkeologiska fynd finns från denna tid, just runt Klara kyrka.

17-1800-tal osv i Del II.

 

 

BILDER:

1, English: Sweden, Stockholm, Riddarholmen, Medieval basement rooms in the Old Parliamentary house.
Svenska: Stockholm, Riddarholmen, Ga Riksdagshuset, medeltida källarrum från Gråbrödraklostret.

Av Alexandru Baboş Albabos – Eget arbete, CC BY 3.0, https://commons.wikimedia.org/w/index.php?curid=11356319
2. S:t Erik
3. -4. Samiska fynd från historisk tid. De beskrivs lite närmare i nästa del.
Väskbygeln hittades i kvarteret Svalan, helt intill där sedermera samernas första centralförbunds kansli kom att ligga (grannkvarteret Duvan).
Nedre bild: Samisk hornsked funnen i kvarteret Hägern större vid Drottninggatan. Foto: Helena Fennö. Stadsmuseet i Stockholm.

Normalpris och rabatter till stadsvandring LÖRDAGEN 25 AUGUSTI

Bokning senast 22 aug (nytt datum)! Förhandsbetalning samma datum.

Kl 10 – 1545 ca

Start kl 10 Viking Line-terminalen, utanför entrén.
Samling 9.45 – 9.50.

Uppdaterad kurs i NOK och € den 20 aug kl. 13.45

 

 
_____________________________________________________ NOK *___________ €_*___________
En person: 200 SEK (förut 225) ………………………………… 186 NOK ………… 19 € ……….
Par: 345 SEK (förut 375) …………………………………………….. 320 NOK …………. 33 € ……
Dessutom familj 2+2 personer 370 kr ………………………… 340 NOK  …………… 35 €
Arbetslösa, ungdomar, pensionärer*: 150 kr …………….. 140 NOK ………. 14 € …..
Par*: 250 kr ……………………………………………………………………. 233 NOK …….. 24 € ……
Grupp om 5 st: 160 PP                                                         150 NOK …..   15 €
Grupp om 10 st: 140 PP eller hör av Er för prisförslag   135 NOK ……. 13 €

Norska och priserna och euro inkluderar en mindre transferavgift motsvarande ca 1:50 SEK.
 
Tid för medhavt fika och ev en snabb kopp på Cafe Fru Bellman

kommer att hinnas med.

Boka / BOOK HERE: epost rentahistorian@gmail.com

ANMÄL och sedan betala till Swish 0724243922 (Johan Ericson) 
Eller Swedbank privatkonto 2240045340, clearing 84202.
Adress får ni vid behov via mejl.
TFN 0729070058, gärna sms

PayPal: johanolovericson@gmail.com

NOT: DU k a n betala på plats, men är då ej garanterad plats!

VÄLKOMNA! / Peter Ericson

Bilden: härjedalsfödde sydsamen Anders Fjellner, som bodde i Uppland åren runt 1820. Han föddes samma år som Bellman dog, och hans föräldrar spelade teater med Gustav III. Här på bilden fråm 1871 (foto Lotten von Düben), med hustru Christina och dottern Marta Eleonora.

 

Fjellners_familj

Klarabrandens eldstormar 1751 (från Wikipedia) kan förklara varför liken på gamla kyrkogården blivit så omrörda?

Hela Klara var ett enda eldhav och det såg ut som om luften ovanför branden tagit eld. Elden hade utvecklats till en eldstorm som kan jämföras med eldstormarna i samband med bombningar av tyska städer under andra världskriget.[1]

Bilder: okända kart- och bildskapare. Man ser tydligt i grått var det brann.
Detta skulle i ög grad kunna förklara varför de döda är såpass omrörda och deras kroppsdelar i såpass oordning,

 

Klarabranden 1751 sedd från Södermalm

Klarabranden 1751 var en stor brand som startade den 8 juni 1751 i färgeriet Blå Handen på Mäster Samuels gränd intill Klara sjö i Klara församling på Norrmalm i Stockholm, ungefär vid platsen för dagens Åhléns City.

Branden blev en katastrof, som härjade en stor del av dåtidens bebyggelse på Norrmalm, 221 gårdar blev totalförstörda och Klara kyrka skadades svårt. Branden spred sig ända till Södermalm och räknas till de våldsammaste som drabbat Stockholm.[1]

Redan några dagar innan branden började rådde det stormvindar över Stockholm och invånarna hade problem med sina bryggor och båtar som blåste sönder eller slet sig och drev bort. De stora segelfartygen vid Skeppsbron vågade inte gå ut.

