Tvångsförflyttningar, undanträngningar och fördrivningar i Sápmi. Webbinarium * tisdag 31 mars 10.30 svensk tid, med historiker Peter Ericson

Allt sedan 1595 är statliga tvångsförflyttningar och samer i kläm mellan stater i storpolitiska skeenden något som finns mer eller mindre väldokumenterat.
I detta webbinarium jämför vi staterna sinsemellan; ser på konkreta yttringar av fördrivningar och tvångsförflyttningar samt vissa andra kolonialistiska handlingar.
I ett större helhetsgepp ingår Norge och Ryssland; men främst ligger fokus på Sverige och i någon mån dess förna östra rikshalva, dvs FInland.

* Minst 15 st deltagare. Sista anmälningsdag och -tid torsdag 26 mars kl. 18 svensk tid.

Kompletterar med priser och anmälningsuppgifter ikväll måndag!

Du kan anmäla Dig direkt här.

Vid anmälan till tre webbinarier blir priset per webbinarium rejält lägre.

Grupper? – Kontakta oss. Sms +46729070058

Arrangeras av Saepmie Talks svensk firma nu baserad i Finland.

Detta är ett av tre seminarier.
Det blir preliminärt helt olika inriktning på vart och ett.

Post image

Nordisk nationalism och Coronas badvatten

Nationalismen skapar olika inrikes mönster, där man konstrasterar sig emot grannländerna.  På så sätt leder den påtagliga nonchalansen i Sverige till att Finland och Norge tar ett allt hårdare grepp om sin befolkning och fjärmar sig alltmer från de medborgerliga fri- och rättigheter som vi blivit vana och ta för givna. Och på samma sätt: ju hårdare dessa diktatoriska grepp blir, desto ”frihetligare”, dvs desto likgiltigare blir Sverige.

En sak är helt klar: Det egendomliga finländska system som doftar 1940-talets början eller något ännu värre, kan inte fortsätta. Det kan inte heller Sveriges till synes hittills obrydda linje.

Att avskaffa den nordiska passunionen är alltså något helt unikt under en sjuttioårsperiod. Att stänga gränserna och införa ”karantärs”-tvång som en följd av visiter mellan länderna är enligt mitt förmenande helt groteskt. Man får istället se på sammanhangen: var har resenären varit, vad har den gjort?

Och om vi inte är varsamma, spolas demokratin snart bort med badvattnet.

Peter Ericson

Skrivet på NORDENS DAG 23 MARS

Undantagsläge (17 mars 2020)

Inom loppet av halvannan vecka har större delen av den vanligtvis fria världen självvalt gått in i ett tillstånd av totalitaritet. Demokratier har blivit diktaturer; den västerländska nationalstaten som stolt bärare av frihet och demokratin … Den bilden är numera infryst och kanske snart glömd.

Tusan vet om våra samhällen kan komma tillbaka efter detta avbräck.
Det här är fruktansvärt oroande.

Demokratins kollaps i mars 2020 kanske är våra moderna samhällssystems testamente.

Peter Ericson 17 mars 2020

Image result for pinochet

”ath Jffuan Jacobson — hade slagit godha bönder j hell, tagit them j frå iij(c) renar” Informationsrikt om orostid 1526

Vi påminns om en forn gräns mellan svenska och stornovgorodska (Stora Nogard) riket, sedermera Ryssland samt om det krigsdrabbade 1500-talet. Två versioner – en rysk och en svensk. Fler förklaringar inediteras kommande vecka.

Finlands medeltidsurkunder, VIII

Helsingfors
1935
#6298
6298
(20 maj–september) 1526.
Fredsförhandlingar mellan Sverige och Ryssland.
K. Gustaf I:s registratur, III, sid. 141. Arwidssons Handlingar II n:o 122.


