VINTERBETE – Dokumentationsprojekt, vill Ni deltaga?

 

Saepmie Times och SFFU (min firma) kommer i vår och sommar att ge ut skrifter om kust- och kustnära vinterbetet såsom det dokumenterades i dagspress (eventuellt även i andra arkivformer) och fotografier.

Vinterbete är nu i fokus men sommarbete kan komma att bli av intresse sedan.

 
Vi ser gärna att Din sameby är med och deltar i och sponsrar projektet!
Får vi många aktörer, blir det inte särskilt höga kostnader för var och en av oss.
 

Vår utgångspunkt är att full samisk sedvana råder i de fyra nordligaste kustlänen; nämligen i Norrbotten, Västerbotten, Västernorrland och Gävleborg – precis som angavs i SOU 1922:10 och i Domen av Kungl. Maj:t 1894. (och som Alvå-Rumar pga f y r a då pågående sedvanemål var förhindrade att slå fast 2002-05 i SOU 2006:14).

Krig2Bottenhavet

Annonser

VÅR-program: SAMISKA KVINNOR i historien i fokus; kurser, ny kunskap, gamla traditioner i SAEPMIE forskning föreläsning undervisning! Boka ”ASAP”, kalender snart full!

Lite nytt och påminnelser …….

– STOR drive maj/juni med seminarier om sockenlappar och angränsande ämnen: Uppland, Dalarna och norrut!
Anmäl, snälla, intresse s n a r a s t !

– Kurs 19/4 Öviks Fhsk (kallad fortbildning/Vårkursen)

– Utför uppdragsforskning! Ca 120h lediga feb – maj.
Renbruksplan; sedvana; vindkraft; arkeologisk inventering etc!
Först till kvarn, ont om tid nu framöver!

Föreläsningsprogram om samiska kvinnor och organisationshistoria!
Erbjudes (inklusive andra titlar) även på skolor, samt i andra stora aulaföreläsningar.

– BERÄTTAR! Sommaren: boka gärna in oss/mig på hembygdsgårdar och berättarkvällar etc!

– Infokampanjer i Västernorrland för att fler ska få kunskap om samernas kulturarv och historia i vårt splitternya förvaltningslän

– Ny Saepmie Times utkommer mitten mars

– Guidningar i Stockholm i Elsa Laulas och Maria M. Mathsdotters spår planeras (och i Lindhagens; Torkel Tomassons samt en rad andra samers spår) planeras i Stockholm  – samt eventuellt i Höga kusten vid efterfrågan!

– Härutöver spännande projekt på gång i Finland och eventuellt även i Norrbotten.

– Mer händer, bara håll Dig uppdaterad! Prenumera på denna blogg! 🙂 Och på Saepmie Times!

I samtliga fall: anmälan etc SMS 0729070058, +46729070058
Eller mejla saepmieforskning@gmail.com

Bild B

BILDEN: Avslöjas i Saepmie Times no 1/2018.
Med stort tack till Johan Sandberg McGuinne

KRAMFORS’ rika samiska historia – från kustskogssamiska patriarken via Maria Magdalenas födsel, Holas samiska elever via Bjärtrås drygt 400-hövdade renhjord till 1718 och 1929 års fjällrenars vinterbeten. Del 1 av 5.

V ä r l d s a r v , v i n t e r v ä r d a r och v i l d a v a t t e n

Den här historien behöver flera avsnitt för att låta sig berättas.
No 1, 2 och 4 kommer gratis i bloggen, no 3 och 5 utkommer i Saepmie Times.
Eventuellt trycks alla till sist i tidningen, vi får se.

Vi måste börja att reda ut vilka socknars samiska historia vi vill berätta:
Styrnäs, Bjärtrå, Ytterlännäs, Torsåker, Dal, Gudmundrå, Nora, Skog, Ullånger, Vibyggerå och Nordingrå ingår i kommunen ifråga.

Till den äldre historien och förhistorien ska jag be att få återkomma.

Vi startar denna berättelse i denna bloggpost med kustskogssamiske patriarken Anders Pålsson. Han drar sina första andetag år 1654 i Skogs socken och kommer sedan att leva ett rikt och intensivt liv nomadiserande mellan kust och inland och hör till den grupp som mötte Linné den 17 maj 1732. Anders dör av vådeld vid sin boendes kåta i Jättendal, hösten 1759, 105 (!) år gammal! Under den tiden hinner han sätta 25 barn till värden samt vara gift tre gånger.

M3

Maria Magdalena Mathsdotter – den legendariska och världsberömda samekvinnan med rötter i åretruntmarker i Gitsfjäll och på andra håll (eftersom pappan var sprintare, dvs ägde inget eget skatteland men flyttade tillsammans med aktuella innehavare, vars skatteland familjen fick inrymmas på. Således föddes Maria Magdalena i Dals socken. Sedermera nyttjades ofta vinterbetet på bl a Hemsön; även om maria mest blivit känd för perioderna med vinterbete i Nätra. Men det berodde alltså på vilket aktuellt skatteland man för tillfället begagnade.