Exakt var branden startade var till en början ovisst, men det var i kvarteren väster om Drottninggatan som det brann. Efteråt blev det klarlagt att det var det i färgeriet Blå Handen hos färgaren John Mauritz Engerwiller som det hela startade. Hans fastighet låg på den platsen där numera varuhuset Åhléns City finns.[2] Strax efter tolvslaget, lördagen den 8 juni 1751 mitt på dagen började kyrkklockorna i Stockholm klämta och varnade “det brinner i staden”. På Brunkebergs topp och Skeppsbron hissades brandflaggorna. Enligt traditionen övertog kungen själv kommandot. Den nytillträdde kungen Adolf Fredrik deltog aktivt i släckningsarbetet.[3]

Elden spred sig oerhört snabbt i stormens riktning, mot väst och sydväst och snart rådde det total kaos. Släckningsmanskapet kunde inte stoppa branden i vindriktningen men de kunde försöka hindra den från att spridas åt sidorna. Man förfogade över några få slangsprutor och bekämpade elden huvudsakligen med handsprutor och med vatten i läderämbar (hinkar) som transporterades fram via langningskedjor från Riddarfjärden.

Så småningom tog Klara kyrka eld, tornet brann som en fackla och störtade samman, likaså kyrkvalvet. Klockaren Petter Tideman lyckades rädda en del av kyrksilvret. Hettan var så enorm att gravstenshällarna inne på kyrkgolvet sprack och föll ner i gravarna. Kyrkklockorna smälte och återfanns senare som stora malmklumpar.[4] En del av takets kopparplåtar flög glödande över Riddarfjärden ända till Södermalm, där de tillsammans med gnistregnet antände byggnader vid Skinnarviksberget. Därefter spred sig branden över Hornsgatan mot Zinkensdamm och gårdarna vid Hornskroken.[5]

Hela Klara var ett enda eldhav och det såg ut som om luften ovanför branden tagit eld. Elden hade utvecklats till en eldstorm som kan jämföras med eldstormarna i samband med bombningar av tyska städer under andra världskriget.[1]

När kvällen kom låg stora delar av Klara församling från Drottninggatan ner till Klara sjö i ruiner. Klara sjös strandlinje låg vid den tiden längre österut, ungefär i Vasagatans sträckning. Branden flammade upp om och om igen, det stormade fortfarande. Först vid tretiden på söndagsmorgonen var branden under kontroll.[6] Det rådde panik; man misstänkte nämligen mordbrand och att branden var anlagd.[7

 

Efterföljder

Det 1746 startade Brand- och försäkringscontoiret i Stockholm betalade ut cirka 784 000 daler i försäkringspengar, men man saknade pengar till hela beloppet. Endast en del av de drabbade husägarna hade försäkrat sina gårdar, varför totalkostnaderna för branden var betydligt högre än den av Brandcontoiret beräknade summan. Totalt hade 221 gårdar förstörts.

En person som hade drabbats hårt av branden var bergsvetenskapsmannen och mineralogen Daniel Tilas. Hans gård låg nära Klara sjös strand, ungefär där Esseltehuset finns idag. Han var ögonvittne till branden och även hans gård totalförstördes i katastrofen. I elden försvann inte bara hans hem utan även material som han samlat ihop under 20 års arbete och som skulle bli en svensk och en allmän mineralhistoria. Hans livsverk hade gått upp i rök och den bitterhet Daniel Tilas kände över sin förlust följde honom genom hela livet.[8]

Domen

Även på högsta ort delade man misstankarna om mordbrand. Det fanns rykten om planerade eldsvådor och anslag mot den nya konungens (Adolf Fredrik) person och man utlovade en belöning på 2 000 dukater till den som kunde lämna upplysningar till lösningen av brandgåtan.[6] Detta ledde till en angivningshysteri och en våg av anhållanden. Men en efter en av de häktade fick släppas fria igen. Slutligen återstod två gripna, bagargesällerna Fredrik Söderhamn och Kristoffer Roland. Enligt rätten hade de båda gaddat sig ihop om att bränna upp Stockholm. Inför rätten skyllde de på varandra. Den icke tillfredsställande domen löd på 24 par spö och livstids straffarbete på Marstrands fästning för Söderhamn och 8 dagars vatten och bröd till Roland.