Rysk klagan:

Nogre wtaff Swerige göra stor skadha på wåra medt lönlegt tiuffrj, mordt och rooff, oc wåre fogoter wid grensen sände sin budh tijl Wiborg, begärendis jgen thet, som wårom är orättheliga fraa taghet, oc konung G. fogoter oc flere swenske lathe them inghen rät widerfaris, ok wij biudom nw warom ståtthållere j Stora No[gard], at the skule biudha allom vårom fogothom widt grensen til landamäret att wåre skule ingen skada göre på k. G. wndersåthe, oc om thet skeer, skule the latha them faa räth. Wille oc så k. G. befalle sina fogoter, att hans wndersåthe icke göre wåra wndersåthe skadha, oc om skade skeddhe, at the ville lathe skee räth oc igen fångis thet som är orättheliga bort taghet, leggiändis forbudt oc noghot withe ther widh att sådant rooff icke skal offthare brwkat vardha.

Nw på thenne tijdt scriffua oss tiil wåre ståtthållare j Stora No[gard] at wåre fogother scriffua them tijl wtaff Käxholm och Nöthaborg: swenske män haffua bygdt mangha byiar in wdinnan Kexholms oc Nöthaborgs län, benämpdhe. Nywatnj*, Purowäsi, Sawkoso, Peltazarj, Penisarj, Vähasari, Lethasarj oc Saruhesarj, oc ther offuer haffua the oc bygd siig egedelar på andra öyar.

Våre wndersåther aff Nötheborgh Olsere Jaklau och Matthias Klimaw haffua här sackt for oss, att svenske haffua bygt sijg heman j Nöthaborgs län wdj en ödesby, som kallas Kerasolo, oc på andra ödhemarker, icke til wnnandess att wåre moga ther byggia heller boo; thy begäre wij at k. G. wille befälla sine fogother, att the lathe affhysa the ägedeler, som bygde äre wtaff hans vndersåter wdinnan wår län, oc icke tilstädie at the här effter byggia på wart landt, watn eller öyer, oc then tijd vår ståthållares sändebudt aff Stora No[gard] komma til honom, at han wille tilskicke nogra som medt warom på begge sidher läggia skule en wiss rågång effter vårt fädernes Stora Nogards oc Swerigis rikitz gambla råmerke, som hertog Irians oc hertog Albrectz frijdtz breff innehålla, oc thess forinnan at wår sändebud komma til eder, skal huar androm på bägge sidher göre lag oc rätt som fridtzbreffuit oc swåren eedh wtuisar.

Storeförsten Vasilius &c haffuer befaledt att sigia tijg: Een aff Stora No[gard] haffuer claghat på Wiborgs borgare Irian gulsmidt oc Iost Pederson oc nogre swener, som tiäna på viborgs slåtJöns PedersonAlbrect tolk, Jacob Flemming, Maram Swha, att the j hans fråwäre j Mekels hwss haffue wälleligha wtwr hans bodh taghet frå hans dräng j alla hande köpenskat til clx nogårdtz ruble. Ther om sände wij wårt budt Anders Wålesåthe tijl konungen i Danmark Christiernum oc then tidt han talade til rådhit j Wiborg om thetta offuerwålle, suarade the att the wille få them jgen, som thet mist haffde. Oc her til dags är ther jnthet tilgiortt. Thet sijg k. G. på wåre wegna, att han biudher att wår wndersåthe får sijt j gen.

Ytermere beclaga wåre köpmän j Stora No[gard] Andreas Jäske oc Gridhe Subaff, Jwan Sekiren och Gride Bocke på Wiborgs borgare, att then tijd kongens tiänare aff Pålen komme j Nyen til en öö benämpdt Fomijn oc röffuade them, oc når samme röffuare drogho til baghe, kom en stoor storm och dreeff skepen, eth stoort oc eth lithet, med folk och gootz jn j Wiborgs haffn, oc Wiborgs borgare anamade alt samman oc sändhe til Stocholm. Tu Erick skal sigia k. G. på wåre wegna att han tilstädher wåra wndersåthe att få sijt igen.

