Ångermansamerna skattade 1484 till Örebro slotts hövitsman Herr Svante

Medeltidsbrev i Ångermanland från 1484 som torde bevisa samisk närvaro i Ångermanland och Jämtland såväl i samtiden som en någon period innan.

V i noterade nyligen att samer i Tavastland – såväl som samerna i Ångermanna/Anundsjö/Åsele lappmark och Lycksele/Ume lappmark – betraktades som s k konungz lappar (i källan anges just dessa specifika tavastesamer såsom ”ägda” .. Detta berättas i äldre bearbetade texter från 1800-talets slut. Där anges också att samerna ägdes och skiftades som ”annan egendom” ( http://runeberg.org/nfbc/0265.html ). Detta feodala mönster och system syns på sina håll ha kunnat övertagits av kust- och kanske t ex härjedalsbönder. Birkarlarna utgör här ett historiskt mellanled; men det är endast undantagsvis de utsträckt sina färder till de sydligare lappmarkerna. Som vi tidigare sett på, var det i hög grad för att överta kontrollen över birkarlarna som Kronan beslöt att etablera städer utefter den bottniska kusten kring 1620-22. Projektet var karl IX:s; men blev försinkat pga hans död.

Detta är under Unionstid och inom den mycket långa period som Unionsdrottning Dorothea i det närmaste i femtio år såsom länsfru förvaltade själva Jämtlands län (1445-1495); hon fick det som morgongåva av sin blivande man Kristofer av Bayern.
Däremot såg konstruktionen av de fiskala omständigheterna i våra ögon svårbegriplig ut. Fögderier och administration allmänt var intrikat ordnat; om det ens var ordnat. inte minst gällde alltså skatteuppbörd och andliga, kyrkliga ting. Men eftersom ångermanlandsfogden uppbar skatt och handlade med jämtlandssamerna i Hammerdal 1520; finns nog anledning at tro att sammaledes skedde 1484.
Det var nog helt enkelt lättare att få tag i samerna där. En relativt extensiv fjällsamisk renskötsel kan nog redan den tiden också ha vart på banan då. Men om just den saken, måste vi gå vidare och forska mer.

Men i denna kaotiska unionstid, under Kalmarunionen, alltså:

Svante Nilsson Natt och Dag, väpnare och hövitsman på Örebro, tillstår att hans tjänare Bernt Larsson såsom fogde för Ångermanland gjort honom räkenskap för uppbörd av huvudskatt, skinnskatt, lappskatt, dagsverkspengar och böter.

sigill

SDHK-nr: 31443

Faksimil

Ångermanland-Medelpad 1986, s. 134

Litteratur och kommentar

B. Fritz, Ångermanlands medeltidsbrev (Ångermanland-Medelpad. årsbok för Ångermanlands och Medelpads hembygdsförbund 1986). Om skattetitlarna se Dovring, De stående skatterna på jord (1951), s. 385 f.

https://sok.riksarkivet.se/sdhk?SDHK=31443&postid=sdhk_31443

lapper-1484

sigill

Närke och Värmlands län 1625-1639, 1654-1779: basics

Närkes och Värmlands län var ett län i Sverige som existerade åren 16251639 och åter 16541779. Under den första perioden ingick även Dalsland samt Västmanlandsdelen av nuvarande Örebro län, med undantag av Fellingsbro härad. Under den andra tidsperioden ingick Närke, Värmland och de delar av Västmanland som alltjämt tillhör Örebro län[1].

Det delades 1779 upp i Örebro län och Värmlands län.

kommunkarta1952_orebro

narkevarmlandslan_1779

Not: Länsbildningen ifråga tycks ha äldre rötter i medeltida förläningssystem.

Källor på bilder på begäran eller införes senare.

Sydsamernas historiska utbredningsområde i Sverige, landskaps- och länsvis genomgång

Utifrån 2016 års kunskapsläge.
HISTORISKA SAEPMIE
sträcker sig över landskapen Lappland – Västerbotten – Ångermanland – Jämtland – Härjedalen – hela Dalarna – Värmland – Västmanland – Medelpad – Hälsingland – Gästrikland – delar av Närke – Södermanland – Uppland.

Västergötland och Östergötland liksom Dalsland har nämnts; men kan ej anses vara vedertaget. Närke är inte heller självklart i uppräkningen.
Umesamiska området räknas traditionellt vanligen in i det sydsamiska.

Länsmässigt handlar det om Västerbotten (inkl del av Norrbotten), Västernorrland, Jämtlands län, Gävleborg, Dalarna, Värmlands, Örebro län, Västmanlands, Upplands län, Stockholms län, Södermanlands län.
Historiskt figurerar en lång rad olika länskonstellationer såsom t ex Trundhjems län, Härnösands län inkl nuvarande landskapet Jämtland, Hudiksvalls län, Närkes och Värmlands län osv.