Under tiden hade dock Norra förstadens kammarrätt redan fällt en person för att genom oförsiktighet ha vållat branden. Det var gesällen Goldkuhl i färgeriet Blå Handen och han dömdes till att betala 2 silvermynt för var och en av de 221 nedbrunna gårdar, 100 daler till Klara kyrkans återuppbyggnad samt 100 daler i “mansbot” för en man som hade blivit innebränd. Om han inte kunde betala skulle straffet omvandlas till 28 dagars vatten och bröd.

Vad ville Margareta 1412-1414? En glimt av ännu ett hotande krig mellan de svenska kolonisatörerna och samerna.

BILDEN: Ptolemaios – Cosmographia Germanus (ao 1482)

Om samernas apostel, den kanske enligt gängse terminologi ”heliga Margareta”, ofta kalla Brevviserskan och hennes för oss tidigare fördolda eller svårsedda syften.

Vi tittar i en uppsats från 1907:

”I september, troligen år 1412, möter vi Margareta i Uppsala
dit hon åter anlänt, förmodligen norrifrån. Nu är hennes syner
och visioner orsak till konsistoriets brev till fransiskanermunkarna
i Stockholm för att dessa fäder skulle pröva den andliga
halten av hennes visioner. Fransiskanermunken Filip
Petersson lämnade henne en skrivelse dagtecknad 22 april ,förmodl
igen år 1413,och troligen ställd till norske abboten Sten.
år 1414 träffade Margareta nämnde abboten Sten från Munkalivs
kloster och då i Vadstena. Den 17 mars samma år anbefalldes
hennes sak, omsorgen om lapparnas kristnande, på det varmaste
hos ärkebiskopen.
Lundgren antar att skrivelsen av år 1414 har påverkat den av
konung Erik XIII år 1419 gjorda framställningen till konsistoriet
i Uppsala. Konungen anbefallde stöd för en viss herr Toste
och arbetet med kyrkors och kapells byggande i Lappmarken.
Lundgren avslutar uppsatsen med ett citat av prof. Skarstedt:
”Här se vi första kända exemplet /i Sverige/ af en bättre missionsverksamhet
än den, som de närmast förutgångna århundraden
hade företett, då man missionerade med svärdet” (a.a. s.55).” (förf.framhävn.)

Lundgren, Gustaf B . Lappkvinnan Margareta.
Lundgrens uppsats om Margareta är publicerad i serien ”Småskrifter
utgifna av Norrländska Studenters Folkbildningsförening,
Norrland, N:o 7, 1907 C”.
LÄNKEN: http://www.foark.umu.se/sites/default/files/publikationer/scriptum/script11.pdf

S o m vi s e t t, pågick åren runt 1277-1280 bittra militära strider och fältslag mellan å ena sidan samerna i den unga embryonala staten Sápmi och å den andra det unga (och snart i Kalmarunionen vilande) svenska imperiet.

Detta är knappt ett hundra år före Heliga Birgittas synes och lite drygt hundra före Margaretas aktiva år. Man torde i de flesta kretsar ännu haft Kriget i åminne och i sina medvetanden.

Det kan finnas olika skäl att ana en samisk högkonjunktur under dessa år.
Att vi har en imperiesvensk uppgång är det inte tu tal om.
Det är en mycket intensiv period av expansion och stadsbyggande i Stockholm under ledning av Magnus ladulås (aka Magnus III eller Magnus Birgersson). Han är sedan tidigare känd såsom samernas Nemesis. Men sedan sagda period, alltså 1277-1280, har en ny krets och nya dynastier av birkarlar börjat etablera sig och således börjat pacificera samerna redan runt 1290. Ett sekel senare torde birkarlaväsendet på alla plan ha varit djupt etablerat. Detsamma torde gälla dessas senare väldokumenterade olater och tendenser till övergrepp och ofog.
Unionen tycks inte ha stävjat de expansiva imperietendenserna hos den svenska eliten. När man stötte emot ett motigt Novgorod och sedermera Ryssland, torde alltmer fokus ha riktats norrut (vilket vi också sedermera tydligt avläser – att också Rysslands elit gjort sammaledes i det som kommer att kallas Ryska Norden på Fiskarhalvön, oftare tilltalad som Kola-; kan avläsas i allt hätskare strider där ,mellan kolonialmakternas företrädare – något som urartar till regelrätta krig).

Kan vi ana upproriska tendenser i Sápmi bakom Margaretas vidlyftiga resor 1389 och 1412-1414? Det här vill vi undersöka närmre.

