Ptolemaios och finlapparnas land

Claudius Ptolemaios var den som började ha norr uppåt på kartor. Här ser vi på verket  Cosmographia Claudii Ptolomaei Alexandrini från 1467 utfört av Jacob d’ Angelo efter just Ptolemaios och under överinseende av Nicaolaus Germanus hur man uppfattade samernas område på den tiden. Som ett tudelat dels Pillapelalanth och Finlappelanth.

Nedan hela kartverket i två olika versioner.

 

Author	Jacob d’Angelo after Claudius Ptolemaeus[1]
Title	Cosmographia Claudii Ptolomaei Alexandrini
Year of publication	1467
Place of publication	Reichenbach Monastery
Language	Latin

Artist	Nicolaus Germanus
Title	English: Scandinavia. Polski: Skandynawia.
Date	1467
Medium	ink and color on parchment
Dimensions	Height: 28.8 cm (11.3 ″); Width: 42 cm (16.5 ″)
Collection	National Library of Poland
Current location	Warsaw
Accession number	Rps BOZ 2/I-II
Object history	1573: transferred to Chancellor Jan Zamoyski (purchased in Paris) 1818: transferred to Library of the Zamoyski Estate 1946: transferred to National Library in Warsaw
Notes	English: Dedicated to Pope Paul II.
Source/Photographer	www.polona.pl

Saxo (ca 1200) om Vita havets samer: ”I disse nordostlige Egne bo Skridt-Finnerne, et Folk som er udlært i at bruge et eget Slags Skøjter, og paa dem kan disse Vild-Skytter vinde op ad de stejleste Klipper”

Ur Gesta Danorum ca 1200 e.kr

”Dyreskind er alt hvad de har at sælge, og dem kjøbe Nabo-Folkene af dem.”

Havets Løb er nemlig saa, at til højre overskjærer det Dannemark og slaar en Bugt sønden om Gotland; til venstre derimod gaar det op norden om Norge, bredt øster ind, og ender sig i en Krumning, som vore Forfædre kaldte Gandvig. Imellem denne Gandvig og Bugten sønder fra er der kun et kort Stykke Vej, og var det Skillerum ikke blevet af Naturen sat op, som et Bolværk imod Bølgerne paa begge Sider, da havde de gjort Sverrig og Norge til en Hel-Ø. I disse nordostlige Egne bo Skridt-Finnerne, et Folk som er udlært i at bruge et eget Slags Skøjter, og paa dem kan disse Vild-Skytter vinde op ad de stejleste Klipper. Intet Bjærg stikker saa højt i Sky, at de jo med Tid og Lejlighed kan naa Toppen, thi de veed at bære sig ganske listig ad: løbe fra neden af immer paa skraa, og krydse sig immer i Bugter og Sving og Sneglegange, lidt efter lidt fra Fod til Top. Dyreskind er alt hvad de har at sælge, og dem kjøbe Nabo-Folkene af dem.

”I disse nordostlige Egne bo Skridt-Finnerne, et Folk som er udlært i at bruge et eget Slags Skøjter, og paa dem kan disse Vild-Skytter vinde op ad de stejleste Klipper.”

Not: Gandvig = Gandviken = Vita havet.

KARTA: Willem Janszoon Blaeu Novus Atlas (1635).
Via Wikipedia och Hardscarf.

M E D E L P A D S SAMER. Skiss till introduktion. Del 1

M E D E L P A D S SAMER. Skiss… Del 1.

Brytpunkten, föremålet för missuppfattningar

Medelpad har i forsknings- och kunskapshänseende blivit lidande av den gamla (i Norge avfattade) Yngvar Nielsenska s k fremrykkingsteorien (den länge seglivade uppfattningen att samernas skulle ha ”nått” Jämtland norrifrån i sen tid och kommit i några slags formliga ”invasionsstyrkor” tämligen plötsligt på 15-1600-talet, ungefär som svedjefinnarna, fast på skidor). Idag ser de flesta av oss forskare på denna teori mest som historisk kuriosa.
.
Man har i statens och markägarnas iver att osynliggöra härjedalensamernas historiska vinterbete för ren på samma gång och på samma sätt osynliggjort de – som vi sedermera vet – befintliga och väldokumenterade samerna som levt och verkat i Medelpad. Till exempel slog tidigt under Härjedalenmålet professor Evert Bauodou fast att en bondebosättning noterats i Haverö; varför samisk verksamhet – av okänd anledning? – inte kunde påräknas vare sig öster eller söder om denna bosättning (det hela antagligen baserat på en under 1980-talet tidtals smått cementerad uppfattning om att samer och germaner var de enda så att säga folkelementen i norra Sverige – och uteslöt varandra). Och förvisso sades det en hel del underligt vid den tiden, och i den processens hetaste och tidigare år.

