Sydsamernas historiska utbredningsområde i Sverige, landskaps- och länsvis genomgång

Utifrån 2016 års kunskapsläge.
HISTORISKA SAEPMIE sträcker sig över landskapen Lappland – Västerbotten – Ångermanland – Jämtland – Härjedalen – hela Dalarna – Värmland – Västmanland – Medelpad – Hälsingland – Gästrikland – delar av Närke – Södermanland – Uppland.

Västergötland och Östergötland liksom Dalsland har nämnts; men kan ej anses vara vedertaget. Närke är inte heller självklart i uppräkningen.
Umesamiska området räknas traditionellt vanligen in i det sydsamiska.

Länsmässigt handlar det om Västerbotten (inkl del av Norrbotten), Västernorrland, Jämtlands län, Gävleborg, Dalarna, Värmlands, Örebro län, Västmanlands, Upplands län, Stockholms län, Södermanlands län.
Historiskt figurerar en lång rad olika länskonstellationer såsom t ex Trundhjems län, Härnösands län inkl nuvarande landskapet Jämtland, Hudiksvalls län, Närkes och Värmlands län osv.

Kartbilden visar lite hur det sett ut i äldre tider, medeltid, uppger källans skapare.

Länk till kartans skapares sida: Björn Espell, Frösön
http://www.espell.se/saga/karta_medeltid.html

KALENDARIUM i höst för SouthSaamiHistory

Uppdateras med lokaler, titlar och tider här och i andra motsvarade bloggposter!
SouthSaamiHistory KALENDARIUM AUG-NOV  Ort — Titel — Ev tid

31 aug KRAAPOHKE/DOROTEA kl 18 med BO Viklund

15 sep UPPSALA Trust Seminarium ”Saami Reservations” etc

30 sep VALSJÖBYN Renskötarnas Dag (1 okt workshops med PE och BO Viklund)

Okt: SUNDSVALL NoerhteNaestie

Okt/nov Pite, Örnsköldsvik (Orrestaare)

Övrigt i höst: Lycksele, (sannolikt) Älvdalen/Idre

VÅREN: ANTOLOGIN utkommer. Sydsamisk, tvärvetenskaplig antologi med historisk inriktning. Kungl Humanistiska Vetenskapssamfundet.

Samer @ 62:a breddgraden – Inspirationsresa till Sveg-Särna-Femunden mm

Saamis @ Latitude 62 – Samernas historia utmed 62:a breddgraden – Inspirationsresa
Veckan innan var bloggmakaren på forskarresa i Uppsala och Stockholm
(ULA, Sofi och Riksarkivet/Krigsarkivet).

Foton: Christina Grubbegårdh-Gottberg

Följande platser besöktes:
Kårböle – forn gräns och punkt utefter samiska flyttstråk och forväg med och utan ren.
Vi besåg Kårböle Skans. I detta område arresterades utlänningar utan fast adress 1620-30-talen.
Sveg – platsens namn  ska betyda den svedjade platsen. Hälsingesamisk historia.
Lillhärdal – vinterbetsområde, sgnes om skkogssamer
Särna – en av idresamernas viktigaste vinterbetesområden.
Trevligt ställe med mycket fina ställen att se på och sedan 1645 en av Sveriges finaste badstränder
 

Elgå – sjön Femunden är Norge tredje största sjö och avvattnas av Klarälven. Centralort i ett område och trakter där samer och tamrenar samsats med vildren i flera hundratals år.
Klarälven med sina norska delar Klara, Femundselva, Trysilelva utgör f ö en 460 km lång flod, som startar vid Rogen och numera rinner ut i Nordsjön/Skagerack.
Blokodden – Turistspektakel med vildmarks- och nybyggesromantik; förefäll avskräckande.

Vidare passserades: Trysil, Sälen, Malung,
Mora, Orsa, Hamra, Los.
Dala- liksom hedmarksfjällen visade sig från sin bästa sida!

Denna vecka enbart forskning, mest på HLA.

