Bïenjedaelie med LopmeNaestie, Del B

KOMMER: Summering av funäsdalenföreläsningen.

När? Under de närmaste veckorna.

Detta är bara en ”Stay tuned” = heads up.

Foto av författaren.

Massakern 1743 vs. morden 1931

Något om likheterna mellan storslakten på dalkarlar 22 juni 1743
och morden på demonstrerande arbetare 14 maj 1931?

Militären levererade nervösa unga officerare och ett ungt, oprövat manskap.
Sannolikt rådde samma sorts splittring i Mestertons kontingent som i de fåtaliga förband som inte vägrade skjuta på sina egna 1743 (Uppland och Västmanland vägrade – de hade sina familjemedlemmar i de manifesterande dalkarlarnas hop!).
Det högre befälet tycks också i bägge fallen ha svajat rejält. I fallet med 1743 hade nästan alla i ansvarig ställning såväl politiskt som adminstrativ som militärt lämnat Stockholm. Kvar var en mycket stressad och skräckslagen kung Fredrik I.

Skillnaderna?
Ådalen och Lunde hade sin Tore Andersson, som blåste Eld upphör.
på Norrmalms torg 1743 (idag Gustav Adolfs torg) pepprade man uppenbarligen tills alla låg ned.

1931 sköts på kropparnas nedre delar; vilket resulterade att både Erik Bergström och Eira Söderberg sköts i underlivet.

Efterspelet: 1743 ledde till något som började trappas upp till ett inbördeskrig.
1931 – där var stämningarna otroligt hätska och initiativet låt på regionens kommunister, som valde en låg profil; men i bakgrunden organiserade militärt eller paramilitärt genom organisationen Röd Front, som skötte ordningen på begravningarna och alla kommande demonstrationer.

KLIPP: Olle Häger träffade Astrid Söderberg 1995.
Hon var änka efter Erik Bergström.
Sedermera gifte hon sig med Erik Söderberg, Eiras bror.

Jag träffade själv Erik och Astrid 1981.

ÅDALEN 1931, pt I: ”One bullet in the genital area, and then, just rose to face a machine gun salvo right in the stomach”

He died, Erik Bergström,  the young Astrid’s husband.

As well as four others. One of them: her next husband’s little sister – Eira.
She was only standing beside, as a spectator.

In the sunny Thursday of May 14, 1931 a large rally for the striking workers had assembled at Folkets Hus of Frånö (the strike was a sympathy deed for the strikers at Marmaverken factory in Helsingia). It is most likely that Erik Bergström voluntarily offered himself to take responsibility over the counting function.
He started counting demonstration ralees from the crowds’s tail; and when the march had arrived at Lunde, he had counted all 8 000. And got shot:

One bullet in the genital area, and then a whole salvo in the guts.

—–

THESE FIVE WORKERS DIED:

20 y o labourer Eira Söderberg,
Erik Bergström, 31 y o, factory labourer,
Evert Nygren, 22 y o labourer,
Sture Larsson 19 y o,
Viktor Eriksson, 35 y o.

Five people also got severely injured. Alas I do not know more about them.

Back in 1981, I (PE) was a young student. I went to interview Erik Söderberg and his wife. He, with his sister dead; she who lst her husband and her childrens father, of which one – Kurt – still. at that day, unborn. In following post, I will give some crucial fragments of an interview with him – and the long talk I have with Erik & Astrid 35 years ago.

TO BE CONTINUED

Only 20 years old, Eira Söderberg died for the bullets of the military.
She did nothing more than standring beside and watch the rally passing by.
Picture from Bo Widerberg’s film on the subject (1969).

ÅDALEN 1931, pt 2: Young Workers Eira, Erik, Sture, Oscar and Evert on autopsy photographs

Eira; Erik; Sture; Oscar and Evert got killed that day.
And Sweden’s history took another turn.

Först en kula i underlivet, sedan en salva av en kulspruta i magen

Först en kula i underlivet, sedan en salva av en kulspruta i magen.