Engelbrekts verk visar ju med facit i hand att oro de facto rådde i landet och Unionen.

I september 1412 är Margareta i Uppsala, och vill av allt att döma ånyo träffa drottningen, unionsdrottningen och namnen Margareta för att med henne dryfta sina hjärtefrågor återigen. Men 28 oktober noteras drottningen död i pesten i Flensburg. Margareta blir – kanske i sin förtvivlan att ha mist unionsregenten – kvar i det vi idag ofta refererar till som mellansverige i nästan två år.

I Stockholm besöks bägge fransiscanerklostren; men även Vadstena och Strängnäs får besök av den märkvärdiga och envetna Margareta.

Fredligare periodee visavi samerna i det svenska imperiet blir på lite sikt följden av  hennes verksamhet. Dock vidtar ett allt ymnigare koloniserande och därpå följande massdöpande.

BILDEN: Ptolemaii  Cosmographia Germanus (ao 1482)

Cosmographia_Germanus

Bildtext: ”Lord Nicolas the German (Donnus Nicholas Germanus), cartographer
Johann the Blockcutter of Armsheim (Johannes Schnitzer or Johannes de Armssheim), engraver”
Ptolemy
Jacobus Angelus, translator
English: The world map from Leinhart Holle‘s 1482 edition of Nicolaus Germanus‘s emendations to Jacobus Angelus‘s 1406 Latin translation of Maximus Planudes‘s late-13th century rediscovered Greek manuscripts of Ptolemy‘s 2nd-century Geography.

Vad ville Margareta 1412-1414? En glimt av ännu ett hotande krig mellan svenska kolonisatörerna och samerna.

BILDEN: Ptolemaios – Cosmographia Germanus (ao 1482)

Om samernas apostel, den kanske enligt gängse terminologi ”heliga Margareta”, ofta kalla Brevviserskan och hennes för oss tidigare fördolda eller svårsedda syften.

Vi tittar i en uppsats från 1907:

”I september, troligen år 1412, möter vi Margareta i Uppsala
dit hon åter anlänt, förmodligen norrifrån. Nu är hennes syner
och visioner orsak till konsistoriets brev till fransiskanermunkarna
i Stockholm för att dessa fäder skulle pröva den andliga
halten av hennes visioner. Fransiskanermunken Filip
Petersson lämnade henne en skrivelse dagtecknad 22 april ,förmodl
igen år 1413,och troligen ställd till norske abboten Sten.
år 1414 träffade Margareta nämnde abboten Sten från Munkalivs
kloster och då i Vadstena. Den 17 mars samma år anbefalldes
hennes sak, omsorgen om lapparnas kristnande, på det varmaste
hos ärkebiskopen.
Lundgren antar att skrivelsen av år 1414 har påverkat den av
konung Erik XIII år 1419 gjorda framställningen till konsistoriet
i Uppsala. Konungen anbefallde stöd för en viss herr Toste
och arbetet med kyrkors och kapells byggande i Lappmarken.
Lundgren avslutar uppsatsen med ett citat av prof. Skarstedt:
”Här se vi första kända exemplet /i Sverige/ af en bättre missionsverksamhet
än den, som de närmast förutgångna århundraden
hade företett, då man missionerade med svärdet” (a.a. s.55).” (förf.framhävn.)

Lundgren, Gustaf B . Lappkvinnan Margareta.
Lundgrens uppsats om Margareta är publicerad i serien ”Småskrifter
utgifna av Norrländska Studenters Folkbildningsförening,
Norrland, N:o 7, 1907 C”.
LÄNKEN: http://www.foark.umu.se/sites/default/files/publikationer/scriptum/script11.pdf

S o m vi s e t t, pågick åren runt 1277-1280 bittra militära strider och fältslag mellan å ena sidan samerna i den unga embryonala staten Sápmi och å den andra det unga (och snart i Kalmarunionen vilande) svenska imperiet.

Detta är knappt ett hundra år före Heliga Birgittas synes och lite drygt hundra före Margaretas aktiva år. Man torde i de flesta kretsar ännu haft Kriget i åminne och i sina medvetanden.