Ofta jämförs Maria Magdalena med den ca 470 år äldre samiska kvinnan Margareta, som vandrade till drottnings under Unionstiden. Till henne återkommer vi.

Nora och Nordingrå är två socknar som undertecknad fått tillfälle att undersöka förhållandevis noga under åren – även om slutsatserna om sjösamer och kustskogssamer först kommit på de allra  senaste åren. Cirka 40-50 samiska familjer syns i området kring år 1700 och ännu på 1810-talet finns 13 st renägande samiska hushåll i Nora, enligt Tabellverket. Jag återkommer givetvis till bäggedera.

Fortsättning följer!

P. E 26 januari 2018

13933263_1283863721646426_1202066378_n
1. Maria Magdalena Mathsdotter. Litografi efter Lotten von Dübens foto:
”II. Plancher. N:o 1— 6 efter original-fotogram från Lappar af L. v. Duben och 
(figg. 13 och 14) af St. Stenberg. Lithografierade af Hrr Schlachter & Seedorff.”
(Se annan bloggpost).
2. Foto från Själandsklinten: C. Grubbegård-Gottberg.

ÅNGERMAN(NA)SAMERNA – Litet men intressant fynd om ”konungz lappas” tidigt belagda renskötsel

Tack till Skogsfrun, dvs Gudrun Norstedt för lån av bild!

Redan 1603-04 lämnade ångermannasamerna renar och renkalvar i skatt.
Det antyder för mig systematiserad renskötsel.

Det är isf tidigare än vad någon i historisk tid belagt före i det området.
Sannolikt förekom renskötsel analogt med Aronsson (1991) redan under järnålder;
men i historisk tid har den veterligen inte bevisats tidigare.

Nämnas bör detta: det är också dåförtiden vanligtvis Ångermanlands lappfogde som inkasserar jämtlands (och härjedals-)samernas skatt!

Kring år 2001 kartlade författaren/undertecknad 200 st renlegoarbetare, mest i landskapet Ångermanland, några i Medelpad och de syntes bedriva en småskalig skogssamisk renskötsel tidigt, i bl a landet innanför Ullånger, det som ångermanlänningarna kallar Ullångers- och även Vibyggeråfjällen.

FOTO: Wikimedia Commons. Gudrun Norstedt/SkogsfrunEget arbete

Stor-Degersjön på gränsen mellan Örnsköldsviks och Kramfors kommuner, sedd från berget Hästen i öster.

I detta område inventerade undeertecknad (PE) efter samiska lämningar inför Botniabanan.

(I radio idag 1530!) – Hösten, slutet okt/nov infaller gemensamma turnén

Tänkta vårturnén frös inne främst pga nya forskaruppdrag för bäggedera.
Nu har Ni chansen att boka in oss i höst! Gäller hela Sverige plus Limingen-Snåsa-Byrkije-Hattfjelldal. Främst inriktar vi oss på gamla ”Ångermanna lappmark” med Vilhelmina, Frostviken, Strömsund, Övik och därtill Umeå, Östersund, Sundsvall.
Obs att enstaka  andra datum kan fungera också!

Bernt Ove

Arkeologen Bernt Ove Viklund och jag tänker oss ut på gemensam föredragsturné i sluutet av oktober och delar av november. BO kommer också att vara delaktig i ”62:a breddgraden-projektet”!
Vi arbetade tillsammans 1999-2001 i Ljsminne-projekten och med Nordmalingsmålet 2003-05 samt därefter skrev bägge artiklar för Christer Westerdahl.
Vi hörs i radion, Sameradion, samma dag som denna bloggpost publiceras (kl 1530).

Vi söker nu fler arrangörer!

Välkomna att kontakta oss för offert!

Samiska förvaltningskommuner: se hit! ”Vi har alltid varit här” – FÖREDRAGSTURNÉ (MEST) I NORR i OKTOBER

”Vi har alltid varit här” FÖREDRAGSTURNÉ i OKTOBER OM SYDSAMERNA turné NORRUT från Örebro till Överkalix med undertecknad!

”Vi har alltid varit här” – Tidiga rön om sydsamer 1000-1800 e.Kr.
Arkeologiska, lingvistiska, språkhistoriska och historiska rön från 500 e.Kr till 1800-talet i Jämtland (t ex).

TURNÉ I OKTOBER MÅNAD 2016. Boka nu! Skriv, så sänder jag offert!