Så wår och en annan köpman aff Stora No[gard] benämpd Gride Vasilii, sigiandis at han war faren fraa Reffla oc war kommen jn i Nyen, ther komme Viborgz borgare oc röffuade honum j frå skip oc gotz. Wille konung G. lathe bespöria huro thär om är, oc lathe them faa sijt jgen effter rätwisen.

Then tijdt wij komme frå Mwskow til bagha igen til Nogård vordhe wij ther forhindrede til thess Söffuerin Noorbys löpare til baghe kom frå Mwskow oc haffde medt syg thenne effterscriffne befalningh:

Effter storeförstens her Vasielij, med Gudz forsyn herres oc keysares wtåffuer alt Rytzelandt budt oc befalningh haffwa hans edla män Johannes Vasilij capitenere och Johannes Symonis marsk j stora No[gard] lathet mik Wescha Subaff, canceller sammastadz, sigia k. Göstaffs sändebudh Erick Flemming oc hans medfyliare hwre Gabriel Sigfridj oc Maximus Oculanj, som wpbåre store förstans skat i Lappalandt bliffue röffuade widt elffwen Wtze wtaff k. Göstaffs wndersåther Heiki Poikilan oc Iöns Thoroy oc flere theris medhängere; fförst togho the stora förstens wpbären skat i[½](c) nogardz ruble oc the twå, som skatthen haffde wpbåret slogho the j häl oc gripe oc medt sig fordhe x köpmän med theris gootz til c nogardz ruble och lxxvj rener. Ville k. G. lathe bespöria sanningen her om oc igen fångis thet, som boorth är taghet, och sammaledis att han wille befella att the fångher oc theris gotz måtthe jgen komma, oc the ilgerningsmän straffas på thet sådant skulle jcke skee tidhare.

Svenskarnas svar: 

 

Swar oppå the rydzse klagemal.

Tijl then skada, som sked ær aff Viborgx læn med lönligit tiwffuerij och roff på rån &c var nadugste herre konung Göstaff biuder nw sin ståthållare, til greffue Johan på Viborgh, ath han skal straffua med retto huad ther j then motten sked ær, och så foruarath med hans högmectighetz fogtar wijd grensen ath thet her epther icke ske skal, och huar thet sker, skal thet tilbörliga straffas.

Tijl thet klagemål om the nye bygning jnne pa högborne förstis grotteförstens land suarar wår naduge herre ath hans högmectighet ær icke vitherligit, ath nogra hans vndersåther haffua annerstadz bygt en på hans högmectighetz land; huar annerlunde kan finnes j rågongana, skal thå samma nya bygning gerna offhysas.

Tijl thet klagemal om Viborgx borgare Jacob FlemingAlbrickt tolk &c suarar hans högmectighet, attj godemen högborne förstis storeförstens sendingebud haffua nw her forhörth ath så icke tilgångit ær som för högborne förste storeförsten klagath ær, vthan ath for:de godz vart för then skuld annamad, ath Gride Boch haffde köpslagath med Tyns Erichson om nogra saltpetra, och nær han samma saltpetra icke leuera kwnne och haffde thå bittalinngenn vpbårith, varth hans godz ther före antastad och var icke mer godzseth en tijl ij(c) mark, och drog lika mod salthpetran &c Och var thetta Tynnes gerningh alena och inthe the andres, som benempde ære.

Jtem om thet klagemål om thet roff, som konungens folk j Påland tog frå Nyn ath thet skulle sedhan vara tagit vijd Wiborgh och senth til Stocholm, swarar hans högmectighet, ath thet giorde konungh Cristierns folk, och ther före haffuer han ther inthet swara til.

Jtem om thet clagemål på Gride Basilij vegne ath Viborgx borgare skula haffua röffuad honum j frå skip och godz &c suarar hans högmectighet ath han ther om haffuer lathit bespörgie och kan icke finnes ath thet ær skeedt aff nogra hans vndersather.

