Fjällrenskötsel i söder II, Sverige, Medelpad och Ådalen, 1718

SUNDSVALL, MEDELPAD – ÅDALEN, ÅNGERMANLAND

1718 är det hittills äldsta belägget vi känner till för fjällsamers kustflyttningar i detta område.

Vi anlände den 30:e på förmiddagen till Sundsvall,Den är helt och hållet byggd av trä, även kyrkan. —

Man berättade oss, att lappar under vintern plägade visa sig  i stadens omgivningar, men nu hade de redan försvunnit. -När vi passerade Ångermanälven, som giver detta landskap sitt namn -, hörde vi, att under den strängaste vintern lappar plägade slå läger på dess stränder; före vinterns slut drogo de sig sedan liksom de andra
upp bland de svenska och norska fjällen.

Vi noterar även att de de la Motrayeska sagesmännen pregnant beskriver årliga vinterflyttningar till Storsjöns stränder och att det även finns renskötande samer i Härjedalen 1718.

Vi har alltså senast från 1718 en period med minst TRE olika samiska näringar i kustlandet: skogssamer med kombinationsekonomi och småskalig renskötsel året runt men mest sommartid; sjösamer (kan också kallas kust- eller fiskesamer) – samt fjällsamisk renskötsel vintertid, med största sannolikhet från december-januari till mars-april med variationer över tid utifrån varje vinters speciella betes- och väderförhållanden.

suecia_2-067__harnosandHÄRNÖSAND. Erik Dahlberg, Svecia Antiqua et Hodierna, facsimile, 1983
Wikimedia Commons

  • Scanned by Fred J

FJÄLLRENSKÖTSEL I SÖDER I: Brunflopastor Bidenius om Jämtlands och Härjedalens samers vinterflyttningar till Storsjön

Av Aubry de La Motraye 1718
Han kände mindre till landet än dem av dess invånare, 
som om vintern komma ned till Bottniska viken. Han sade mig, 
att det var omkring fyrtio eller femtio lappfamiljer, som på vin- 
tern kommo och slogo läger här och där omkring Storsjön, men 
att de nu redan begivit sig bort för att icke, överraskas av värmen, 
som är fiende till deras renar. De drogo sig nu in bland Norges 
berg, så att de voro svenskar på vintern och norrmän på som- 
maren (PE framhävn). Han försökte, sade han, att bibringa dem insikt i den 
kristna religionen, men han märkte blott alltför väl, att de tänkte 
mer på sina renar än på sina själar. Han tillade, att det också 
fanns några lappar i Härjedalen.

rajti

Tidiga sydsamer i uppteckningar och arkiv 1470- – 1680-talen (I) Ett axplock

1478 ”Jämtland” (via Kungsgården, Frösön?)
1480-tal
1495 Trondheim
1506/1511 Essan, Junsele
1520 Samer får förplägnad vid Hammerdals MArknad
1550-tal Gulsele
1550- Skattelängder Ångermanna och Jömtlands (inkl Herdalens) lappmark
FRÄMST KYRK- OCH DOMBÖCKER
1600-talet Lima, same nämns. Västerdalarna
1601 Lappgruvan, Häverö sn., Roslagen.
1610-talet Väse Värmland
1603 Samer vid Nya kroppa kungsgård, Värmland
1604-05 Ångermansamer skattar i renar
1605 Åsele och Lycksele marknad inrättas
1617 Sameläger i Väse, Värmland
1620-talet Närke/Västmanland; Västerås/Enköping
1620-30: Närke; lapptorp, osäker uppgift.
1620 ca Kristinehamn
1636 Norberg, Västmanland
1637 Ölme, Värmland
1643 Dingtuna, Västmanland
1645-52 Härjedalen
1654 Skog (även 1670-tal), Ångermanland
1650-tal Möklinta: Norberg; husby
1660-tal Bergsjö; Grythyttan (V.Västmanland);
1670- södra Hälsingland; Österhaninge, ev Ornö. Lappviken , BJörkö-Arholma  viken
1680 ca Gästrikland; Svartsjölandet
Därutöver finns några samer i Västerås på 1570-talet, men de är antagligen de renvårdare som Kronan skeppade till trakten från det vi idag kallar Norrbotten

Fyller på med Norge, Finland och Ryssland

ÖH

Rik samisk aktivitet 1695-1927 i Enånger, Hudiksvalls kommun

Dokumenterad samisk aktivitet 1695-1927 i Enånger, Hälsingland.
Om Enånger som samiskt centra för fjällsamer, skogssamer, kustsamer 1600-1900-talen.
Foto från Sockenbilder (länk nedan), födelseboksutdrag från Riksarkivet.


1698, storsamling(-ar?) våren i Enånger, Hälsingland
Två samiska födslar

Ena gruppen kan vara fjällsamer?