Turnén syftar till att omfatta de flesta av dessa regioner/län:

VÄRMLAND

BERGSLAGEN
ÖREBRO
DALARNA
GÄVLEBORG
UPPLAND – MÄLARDALEN (vid intresse)
HEDMARK och TRÖNDELAGEN (vid intresse)
HÄRJEDALEN
JÄMTLAND
VÄSTERNORRLAND
VÄSTERBOTTEN
NORRBOTTEN

I södra Västerbotten och norra Jämtland slår jag följe med Bernt Ove Viklund.
Under turnén presenteras också det nya projektet om samerna kring 62:a breddgraden!

Kontakta mig här: https://www.facebook.com/profile.php?id=100009534637279

Eller här: https://www.facebook.com/sosaamihi/

Samiska föremål. Magi och kult. Seite. Seite från Ailesjokk, mellan Ammarnäs och Tärnaby i södra lappland. Nordiska museets föremål inv nr 228874

About the object

Subject
Samiska föremål. Magi och kult. Seite. Seite från Ailesjokk, mellan Ammarnäs och Tärnaby i södra lappland. Nordiska museets föremål inv nr 228874
History
Fotografering
2007 Säker uppgift
Fotograf:Landin, Mats
Identifier
NMA.0048941
Institution
Nordiska museet

MEDELPAD 1692: Äldsta fjällsamiska (?) vinterbetesbelägget i Medelpad med namn?

Denna sedan länge kända notis kan de facto röra sig om fjällsamiskt vinterbete,
aldrig tänkt den tanken förut. Ibland måste man vidga tillika ompröva sina perspektiv och rent konkret tiltta på originalanteckningen igen (lärde först känna händelsen via en exceperad anteckning).


Tuna C:1 (1688-1766) Bild 10 / sid 11 (AID: v122791.b10.s11, NAD: SE/HLA/1010212)

Det tackar vi bland annat Sverre Fjellheim för; men även salig Aubry de la Motraye och professor Larsson i Uppsala. Därtill spelar även Gudrun Norstedt en betydande roll med sina grannlaga gränsstudier osv.

Börjar alltså överväga att omvärdera denna gamla anteckning, av en samisk födsel med föräldrarna från Anundsjö (eller ”Anúnsio”):
1692 låg ju ännu Åsele under Anundsjö (fram till år 1700), och kallades ofta för Anundsjö lappmark.

Det här skulle alltså kunna röra sig om fjällsamer på vinterbete.
Det skulle helt följa senare tiders (inte minst 1800-talets) mönster för knepiga betesvintrar; och en hel del tyder på att vintern 1692 var besvärlig.

Saken måste i vilket fall som helst granskas närmare!

Picture Vy från Klissberget, vars sydsluttningar ligger i Tuna socken, mot Selånger med de fagra blånande bergen i Sättna och Indal i fjärran. I det närmaste varenda kvadratmeter är mättad med samernas och renskötselns historia här.
Bild: http://allroundaussie.weebly.com/blogg/klissberget

STORA RENHJORDAR PÅ KUSTEN: Kroik- och burgfjällhjordars vinterbeten i Ångermanland, Jämtland, Medelpad och Härjedalen

TLK = Torkel Larsson  Kroik  LLK = Lars Larsson Kråik

TLK: Huvudland: Styrnäs med Boteå. Midvinterland: Nora med Skog.
Krisbete: Nordingrå med Ullånger och Ulvön. Senaste perioderna höll han sig främst på Skullerstabölen; men en av de sista vintrarna till Rotsidan, Nordingrå.
Eftersom Torkel enligt utsago i sina två äktenskap fick 21 barn, lär det finnas kvarvarande material att söka bland ifråga om hans barns antecknade födslar. Även i Lappfogdearkivet och dagspress liksom i samisk och lokal tradition torde hans sijter ha gett avtryck.
TLK sålde halva renhjorden till sin släkting Nils Leonard Nilsson Slounk på Långudden, Grössjö, Bjärtrå sn. år 1929 (Leonard hade den hjorden kvar i nordöstra bjärtråskogarna till åtminstone 1950-talet; ska se om jag kan finna ut mer om den!). Sedan blev TLK bofast och tycks gradvis ha avvecklar renskötseln, barn och barnbarn tog över.
Bilden: från en födsel i Styrnäs 1900 syns det som om man möjligen har varit i Lo. TLKs rajder var så omfattande att man oftast behlvde inkvartering i minst två bondbyar. Så det kan ha varit Lo och Frök eller Lo och Myckelby.

