H ö s t p r o g r a m om samernas historia 12.9 – 11.11

H ö s t p r o g r a m om samernas historia

Lite av höstens föreläsningar med undertecknad.
Ett par till datum lär tillkomma.

12.9 Notera också Gåudies (”hela Sápmis historia”) i Sundsvall. Norra berget, Danslogen kl 18. Pris: 100 kr inkl fika.

14.9 Stadsvandring i samiska kvinnors spår, Norrmalm Stockholm (länk till ABF:s bokningssida nedan!) lördag kl. 13, samling Nils Ferlins torg

5.10 Hanaholmen ”Hela Sápmis historia samt nutida hot” (hela titeln i län nedan senare!) på festivalen Nordiska Naetter. Ca 25 min från Helsingfors C.

Kristinestad Gåudies MI 23.9
Kronoby Bottniska samer MI 24.9
Bottniska samer/Gåudies Jakobstad/Nanoq arktiskt museum 26.9
Gåudies

samt Malax 11 nov. Bottniska samer Fler datum kommer

Peter Ericson Föreläsare
Foto: M-B Ericson

Annonser

Vem var major Schnitler och hur bevisar hans verk två nationers landstöld av samer?

Major Hans Peter Lorentzen Schnitler, halvbleking via mödernet och pomrare, var Peter född i Christianshavn i København den 17 januari 1690 (död i Trondhjem 23 jan 1751). Blev inkopplad ganska sent i det som kommit att betraktas som hans främsta livsverk: Grenseeksaminasjonsprotokollen 1742-45.

Schnitler, Peter

Och vad var det nu de skulle bevisa, dessa protokoll?

Om själva gränsundersökningarnas principer och metoder i sig kommer vi – hoppas vi iallafall – att utlåta oss lite mera senare. Det intressanta i kråksången är emellertid detta: fjällen är ännu 1742 befolkade av i princip undantagslöst samer.

Det centrala i den här processen är att samerna alltför ofta betraktas som ett slags icke-varelser. ”Här har ingen bott”, säger nybyggarbönderna närmast fjällkanten. ”Bara samer” (eller ”berre finnain”)

Stölden av fjällen, av skattelanden och av samernas marker sker helt ogenerat i realtid, och detta bevisas med all önskvärd tydlighet i samma realtid.

Jag har själv haft förmånen att indirekt under regeringen och för samebyar i Jämtland arbeta med detta ställvis oerhört belysande material (detta i samband med ännu bidande svensk-norska renbeteskonventionsförhandlingarna). Gränsgängeri och gränsundersökningar har ju ägt rum allt eftersom i den långa historien om kampen om herraväldet över det som idag är Jämtlands län.

Man kan bara slå upp en av de tre banden slumpvis, och samma slags material kommer att finnas för ögonen: (ex Bd 1, Schnitlers Protokoller II (1962 red Nissen-Kvamen): ”Liigeså Veed Vidnet, at Jemterne og de Svenske Lap-Finner Fiske i Giorms-vandet, Som ligger kun 1/4 Miil liige i Nord fra Frostviig-vandet: Endskiønt hand ved, at en norsk Lap Fin Ole Nilsen tilforn af dend Kongl: Norske Foged har bøxlet Samme Giorms-vandet” Informant här är Hans Bentsen Qvaeljen i ”Jnderøens” fögderi på Sverve gård i Sneaasens socken (Snåsa). Det framgår också att nybyggarna börjat trycka på närmare de samiska områdena från 1690.

Schnitler sitter i resans början, som vi meddelat tidigare i bloggen, och fantiserar om en snabb tvångsackulturering för att ta ur det ”hedniska” och ”nomadiska” ur samerna, lite i stil med de förslag som senare insändes av en engagerad allmän- eller möjligtvis överhet i samband med det svenska Patriotiska Sällskaprets pristävling utlyst åt 1787. Man vill då placera ut samebarn, tvångsomhänderta eller kidnappa dom och liksom lära dom bondmanér. Lyckligtvis överger till synes Schnitler denna tanke, en bit in i projektet, då han fått umgås med samer som skjutsfolk och kanske inser att dom inte är så alldeles obildbara som han tidigare tycktes intalat sig.