Grannområdena
Vad vi nu vet är att det finns sannolik förhistorisk samisk verksamhet i dagens Jämtlands län 3-400 e.Kr. På riktigt säker mark är vi kring 7-800 e.Kr. Olof Holm, Ewa Ljungdahl och Kjell-Åke Aronsson har skrivit om detta. Under tidig vikingatid är jämtlandssamerna väletablerade och synes redan finnas i de områden vi idag förväntar oss att finna dem. Bergsland och Korhonen föreslås vardera 5-700 e.Kr som startpunkt för syd- och umesamiskans fasta etablerande i dagens områden, medan L-G Larsson på ett försiktigare sätt menar att 1400 e.Kr är ett absolut slutdatum, utifrån de senaste språkvetenskapliga rönen. 1400-talet är också det århundrade då sydsamer explicit börjar låta höra om sig i samtida källor.

BILD. Karta från 1721. Platsen har åberopats i samtliga kända gränsdokument från 1200-, 1400-, och 1600-talet. Blåfinntjärn i sydvästra Ångermanland ska emanera från en same som/vars boställe (?) nyttjats som gränsmarkering mellan landskapen – möjligen ellan länderna. Sägnen om Gunnil och Blåfinn brukar placeras i 1100-talet, men det finns en del buggar.

Ångermannasamerna, konungzlapparna,
fogden och Hammerdals marknad
Samerna i Ångermanland skattade under 1400-talet till Örebro slott och län; det finns omnämnt 1484 och 1496. År 1520 noteras ångermanna lappfogde från Dals socken möta samer vid Hammerdals marknad.

Sägenmaterial
Här bör man inte minst beakta de om än innehållsligt vaga och splittrade så ändock envisa och i Ångermanland spridda sägnerna om Gunnil Snålla och ”hennes” lapp (begreppet tycks användas i en feodal kontext och liknar en hel del vad som sägs om Ottar och hans osålda renar samt ”hans” samer.

Forts följer

DONERA JÄTTEGÄRNA, folkbildning om samernas historia!

STORT TACK PÅ FÖRHAND!

SWISHA 0729070058

BOKAR ÄNNU VÅRENS TURNÉER: föreläsningar samernas historia (Peter Ericson)

Bild: ”Lilltomta-kärringen”, Östergötland.

Ur artikel av Andreas Oldeberg i Fornvännen 1957:
”Några träidoler från förhistorisk och senare tid”

 

Föreläser om SAMERNAS HISTORIA – söker arrangörer!

österut v 17-18 (Finland, plan Jakobstad, Korsholm etc)

söderut v. 19 och v 21 (plan. Falun, Karlskoga, t o m Linköping). Gävleborg samt Uppala planeras också.

norrut v 22 (plan. Jokkmokk, Arvidsjaur, Överkalix)

”öppet” v 23 (Västernorrland bra idé, samt ) och v 26 (Österbotten?).

 

Aug/sep: Nyköping, Uppsala, Helsingfors, Uleåborg etc

 

OBS Mälardalens, Bergslagens och Dalarnas arkiv. bibliotek och museer har minst 25% rabatt på priset (Norrbottens likaså, Östergötlands samt Finlands); samiska förvaltningskommuner minst 30%.

 

Universitet också inbjudna; Ni har ett särskilt program.

Inbjudningar gick ut fredag 16 mars centralt till alla universitet i Norden plus norra Tyskland och nordvästra Ryssland.

 

Föreningar – som annars redan har lågt pris – har 20% rabatt på alla föreläsningar i april och maj. Detsamma gäller maj och juni för samebyar.

 

Boka: saepmieutbildning@gmail.com

Kemi, Gelliware, Lule, Pithe, Skellefte, Ume, Lycksele, Anundsjö, Angermanna, Hammerdals, Ströms, Föllinge, Jämtlands… Var tog Medelpads och Helsinge lappmarck vägen?

Den legendariska hudikprosten O. J. Broman skrev i sin Glysisvallur merendels seriöst om samerna i den egna uppväxttrakten. Det han anger – eller åtminstone antyder – är att planer tycks ha funnits på skattläggande av hälsingesamerna.