LLK: Huvudland– eller förvinter/senvinterland, socknarna runtom Sundsvall i väster – Sättna, Tuna och Selånger. Flyttade några vintrtar till Bollnäs och Järvsö och andra hälsingska  socknar; en vinter ända till Los och Hamra. Sedan han hamnade i Handölsdalen höll han sig ofta kring Rätan; men också (bl a) runt Röjan, Kårböle, Klövsjö och Sonfjället. Två vintrar på 1920-talet följde LLK Ljungan och betade bl a i Magdbyn.
Ännu föreligger dock luckor; och fördjupade studier i modern historia kring LLK:S flyttningsvägar bör utföras. En notis från 1899 i medelpadska Tuna medföljer denna bloggpost.
Bilden: Blandade dopvittnen Frostviken/Vilhelmina i Tuna mars 1899.  Denne son döptes i Selånger tre veckor senare.

Jonas Andersson Burgström, Burgfjäll: Bland annat Högsjö med Hemsön.
Bilden: Födsel i januari; verkar som man har bott i Bölen eller i vart fall ”kompat” med Nils Nilsson Burgström, som vinterhalvåren kring sekelskiftet bodde där.
Anders Laurentius’ mor är Brita Greta Larsdotter.

Det stabila vinterklimatet har av jämtlandssamer uppgetts som det starkaste anledningen till sundsvallsområdets attraktionskraft för vinterbete. Avsalu viktigt; men den aspekten överdrivs oftast; för arbetarna köpte oftast endast blod.
Detta är sjön Marmen (i Medelpad) med Tuna socken på norra sidan och Attmar  sn. på södra. Bådadera viktiga för samer med renhjordar; men kring sekelskiftet 1900 tycks Tuna varit intressantast. LLK vistades med sitt vinterlag här vintern 1899, som syns ovan.

EDIT: STORA RENHJORDAR PÅ KUSTEN och annorstädes – Bröderna Kroik (ii) Lars Larsson Kråik. Källa: Merika Kroik Jonassen (2005)

 

NÅGOT MERA OM Lars Abraham Kråiks och Maria Magdalena Torkelsdotters näst äldsta son,

LARS LARSSON KRÅIK (1873-1960) 

LLK 1954

Lars Larsson Kråik, Fatmomakke 1954.

Edit: LLK:s fru hette Anna-Brita. Hon beskrivs ganska utförligt i denna bloggartikel från 2011, skriven av hennes sondotter  Anneli Kråik Jannok:
http://blogg.vk.se/annelikraik/2011/02/08/gieries-aahka-kara-farmor/

Han flyttade till Handölsfjällen, Jämtland, år 1916. Med sig hadde han en renflock stor omlag på 800 djur.

Med idoghet och renlycka förvärvade han eftersom en mycket stor renhjord, rikedom och ära. Renflocken blev omtalad som den ”Kråikska renmassan”.

Han mottog i sin levnadstid Kungens medalj för ”Omsorgsfull Renvård”.

Han var nog den sista renägare av betydelse både för sin tid, vår tid och framöver.

 

Med vänliga hälsningar, Röros 2005-08-22.

 

Merika Kroik Jonassen. (hon är också en av huvudkällorna i förra artikel om Torkel och Lisa, samma webbplats / PE)

 

Källa, text och bilder: den utmärkta bloggen: http://reindrift.weblogg.no/slekt.html

PS. Det finns en väldigt fin och intressant inspelning, sannolikt från mitten av 1950-talet, där LLK berättar om bl a sina tre vinterflyttningar till Hälsingland åren närmast efter sekelskiftet 1900.

Finska emigranter i tusental 1870, Härbärgen på mars-isen, sommarsamer, vinterbete i Höga kustens övärld – Kvarkens, Bottenhavets och Bottenvikens historia

Finnish, OstroBothnic emigrants in the 1870s, Shelters on winter ice, summer Saamis, winter pasturage for Mountain Saami herds in the High coast archipelago
– Bothnic Gulf History to be shed light upon in this blog (On Monday I will transate the whole text! This time it is in Swedish)

Avser plocka in detta studiefält, som delvis kan vara icke-samiskt.
Men även de kustlevande och kustnäraboende samerna kommer att komma in här.

Olaus Magnus skriver i bildtexten till Carta Marina om härbärgen på isen. Vi ska komma ihåg att 14-1600-talen rådde ofta ohyggligt kalla vintrar. Hela Östersjön ska t e ha tillfrusit vid fyra eller fem tillfällen under 1400-talet. Även 1870-talet ska bottenhavsisen ha inrymt härbärgen och handelsplatser; då österbottningar vandrade i tusental över isen. Väl överkomna, väntade man in islossning och kontrakterade atlantångare eller skepp som skulle ta en till Stockholm eller Karlskrona.

Till bilden nedan med de fiskande (tiggande) och korgmakande samerna kommer jag att återkomma. Det är nog det märkvärdigaste jag har sett på de ca tjugo år som jag   sysslat med samerna i denna region! Jag har pratat med folk födda 1905-13 som minns dessa båtlag.