I Verdals utmarker (Suul) säger  på sidan 75 ff (a.a.) Tørres Nielsen Suul, 55 år och med fem barn: ”Skytteri er her kun Ringe, fordj Lap-Finnerne drage af med det viildt, om noget findes” (fattas bara?). Denna trakt har man också etiketterat såsom liggande under Suul.

På s 93 i samma band dyker ett intressant och belysande förhör upp,med en same född i Hammerdals lappmark, men nu sittandes i Ogndalen i Sparboe-gield, Jnderøens fögderi:

heeder Lars larsen en Lapfinn, er fød paa Hammerdals Field i Jemteland,af Finne-foraeldre, noget over 40 aar gammel, gift, har 6 børn har haft over 20 aar Sit Tilhold i Sneaasens-Fielde, og nu tilholder i Sparboes fielde i Norge. Er døpt i Hammerdals Kierche, har gået Sidst til guds (sic) bord i Sneaasens Kierche siistleeden høst, Siiger at viide, hvad Eed betyder, (og Syntes for Raetten at vaere en Skickehelig Fornuftig Mand, der og talte godt norsk.

Vi ska försöka hitta Lars’ dop samt eventuellt gå djupare i just den här delen.

Materialet är alltså likväl mångfacetterat och spretigt om än tendensen till att se ned på samerna är legio, liksom herrefolkmanéren; om än det senare skiftar med dagsform. Kristendomskunskap och erfarenhet av sakramenten ter sig avgörande. Det tar tid att gå igenom detta ymniga material; och utkomsten är mer än någonsin avhängig vilka frågor vi vill ställa till materialet.

Rent etnologiskt väcker också en annan, tidigare intervju vårt intresse: ovikensamiske Morten Nilsen intervjuas 26 april 1742:

Hand heeder Morten Nilsen; Er Føed i et Jemte Field, Som ligger til oviigens Praetegield; af Finde-Folck (same/PE) og var hands fader lensmand iblandt Findnerne; Stundum har hand vaerit paa dem ved Røraas: men maeste tiiden paa Fieldene hen ved det Liusendalsche kaabber vaerck i Herjedalen, og Sal: general Budde har meget brugt ham til Skytteri –
     Denne Find viste vel at forstaa Norsk og at Svare paa norsk.

Han var döpt i Hede; hade fordom gått ed vid Härjedalens tingsställe. man torde kunna säga att han var bruksjägare. Kan vara oerhört intressant att se om han betraktas som en same i ministerialböckerna.

Här bryter vi, och hoppas på tillfälle att återkomma inom en någorlunda nära framtid.
Vi kommer definitivt att ägna oss mer åt frågan om nationalstaterna Sveriges och Norges landstälder av samerna; och vi kommer att visa varför framför allt dessa stölder i realiteten kom att äga rum just under 1740-talet.

Böckerna i serien Schnitlers grenseeksaminasjonsprotokoller kan, häftade, skaffas via norska Riksantikvaren för en i norska sammanhang nästan förbluffande human penning (utgivna av Kjeldeskriftfondet). Kommer senare att lägga ut länkar till dessa skrifter. Lyxutgåvor torde också finnas.

Peter Ericson
4 september 2019

GÅUDIES, föreläsningar om samer i forna Korsholms län! 23-26.9 ”Leväluhta, Ladulås, lappruiner” etc etc

Österbottensturné # 1
23 – 26/9

OM 1540 Clyde

Levälutha grind

Bottniska, österbottniska, finländska samer. Medeltid, forntid, historisk tid.
Samt om hela Sápmis historia!