 

”Erik Söderberg pratade aldrig särskilt mycket om systern Eira. Hon hade ju knappt fått börja leva. Hon skulle fylla 21 år det år hon dog för en kula i Lunde.”

—–

Det var Kurts föräldrar (”pappa” Erik ‘den andra’ och mamma Astrid), som jag träffade och intervjuade 1981.

—–

 

Editerat 14 maj 2022

 

Kurt Söderbergs far var fabriksarbetaren Erik Bergström. Erik Bergström hade fått, eller själv tagit på sig uppgiften, att falla tillbaka från täten av det stora demonstrationståget och skaffa en överblick av hur många människor det skulle bli när man kom fram till stuvarvillan i Lunde. Nu hade han sprungit tillbaka till täten och nått den precis när tåget mötte de utposterade militärerna.

Han kom precis lagom till att kapten Mesterton skrek ”Eld!”.

Erik Bergström föll i diket efter vägen, skjuten i magen. Han blödde ymnigt men försökte krypa bakåt efter vägen. Några personer bar in honom i ett hus.

– Han levde längst av alla. Förblödde till döds. Kanske hade han klarat sig i dag när vi har ambulanser och sjukhus. Men då fanns ingenting.

Kurt Söderberg är i dag en pigg och glad 73-årig pensionerad elektriker som bor med sin hustru i ett vackert hus i Norrfällsvikens gamla stugby. Det är första gången han intervjuas om den tragiska dagen som han inte visste något om, där han låg i sin mammas mage.

Mamma Astrid var modist, hattmakare, och kom från Uddevalla. Erik Bergström var en pojke från Kalix i Norrbotten. De hade träffats i Uddevalla när Erik var sjöman. Det blev kärlek och han gick av båten.

Så småningom hamnade de i Ådalen. Där fanns jobb, dit kom människor från hela landet. Erik fick jobb på en fabrik i Frånö som tillverkade den på sin tid berömda Frånösåpan. Den var grön och luktade gott. Astrid planerade att öppna en egen hattaffär i Frånö.

Den där dagen förändrade allt. Plötsligt var Astrid Bergström änka i Ådalen, med en sexårig son och ytterligare en son på väg. Hon hade haft sin mamma med sig från Uddevalla.

– Men hon hade inte en enda släkting i Ådalen, hon stod faktiskt helt ensam.

Hennes make hade dött för kulor från svensk militär. Men något statligt skadestånd eller någon änkepension var det aldrig frågan om. En riksomfattande insamling drogs igång till förmån för offrens anhöriga.

– Men alla var ju fattiga och hade kanske bara nån 25-öring att ge.

Under några år, så länge de insamlade medlen räckte och det var inte så länge, fick Astrid 25 kronor i månaden från insamlingsfonden.

Efter tragedin hade anhöriga till offren förenats i en tät grupp. Det var så Astrid blev tillsammans med Erik Söderberg. Erik var en av den skjutna flickan Eira Söderbergs bröder.

– Han var min pappa, den jag kallade pappa.

En annan bror till Eira Söderberg var Edvin Söderberg. Han stod bredvid när Eira dog. Edvin gick bort 1975 men en del minns nog honom för en mycket märkvärdig talang. Han hade tappat en hand i en olycka i ungdomen och hade en träbit istället för handen. Trots detta handikapp var han en mycket uppskattad dragspelare.

– Det var fantastiskt att se honom när den där träbiten for över basen på dragspelet.

Erik Söderberg pratade aldrig särskilt mycket om systern Eira. Hon hade ju knappt fått börja leva. Hon skulle fylla 21 år det år hon dog för en kula i Lunde.

Källa: Artikel i Tidningen Ångermanland (inflyter senare!)

 

KÄLLA för bloggposten:
http://www.allehanda.se/kultur/hans-far-skots-till-dods-av-den-svenska-militaren-1