via Stadsvandring i samiska kvinnors spår
Fint och initierat skrev I.M. Danhard om stadsvandringarnas första säsong, 2018.
Säsongen efter fokuserade vi mer på Fredrika Bremer och syskonen Lindhagen.
Vi hoppas kunna erbjuda fler stadsvandringar i Stockholm under sommaren 2020.
Välkomna då – vi återkommer med info, bland annat här!
M.v.h. Peter Ericson
Åren runt 1890 plågades och dräptes långt över tusen renar i hatattacker över de koloniserade områdena inklusive den sinnessjuke Farups Ljusnedals bruk.
Men idag börjar vi närma oss dessa siffror.
Att detta får fortgå i vår moderna tid är bortom begriplighet.
STOPPA DJURPLÅGERIET!
Detta är en terrorism riktad emot samerna och våra största partier är i högsta grad medansvariga – både på riks- och regionalplanet.
Nu är det DAGS ATT AGERA!
Girjasdomen visar med all önskvärd tydlighet på samernas rätt att förfoga över egna jaktmarker, liksom skett i varierande former i åtskilliga århundraden år till 1992-93. Nu är det statens, politikernas och övriga medborgares uppgift och se till att domen omsätts i praktisk handling. Brott skall bestraffas, och medborgare skyddas.
Rättssamhällets representanter, visa Er!
Peter Ericson
Historiker
Helsingfors 27 februari 2020
Föreläsnings-CV (fylls på eftersom)
Kommentar till bilden: Någon expert på samernas historia i södra Finland är jag inte
– möjligen sakkunnig i sedvanefrågor och forskare med fokus på kusten och södra områdena. / PE
2020
Arbis Helsingfors 5 feb
Nordsjö Helsingfors 4 feb
2019
Tölö gymnasium 6 feb
Lärkans gymnasium mars
Mattlidens gymnasium april
Press-medie.stadsvandring 29 maj
Medelpads fornminnesförening Norraberget 2 ggr aug-sep
Stadsvandring Stockholm 1 sep Södra rundan
Stadsvandring Stockholm 14 sep Norra rundan (tv-reportage)
Pedersöre, MI (samarr Karleby/Kokkola) 24 sep
Nanoq, Fäboda 26 sep
Malax (Korsnäs.Malax MI) 11 nov
Jakobstads svenska gymnasium 16 dec
Anna Lindhagen (1870-1941), Stockholms barnhemsinspektör, delvis ångermanländskt ursprung och en av samernas främste allierade under en mycket viktig tid kring 1904-05 och samarbetade med Elsa Laula. Brodern Carl var borgmästare i Stockholm 1903-30, riksdagsman i 43 år och skaffade bl a medel till svenska samernas både första och andra landsmöten. Anna Lindhagens museum på Södermalm är också sevärt! Hon är också känd som rösträttsförkämpe och tidigt politiskt vald representant (SAP) samt såväl i hög grad förstädernas tillskapande (dvs villastäderna) som kolonilotternas ”moder”.
Maria Magdalena Matsdotter (1835-1873) reste till Stockholm två eller tre gånger (uppgifter går isär) och var den som låg bakom att åtta samiska skolor i Lappland, och sedermera fler, bl a i Jämtland. Maria kom från södra Lappland och hade vinterbete omväxlande i Härnösandstrakten, och i Nätra – beroende på var familjen (fadern räknades som sprintare, dvs utan skatteland men likväl med möjlighet att bygga upp en skaplig renhjord). Hon samarbetade främst med Fredrika Bremer men även med en rad andra prominenta personer och uppmärksammandes i världspressen på 1860-talet. Audiens hos kungen gavs och Marias legendedariska skidtur till Gävle 1864 odödliggjordes. Maria föddes på vårens återflytt efter ett antaget vinterbete på Hemsön och sannolikt även Härnön 21 mars 1835, och dog i Nätra bara 38 år gammal.
Bägge dessa kvinor uppmärksammas i mina stadsvandringar och nu denna vår när bägge på sitt sätt jubilerar, kommer särskilda aktiviteter att erbjudas.