Kombinerar vi denna information med den som vi får av Johan III:s ord vid anläggandet  av Hudiksvall .- nämligen att birkarlarna skulle ha denna stad som bas – med de extra husförhören utefter samer som gjordes inte minst kring Säbrå och Färila 1728 får vi en intressant bild, som växer fram.

Var skulle de isåfall ha skattat? Ja, sannolikt i södra Färila, kanske i delar av sydöstra Jämtland samt i området mellan Juvattsån och Grundsjön i Borgsjö socken. Dock ska man i sammanhanget beakta allt sommartida utnyttjande av kusttrakterna – trakter som delvis kan betraktas som kustskogssamernas åretruntmarker (jämför med Linnés möte med samer i Jättendal 1732 och Outhiers få år senare i Harmånger – samt håll även i minnet de la Motrayes möte med samer 1718, ett möte som ser ut att ha ägt rum i Mo Myskje).
Andra områden skulle kunna föreslår i Medelpad och Ångermanland; men det kommer vi kanske att återkomma till vid något senare tillfälle.

Ha det gott!

Peter Ericson

Sápmi – storpolitik i historien – påverkan 400 e.Kr, Thorolv 880-ca och något om samerna i gislalagen år 1323

SÁPMI och historisk storpolitik, internationella affärer samt krigshändelser

Del 1. Introduktion

Tre epoker – tre exempel.
1. ”Är” samerna verkligen inte alls krigiska?
2. Perioder av samiska uppsving, vad hände då?
3. Ryska gränsstängningar vid Finlands västra gränser

Introduktion

Alltsedan de tidigaste notera kolonisationsinitiativen i vad som idag är södra Finland under 400-600-talen när vad som sannolikt var sjöburna svear eller proto-svear från trakterna runt Roslagen har man dels kunna notera influenser på samernas språk och på var man senare vistats. Påverkan av likaledes expansiva dels germaner, dels ester eller proto-ester kom att äga rum. men enligt Ante Aikio vid Universitet i Uleåborg och Jukka Korpela, professor vid Joensuu universitet kom den insjöfinländska samiskan (Lakeland Saami) att utöva en större påverkan på de kringliggande språken än det omvända.
Såsom över tid genom historien sett i huvudsak koloniserat område, koloniserat land, har Sápmi alltid företett en extra hög känslighet gentemot internationell storpolitik. Det som sker kring Thorolv Kveldulvsen under 880-890-talen är ju också såväl politik som internationella affärer och krigshandlingar.
Redan vid Nöteborgsfreden år 1323 kom tre gislalag eller pogoster – Äyräpää, Jäskis och Savolax (varav de bägge första vid tiden för Älvsborgs lösen av år 1613 kallas härader, men år 1362 tituleras karelska socknar) – att tillfalla Sverige-Finland, och påsåvis påverkade naturligtvis i allra högsta grad samerna i området. Ett kvarts millennium senare var det – därmed inte sagt att det stod stilla i mellantiden – dags igen men åt andra hållet: Sverige avträdde delar av de regioner som hade erövrats 1323. nu fick samer flytta österut i akt och mening att minska på avståndet för Rysslands fiskala företrädare; fogdar från kloster- och fortmiljöerna vid Vita havet eller Onega.
Dessförinnan hade man drivits undan vid karelsk expansion; och långt före detta hade man sedan länge tyngts av de från Novgorod utsända ombuden

”Maybe that’s because I’m a Sundsvallsbo” – Kurser för hela Medelpad & Sápmi

”Lyckligt lottad är Du, kära sundsvallsbo!” Av Peter Ericson 8 mars 2019

SAMERNA – hela NORDENS urfolk: Unik kunskap smidigt paketerad!

Lyckligt lottad är Du, kära sundsvallsbo!

Ty den gamla granlo- och bergsåkersbo som hamnade på länsmuseet 1998 och tiotalet år framåt – och som nu håller i ”pennan” – är den som leverar kursdagen till dig på NBV i Skönsberg torsdag 21 mars. Och vid sidan håller halva dagen Bernt Ove Viklund låda. Vilken är då han? Jo, en oerhört erfaren arkeolog med 37 års erfarenhet av att inventera. Sammanlagt representerar vi obegripliga 63 års gemensam erfarenhet och kunskap av och om samernas historia i Västernorrland! Av dessa är ca trettio man-år i mer eller mindre direkt samarbete.