PS: Visste du att Idre och Älvdalen med Särna och Hed tillhörde Norge till 1645?

Alla foton: Christina Grubbegårdh-Gottberg

Minst femte århundradet med vinterbete: II. Alnön vintern 1850/51, Anders Thomasson med familj, och renoxen som blev kvar

1851-04-12 Samen Anders Thomasson med familj och renhjord vistas på Alnö

För omkring 14 dagar sedan, uppehöll sig Lappmannen Anders Thomasson med familj och Renhjord inom Ahlnö socken. Wid afflyttning derifrån sakandes en ung ren-oxe bland renhopen, som för tillfället icke fick reda på, men sedan djuret blifwit ensamt och skildt från de öfwriga renarne, sökte det sig till de ställen de, huggning hördes och träd fälldes i skogen, warte sig för attt hylla sig sig till mennikskor eller för att hemta föda af mossan på de nedfällde träden, nog af, djuret infann sig alltjemt wid dylika tillfällen och wisade sig mycket tamt, men undwek dock att låta fånga sig.

Efter någon tids förlopp tröttnade likwäl inwånanarne på ön, med den olägenhet djuret medförde, nemligen att deras hästar esomoftast blefwo skrämda af renen, hwarefter allwarsamma försök gjordes att fånga densamma lefwande men, som sådant misslyckades, blef han nedskjuten den 8 dennes [1851-04-08]; kött och hud är taget i förwar för Thomassons räkning, enligt annonce å annat ställe i bladet.

TILLVARATAGET

För omkring 14 dagar sedan, uppehöll sig Lappmanenn Anders Thomasson, med sin familj på Ahlnön, och vid afflyttningen derifrån qvarblef en ung mindre ren-oxe, hvilken, då man nedfällde träd infann sig för att äta lafven deraf, men vid detta tillfälle blefvo hästarne som körkarlen medhafvde rädda och skyggade, så att det var omöjligt att styra dem; man beslöt då att fånga djuret lefvande men sådant misslyckades, derefter blef det den 8 dennes nedskjutet; kött och hud tillvaratogos af undertecknadde, der ägaren dertill eger sig anmäla.

Ahlnön den 9 april 1851.

L. Ullberg, i Bänkås.

F. Söderberg, i Rökland

[Nytt Allvar och Skämt, nr 29, lördag 12 april 1851, 1851-04-12]

Snart i Ljusdal: ”Lite om samerna i forna Hudiksvalls län”

Föredrag Ljusdal Röda Kvarn Peter Ericson

Lördagen 2 april kl 15 OBS tiden!
Det kommer en till blänkare längre fram!

”Lite om samernas historia i forna Hudiksvalls län”
– en timme kring samerna från Rutfjället till Alnö och Ödmården,
och lite vid sidan och om samer i ljusdalstrakten med omnejd

45 min om samerna från Rutfjället till Alnö/Ödmården,
från Per Lapp 1635 och fördrivningarna 1646-64 och 1727-29, vinterflyttningar från Härjedalen kring 1800-1810, över Anders Påls-gruppen, kvinnorna vid Dellen och Linné samt ”sockenlapps”-epoken – till vinterflyttningarna 1902, 1927 osv. Nordvästra Hälsingand. Samt tid till frågor och viss diskussion!

Samiska förvaltningskommuner: se hit! ”Vi har alltid varit här” – FÖREDRAGSTURNÉ (MEST) I NORR i OKTOBER

”Vi har alltid varit här” FÖREDRAGSTURNÉ i OKTOBER OM SYDSAMERNA turné NORRUT från Örebro till Överkalix med undertecknad!

”Vi har alltid varit här” – Tidiga rön om sydsamer 1000-1800 e.Kr.
Arkeologiska, lingvistiska, språkhistoriska och historiska rön från 500 e.Kr till 1800-talet i Jämtland (t ex).

TURNÉ I OKTOBER MÅNAD 2016. Boka nu! Skriv, så sänder jag offert!