Kartbilden visar lite hur det sett ut i äldre tider, medeltid, uppger källans skapare.


Länk till kartans skapares sida: Björn Espell, Frösön
http://www.espell.se/saga/karta_medeltid.html

THE HUGE WEDDING & THE SPECTACULAR GIFTS. Pictures of Feudal Views – ownership – Saamis – Colonizers 870s-1470s. Pt I.

BEYOND ANY DOUBT

The day the Duke of Saxony, Albert/Albrecht, received a Jämtland Saami

Anno 1478 Stod Hertug Hans Bryllup i København med Christina af Saxen, samme Hertug Hans blev siden Konge.
(from Danish: Duke Hans´s wedding in Copenhagen with Christine of Saxony were held; same Hans who later succeeded as a King of Denmark as well as – in various periods – Norway and Sweden.

With a huge entourage, among which here Uncle Albert or Albrecht (in German) rode; 800 horses and 42 wagons she arrived at Warnemünde, the port of Rostock, where Archbishop of Lund Jens Brostorp and the March Claus Rönnow received them with a huge entourage of noble men and with a fleet, which carried the guest over to Stubbeköping (N Falster) 
The travel continued guided by this ceremonial entourage, land-ways over Falster and through Sealand. And when the huge company approached Copenhagen, most likely around Valby Bakke, King Christian the Ist fronted 500 knights, dressed in brown dresses with white and blue stripes. When the king had greeted the princess welcome. He turned and rode towards the town. Closer to this, Prince Hans appeared fronting 700 knights in green stripes —. The rally needed to stop again to receive the welcome-greeting by the prince and soon all went through the inner city and into the Castle. They were wed on a Sunday.

So. Back in 1478, Sep 6, Danish Prince Hans (aka John) married the 17 year old Christine (Duchess) of Sachsen. They would later be King and Queen 1481-1511. They ruled Norway 1483-1513, and also Sweden for a shorter period 1497-1501.

But in the wedding feast: the current King Christian I gave as a ”present” to the bride’s uncle, Albrecht (Albert in English).

einem Wilden jungen Lappen, der den Vogt in Jempten Lande in Norwegen in der Jagt erfangen hatte mit seinem Rehen pelzrock, langen hültzeren Eis-Schuhen und Handtbogen

”So it is told in an old German chronicle, previously printed in Frankfurt am main in 1557.
It is beyond any doubt that the Sheriff has caught this ”wild, young Saami” with a fur-coat, with skis on his feet and with an arrow in his hand on the mountains (or forest?) of county Jämtland. Wrote, once, Anders Lööv, Norweigan Historian in 1992, and this material is used in older customary right processes.

Back to 1445: As a morning gift formerly King Christopher of Bavaria or Kristoffer III (1416-1448), Swedish king 1441-1448, already in 1445 gave his bride-to-be, Dorothy, at that time only 15 years old, the county Jämtland with everything that was in and came with it. by marrying also the next king, she saw to she didn’t lose no more than ca. three years of all the fifty years 1445-95 as a main head and position as a County-Lordess over Jämtland.
The Sheriff was the same during almost all this time too: Peder Karlsson Skånke/Schanche. nevertheless; this is a confusing period in history with various heights in the regional society. Dorothy also came in possess over Närke and, at times Värmland, and she fought restlessly to get everything back. We have to remember Jömtland at that time belonged to Norway. it is not perfectly clear whether Härjedalen did count within Jämtland in this matter.

We do not know where this Saami young men did get caught; and we – sofar – do not know anything about his future destinies.


ALBERT (Albrecht in German) of Saxony

Update Samerna i Närke och Örebro län och nedom Hjälmaren ca 16-1700

Axberg 1632 Trolldomsmål
Asker 1650  Misshandel mot trollkarlen * (”hans egna benämning på sig själv) Bencdt Nilsson”. Köpsta.
Hed socken 1690-talet samisk närvaro, namngivna
Grythyttan Samer omnämnda bla 1668, eventuellt 1620

I närheten:
Samisk kvinna 1650 i Skinnskatteberg, 1711 i Riddarhyttan
Samer i Kristinehamn 1620-1650 ca (hypotes pga ovanstående * =
Norra Råda; Gustaf Adolf, Rämmen, Ölme
Lima, Västerdalarna – Äppelbo och Nås samt Malung, Västerdalarna.
Sörmland: Kjula, Torshälla och Jäders socknar.
Västerås bla 1620-talet.