1. KRISTINESTAD 23.9 Medborgarinstitutet

https://www.opistopalvelut.fi/kristinestad/course.php?l=sv&t=3593

2. KRONOBY (KARLEBY) 24.9 Medborgarinstituten Kronoby och Karleby

https://mi.kvarnen.fi/sok-och-anmal-dig-till-kurser/visa/1872-000103-samerna-i-osterbotten-under-medeltiden

3. JAKOBSTAD 26.9: Nanoq arktiska museum

(lämpligt också för årvas- och nykabybor)

Öppen föreläsning om Bottniska samer

Föreläsning vid det arktiska museet Nanoq

26.9 kl. 18.00

Historiker Peter Ericson:

Hela Sápmis historia, med fokus på Finland och öst”

(”basically ”Gåudies” /PE)

Föreläsningen sker på svenska

och är sponsorerad av Otto A Malms donationsfond.

Välkommen!

Fotnot: ”Gåudies” = trumma på den samiska varitetet som upptecknafdes
ca 1770 i Gästrikland av Petrus Holmberger

GIRJAS, nu avgörs det i HD

Tiden flyger, med förlov sagt, som en bösskula.

Det har i vinter gått nio år sedan de spännande veckorna i Högsta Domstolen,
som var kulmen på tretton års processande. Undertecknad förhördes där såsom sakkunnig i tre dagar (!). Det blev för min del ett ärofyllt avslut på de egna elva åren av och till som anlitad sakkunnig (heltidsarbete kanske fyra år av den tiden).

Girjasmålet inleddes med en stämningsansökan till den svenska staten från Girjas sameby den 11 maj 2009. Det handlar om rätten till jakt och rätt till förvaltning av jakten i samernas områden. Definitionen av samiska områden kan naturligtvis leda till vanskliga vetenskapliga problem, synnerligast för de som saknar historiska bakgrundsfakta.

Och nu till veckan inleds huvudförhandlingarna i HD.

Vi önskar Girjas och samesamhället all lycka!

Peter Ericson
30 augusti 2019

MAnt lUle lappm
Bilden: ur 1643 års mantalslängd för Lule lappmark.
GIRJAS: http://www.samer.se/4997

NORDMALING: https://www.advokaten.se/Tidningsnummer/2011/Nr-5-2011-Argang-77/Samebyarna-vann-Nordmalingsmalet/

Ursamer, supersamer… Varthän går samiska etniciteten? Utkast till essä om nya eller framtida sätt att vara same. Och om Vivallen samt Finlappelanth.

VIVALLEN är den naturliga utgångspunkten.
Och måhända anomalin.

Lappruinerna eller lappgravarna som Finland har att uppvisa i centrala och östra (alltemellan forna Kemi lappmark och ända ned till Finska Viken) åter annnat viktigt referensmaterial. Till detta hoppas vi återkomma i höstliga funderingar.

Det vi idag ser som samiskt är ju inte detsamma som fordom varit det. Eller blir.
Etnicitet är ständigt stadd i förändring och består, trots ett flöde av materiel och personer över dess gränser. Men hur består den? Och vartåt går den?

Det ser nämligen ut som om vi håller på att få nya uppsättningar etniciteter.
Och då får vi gå tillbaka till Vivallen. Och hur såg det ut där:

När Gustaf Hallström analyserade fynden från Vivallen drog han slutsatsen att gravfältet, trots inslag av några typiskt samiska föremål, hade anlagts av en koloni svenskar som vistats på platsen för att bedriva handel.[7]

Efter 1980-talets förnyade utgrävningar slog Inger Zachrisson fast att gravarna måste ha anlagts av samer. Att begrava sina döda obrända under flat mark har varit ett traditionellt samiskt gravskick. Svepningen i näver är också karaktäristisk för samiska gravar åtminstone från järnåldern och framåt. Kombinationen av föremålstyper från västra och södra Skandinavien och från områden längre österut liknar vad man hittar på samiska offerfyndplatser från samma tid. Pilspetsarna är av en typ som allmänt anses vara samiska.[7]

Undersökningar av det mänskliga benmaterialet har tolkats som att de som begravts på Vivallen varit individer av både samisk och svensk härkomst.[3]

Uppfattningen att Vivallen är ett samiskt gravfält förefaller nu vara allmänt accepterad [8][9][10][11][12]