Turnén syftar till att omfatta de flesta av dessa regioner/län:

VÄRMLAND

BERGSLAGEN
ÖREBRO
DALARNA
GÄVLEBORG
UPPLAND – MÄLARDALEN (vid intresse)
HEDMARK och TRÖNDELAGEN (vid intresse)
HÄRJEDALEN
JÄMTLAND
VÄSTERNORRLAND
VÄSTERBOTTEN
NORRBOTTEN

I södra Västerbotten och norra Jämtland slår jag följe med Bernt Ove Viklund.
Under turnén presenteras också det nya projektet om samerna kring 62:a breddgraden!

Kontakta mig här: https://www.facebook.com/profile.php?id=100009534637279

Eller här: https://www.facebook.com/sosaamihi/

Samiska föremål. Magi och kult. Seite. Seite från Ailesjokk, mellan Ammarnäs och Tärnaby i södra lappland. Nordiska museets föremål inv nr 228874

About the object

Subject

Samiska föremål. Magi och kult. Seite. Seite från Ailesjokk, mellan Ammarnäs och Tärnaby i södra lappland. Nordiska museets föremål inv nr 228874

History

Fotografering

2007 Säker uppgift

Fotograf:Landin, Mats

Identifier

NMA.0048941

Institution

Nordiska museet

Fördrevs samerna 1646-52 även från Härjedalen av Ivar Nilsson Natt och Dag? SouthSaamiHistory erbjuder föreläsningar 2016-17 (Föredragserbjudanden, skisser på titlar och några färdiga, Del 1:2)

Fördrevs även samerna från Härjedalen? Detta och annat intressant behandlas i mina föredrag.
Presenterar dessa ännu som skisser, men sluttitlarna blir näraliggande nedanstående:
(defintiva titlar kommer i början av maj månad!)

– Äldre samiska näringar och grupper i Värmland, Dalarna, Mälardalen, Uppland och Bergslagen samt deras rörelsemönster. Några levnadsöden; om de återkommande fördrivningarna.
Anpassbart för de olika delarna.

– Samernas historia i och omkring Hälsingland/Gävleborg/Gästrikland

–Slaveri i söder och öster och kring Storsjön: sockenlappar – hur man utrotar ett folk gradvis.

– Samer i Medelpad (kan fås som Samer i Njurunda, på Alnön, i Skön, i Timrå, kring Matfors).

– Samernas historia i Jämtlands län: inkluderar med fördel avsnitt om metod och teori kring arkivforskning och dokumentation av renskötselhistoria

– Från Borga till Bönhamn. Samernas historia i Ångermanland med arkeologen Bernt Ove Viklund , kan anpassas för olika delar av landskapet

(ännu på skiss-stadiet: ) AMBULERANDE SYMPOSIUM:
– SAMERNA I HÄRJEDALEN 1450-1950. Nya rön om samernas historia kring 62:a breddgraden Hedmark-Hälsingland.
Erbjuds förhoppningsvis tillsammans med andra forskare och med universitetsfolk

Kontakta mig för offert och information!

Peter

 Wikimedia Commons: Olaus Magnus. Originalbildtext:

På ett träsnitt från Olaus Magnus Historia om de nordiska folken avbildas Nordens olika folkslag i form av en moskovit, en finne, en same och en göte.

Olaus Magnus – ”Historia de gentibus septentrionalibus”, book 4 – retrieved from Lars Henriksson’s clipart collection, descriptions used with permission.

https://sv.wikipedia.org/wiki/Samernas_historia#/media/File:Olaus_Magnus_-_On_the_Five_Languages_Spoken_in_the_Nordic_Countries.jpg

Härjedalen: inventerar källor, massor ogjort!

Det finns uppenbarligen en hel del kvar ogenomgånget.
Den stress  som präglar närmast allt sedvanearbete, är ej gynnsam för nagelfarande forskning. Kyrkoräkenskaper och allmogeförsamlingar; men även delar av lappförsamlingarna liksom jordeböcker och domböcker behöver gås igenom.