Samer och spår av samer 1600-1700- och (på vissa av hållen) framåt.
Härutöver kan nämnas de samer som anlitades som renvaktare på möälaröar och vid Västerås Slott (och kanske runt Gripsholm?) kring 1571

Det omtalas ibland traditioner om samer i Tiveden; men jag har för min del inte set tillräckligt starka belägg för detta!

Känner jag någon som kan hjälpa att plöja ministerialböcker och andra arkiv?

Pushar också för Jouni Tervalampis kommande bok, som lär innehålla en del om detta.
Påminner också om, den här i bloggen pågående serien om Samerna i Bergslagen.
Sörmland kommer jag också att fortsätta med. Liksom om samer vid bruken.

On The Concept And (my) Expression Of Imagined Origin; Noble Savage and the need of Enlightenment

IMAGINED ORIGIN

In the following weeks I aim at developing my thinking around this phenomenon; the old idea about the Saami people as one, exclusively, Arctical people. ;Most oftened featured with an invasion theory like Yngvar Nielsen’s around the turn of the century.

Since we now know that the geographical distribution of Saamis in historical time, speaking in Nordic terms, was emphatically and crucially stretched out to the south and ensompassing the central areas of all the countries; to Wermlandia, Westmannia and Lake Mälaren in Sweden – and corresponding latitudes in the other Fenno-Scandic areas – as well as similar ones in Karelia and Russia.

A notion, difficult to cure: the notion and concept about the ”Noble savage”.
A concept closely related to ignorance and clichés.
A stubborn notion.

The Saami people did populate the main part of the Fenno Scandic peninsula.
They did once inhabit Norway, Sweden, Finland to an extent of maybe 75-80%; meybe even more. 

And what happened since. is a sad story.
On these processes we have to become more enlightened!

Samerna har bott i hela Norden, inklusive den Ryska.
Nyttja de geografiska rubrikerna här intill om du tvivlat eller ovetat..


Brask 1533

Samer i Närke: Tidig trolldomsprocess: ännu en same dödsdömd, domen verkställd. Axberg, Närke.

1632 Axbergs socken, Örebro län och härad
(Ur Ilmar Arens Lappmagi i folkuppfattning och inför domstol)

Den vandrande lappen Anders Nilsson anklagades för att han:

. . .med diefwulskonst och Kycklerij skall hafwa henne, Pigan Kerstin Pedersdotter,
S. Lystre [Axbergs socken] kommit dertill, att han hafwer haft henne uth på Marcken
några Resor och lagt rötter i hennes knä, patrat öfwer henne Fader wåhr några
gånghor, item hafwer hängdt bräder i hennes kläder och så länge de hengde der
kunde hon intet annat uthan lät honom giöre, huodh han wille…

Bråterna kommo dädan, fick hon ett sådant Samweth för det hon gjordt hafwer att hon
måtte sägia sina föräldrar.

Anders Nilsson blev dömd till döden:

…effter Gudz Lagh Lev: 20 [3. Mosebok: 20] ifrån Lifwet dömbd.

om Kerstin Persdotter skrev domstolen

…effter hon wethlöös och fånigh warit hafwer sedan effter hon säger hon med truldom war der till drifuen skötz och vp till wijdare ransakning och betenckiandhe.

Uppgifter återigen via Tervalampi och Anbytarforum

Källan Som pdf  http://journals.lub.lu.se/index.php/rig/article/download/8443/7580

How could Forest Saamis vanish from – at least – eight counties (landskap/shires) ?

Update

At certain times and places the infant mortality rose up to 80-90% among the parish Saamis, a group which mainly did consist of the old Forest Saamis.

This text is about the Forest Saamis in Sweden.
But; since I first wrote this, I have found credible sources concluding that Forest Saamis in both Norway and Finland (plus most likely, and to some extent obvious in wide parts of Karelia and Russia, Kola peninsula that is) that is.
The process when studied reveals a wide range of similarities already with a brief comparison betweeen what happened to the Forest Nenets, Southern Selkup and Southern Khanty speakers, as well as with the speaker of the many already extinct languages spoekn by peoples with forest reindeer husbandry and other forest-related subsistences like hunting-gathering-fishing in taiga area of Russian North and Central/Western Siberia. I will later, in other texts, return to this issue.
I will in upcoming texts treat the studiy field of Russian warfare agains these for me remote or semi-remote peoples and their (in the 1700s mainly) hard resistance against the Russian power.

barnkist

Västmanland
Uppland
Dalecarlia/Dalarna
Gästrikland
Hälsingland
Medelpad
Härjedalen
Angaria/Ångermanland
and, from mainland Västerbotten,
Also from areas in Södermanland, Värmland and Närke.
(Possibly also from Dalsland and other even more southern shires.)

