”Gållappar” 1734 och Svanberg 2015. EDIT: Skiss över Samernas historia utmed Dalälven 5. Västerdalarna, Äppelbo, Linné.

Ingvar Svanberg i Dala-Järna

”Klockan 19 på onsdag den 2 december i Hulåns ordenshus kommer han att tala om de bortglömda samerna, som mestadels arbetade med att tillverka korgar, och slakta hästar.”

——-

Ett av kåtalagen från Hinders-släkten i Äppelbo vintern 1736.

Linné är alltså i med största sannolikhet i allra högsta grad ett åsyna vittne till de rörelser som de av etniskt rensning utsatta samerna gör såväl vid Norrhälsingekusten 1732 och Västerdalarna 1734, dvs åren närmast efter arresteringarna 1729.

Äppelbo C:2 (1734-1774) Bild 9 / sid 6 (AID: v132562.b9.s6, NAD: SE/ULA/11789)

Peter Ericsons foto.

äppelbo

Vi drar oss till minnes ackjorna som hittats i Äppelbo.
Vilka ägare kan dom ha haft?

Linné kallar dessa samer – Margareta med maken Anders Hindersson (det är dom som får sonen Lars 15 feb 1736 och han döps samma dag); Anders bror Hindrich med fru Brita och Jon Jönsson  – gållappar.

När Carl von linné
—rest över ¾ mil från Äppelbo låg neder i en myra 3:ne lappkojor, som där av gållapparna blivit uppbyggda, ty här i församblingen eller pastoratet äro 2 lapphushåll indelte, vars flit i sina kristendomsstycken av prästerna berömdes. Efter 1 mils resa från Äppelbo for man över en ansenlig flod, Wanåen kallad, över vilken låg en flottbro”.

Vad avser Linné här egentligen med ”indelte”? Är det att dom börjat begagna dessa trakter såsom åretruntmarker? Kanske mot utförande av vissa sysslor. Såvitt förstås har inte sockenlappsväsendet brett ut sig ditut. Men det tycks – liksom t ex i norra Västerbotten och uppåt Bottenviken – vara ett sockenlappsliknande system. Kanske har den egalitära strukturen i Västerdalarna gjort systemet mer jämlikt än i starkare och rikare bondetrakter.
Min arbetshypotes är att några individer ur denna hindersssongrupp brutit sig ut, troligen strax innan Linné passerade och börjat betrakta Äppelbo som sin bas.

Det lär bli flera avsnitt om Västerdalarna.

Foto: Äppelbo hembygdsförening.
Ofta visas ackjorna på sommaren.

DEPORTED FROM THEIR OWN LAND (II): Epilogue, after the Arrest, where did they go?

In March 1729, at the county border between Uppland and Gävleborg the Sheriff went too catch thirteen Saamis in one winter group; eight children and five adults. I suspect they were caught at the very passing of the Dalälven River, most likely on the late spring-winter ice. I havent heard what happned to the reindeer herd.

Two of these Saamis came from the Hinder-clan:

Anders Hindersson and Helena Hindrich- or Hindersdotter (same name); Helena with husband Matz Larsson and their five children, plus Hindrich Månsson – and, with Anders Hindersson, wife Marita Larsdotter and their three children.
Oral source: Jouni Tervalampis in same radio program as undersigned!
Link below.

The Saamis were taken to Gävle Castle’s Prison, where they were locked in. Authorities plan was to lead these people further to a diffuse ”Lapland” – which seem not have happened.

And what then, after the presumable release .. ?

Anders with family is on the Svärdsjö forest and signs the supplication in the summer of 1730.

Anders and Marita/Margareta Larsdotter gets their son Lars 1736, in parish Äppelbo. Linné  writes already in 1734 about divided  or reserved farm Saamis (gållappar); yet if this family is one of them, is, though, uncertain.

Matz Larsson’s son Larz Mattzson becomes the Parish Saami of Hamrånge. Almost ironalically that he, the son, gets driven away from the – by then most likely ancient winter pasturage areas around Rödmossa in parish Valbo. As his parents were imprisoned and maybe also himself as a little boy back in 1729.

Matz is also one of the signers of the supplication between Sundboern and Svärdsjö border stones in the summer of 1730.

Stay tuned- my aim is to keep oon telling this story, also go back and thicken it.

Hedesunda, where the Sheriff caught 13 Saamis.

UTVISADE SAMER II: Från Hedesunda till Gävle Slottarrest, därifrån till Svärdsjö.. Och vidare till Äppelbo

EDIT 160809: Namnen är JT:s hypoteser!

Tretton samer infångades i mars 1729, vid länsgränsen mellan Uppland och Gävleborg:  åtta barn (!) och fem vuxna.

Två av dessa samer är ur hinderssläkten: Anders Hindersson och Helena Hindrich- eller Hindersdotter (det är samma namn); Helena med maken Matz Larsson och deras fem barn, samt Hindrich Månsson – och med Anders Hindersson frun Marita Larsdotter och deras tre barn. Det är Jouni Tervalampis muntliga uppgift från radion.

De förs till Gävle Slottsarrest, låses där in.

Vad hände sen, efter det presumtiva frisläppandet?

Anders med familj är med och skriver suppliken sommaren 1730.

Anders och Marita/Margareta Larsdotter får sonen Lars i februari 1736 i Äppelbo. Linné skriver redan 1734 om indelte gållappar; men om just denna familj äknas dit, är osäkert..

Matz Larssons son Larz Mattzson blir sockenlapp i Hamrånge i Gästrikland. Det är nästan ironiskt att det förmodligen  är han, sonen, som blir bortkörd från de redan då mest sannolikt urgamla betesmarkerna i Rödmossa Valbo 1766. Efter vad fadern varit med om: sannolikt är även Larz en av barnen som fängslas också, 1929.

