Ingvar Svanberg i Dala-Järna
”Klockan 19 på onsdag den 2 december i Hulåns ordenshus kommer han att tala om de bortglömda samerna, som mestadels arbetade med att tillverka korgar, och slakta hästar.”
——-
Ett av kåtalagen från Hinders-släkten i Äppelbo vintern 1736.
Linné är alltså i med största sannolikhet i allra högsta grad ett åsyna vittne till de rörelser som de av etniskt rensning utsatta samerna gör såväl vid Norrhälsingekusten 1732 och Västerdalarna 1734, dvs åren närmast efter arresteringarna 1729.
Äppelbo C:2 (1734-1774) Bild 9 / sid 6 (AID: v132562.b9.s6, NAD: SE/ULA/11789)
Vi drar oss till minnes ackjorna som hittats i Äppelbo.
Vilka ägare kan dom ha haft?
Linné kallar dessa samer – Margareta med maken Anders Hindersson (det är dom som får sonen Lars 15 feb 1736 och han döps samma dag); Anders bror Hindrich med fru Brita och Jon Jönsson – gållappar.
När Carl von linné
—rest över ¾ mil från Äppelbo låg neder i en myra 3:ne lappkojor, som där av gållapparna blivit uppbyggda, ty här i församblingen eller pastoratet äro 2 lapphushåll indelte, vars flit i sina kristendomsstycken av prästerna berömdes. Efter 1 mils resa från Äppelbo for man över en ansenlig flod, Wanåen kallad, över vilken låg en flottbro”.
Vad avser Linné här egentligen med ”indelte”? Är det att dom börjat begagna dessa trakter såsom åretruntmarker? Kanske mot utförande av vissa sysslor. Såvitt förstås har inte sockenlappsväsendet brett ut sig ditut. Men det tycks – liksom t ex i norra Västerbotten och uppåt Bottenviken – vara ett sockenlappsliknande system. Kanske har den egalitära strukturen i Västerdalarna gjort systemet mer jämlikt än i starkare och rikare bondetrakter.
Min arbetshypotes är att några individer ur denna hindersssongrupp brutit sig ut, troligen strax innan Linné passerade och börjat betrakta Äppelbo som sin bas.
Det lär bli flera avsnitt om Västerdalarna.
Foto: Äppelbo hembygdsförening.
Ofta visas ackjorna på sommaren.
Du måste vara inloggad för att kunna skicka en kommentar.