Och vad är det mer för speciellt med detta?
Jovars; det pågår nya kunskaps.- och forskningsprojekt och forskning kring samernas aktriviteter i Medelpad har hittills aldrig varit så vital. Det händer en massa spännande saker. Min egen bok ”bottniska samer” torde räknas in i allt detta!

Regionskurs/workshop/kursdag – 
Forttbildning Skönsberg (NBV) torsdag 21 mars 2019

INNEHÅLL på kursdagen den 21 mars:
Historia
Peter Ericson: Samernas historia i Medelpad: Sjösamer, skogssamer, fjällsamer från en grå forntid till idag. Samernas historia i länet. vad vet vi? Kunskapsläge, källor – var hittar vi all denna information (områdena lokala, samiska och icke-samiska muntliga källor ges extra uppmärksamhet), kort forskningshistorik. Om samiska rättigheter och hur de gradvis försvunnit. Om olika samiska näringar hos oss. Vad är sockenlappar och hur uppstod det systemet? Fokus är på Medelpad med närmaste omnejd. Sápmis allmänna historia belyses också ordentligt.
Samtidigt skyggar vi inte för nya fynd, som duggat tätt inom forskningsfältet en tid nu.
Denna historiska del genomsyras i hög grad av den nya syn på samer som initiativrika och inte ”underlägsna” med en ”mottagande kultur”, utan av den nya syn som numera alltmer präglar historisk forskning om samer. Lokala fotografier på samer som bebott och vistats i trakten, utdrag ur kyrkböcker och citat av tidningsartiklar mm.

Arkeologi
Samiska kulturmiljöer från fjäll till kust
Bernt Ove Viklund tar Er under kursdagen med oss till samiska arkeologiska kulturmiljöer från norska sidan av fjällen ned genom skogslandet och ut på kusten och öarna. Vi kommer att följa i spåren efter de samebyar vilka sedan lång tid har vinter- och vårvinterland inom vårt läns kommuner (Sundsvall i det specifika fallet) Många av de arkeologiska upptäckterna har även gjorts inom de skogssamiska skattelanden vilka fanns i länet långt inpå 1800-talet. Upptäckterna presenteras i det större sammanhang de finns med i. Olika hot som finns mot kulturmiljöerna tas upp. Bilder från arkeologiska färder sedan över 30 år i tiden visar de olika samiska miljöerna vilka även i ett internationellt sammanhang är av största intresse.

RABATTERADE deltagaravgifter? Ja! förutom grupprabatter för Dig som deltar i tjänsten, så finns även student- och pensionärsrabatt. generellt förmånligt för privatpersoner. Skolklasser får göra specialavtal med oss. men härutöver rabatterar vi också före alla som kommer från de kommuner som gränsar till Västernorrland. Timrå och Ånge betalar fullpris; men då hämntar vi Er vid tåg eller buss. det gäller förvisso Er andra också, om ni bara säger till.

Att notera: Den nya Minoritetslagen stäörkes samernas rättigheter. Snart kommer sydamiska namnskyltar upp på E4, E14 och på myndighetsbyggnader!

MERA att notera: Västernorrland är sedan 1 feb 2018 samisk förvaltningsregion
och Sundsvall sedan samma datum samisk förvaltningskommun

Annat som erbjuds:

AMBULERANDE KURSER. Just nu erbjuds en kurs om samernas organisationshistoria.
Andra liknande kommer att erbjudas senare.

STADSVANDRINGAR i Samernas Stockholmiana, I år med flera olika samarbetspartners, och främst hyr i år grupper in sig. Någon öppen, allmän stadsvandring bör också hinnas med!

Webbinarier, om intresset är starkt nog

Boken Bottniska samer – utkommer i höst, 2019

Bloggen SouthSaamHistory (den du läser i nu!), såsom PDF, årgångsvis

Tidningen Saepmie Times, de Luxe-prenumeration inkl gamla nummer.

Ny fb-kunskapsresurs: Giisa. Ny forskning alldeles gratis.

Vadå ”sockenlappar”? Kom idén om att tvångsbofastgöra samerna från Finland? Vad säger prosten Olof Broman, ”sockenlapp”-systemets uppfinnare (i vad som idag är sex olika län)?