Vi måste här sätta Vivallen i sitt sammanhang. Det senast skrivna citerade materialet till den sista meningens noter (Se länk) 8-12 härrör från 2012. Vi är böjda att opponera oss. Det vill säga; nog finns allt samiska inslag, men kanske inte samiska som vi betraktar det idag.
Hur uppstod diskussionen om Vivallen – varifrån kom dessa heta status? Det måste naturligtvis läsas i samband med de tidigare delarna av Härjedalenmålet. Inger Zachrisson mer eller mindre pressade Evert Baudou att erkänna de samiska inslagen. Det handlade om antingen eller och det handlade om vem som var först.
Vi erinrar oss dessa rader:

Undersökningar av det mänskliga benmaterialet har tolkats som att de som begravts på Vivallen varit individer av både samisk och svensk härkomst.

Har samerna någonsin utgjort ett odelbart, homogent helt? Nja?
Samerna är ju snarare mer av en språkätt med liknande bakgrund och som på senare
tid utvecklat en nationalitetsliknande överordnad etnicitet. Och som möjligen i forna dagar (11-1200-talet) ägt ett embryo till en nationalstat.
En så kallad imaginär gemenskap (Benedict Anderson 1983), ungefär som svenskarna?
Njaä; nog finns mer som sammanbinder rent objektivt.

Men den riktigt intressanta frågan blir alltså – givet Barths (mer om Barth i en separat bloggpost, som jag har länkat nedan) definition av etnicitet, som är den som jag ”bekänner” mig till – vartåt går samiska etniciteten i framtiden?
Jo; om vi sätter ned foten – eller snarare fingret – och stoppar tiden och gör ett tvärsnitt av dagens situation, så håller vi nog tämligen ovedersägligen på att få en situation med norska, svenska, finländska och ryska samer. Och med alltmer splittrade näringar och visioner.

Vad och vartåt allt detta kan leda till, hoppas jag kunna hinna diskutera vidare under hösten.
Bland annat ser det alltmer ut som om man i samiskheten räknar var och en som har en samisk ana. Och då har men ju på ett sätt redan urvattnat begreppet till att bli mer modernt och operationellt. Det behöver inte vara på något som helst sätt fel; men det har kanske inte varit något typiskt samiskt i den moderna historien att se etnicitet på det viset. Vi kan med nya beräkningsssätt inom en snar framtid kanske ha 400 000 samer i svenska Norrland. Det kan onekligen bli intressant!

Är det då fel att tolka Vivallen som samiskt? Nej, knappast där och då, av Inger Zachrisson. Men idag, 2019? Vi får nog lyfta tolkningarna till en ny nivå.

Och det är oerhört viktigt att skilja på å ena sidan etnopolitik och å den andra vetenskap.

Länk Vivallen: https://sv.wikipedia.org/wiki/Vivallen

Barth och etnicitet:
https://southsaamihistory.wordpress.com/2015/10/07/ethnicity-the-complex-entity-and-barths-definitions-of-it-part-i/
https://southsaamihistory.wordpress.com/2015/10/08/ethnicity-the-complex-entity-and-barths-definitions-of-it-part-ii-ethnic-groups-defined-1969/

 

 

pillappelantia.png

Claudius Ptolemaios var den som började ha norr uppåt på kartor. Här ser vi på verket  Cosmographia Claudii Ptolomaei Alexandrini från 1467 utfört av Jacob d’ Angelo efter just Ptolemaios och under överinseende av Nicaolaus Germanus hur man uppfattade samernas område på den tiden. Som ett tudelat dels Pillapelalanth och Finlappelanth.

Vivallen_-_KMB_-_16000300024202 Jan Norrman Raä 1996
Vivallen, fotograferad av Jan Norrman för Raä Kulturmiljöbilder 1996.

 

Samer, finnar, ester och uppsvear som vikingar

Fascinerande. tar en stund att smälta och förhålla sig till.

tervalampi

Vilka var vikingarna enligt DNA?