The Southernmost Forest Saami language variety got totally extinct during the 1800s.
Furthermore following south Saami varities are still threatened: South Saami and Ume Saami, as well as Lule Saami. Same destiny also, still, threatens some Eastern varieties.

There are still Forest Saamis in Sweden; generally in the North-East Tornedalen area, in Malå, Gällivare, Arvidsjaur Jokkmokk. But basically all the other organized sijte/siita (sing.)’s are since long gone disappeared.

I will explore the reasons in follow-up articles, blog texts

Till then you can always hire me for a lecture in English or Swedish!

Regards: Peter

Picture: Sockenbilder.se (parish pictures), Delsbo parish

id: 3457 fotoår: okänt
bildnummer:  A10-067 teknik: 9,3 x 6,1 cm, inskannad påsiktsbild, 48-bitars färg, 1200 ppi
land: SE fotograf: C. A. Asklings, Söderhamn
förening:  Delsbo Hembygds- och Fornminnesförening rättighet: Delsbo Hembygds- och Fornminnesförening
motivkategori:  barn originalplats: (redovisas inte här)
sökord: Dött barn, kista, begravning
bildtext: Okänt barn. Barnet är sanolikt dött. Jag kommer att motivera publiceringen av denna bild inom ort. Se även neo.108. Någon gång på 50-talet tog yrkesfolk över de bestyr som bygdens människor ägnat sina kära när de gått ur tiden. Döden blev ett främmande begrepp. Det kan vara bra att få se att det varit annorlunda för inte så länge sen. Delsbo Forngårds styrelse har beslutat att publicera bilden.
motivplats: okänd
släktboken:
publiceras: ja samling: Fotoalbum med okänd givare
säljas: ja skick:
bildfil stor: A10-067.tif reg av: Barbro Kristina Forslin, Delsbo (ph.no at site)
bildfil liten: A10-067.jpg reg datum: 2012-01-09
tidigare nr: 55.684

The reason why I use this illustration; a dead child gives us a clue how the mass extinction of Forest Saamis
really got initiated; through infant mortality. At certain times and places it rose up to 80-90% among the parish Saamis, a group which mainly did consist of the old Forest Saamis.

Tervalampi om grythyttesamerna (on Forest Saamis – 1668 – at Grythytte Thingstead 1676)

Hällefors kommun idag.
startbild
En av de äldsta skriftliga källorna att skogssamerna vandrade i trakterna är när Lars Larssons hustru i Sandsjön mötte skogssamerna 1668, enligt en uppgift i Grythytte tingsrätts dombok den 2 mars 1676: Trolldom med lappesporre:

”S d gaaf Lars Larsson Skytt i Sandsiön tillkiänna, det han funnit een lappespåre hoos sin hustro, huadh hon giordt medh dehn må hon veeta. Hustrun tillstoodh sigh hafft samma lappespåre och dhen fått af lappefolck, som reeste kringh om landet för 8:a åhr sedan, sägiandes sigh förr fått stoor skada på sin boskap af vilddiur och der före måst frågat vandringsfolk, effter boot, då hon fick samma spåra och sedan intet hafft någon skada på sin boskap, och mehra vet hon intet något ondt medh den, hvilken var giordh af koppar, medh någer mässingskiäder uthi.”

Så långt Tervalampi.
Närke och Örebro län hade under 1600-talen en samisk befolkning som skymtar fram i arkiven.
främst rör det sig om västra delarna, men även i norr och i söder och i Askers härad.
Veterligen har ingen genomgripande studie av kyrkobokföringen gjorts. En sökning på decennierna 1690-1720 skulle nog kunna ge en hel del.
Jag hoppas att framledes kunna sammanfatta lite fler intryck om samernas historia i Närke.

lappgåsse
Och denna historia kan på intet sätt frikopplas från västra Västmanland (dessutom nomadiserade flera av dessa samer österut ända till Uppland och Gästrikland).
Den ”lappgåsse” som avled 1711 vid Hedhammar S Riddarhyttan är en av tre kända 1700-talsnedslag med skogssamer i Skinnskatteberg, och vilka med stor visshet även frekventerade ännu västligare delar av Västmanland samt Närke, och kanhända även Värmland.

Illustrations: 1. http://www2.hellefors.se/kommunen/boarbeta/Grythyttan/HTML/index.htm
2. Arkiv Digital, Födelse- och dopboken Skinnskatteberg, 1711, källhänvisning i bloggartikel soorterad under Västmanland.