ETT FÖRSÖK ATT FÖRSTÅ

Samtidigt som Carl von Linné red förbi jättendalssamerna den där morgonen, den 17 maj 1732, pågick ett intensivt arbete för att försöka skattlägga dessa samer enligt samma fiskala principer som förekom i norr, där lappfogdarna ersatt birkarlarna. Vi vet att Johan III hade anlagt Hudiksvall 1582 i akt och mening att härbärgera och placera birkarlarna där. Inte långt därefter kom Karl IX:s beramade Ishavspolitik igång i vilken låg projektet att binda samerna till vissa av staten fastställda samlingsplatser, vilka utgick från årligt ting, gudstjänst, marknad och uppbörd. Hade kapplöpningen med dansken mot ishavet varit mindre brännande och de ideliga striderna med Ryssland uteblivit, kanske Sverige hade haft ett ”lappland” som sträckt sig ned till Bollnäs idag.

 

– Att de allesamnans oundwikeligen skulle fara bort till stora Lapmarcken i Wästerbotn, Pitheå, Luleå och Torneå lappmarcker, ther at blifwa under Cronan Skattlapar och få lära sig och sin (sic) barn at upwakta en ordentelig Gudstjänst, hvar till wissa Scholar — uprättades, —

På de ännu tidigare fiskala insatserna i östra rikshalvan – dvs Finland – där Insjöfinlandssamer; tavaste-, karelar- , nylands-, birkalands- och savolakssamer knöts till vissa orter (ett system med feodal anknytning)
Sedan kom Klubbekriget i öst, vilket än mer sköt norrländska och svenska Sápmi-frågor i skymundan; annat än som resursutrymme och tillflyktsplats dit de vanligtvis sameättade svedjefinnarna kom att flytta in.

 

”Intervju” med Olof Johansson Broman
HUDWIGSWALD 4 mars 1735.

Vi intervjuade Olof Broman, den nyutsedde hudiksvallsprästen om hälsingesamerna

Hälsingesamernas ursprung. Varifrån kom dessa samer?
– När de först hitkomna äro, ther om eger jag ingen kundskap.

Nomadisering
– Men de flyttade af och an ifrån thet ena Landet och Socknen til thet andra, utan någon ordning i anseende till det Politiska Ståndet —. Therföre att kunna föra sådant flyttande folk på bättre wägar och ordningar blef förordnadt på Riksdagen 1723, äfven wäl the senare, (ehuruwäl ock ofta tillförende blef föranstaltat om här warande i Västra Nordlandens orter wistande Lappar).

Etnisk rensning, Vad innebar det?
– Att de allesammans oundwikeligen skulle fara bort till stora Lapmarcken i Wästerbotn, Pitheå, Luleå och Torneå lappmarcker, ther at blifwa under Cronan Skattlapar och få lära sig och sin (sic) barn at upwakta en ordentelig Gudstjänst, hvar till wissa Scholar — uprättades, —
Befallningen med starck execution gick för sig then ena gången efter then andra 1727, 1729, i synnerhet då, när thesse Lappar syntes wara till hinder och förfång för den inrättade och mycket kärhåldne Jägare=Staten.

”Sockenlappar” – Var det Er, herr Bromans konstruktion?
– Men thesse bortförde Lappar hade ther i norden intet utrymme, emedan de Lapmarckar wore förr skattlagde och hvar och en wele förswara sina egor, för hvilka the skattade, emot disse titdrefnas trängsell. Therföre är det nu så förordnadt, 1732 och 1733, att ock här i Hälsingland wisse Lappar äro lagde till wissa Socknar, hwarest de Oundwikeligen måste hålla sig, så i ett som annat, alldeles som annat In-Socknes folk, kommande ock utan all tvifwel att här att här skattläggas som uti förenämde större Lappmarker — ”

REPORTER: Peter Ericson

WIKIPEDIA om ”sockenlapparna”:
Sockenlappar (ibland anakronistiskt kallade sockensamer) var samer som bodde i socknar utanför lappmarken och som var anställda av bondebefolkningen för att utföra vissa uppgifter, exempelvis slakt av hästar och hundar samt kastrering.

 

”at blifwa under Cronan Skattlapar och få lära sig och sin (sic) barn at upwakta en ordentelig Gudstjänst” – Broman om kristnande, etniska rensningsförsök och skattläggning av hälsingesamerna 1732-33

När de först hitkomna äro, ther om eger jag ingen kundskap;
Men de flyttade af och an ifrån thet ena Landet och Socknen til thet andra,
utan någon ordning i anseende till det Politiska Ståndet —.