Matz är också med på skogen mellan Svärdsjö och Sundborn råmärken i supplikskrivartider, sommaren 1730.

Vi återkommer med en uppföljare!


Äppelbo, Western Dalecarlia, from Hunflen.
Photographer: Stonefunker, 2010. http://se.geoview.info/aeppelbo_from_hunflen,35594720p

1643-1743, Saamis south of Lake Mälaren and – On a less known Civil War 2:2

This is the promised continuation of the story of Peasant’s Uprising and a Short Swedish Civil War, including recent findings of Saamis aouth of Lake Mälaren

Carl Tersmeden: In His Majesty Fredrik’s I duty, he fought back the lion’s share of the Swedish shires in the uprising against the Crown. The peasants hade lost patience, and refused to leave out more knights. 5 000 Dalecarlians walked in a rally towards Stockholm, a fatal move.

During the Midsummer’s Day the Crown’s Forces, with its young and hot-blooded noble men started to get nervous. Some 5 000 Dalecarlian men were gathered, still pretty calm, but maybe also getting hotter along the day.
Without getting stuck in the detalis; 149 Dalecarlians got killed and some 3 000 wounded, some really severely. Along the same night, batttles broke out on Lake Mälaren, since most Central and Southern provinces/shires actualkly did join the ppeasant forces, supported their uprising – which were aimed at the state’s warfare, which costed the farms too much of the personel.

I might go on with this important story later on, in my other (new)  blog, The HistoryOfResistanceBlog.

Saamis: As for today, we know about Saamis in Sörmland in at least three parishes: Torshälla (landsförsamling); Kjula and Botkyrka. I am quite sure there will be mnore parishes. Period now is 1722-1739; might grow!

Update x 3. Important & Exciting things a-happening

I. I will hold a lecture at the Saami People’s National Day at Feb 6.
That will be in Krokom, Jämtland.
Other places are under negotiation, still left to be announced.

2. There will be a common tour with a fairly well-known Archaeologist in Lappland; Tröndelag/Nordland; Angaria, Jämtland as preliminary areas and prel. dates will be March and April, for a starter first half week 12 ans week no 14. We now seek promotors, venues – people to arrange!
My companion’s namne will be revealed tonight CET!

3. Authors who want to contribute in the South Saami historic anthology early 2016 are requested to mail over a short yet stringent abstract, at least some days before the Nobel Celebrations.
If you havent communicated on this sofar; please do!

I also want to send out a reward for very southern South Saamy yoyks.
Please contact me, if you know of this or anything like it!
This will grow into an own blogpost later on!

Yours Sincerely: Peter Ericson

Briefly On The Battle of Lake Mälaren, Nordencreutz, Tersmeden and Saamis South of L. Mälaren. 1: 2.

English version


Carl Tersmeden makes a Münchhausen-ish impression, brave and proud Navy Officer. In His Majesty Fredrik’s I duty, he fought back the lion’s share of the Swedish shires in the uprising against the Crown. The peasants hade lost patience, and refused to leave out more knights. 5 000 Dalecarlians walked in a rally towards Stockholm, a fatal move.

In a follow-up article I will write more about the Dalecarlia Uprising in 1743. 

Saamis south of Lake Mälaren
Friday morning I was, by Åsa Virdi Kroik and Göran G. Fjällborg, given the latter’s latest harvest from some genealogic studies around Eskilstuna municipality. The Sörmland notes really surprised me; and now I have checked them out. Sofar it seems like an extension of the rich Saami small-scale reindeer Forest Saami combination subsistance.  Appparently not, spatially, too far from the Dingtuna event with a Saami group, a birth which took place in 1643 is known: exactly hundred years before the Mälaren Battle.
The notes I have been scrutinizing has been between 1722 and 1743. The hunt goes on, and there will be a 2:2 article plus, most likely, mote updates. Stay tuned!

Above: The Nordencreutz map from 1739, which I might believe that Tersmeden used during his lake maritime warfare.


Tersmeden.

Lite om Slaget vid Mälaren och om samerna söder därom!

On The Battle of Lake Mälaren, Nordencreutz and Saamis South of Mälaren.

Carl Tersmeden är lite av svensk Münchhausen, med många bravader i sin fatabur. Sant är att han var styv som marinbefäl och i regeringens tjänst styrde han undan det i särklasss massivaste upproret mot en regim som någonsin tillförne ägt rum i Sveriges historia.
Det s k Dalupproret som kulminerade med de 149 dödsskjutningarna på Norrmalms torg (idag Gustav Adolfs torg) övergick under samma dag som dödsskutningarna till ett sjökrig. Sedan ankom på Tersmeden att söka upp och avstyra och oskadliggöra upprorsungar. Det är då jag undrar om denn själv dalafödde bergsrådsson hade tillgång till den nordencreutzska kartan från 1739 (nedan), när han rörde sig till sjöss denna oroliga sommar, som Sverige för några dagar praktiskt taget befann sig i inbördeskrig

Samer söder om Mälaren!
Men nu är alltså vårt nästa mål att undersöka socknarna söder om Mälaren vidare; jag har idag fått del av en handfull sörmländska anteckningar, som ska gås igenom och nagelfaras. Uppenbarligen är det inte alltför långt från det Dingtuna, som tidigare visar sig vara genomfaret av samer 1643.

Om samerna i Torshälla med omnejd (idag Eskilstuna kommun) 1670 – 1740 ca kommer alltså mer under dagarna framöver, är vår målsättning.