Jtem om thet clagemål ath twå storeförstens befalningxmen vtj Lappeland varde slagne och hans högmectighetz skatt bortagen til i[½](c) Nogordz rwbla &c suarar var nadige herre ath han haffuer ther vthinnan besporth siig, och haffuer forståth att samme ij befalningxmen j sannyngen bliffue slagne, men att skatten skulle ther vara taghen, ær oretteliga klagit för storeförsten j Rydzland och haffde hans vndersåther sielffue vållet samma angrip, ther med ath Jffuan Jacobson med hans sölskap nogot til förna hade slagit på samma stad vthöffuer xxx godha bönder j hell, tagit them j frå iij(c) renar, med the ägedeler, som the förde och var vel wijd lx(m) mark värth. När then skade varder viderlagd, skal gerna til tänkes, ath then skade skal och viderlagdt vardha.

Jtem samme Jffuan Jacobson slo j hel xxiiij men, och ij quinnor wijd træsken j samma Lappeland, thess ligis Grippe the iiij drenger, och förde med siig til Rydzsland, och vj men sloppe blotthe j skoghen. The toge och fra them xxv håper och alla theris fiska, nätt, kläder, kettslar och theris matt &c; war wärt til hopa j(m) mark, trengde them, och en nw trenga frå siit eget fiske vatn, som the draga skatt och skwl vthaff, så ath the icke torffua fara och fiskie och brwche siig som the aff alder giort haffua. Begærer var nadige herre ath ther må och ske viderlegningh före och fongana lösse giffuass, och ath storeförsten wille biude sine vndersåther och böndher til, ath the icke her effter skwla göra nogot forfångh in på samma treske, thet med rette hans nadis vndersåther tilhörer.

Ytermere medhan fridhen, som var beleffuad vtj her Suantes tijd til lx år emellom Suerige och Rydzland, ær nw samtykt och confirmered på beggis sider med korskysning och fridzbreffsens besegling til for:de åratals terminen, vil högmectig förste konung Göstaff, vår nadige herre, ssamma frijd oforkrænkt holla och holles latha vthaff alla sina vndersather, inthet twäkandis ath storeförsten her Vasilius &c, herre och kiesare vthöffuer alth Rydseland, jw så göra vil på then sidhan.

Doch ligeuel effter mang fogtha skiffte offthe sker j kort tijd wijd grensen, och bliffuer for then skuld forsummad, ath then skade, som sker med roff, brand och tiuffuerij, lönliga och oppenbårliga, bliffuer icke altijd retteliga ransakat och tilbörliga straffat, vthan then ene skiuther saken i fra sich til then andra segiandis, ath then skade ær icke sked j myn tijd, och ther med få thij ingen viderlegningh eller rett, som skadhan haffua j hondom.

Synes för then skuld var keriste nadige herre rådeligit vara, ath en fulmyndog off huarth ryket tilskickad bliffuer wijd grensen, pa begge sider, som j samma månad, ther skadhen sker vppa, skal latha straffa och fly rett och viderlægning för skadha, eller sielffuer betalan. Ellix haffua the skalkar, som bo wijd grensen, lithen forsyn til ath brwka sijt skalkerij, huar in på annan, som the plæga göra. Hær oppå begærar var keriste nadigiste herre vetha store förstens &c sinne, goda råd, och mening, gönum hans scriffteligh vnderuisning, ther hans hög:[mectughet] kan siig epterrette hwre han ther om skal forordineret med sin ståthållare på Viborgh greffue Johan och flere befalningxmen vijd grensen.

Jtem om köpmæn, som plæge ferdes mellom Suerige och Rydzland på begge sider &c ær var kereste nadege herre til frijdz ath the bruka sijt bestha huar med annan som gammalt och fordt varidt haffuer, och före the varor som nyttoge ære.

Och om storeförsten lather alla waror j sijt land, som her tiæna kwnne, vara frij och oforbudna, som ær salthpeter och annat huad thet helsth vara kan, så vil och vår kereste nadige herre latha vareth med the varor, som falla her j landit. Men huar nogot forbud sker på then annan sidhan, ær loffligit ath så och sker her j landit.

* Över raden står skrivet: ”aqua noua”.


PE framhävningar

Image result for gustav vasa

Image result for gustav vasa