Av Jouni Tervalampi, 21 augusti 2019 tervalampi(a)mail.com

Nu har den första stora studien över vikingar i Europas gjorts av ett huvudsakligen ett danskt team med samarbete med många arkeologer och forskare i hela Europa. Den är inte skriven för allmänheten utan riktar mot sina samarbetsparters ute i Europa. Det finns inga enskilda resultat över genomer och inget närmare beskrivningar av skeletten. Det är för att de som till exempel projektgruppen kring vikingarna om skeletten från båtgravarna från Salme 1 och 2 ska kunna komma ut med sin tolkning av resultaten, och så vidare med olika museer och universitet som Gotland, Norge, Skara med flera.

Dna-körning mot 6 olika folkgrupper

I Exellfilen ”media3” under ”Table6 Ancestry estimates” har genetikerna kört mot sex stycken olika befolkningsgrupper: B: Britter och Nordatlanten, C: Danskar, D: Svenskar, E: Norrmän, F: Polacker, G: Sydeuropéer H. Finländare alla undersökta, plus Sigtuna, enligt…

View original post 1 263 fler ord

Boktips: (Ville Luho) Helsinge portalverk, om finländska landskapets Nylands centrala delar

Har kommit in i en fas då södra, delvis sydvästra och inre delarna av västra och centrala Finland genomsökes.

Ville Luhos (1911-1982) portalverk i sammanhanget Helsinge I (även i särtryck, kallat Helsinge sockens förhistoria) är dagens bok- och författarrekommendation.
Författarens kära särbo hade införskaffat två versioner av dennes viktiga arbeten
Toponymer av typen tavast-, lapp, ros- (svensk) och est avhandlas t ex.
Och en milt talat grundlig genomgång förmedlad på ett flyhänt sätt.

Wikipedia vet att berätta om denne oerhört lärde man: ”Wilhelm Bernhard Luho, född den 17 augusti 1911 i Helsingfors, död den 15 april 1982 i Stockholm, hette fram till 1935 Klén. Finländsk arkeolog, verksam vid Arkeologiska kommissionen, 1940 som assistent till Aarne Äyräpää, från 1949 amanuens, dess chef från 1972; docent vid Helsingfors universitet från 1964.”

St Lars Helsinge
Författaren, Peter Ericson, med kär särbo (snart sambo) framför S:t Lars kyrka
i en wefie från 
en angenäm vårvinterdag 2017. S:t Lars är en medeltida gråstenskyrkan vilken de arkeologiska undersökningarna fastslagit byggdes under en hektisk period 1450-1455.

” — skridfinnarna, som styrs från Hälsingland —” (Adam, mellan amazoner och cykloper. Och en tusenårig karta)

”Jag skall nu ge en kort beskrivning av sveonernas land eller Svea rike: i väster innefattar det götarna och samhället Skara, i norr värmlänningarna med skridfinnarna, som styrs från Hälsingland, i söder det förut omtalade baltiska havet i hela dess längd. Där ligger det stora samhället Sigtuna. I öster slutligen gränsar det till de ripheiska bergen, där det finns väldiga ödemarker och höga snömassor, och där flockar av vidunderliga människor hindrar ett ytterligare framträngande”

Adam av Bremen [IV kap 25], 1070-talet

Kommentar: Det är inte enda gången Adam kopplar ihop Hälsingland med samerna.
Men vi ska komma ihåg att den tidens hälsingebegrepp är snubblande nära dagens norrlandsbegrepp. Det här är så tidigt att man även kan ha betraktat Finland som blott en utväxt på samma Hälsingland (”Helsingaland”).

COTTON WORLD MAP, även kallad Anglo-Saxon World Map eller Mappa Mundi, daterad till 1040-talet (eller lika ofta 1025-1050, sannolikt skapas i Canterbury)=. på bilden överst till höger ser man skridfinnarnas land (”blindtarmen” ovan till vänster i bild), nedan t.h tillsammans med eller i relation till Britannien.
Vänstra större bilden är hela kartan och såvitt förstås hela den i munkarnas och vikingarnas England kända världen.

https://www.bl.uk/collection-items/anglo-saxon-world-map