Jag är inte ens säker på att lappfogdematerialet genomsökts helt.

1749, från Herjeådalens fjell, döpt i Ottsjö
Helena. Fadern Johan Andersson. Modern Lucia Pärsdotter

Föllinge lappförsamling AI:1 (1746-1798) Bild 340 / sid 126 (AID: v114458.b340.s126, NAD: SE/ÖLA/11053)

Årligt vinterbete (sedan länge?) i Sundsvall och nedre Ådalen 1718 hos de la Motraye

Vi erinrar oss Sverre Fjellheim; och har kanske en fyrahundraårig sedvanerätt i östra/nordöstra Medelpad.

Vi anlände den 30:e på förmiddagen till Sundsvall, Medelpads 
förnämsta stad, belägen vid ändan av en lång vik av Bottniska 
havet, nog djup för dess handelsfartyg, med vilka den utskeppar 
en del järn, timmer, harts, smör och fisk. Den är helt och hållet 
byggd av trä, även kyrkan. 

Man berättade oss, att lappar under vintern plägade visa sig 
i stadens omgivningar, men nu hade de redan försvunnit. Vi 
stannade i Sundsvall blott för att äta middag och byta om hästar 
och lämnade sedan staden vid tvåtiden på eftermiddagen. Några 
mil längre bort kommo vi in i Ångermanland, genom vilket land- 
skap vi färdades dels i släde eller vagn och dels till häst, allt- 
eftersom vi funno vägarna mer eller mindre farbara. När vi passerade 
Ångermanälven, som giver detta landskap sitt namn (åtminstone efter 
den allmännaste uppfattningen), hörde vi, att under den strängaste 
vintern lappar plägade slå läger på dess stränder; före vinterns 
slut drogo de sig sedan liksom de andra upp bland de svenska 
och norska fjällen. Detta landskap och de fyra, jag sist nämnt, 
samt ett femte, som kallades Umeland, beläget på vår väg norrut, 



188 — 



sägas fordom hava utgjort vad de gamle kallade Jotunhem. Ånger- 
manland har en mängd goda hamnar, höga och täta furuskogar, 
mycket litet ängsmark och ännu mindre åkerjord. Det säges 
fordom hava varit det förnämsta tillhållet för de sjörövare, man 
kallade kapare, ett namn som enligt några är att härleda från 
de gethudar {capra, get), vari de klädde sig. De kunna själva 
hava givit anledning till fabeln om satyrerna, om lapparna icke 
gjort det före dem. Sjörövarna hade lätt att gömma sig med 
bytet i dessa skogar och bland dessa berg, där flera av naturen 
eller med konst urholkade grottor erbjödo synnerligen frestande 
tillhåll.

FULL TEXT https://archive.org/stream/4T140NOR/4T0140NOR_djvu.txt

Detta ska vara utsikten från Klissberget mot Selångers kärnbygd.
Foto/upplagt av OlaHammer på Youtube.

Klissberget har under långa tider varit en av de viktigare samlings- och betesplatserna för fjällsamernas vinterbete. Intervjuade en man, som föddes i början av 1910-talet, som mycket väl minns de årliga flyttningar dit. De intiliggande byarna Nackstas och Kolstas byskogar och utmarker användes ofta också till vinterbete.

Skiss över Samernas historia utmed Dalälven 8. Österdalälven – Orsa, 1686: ”Lappmans hustru Karin Larsdotter, född 1686 in Jan uti Orsa församling”

Husby F:2 (1730-1746) Bild 136 / sid 132 (AID: v130635.b136.s132, NAD: SE/ULA/10414)

”Lappmans hustru Karin Larsdotter, född 1686 in Jan uti Orsa församling — ” (Dödbok, Husby 1743).
Dels ser det ut att vara en av de fördrivna samernas stammödrar, vilket ska undersökas; och dels ska jag se om detta kan korreleras i Orsa. Skriver i sådana fall nedan i kommentarerna.