Enångers kyrkoarkiv, Födelse- och dopböcker, SE/HLA/1010035/C !: Bild 30

Tidigare syntes den legendariska kustsamen Jacob Danielsson där:


Jacob Danielsson med hustru Malin; Mårten Hindrichsson m fl samer 1695 i Enånger, Hälsingland. Dessa utpräglade kustsamer syntes annars ofta i Gnarp och Tynderö.

Och på 1920-talet:

Bildtext:
Renar vid Rödmyrberget. Renar på vinterbete efter Hälsingekusten var inte helt ovanligt denna tid. Se även exempel på bild en-n-145 med fler.

Sökord: djur, renar, natur
Motivkategori:djur
Id:8133
Fotograf: Alfred Svedlund
Fotoår: 1924
Bildnummer: bere-119
Förening: Enångers Hembygdsförening
Land: SE
Motivplats: Gävleborg Enånger
Teknik: inskannat s/v foto
Rättighet: privat
Originalplats: (visas ej publikt)
Släktboken:
Publiceras: ja
Säljas: nej
Tidigare nr:
Samling: privat
Skick: Ganska bra
Reg av: SL
Reg datum: 2010-02-01

Foto från SOCKENBILDER

http://www.sockenbilder.se/enanger2/visasok3.asp?sok=renar&page=1

Föredragstitlar hösten 2016, hör av Er!

 

 

FÖREDRAG AUGUSTI – DECEMBER

– Små och stora renhjordar och samer utefter kusten från Bottenviken till Dalälven. Specialiserat för varje ort.
– Sedvana och vinterbete utmed 85 mil kust mellan Råneå och Valbo under 400 år.
Samiska näringar i östersjö- och bottnisk kust mellan Petersburg och Nyköping
Interna föredrag för samebyar om sedvanemål och sakkunnigarbete, fokus Nordmaling och eventuellt/på beställning andra mål.
Äldre samiska näringar och grupper i Värmland, Dalarna, Mälardalen, Uppland och Bergslagen samt deras rörelsemönster. Några levnadsöden; om de återkommande fördrivningarna. Anpassbart för de olika delarna.
Samernas historia i och omkring Hälsingland/Gävleborg/Gästrikland

Samer i Medelpad (kan fås som Samer i Njurunda, på Alnön, i Skön, i Timrå, kring Matfors).

Och dessa, om tillräckligt stort intresse:

 – Samernas historia i Jämtlands län: inkluderar med fördel avsnitt om metod och teori kring arkivforskning och dokumentation av renskötselhistoria

– Från Borga till Bönhamn. Samernas historia i Ångermanland med arkeologen Bernt Ove Viklund , kan anpassas för olika delar av landskapet

Slaveri i söder och öster och kring Storsjön: sockenlappar – hur man utrotar ett folk gradvis.

KONTAKTA MIG SNARAST FÖR OFFERT! / Peter Ericson mejlretepnoscire@hotmail.com
Tfn 0729070058

https://www.facebook.com/profile.php?id=100009534637279

Kvar är de befintliga föredragen

– Saami Reservations .. – för universitet
– Samerna i Mellansverige och Bergslagen, om fördrivningar och flykt mm
– Bakom kulisserna i Nordmalingsprocessen och om sedvanemål, urminneshävd osv

 

Samer_äldre-bild Svall Bilden: Hämtad från Norraberget och deras hemsida . Samisk vintergrupp på vinterbete i medelpad, sannolikt kring öråkersområdet (Sköns sn) på 1920-30-talet.
Här är bildens  plats (ska också kunna beses på Norra bergets museums permanenta samiska utställning i Sundsvall. Sameföreningen NoerhteNaestie har också återuppbyggt en kåta på Norra stadsberget): http://www.norraberget.se/event/nar-djuren-hittade-sin-ratta-plats/

VILDRENSFUNDERINGAR: 1. Vildrensstam som bas för nomadiseringssystem etc

Utrotade samerna den fennoskandiska vildrensstammen?
Nyttjades alla vildrensfångstgårdar av samer? Nej.
Tämjdes vildrenen? Ja, i hög grad. Jagades vildren? Det också, av olika grupper.

Vildrensfänget ska vi titta närmre på i SouthSaamiHistory-bloggen.
Och en ordentlig titt på hur dessa system kan ha fungerat parallellt med en framväxande nomadism.

Att det kan ha funnits flera olika vildrensunderarter är väl ett inte alltför djärvt antagande.
kanske kan hälsingesamernas åtstidscykel med kalvning och fiske mellan vår och höst, inlandsflytt i vinter och Sveg/Lillhärdal som allra innersta årstidsland kan ju antyda att man följer en specifik vildrensstam. Och samtidigt har tamren och dragren.