Det kan finnas olika skäl att ana en samisk högkonjunktur under dessa år.
Att vi har en imperiesvensk uppgång är det inte tu tal om.
Det är en mycket intensiv period av expansion och stadsbyggande i Stockholm under ledning av Magnus ladulås (aka Magnus III eller Magnus Birgersson). Han är sedan tidigare känd såsom samernas Nemesis. Men sedan sagda period, alltså 1277-1280, har en ny krets och nya dynastier av birkarlar börjat etablera sig och således börjat pacificera samerna redan runt 1290. Ett sekel senare torde birkarlaväsendet på alla plan ha varit djupt etablerat. Detsamma torde gälla dessas senare väldokumenterade olater och tendenser till övergrepp och ofog.
Unionen tycks inte ha stävjat de expansiva imperietendenserna hos den svenska eliten. När man stötte emot ett motigt Novgorod och sedermera Ryssland, torde alltmer fokus ha riktats norrut (vilket vi också sedermera tydligt avläser – att också Rysslands elit gjort sammaledes i det som kommer att kallas Ryska Norden på Fiskarhalvön, oftare tilltalad som Kola-; kan avläsas i allt hätskare strider där ,mellan kolonialmakternas företrädare – något som urartar till regelrätta krig).

Kan vi ana upproriska tendenser i Sápmi bakom Margaretas vidlyftiga resor 1389 och 1412-1414? Det här vill vi undersöka närmre.

Engelbrekts verk visar ju med facit i hand att oro de facto rådde i landet och Unionen.

I september 1412 är Margareta i Uppsala, och vill av allt att döma ånyo träffa drottningen, unionsdrottningen och namnen Margareta för att med henne dryfta sina hjärtefrågor återigen. Men 28 oktober noteras drottningen död i pesten i Flensburg. Margareta blir – kanske i sin förtvivlan att ha mist unionsregenten – kvar i det vi idag ofta refererar till som mellansverige i nästan två år.

I Stockholm besöks bägge fransiscanerklostren; men även Vadstena och Strängnäs får besök av den märkvärdiga och envetna Margareta.

Fredligare periodee visavi samerna i det svenska imperiet blir på lite sikt följden av  hennes verksamhet. Dock vidtar ett allt ymnigare koloniserande och därpå följande massdöpande.

BILDEN: Ptolemaii  Cosmographia Germanus (ao 1482)
Cosmographia_Germanus
Bildtext: ”Lord Nicolas the German (Donnus Nicholas Germanus), cartographer
Johann the Blockcutter of Armsheim (Johannes Schnitzer or Johannes de Armssheim), engraver”
Ptolemy
Jacobus Angelus, translator
English: The world map from Leinhart Holle‘s 1482 edition of Nicolaus Germanus‘s emendations to Jacobus Angelus‘s 1406 Latin translation of Maximus Planudes‘s late-13th century rediscovered Greek manuscripts of Ptolemy‘s 2nd-century Geography.

Beställ en halv vandring! Priser och info här! Fredagen lämplig för skolklasser!

VÄSKBYGEL 1 Klara
PASSAR SKOLKLASSEN, PENSIONÄR, DIG SOM VILL ”PROVA PÅ”!

Sveriges, Nordens, Sápmis, samernas och Stockholms historia – Samernas Stockholmiana.
Anmäl Dig till halv turné 2h 75-120 kr

Dagskurs inkl banktransfer 120 SEK = 112 NOK och 11 € .
90 SEK = 85 NOK och 8 € . (Uppdaterad 20 aug kl 12.52)

FREDAG 7 SEPTEMBER
Gå en halv heldagstur för 120 kr
Förmiddagsvandringen: Viking Line-terminalen – Slussen ca 4h  9.15 – 13.45
Lämplig för skolelever! Fokus 16-1900-tal men även äldre tid.
Skolelever enligt grupprabatt (75 kr pp utgångspunkt). Kontakta oss!

Eller
Eftermiddagsvandringen:
Maria Magdalena K:a (”Mariakyrkan”) – Klara K:a kl. 13.30 – 16.
Fokus på det äldsta Stockholm och samernas Stockholmiana 1413 – 1913.

LÖRDAG 8 SEPTEMBER
Halva lördagen för 90 kr
Mariatorget-Klara (tid meddelas senare eller vid beställning, ca 11.30 – 14 )
Alt, Mosebacke-Slussen 120 kr (tid senare, ca 10.50 – 13)

Vid stort intresse kan flera datum läggas till länge fram i september.
Föreläsningar kan också beställas.

VÄLKOMNA!

Peter Ericson,
Guide och historiker

Mer info om betalning och anmälan här:

https://southsaamihistory.wordpress.com/2018/08/04/alla-stadsvandringar-om-samernas-stockholmiana-nu-bokningsbara/