BOKA Din plats på en spännande STADSVANDRING
Notera nu främst mina stadsvandringar 7 april
– Södra rundan ”Anna Lindhagen 150 år”,
specialvandring KVÄLL (tid: se komm. inlägg)
– Norra rundan Elsa Laula, Fredrika Bremer och Maria Magdalena.
DAG.
Stadsvandringen på Oddasat – TV! Se klipp från 1 okt 2019: (Norra rundan) https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=2327&artikel=7302084
Se även här om förslaget på torg till Elsa Laulas minne: https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=2327&artikel=7231752
Boka 7 april-vandringen redan nu! (Prislista kommer inom ett par dagar!)
Du kan redan nu boka icke-bindande (OBS!) via epost saepmietalks@gmail.com
eller sms +46729070058 (Peter Ericson)
Samt erbjudes föreläsning 22-23 april för hugade arrangörer!
Kontakta mig på ovanstående sätt (epost och sms) för offert.
Peter Ericson 10 feb 2020
Anna Lindhagens museum i Stigbergets Borgarrum.
Bild från Miras Mirakel, bloggen (2014): http://mirasmirakel.blogspot.com/2014/09/anna-lindhagen-och-stigbergets-borgarrum.html
Maria Magdalena Matsdotter – bild via British Museum.
Den här bilden hittade Johan Sandberg McGuinne.
Bergs kommun och socken i sydligaste Jämtland har en mäkta intressant historia med koppling bl a till kustskogssamer; och därtill med samer som haft vinterbete i nuvarande Sandvikens kommun, i Bollnäs med Arbrå och sannolikt också kring Avesta!
Det skulle till och med kunna hända att några av de samerna som under järnåldern bar fram det ursydsamiska språket kom denna väg via Åland och Uppland. Se vidare Minerva Piha och våra andra bloggposter i ämnet.
Det här materialet kom först för mina ögon då jag arbetade med Rätanmålet kring 2011-12. Det har sedan vid utvidgade studier framstått som allt märkligare och alltmer spännande.
I Bergs socken föddes 1728 Cicilia Jonsdotter – modern till de i vår blogg emellanåt omtalade Sigrid och Anna Jönsdotter, de då unga samekvinnorna – annars boende under den perioden i Njutånger – som reste till Newcastletrakten. Hon var i sin tur dotter till de extensivt nomadiserande samerna Jonas Larsson och Sigrid Jonsdotter.
Om Cicilias mor, Sigrid Jonsdotter, stod följande i samband med hennes frånfälle 19 juni 1772 i Högs socken (hon och maken säsongspendlande mellan Hög och Fors, vari maken anställdes som sockenlapp i sistnämnde socknen). Sigrids mor hette alltså i sin tur Coecila Eliaedotter och fadern Jöns Erlandsson.
Rörande de husförhör som kyrkan lät genomföra – sannolikt på statens inrådan – i mitten av 1720-talet och bit in på dessa decenniums andra hälft – så resulterade det i avslöjandet av en rejäl samisk population i Färila. Överlag kan man säga att Hälsingland kryllar av samer under 1700-talets första hälft, och sannolikt också tidigare. Det vi antar, är att samerna sågs som hedningar och ännu ej tilläts skriva in sig i ministeriallängderna just före 1705-10.
Ett samiskt kärnområde anas, och en mycket gammal samisk kontingent skymtar fram och ses nomadisera i de inre delarna av södra Norrland 1670-1710 inte minst. Kontakt torde ha funnits med såväl fjällsamerna som med kustsamer – mest de sistnämnda. De inblande landskapen är i förstone Medelpad, Jämtland (södra och västra), Hälsingland, Gästrikland. Men berörs gör även Uppland, Västmanland, Dalarna och möjligtvis resterande Jämtland.
Peter Ericson, historiker, Helsingfors
Lördagen den 8 februari 2020
SouthSaamiHistory 
Du måste vara inloggad för att kunna skicka en kommentar.