Vi ämnar återkomma till dessa frågor.

BILDER
1. Spjutspetsar av renhorn från mellersta Magdalénien (12 000–15 000 år gamla), hittade i Saint-Antonin-Noble-Val i Frankrike.

2. Utbredningskarta över renens underarter i Nordamerika.
CephasEget arbete
     Approximate range of subspecies of Caribou (Rangifer tarandus) in North-America. From: Feldhamer, George A., Bruce C. Thompson, and Joseph A. Chapman. Wild Mammals of North America : Biology, Management, and Conservation. 2003. Johns Hopkins University Press, Baltimore. 2nd ed. 1216 p. ISBN 0801874165. Banfield, A. W. F. The mammals of Canada. National Museum of Natural Sciences, National Museum of Canada, University of Toronto Press, 438 p. ISBN 0802021379. Mammal Fact Sheets: Caribou: http://www.hww.ca/hww2.asp?id=85

ÅNGERMAN(NA)SAMERNA – Litet men intressant fynd om ”konungz lappas” tidigt belagda renskötsel

Tack till Skogsfrun, dvs Gudrun Norstedt för lån av bild!

Redan 1603-04 lämnade ångermannasamerna renar och renkalvar i skatt.
Det antyder för mig systematiserad renskötsel.

Det är isf tidigare än vad någon i historisk tid belagt före i det området.
Sannolikt förekom renskötsel analogt med Aronsson (1991) redan under järnålder;
men i historisk tid har den veterligen inte bevisats tidigare.

Nämnas bör detta: det är också dåförtiden vanligtvis Ångermanlands lappfogde som inkasserar jämtlands (och härjedals-)samernas skatt!

Kring år 2001 kartlade författaren/undertecknad 200 st renlegoarbetare, mest i landskapet Ångermanland, några i Medelpad och de syntes bedriva en småskalig skogssamisk renskötsel tidigt, i bl a landet innanför Ullånger, det som ångermanlänningarna kallar Ullångers- och även Vibyggeråfjällen.

FOTO: Wikimedia Commons. Gudrun Norstedt/SkogsfrunEget arbete

Stor-Degersjön på gränsen mellan Örnsköldsviks och Kramfors kommuner, sedd från berget Hästen i öster.

I detta område inventerade undeertecknad (PE) efter samiska lämningar inför Botniabanan.

Saamis @ 62′-ett Interreg-projekt: MEDAKTÖRER och FINANSIÄRER sökes

MEDAKTÖRER och FINANSIÄRER sökes i Sogn of Fjordane, Möre og Romsdal, Oppland, Hedmark; Jämtland, Härjedalen, Dalarna, Hälsingland och Medelpad. I Norge och Sverige! Södra Saepmie! På kartbilden framgår vilka län som är berättigade till medfinaniering.

Om SOUTHERN SAAMIS @ 62′ Projektet ska stå på fyra ben: (1) Forskning kring samerna runt 62:a breddgraden – inte minst näringarna hos de gamla skogs-, kust- och fiskesamerna samt s k sockenlapparna och de egendomslösa, (2) Samverkansdelprojekt över gränsen, dels täta, gränslösa möten i form av ambulerande symposier (i ett andra projekt-år kan dessa symposier utvidgas till Finland, Karelen och Ryssland), (3) Koppling till markrättigheter och sedvana och utredningar kring detta, (4) Koppling till den simultant pågående Sanningskommissionen om tidigare begångna övergrepp. Informationsprojekt med tillgängliggörande av kunskapen stäms av löpande i delmål och delprojekt. Projektet tänks två- eller treårigt.
I mån av tid – dvs att projektet hinner komma igång –  kan även konstruktiva arbeten till Svensk-norska renbeteskonventionen komma ifråga.

Utgångspunkten idag, 16 april, är att vi börjar med en förstudie.
Anmäl vänligen ert intresse idag till Astrid Kalvemo eller undertecknad!

https://www.facebook.com/profile.php?id=100009534637279 (min yrkesfacebook)
Kartbild_Interreg_Sverige_Norge_2014_2020

Saamis @ 62′-ett Interreg-projekt: MEDAKTÖRER och FINANIÄRER sökes

MEDAKTÖRER och FINANIÄRER sökes i Sogn of Fjordane, Möre og Romsdal, Oppland, Hedmark; Jämtland, Härjedalen, Dalarna, Hälsingland och Medelpad. I Norge och Sverige! Södra Saepmie! På kartbilden framgår vilka län som är berättigade till medfinaniering.