Therföre att kunna föra sådant flyttande folk på bättre wägar och ordningar blef förordnadt på Riksdagen 1723, äfven wäl the senare, (ehuruwäl ock ofta tillförende blef föranstaltat om här warande i Västra Nordlandens orter wistande Lapar); att de allesamnans oundwikeligen skulle fara bort till stora Lapmarcken i Wästerbotn, Pitheå, Luleå och Torneå lappmarcker, ther at blifwa under Cronan Skattlapar och få lära sig och sin (sic) barn at upwakta en ordentelig Gudstjänst, hvar till wissa Scholar — uprättades, —
Befallningen med starck execution gick för sig then ena gången efter then andra 1727, 1729, i synnerhet då, när thesse Lappar syntes wara till hinder och förfång för den inrättade och mycket kärhåldne Jägare=Staten.

Hudwigswald. Detalj ur Swiddes avbildning från Dahlberghs Suecian. Från KB.se.

Här kunde vara på sin plats att påminna om att Johan III som sitt huvudsyfte med grundandet av Hudiksvalls stad – där Broman – kom att vara verksam, och föddes helt nära – nämligen att birkarlarna skulle bosätta sig där.
     Broman fortsätter:

Men thesse bortförde Lapar hade ther i norden intet utrymme, emedan de Lapmarckar wore förr skattlagde och hvar och en wele förswara sina egor, för hvilka the skattade, emot disse titdrefnas(sic) trängsell. Therföre är det nu så förordnadt, 1732 och 1733,
att ock här i Hälsingland wisse Lapar äro lagde till wissa Socknar, hwarest de Oundwikeligen måste hålla sig, så i ett som annat, alldeles som annat In-Socknes folk, kommande ock utan all tvifwel att här att här skattläggas som uti förenämde större Lapmarker —

Olof Broman Ur
”Olof Joh. Bromans Glysisvallur och öfriga skrifter rörande Helsingland. D. 3” (s 132f)

Uppanbarligen är såväl religion som jakten viktig i sammanhanget. Missionssträvanden under ledning av von Westen med svenska prästerskapets goda minne pågår ju simultant med detta – liksom de råa, med dödshot förbundna av Kronan och Kyrkan utförda trumstölderna. Slutraderna här låter ju också explicit antyda att Broman hade förväntat sig att Hälsingland och Västernorrland (dåtidens län motsvarade dagens Jämtlands, Västernorrland och Gävleborgs län, alltså ”X+Y+Z” enligt de gamla länsbokstäverna från författarens barndoms bilnummerplåtar eller regionalnyheter) skulle komma att ingå i lappmarkerna och skattlägga dessa i hans egna ögon stora mängder samer. Vilket ju alltså aldrig skedde. Möjligen är det en Historiens ironi att åtminstone dagens Västernorrland nu åtminstone kommit att bli samiska förvaltningskommuner. Sedan får vi se när Gävleborg infogas i detta system och område. En intressant och märklig företeelse är ju att vinterbetet inom renskötseln i dagens Västernorrland pågår under sitt minst sjätte århundrade i följd enligt helnomadismens renskötselsystem utan någon som helst myndighetsöversikt eller -understöd; utan styrs från Östersund och Umeå.

Om prosten och författaren Olof Johansson Broman
Olof Broman, född 29 november 1676 i Välsta, död 2 april 1750 i Hudiksvall, var en svenskrektor och kyrkoherde. Broman anses, tillsammans med Urban Hiärne, vara Sveriges förste romanförfattare, samt skrev om Hälsinglands historia, natur och kultur med mera. (Wikipedia)

Viktigast av Bromans skrivna alster är Glysisvallur, en vidlyftig geografisk, personhistorisk, etnografisk och antikvarisk materialsamling om Hälsingland om 1500 sidor (tryckt i utdrag samt med innehållsöversikt, under titeln ”Helsingeboken”, 1900, av K. Hægermarck). Första bandet av tre handlar om Hälsinglands historia och topografi, det andra om de kyrkliga förhållandena och konsthistoria, och det tredje handlar om landskapets materiella kultur och näringsliv. Det tredje bandet är det som eftervärlden uppskattat mest. Nils Ahnlund har beskrivit verket som en blandning av den karolinska fornforskarandan och frihetstidens patriotiska hushållningsiver. Påverkad av sin förre lärare Rudbeck är Broman också en individuell föregångsman ifråga om verklighetsförankring och praktisk nytta. (ibid)

Noteras bör att det fanns en namne Olof/Olaus Broman 1703-05 i Hudiksvall, som då innehade prästtjänst; såvida inte O.B redan då var bemyndigad att utföra dop.

Peter Ericson 3 mars 2019