Om SOUTHERN SAAMIS @ 62′ Projektet ska stå på fyra ben: (1) Forskning kring samerna runt 62:a breddgraden – inte minst näringarna hos de gamla skogs-, kust- och fiskesamerna samt s k sockenlapparna och de egendomslösa, (2) Samverkansdelprojekt över gränsen, dels täta, gränslösa möten i form av ambulerande symposier (i ett andra projekt-år kan dessa symposier utvidgas till Finland, Karelen och Ryssland), (3) Koppling till markrättigheter och sedvana och utredningar kring detta, (4) Koppling till den simultant pågående Sanningskommissionen om tidigare begångna övergrepp. Informationsprojekt med tillgängliggörande av kunskapen stäms av löpande i delmål och delprojekt. Projektet tänks två- eller treårigt.
I mån av tid – dvs att projektet hinner komma igång –  kan även konstruktiva arbeten till Svensk-norska renbeteskonventionen komma ifråga.

Utgångspunkten idag, 16 april, är att vi börjar med en förstudie.
Anmäl vänligen ert intresse idag till Astrid Kalvemo eller undertecknad!

https://www.facebook.com/profile.php?id=100009534637279 (min yrkesfacebook)
Kartbild_Interreg_Sverige_Norge_2014_2020

Del 1 (Inledning). Samer och renar 1660-1920-tal. Lite om samernas historia i Bergsjö-Forsa-Ilsbo-Tuna-Rogsta, Hälsingland

 

Samer och renar 1660-1920-tal. Lite om samernas historia i Bergsjö-Forsa-Ilsbo-Tuna-Rogsta, Hälsingland

DEl 1. INLEDNING

Emellan 1660-talets renskötsel omtalad i Helsingerunor 1921 och de renhjordar som passerade decennierna runt sekelskiftet 1900 hann det förflyta mycken tid.
Den sena 1600-talet och första decennierna 1700-talet har vi förbipasserande skogssamiska hjordar; och mest sannolikt även en och annan fjällsamisk hjord från Härjedalen. De jämtländska hjordarna skulle kunna ha börjat angöra lite senare, men det ska vi låta vara osagt. Skogssamerna kändaste hållställen var i Norrbo-Bjuråker på västersidan Dellen. Men Forsa förekom också; liksom Bergsjö. Tuna har alltid varit populärt: det har dessutom varit samlingsställe för gästrike.- och västmanlandssamer, vilka i perioder varit nära släkt med hälsingesamerna. I stort sett i alla tider som kan studeras finns sådana kopplingar.
Från mitten av 1700-talet ser vi s k sockenlappar bli en del av vardagslivet; omnämns från Delsbo och börjar synes varstans efter en trevande början på 1740-talet i Forsa. Under 1800-talet ser vi Bergsjö med Vade bli känt för sin generositet mot samerna. En flyttled tillika vandringsled passerade hit via Hasselasjön. Åter andra gick över Norrbo.
Under mitten av 1800-talet varvar samer från norra, södra Jämtland samt Hörjedalen att flytta hit och ut till kusten. Perioden ca 1850-1920 syns samerna i Jämtland och Härjedalen med sina renhjordar kunna samsas förhållandevis bra om detta kustnära vinterbete.
Västansjö i Bjuråker blir senare ett populärt tillhåll.
Rogsta är naturligtvis ett kapitel för sig; liksom kuststräckan norröver (i det senare fallet tar vi det bokstavligt!).
Vi återkommer!

Jon Jönssons bouppteckning, Forsa, från januari 1797, låter ana en livfull livsstil med renen som viktig komponent: renhud, ren. och hästbellingar.

S.k ”Lappstugan” fotograferad på 1890-talet.
Från Sockenbilder. Accessnr och annat nedan. Bildtext:
Lappstugan nedanför Bålleberget på 1890-talet.Byggd av sockenlappen Lars Rör i slutet av 1700-talet. Rör gick 1804 till kejsaren i Wien med jämtländska renar som gåva. Stugan kom att förfalla under andra halvan av 1800-talet. Lappstugan inreddes några år efter att kortet togs av Hans-Petter Åström. Sonen Jonas ”Lappstu-Jonke” Åström blev den siste i stugan. Huset blev nedbränt en natt av kommunen trots att Åströms släkt ville köpa den. Nu finns villor där och vägen heter just, Lappstugevägen.

Sökord: Lappstugan, hus, natur
Motivkategori:byggnader
Id:7
Fotograf: Per Johan Pettersson Kyrkbyn
Fotoår: okänt
Bildnummer: Be-lal-003
Förening: Bergsjö hembygdsförening
Land: SE
Motivplats: Gävleborg, Nordanstig, Bergsjö,
Teknik: Inskannat s/v foto
Rättighet:
Originalplats: (visas ej publikt)
Släktboken:
Publiceras: ja
Säljas:
Tidigare nr:
Samling: Bergsjö hbf
Skick: gott
Reg av: Eva E
Reg datum: 2009-03-24